Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Introduction: It has been consistently demonstrated that low aerobic fitness is causally linked to increased cardio-metabolic risk. Aerobic fitness has also been causally related to cognitive function. From adolescence and onwards, the inter-individual stability ("tracking") in fitness is fairly high. An individual's fitness level in adolescence is therefore a central determinant for future health. However, childhood predictors of adolescent fitness levels are largely unknown. The present study aimed at identifying personal, school-specific and structural determinants in childhood (age 10 yrs) for adolescent aerobic fitness (at age 16 yrs).

Methods: Body mass index-based overweight status (normal weight vs overweight/obese, according to Cole et al.) and gross motor skills (based on the Tidén-Nyberg test) were measured at baseline in 209 Swedish children (mean [SD] age 9.8 [0.60] yrs) from randomly selected schools on Sweden. Immigration status (self-report) and average household income in quartiles on community level (register obtained) were used as possible structural confounders. Data on educational status of the PE teacher and lesson structure (gender-separated vs mixed classes) was obtained from the PE teacher. At the reexamination (at age 15.8 [0.33] yrs), aerobic fitness was estimated using the Åstrand-Ryhming nomogram. Low aerobic fitness was defined as below the first quartile (29.7 mL x min-1 x kg-1). Risk for low aerobic fitness was assessed using logistic regression

Results: Risk for low aerobic fitness at follow-up was lower in children who were normal weight (OR: 0.23.95% CI: 0.10 to 0.49) and in children with trained PE-teachers (OR: 0.40, 95% CI: 0.17 to 0.93), but higher among children with poor gross motor skills (OR:1.84, 95% CI 1.08 to 3.13) at baseline. Gender, immigration history, neighborhood economical status and lesson structure were all non-significant predictors of low adolescent fitness.

Discussion: The results stress the importance for early overweight prevention and treatment and for professional identification and treatment of children with impaired gross motor skills at young ages. In Sweden, a lagre proportion of PE-teachers in lower grades lack formal PE-teacher education, which according to the present study poses a threat to children's future health. Early screening and treatment of children with limited motor proficiencies seems may help children adapting a physically active lifestyle and avoiding low fitness levels in adolescence and young adulthood.

Introduction: An individual's perceived competence in physical activities (PCPA) has been proven a powerful predictor for future physical activity. However, the perception of one¥s competence may differ over time, especially during childhood and adolescence but also between types of physical activities or tasks. Further, the predictors for PCPA are largely unknown, but overweight status and gross motor skills have been proposed as candidates. We sought to identify predictors for general PCPA in Swedish adolescents, and PCPA in three highly prevalent forms of physical activities in Swedish physical education (PE), namely swimming, aerobics and soccer.

Methods: Body mass index-based overweight status (normal weight vs overweight/obese, according to Cole et al.) and gross motor skills (based on the TidÈn-Nyberg test) were measured in 352 Swedish children (160 girls and 192 boys) at baseline (age 10). Immigration status (self-report) and average community household income level (quartiles, register obtained) at 10 yrs were used as possible socio-cultural confounders. Data on educational status of the PE teacher responsible for education at age 10 yrs was obtained by self-report from the teachers. Self reported data on general PCPA and PCPA in soccer, swimming and aerobics at 16 yrs was obtained at follow-up and predictors for PCPA was identified using logistic regression.

Results: Being overweight or obese (OR: 2.27, 95% CI: 1.18–4.38) and attending PE classes with unqualified teachers (OR: 2.41, 95% CI: 1.36–4.27) at age 10 yrs were both risk factors for low general PCPA a age 16 yrs. Concerning the selected activities, being overweight or obese at age 10 yrs predicted low PCPA in swimming (OR: 2.67, 95% CI:1.31–5.46) but not in the other activities at age 16 yrs. Poor gross motor skills at age 10 yrs predicted low PCPA at 16 yrs only in soccer (OR:1.48, 95% CI: 1.02–2.13). Female gender (OR: 0.21, 95% CI: 0.13–0.38), and higher socioeconomic status (OR: 0.71 per quartile, 95% CI: 0.55–0.92)at age 10 yrs were both found to be associated to lower risk for low PCPA in aerobics.

Discussion: Overweight status and educational status of the PE teacher both affect the risk of having low general PCPA. The effect of gender, overweight status, gross motor skill and socio-economy seem to differ between specific activities, indicating that PCPA may be task specific in adolescents. These results may serve as background when planning physical activity interventions. Further, they stress the need for professional PE teachers to teach in younger classes.

Min tanke med analysmaterialet är att det ska kunna fungera som ett pedagogiskt material som ska underlätta för studentens inlärning och reflekterande över tekniken för simsätten. En annan tanke har varit att analysmaterialet ska kunna användas inom den obligatoriska skolan av lärare i Idrott och hälsa samt av eleverna själva, men då i en förenklad form. Eftersom klasserna idag, såväl på GIH som ute i den obligatoriska skolan, består av många studenter/elever och läraren inte kan vara med över allt, kan analysmaterialet vara till en hjälp för en djupare förståelse av simsätten bröst- och frisim.

Allt som oftast läser man om hur simkunnigheten i Sverige blir allt sämre. Bilden förstärks av braskande rubriker i massmedia, att en drunkningsolycka hade sin grund i bristande simkunnighet, ibland också i en invandrarbakgrund. I denna artikel prövar jag bilden om en allt sämre simkunnighet är sann, vad simkunnighet är och jag ställer också frågan på sin spets; är det överhuvudtaget möjligt att nå så långt att alla av befolkningen kan simma. Finns det en väg mot en ”nollvision” även här, likt den riksdagen har ”fastställt” för trafikdöden, eller skulle det också bara bli en utopi?

Syftet med denna studie var att med hjälp av en enkätmetod kartlägga blivande GIH-studenters erfarenhetsbakgrund avseende naturmiljöaktivitet, natursäkerhet och friluftsliv före utbildningen vid GIH.

I denna enkätundersökning deltog 92 studenter som just påbörjat sina studier vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm höstterminen 2007. Av hela studentpopulationen som deltog i undersökningen var 48 % män och 52 % kvinnor. Av hela populationen som besvarat enkäten var 48 studenter från Lärarprogrammet, 26 studenter från Hälsopedagogprogrammet och 18 studenter från Tränarprogrammet.

Enkäten introducerade följande definitioner:

Naturmiljöaktivitet – aktivitet som bedrivs i naturen t.ex. orientering, simning, skridskor eller längdskidåkning och där aktiviteten är det väsentliga.

Friluftsliv – Aktivitet och vistelse i naturmiljö i syfte att erhålla naturupplevelser samt stimulans och rekreation av psykisk och/eller fysisk art, med eller utan inslag av prestation och utan krav på tävlingsprestation. I skolan bedrivs friluftsliv alternativt naturmiljöaktivitet inom begreppet "Friluftsdag".

I enkätens inledning fick deltagarna i undersökningen svara på frågor om ålder, kön, skolbakgrund samt utbildningsort. Resterande tio frågor avsåg att kartlägga erfarenheterna av naturmiljöaktivitet och friluftsliv på fritid och i skolan (grundskola och gymnasium). Frågorna omfattade huvudsakligen kvantifierade svar men även kortfattade beskrivningar förekom som klassificerades i efterhand. Deltagarna fick även gradera sina upplevda kunskaper och färdigheter inom exempelvis olika naturmiljöaktiviteter, miljökunskap (ekologi) samt övernattning och matlagning utomhus. I den avslutande frågan kartlades deltagarnas simkunnighet.

En majoritet (ca 70 %) av både manliga och kvinnliga studenter som påbörjar sin utbildning vid GIH har endast en viss eller endast en liten erfarenhet av naturmiljöaktiviteter. Studenter från landsbygden utmärker sig inte när det gäller stor erfarenhet av naturmiljöaktivitet och friluftsliv, frekvensen är lägre hos dem som bott/studerat på landet jämfört med stadsbor. I jämförelsen rörande förekomsten av naturmiljöaktivitet i skolan och på fritiden ligger tonvikten på naturmiljöaktivitet. Endast en begränsad del av svaren representerar aktiviteter som är typiska för friluftsliv med fokus på vistelse och upplevelse av naturen. Friluftsdagarnas innehåll verkar ha divergerat så mycket att även s.k. arenaidrotter som t.ex. friidrott förekommer under friluftsdagarna.

Det är viktigt att lärare i skolan och organisationer som verkar för friluftsliv är medvetna om distinktionen mellan naturmiljöaktivitet och friluftsliv. Om enbart naturmiljöaktiviteten fokuseras finns det risk för att naturupplevelsen förflackas och friluftslivet inte blir något annat än fysisk aktivitet i naturen.