Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 46 av 46
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Backman, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Thedin Jacobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Nyberg, Marie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Bedömningsstöd i idrott och hälsa: årskurs 7-92012Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Gerhardt, Karin
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Skelton, Alasdair (Medarbetare/bidragsgivare)
    Stockholms universitet.
    Hamrin, Kerstin (Medarbetare/bidragsgivare)
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik.
    Lindstam, Jacob (Medarbetare/bidragsgivare)
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    ten Siethoff, Lasse (Medarbetare/bidragsgivare)
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik.
    Schantz, Peter (Medarbetare/bidragsgivare)
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Hoy, Sara (Medarbetare/bidragsgivare)
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Al Fakir, Ida (Medarbetare/bidragsgivare)
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Lundquist Wanneberg, Pia (Medarbetare/bidragsgivare)
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Thedin Jakobsson, Britta (Medarbetare/bidragsgivare)
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Buller, Daniel (Medarbetare/bidragsgivare)
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Nordin-Bates, Sanna (Medarbetare/bidragsgivare)
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Psilander, Niklas (Medarbetare/bidragsgivare)
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik.
    Nog nu, politiker – ta klimatkrisen på allvar: 1 944 svenska forskare och anställda i forskarvärlden: Vad är det ni inte förstår?2022Ingår i: artikel-id 25 augustiArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Hoy, Sara
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Lunde, Carolina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Ett fysiskt aktivt liv? En etnografisk komparativ flerfallsstudie av förhandlingar och handlingsutrymmen under skoldagen2023Ingår i: Program Svensk förening för beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning (SVEBI) årliga idrottsvetenskapliga konferens, 2023, s. 18-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Introduktion

    Skolmiljöer presenteras ofta som en stor del av ’lösningen’ på att få unga att engagera sig i rörelse, eftersom i princip alla unga befinner sig i skolan under en tredjedel av dagen. Även om hälsofördelarna med fysisk aktivitet är väl dokumenterade, är anledningarna till att vara fysiskt aktiv eller inte relaterade till både individuella och kontextuella strukturer hos skolan som institution och de som befinner sig där under en skoldag. I den svenska läroplanen för grundskolan står det framskrivet i den allmänna delen att ”skolan ska också sträva efter att ge alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022). Trots detta verkar många skolor ha utmaningar med att ta sig an denna uppgift, och strävan efter att ge alla elever daglig fysisk aktivitet i skolmiljöer är mycket mer komplex än vid en första anblick.  Denna studie avser att studera hinder och möjligheter för ungas fysiskt aktiva liv under skoldagen, genom att undersöka skolans vardagsliv i relation till rörelse under ett läsår i fyra högstadieskolor.

    Syfte och teoretisk ram

    Syftet med denna etnografiska studie är att utforska de olika skolornas uppfattningar och praktiker kopplat till fysisk aktivitet under skoldagen, och hur elever och skolpersonal förhåller sig till möjligheter och hinder för att engagera sig i fysisk aktivitet i skolan.  I den här studien använder vi ett ekologiskt perspektiv, inspirerad av arbetet av Priestley, Biesta och Robinson (2015). Teorin betonar vikten av både individuella kapaciteter och kontextuella dimensioner, men framförallt mötet däremellan, där handlingsutrymme som ett fenomen uppnås i detta samspel.  Handlandet förankras i tidigare erfarenheter och aspirerar mot framtida mål, värderingar och strävanden. På detta sätt rymmer teorin aspekter som är både relationella och temporala.

    Metod

    Det här en etnografisk komparativ flerfallsstudie som har utförts av ett team på fyra forskare under tre två-veckorsperioder över ett års tid i fyra svenska högstadieskolor i Storstockholms området. Fältarbetet har involverat deltagande observationer, informella samtal och semistrukturerade intervjuer med skolledning, lärare, elevhälsoteam och annan personal, samt högstadieelever (13-14 år). Främst består materialet av fältanteckningar från omkring 700 timmar av fältarbete och 86 intervjuer med 102 respondenter (50 elever och 52 personal) över de fyra skolorna. Analys av det empiriska materialet utfördes med hjälp av reflexiv tematisk analys.

    Resultat och diskussion

    Preliminära resultat visar att skolans struktur, logiker och miljöer tydligt påverkar möjligheterna för fysisk aktivitet under en skoldag. Ungdomsåldern under högstadiet är en period i livet där självständigheten ofta ökar. Elevers eget inflytande och delaktighet i hur de kan vara aktiva eller inte tilltar med deras utveckling i autonomi, och där fungerar fysiska aktivitetsbeteenden också som en social markör som informeras av könsrelaterade och sociokulturella strukturer. Skolans organisation förändras under högstadiet mot högre krav, större ämnesfokus och bedömning av elever, där utbildningsuppdraget och dess logiker starkt påverkar vad som värderas och prioriteras under en skoldag. Där blir rörelse, lek och (till viss del) svett ofta nedprioriterat och något oseriöst. Detta gör även att ansvarsfrågan kring ungas fysiskt aktiva liv hamnar ’mellan stolarna’ – i skolan som institution, mellan hemmet och skolan, och hos individen själv.  Framtida forskning bör vidare undersöka detta gränsland, där rörelse, hälsopromotion och skolans logiker möts, där (skol)strukturella och pedagogiska perspektiv inom folkhälsoforskning kan lyftas. Det skulle bidra till ett mer hållbart angreppssätt av rörelsefrågan i skolans miljöer.

  • 4.
    Larisch, Lisa-Marie
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa. Karolinska Institutet.
    Kallings, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa. Uppsala University.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Changing movement behavior for improving mental health among office workers: A qualitative study on acceptability, feasibility and fidelity of two RCT interventions2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Behavior change research suggests that interventions addressing not only the individual, but also the environmental and organizational level might be more effective than those addressing only one. However, few RCTs have tried to change movement behavior among office workers with the aim of improving mental health outcomes, using multi-component interventions that address several levels. Above that, researchers seldomly assess acceptability, feasibility and fidelity of such complex interventions, even though they are considered important moderators of study outcomes. 

    Purpose: This study aims at determining aspects of intervention acceptability, feasibility and fidelity of two multi-component cluster RCT interventions among office workers (N=263). Specifically, we want to answer: 

    1. How did participants experience specific intervention components as facilitating or hindering a movement behavior change? 

    2. Which factors in the work and non-work context did participants experience as facilitating or hindering a movement behavior change? 

    3. Were intervention components implemented and perceived as intended? 

    Methods The interventions addressed the individual level (counseling sessions based on cognitive behavior therapy and motivational interviewing), the environmental level (e.g. walking meetings or lunch walks organized by team leaders) and the organizational level (participation during work time, employers encouraging participation). One intervention focused on reducing sedentary behavior, the other on increasing physical activity, compared to a wait-list control group. After completion of the 6-month intervention period, audio-recorded interviews and focus group discussions were performed with participants, health coaches delivering the counseling sessions, team leaders and Human Resource staff). Verbatim transcribed data will be analyzed using thematic analysis (Braun&Clarke 2006). An initial codebook based on a-priori themes of interest will be created. Two researchers will apply it to a subset of transcripts, in an inductive fashion whilst allowing for new themes to emerge. Once agreement on a final version of the codebook will be achieved, remaining transcripts will be analyzed accordingly. 

    Implications: We expect that the results of this study may help to understand and interpret the results of the quantitative effectiveness evaluations. This study may generate valuable knowledge that can inform future similar studies or workplace health promotion efforts and make their conduct more efficient. 

  • 5.
    Larisch, Lisa-Marie
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Kallings, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa. Department of Public Health and Caring Sciences, Family Medicine and Preventive Medicine, Uppsala University, Uppsala, Sweden..
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa. 4Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Division of Insurance Medicine, Stockholm, Sweden..
    “It depends on the boss”: A qualitative study of multi-level interventions aiming at office workers’ movement behavior and mental health2023Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 18, nr 1, artikel-id 2258564Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Purpose: This embedded qualitative study explored the acceptability, feasibility, and fidelity of two multi-level RCT interventions among office workers, aiming at improving movement behaviour to enhance mental health and cognition. The interventions addressed the organizational, environmental, and individual level.

    Methods: Semi-structured interviews and focus group discussions were conducted with 38 stakeholders after completion of the interventions. Data were analysed using reflexive thematic analysis.

    Results: The interventions were well appreciated, and office workers attributed improvements in movement behaviour and wellbeing to the interventions. Especially the cognitive behavioural therapy (CBT) based counselling and free gym access were appreciated, feasible and delivered as planned. Participants described existing workplace norms as barriers to more activity, particularly for reducing sitting. Support from managers and team support were considered crucial components. However, delivering these components was difficult.

    Conclusions: The findings support the design of the multi-level interventions for changing movement behaviour. Results highlight the potential of CBT for this target group and the importance of manager and team support. Desired effects of similar multi-level interventions, including CBT, might be achieved in future studies that carefully address the issues with feasibility and acceptability and the resulting low fidelity of some intervention components that were identified in this study.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Larsson, Håkan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Hoy, Sara
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Lunde, Carolina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Sociomateriella förutsättningar för skol-baserade fysiska aktivitetsinterventioner. En kvalitativ fallstudie2023Ingår i: Program Svensk förening för beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning (SVEBI) årliga idrottsvetenskapliga konferens, 2023, s. 19-20Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Introduktion

    Svenska skolor ska sedan tjugo år tillbaka ”sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Skolverket, 2022). Uppgiften har emellertid visat sig vara utmanande för skolor att tolka och realisera, särskilt på högstadiet. Ibland görs punktinsatser i skolor för att elever ska röra sig mer. Det handlar då ofta om vuxenledda aktiviteter där alla elever deltar i samma aktivitet. Dessa insatser, ofta kallade skolbaserade fysisk aktivitetsinterventioner, syftar främst till att förändra elevers beteende, inte att förändra skolan så att elever kan erbjudas daglig rörelse. Utvärderingar av dylika interventioner pekar på måttliga till inga förändringar av elevers beteende. Samtidigt saknas kunskap om skolan, dess materiella och sociala förutsättningar, vilket innebär att punktinsatser och interventioner görs ”i blindo”.  Frågan är således vilken sociomateriell verklighet olika försök att erbjuda elever daglig rörelse möter i skolan.

    Syfte och teoretisk ram

    Syftet med fallstudien som presenteras vid konferensen är att utforska den sociomaterialitet, “the complex, messy and non-linear relationships between materials and social practices” (Goldszmit, 2017, 465–466), som villkorar möjligheterna till daglig rörelse i skolan.

    Metod

    Fallstudien bygger på material som samlats in vid en av fyra grundskolor (högstadium) i Stockholmsområdet. De fyra skolorna uppvisar såväl likheter som skillnader med avseende, till exempel, på hur de är utformade och vilka elever som befolkar dem. Den aktuella skolan valdes ut eftersom den på sätt och vis innefattar ”två skolor i en”, det vill säga en skolprofil med elever från ett hela Storstockholm, respektive en allmän profil med elever från den lokala stadsdelen. Det empiriska material som har samlats in är:

    • fältanteckningar från sex veckors vistelse vid skolan (tre perioder om två veckor vardera – i september och november-december) producerade i samband med såväl raster som på lektionstid
    • intervjuer med 18 elever i årskurs 7 och 14 lärare, skolledare och annan personal
    • schema för årskurs 7
    • foton av skolans lokaliteter

    Resultat

    Skolans vardag präglas på olika sätt av rörelse och icke-rörelse. Icke-rörelse är och uppfattas som norm i samband med undervisning, förutom i samband med lektioner i idrott och hälsa och delvis också i andra så kallade praktisk-estetiska ämnen. Rörelse utanför lektionstid kan för elever handla om alltifrån att gå från klassrum, via elevskåp, till ett nytt klassrum (nödvändig icke-intentionell rörelse), till att spela pingis (King) inomhus eller basket utomhus (icke-nödvändig intentionell rörelse). Raster präglas emellertid också i av icke-rörelse, då elever sitter och samtalar med varandra eller ”håller på” med mobiltelefoner, läsplattor eller laptops. Det finns starka uppfattningar, både bland elever och personal, om att rörelse är viktigt. Däremot är uppfattningarna delade om huruvida eleverna erbjuds möjlighet till daglig rörelse, några mer välvilliga (som har en bredare syn på rörelse), några mer skeptiska (som har en snävare syn: ”rörelse” = organiserad och – helst – vuxenledd). När det gäller elevers handlingar förknippas emellertid ”coolhet” tydligt med långsamhet och icke-rörelse. Det finns också en social dimension så till vida att de elever som ”besöker” skolan (inte bor i lokalsamhället) verkar vara mer positivt inställda till – och deltar i – icke-nödvändig intentionell rörelse (organiserad, vuxenledd rörelse), medan de elever som ”bebor” skolan (bor i lokalsamhället) är mera skeptiska till denna form av rörelse, i synnerhet bland de coola eleverna.

    Diskussion och slutsatser

     Studien påvisar att skolans utformning och elevernas och personalens uppfattning om daglig rörelse varierar och både gynnar och förhindrar daglig rörelse. Just på den aktuella skolan ter det sig som om det skulle vara lättare att jobba med daglig rörelse i form av nödvändig icke-intentionell rörelse, som få elever ”tycker” något om och som de flesta ägnar sig åt. Icke-nödvändig intentionell rörelse ”tycker” många elever något om – ofta i negativ mening, särskilt om den är organiserad och vuxenledd. Denna tendens verkar vara starkare bland de elever som ”bebor” skolan jämfört med de som ”besöker” den.

  • 7.
    Larsson, Håkan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Nyberg, Marie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Tiden, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Bedömningsstöd idrott och hälsa årskurs 4-62014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Som stöd för bedömning i idrott och hälsa i årskurs 6 finns ett material som ger tydliga exempel på bedömningar av de kunskaper som eleverna visar upp utifrån kunskapskraven. Bedömningsstödet syftar till att konkretisera delar av kunskapskraven genom elevexempel och lärares samtal kring bedömning.

  • 8.
    Larsson, Håkan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle. Norwegian School of Sport Sciences, Oslo, Norway.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    School-based physical activity interventions: a discourse analysis2023Ingår i: Sport, Education and Society, ISSN 1357-3322, E-ISSN 1470-1243, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    School-based physical activity (PA) interventions stand out as a highly valued knowledge technology in relation to attempts to promote daily physical activity (DPA) among school youth. The purpose of the paper is to explore technologies of knowledge that guide school-based PA interventions in lower secondary schools and discuss their power-related implications. Foucault’s notion of discourse as the ensemble of regulated, deliberate, and finalised ways of doing things underpins the analysis of six school-based PA intervention studies that were identified in the literature between the years 2003 and 2021. The analysis concerned the scientific domain of the studies, their justification of school-based PA interventions, the purpose and results of the interventions, and problems with implementing the interventions. The analysis indicated a distinct narrative where researchers within medical science and psychology proposed that (a) young people's level of PA is too low and therefore they are increasingly exposed to the risk of lifestyle diseases; (b) schools appear as the obvious context for attempts to increase the PA of young people, for example through interventions; (c) contextual factors are often pointed out as significant for the success of the interventions, yet these factors are not systematically placed under the research magnifying glass; (d) few studies demonstrate any tangible change in student behaviour because of the interventions; (e) non-occurring behaviour changes are explained by contextual factors, or that school staff simply do not adhere enough to the intervention efforts. These results are discussed through Foucault’s concept of governmentality, that is, the integration of technologies of knowledge, power, and the self. It is concluded that the examined research gain function within a neoliberal governmentality where scientific knowledge aims to change the individual self, rather than to change the social structures in which individuals live their lives.

  • 9.
    Lundvall, Suzanne
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Meckbach, Jane
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Skolprojektet 2001: Lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa2002Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 11, nr 3, s. 17-20Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett ämne i förändring?Hur ser lärarna på sin undervisning i ämnet idrott och hälsa? Vad gör man? Vilka hinder att uppnå sina mål med undervisningen upplever man att det finns? Ett antal av resultaten från lärarstudien presenteras i denna artikel, tillsammans med några svar från elevstudien.

  • 10.
    Lundvall, Suzanne
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Meckbach, Jane
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    The School Project 2001 - A Study of Teachers in Physical Education2004Ingår i: What's going on in the gym?: Learning, Teaching and Research in Physical Education / [ed] Per Jørgensen and Niels Vogensen, University of Southern Denmark , 2004, s. 104-113Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 11.
    Lundvall, Suzanne
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle. University of Gothenburg, Sweden.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    To move on… – a comparative study of Swedish adolescents in a changing sport and leisure-time landscape2021Ingår i: European Journal for Sport and Society, ISSN 1613-8171, Vol. 18, nr 1, s. 82-97Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Societal and technological changes have had a great impact on the overall physical activity and leisure time practices of children and youth, in Sweden and in other countries. The understanding of sports participation is a complex issue as the taste for sport is formed under specific conditions. The aim of this comparative cross-sectional, longitudinal study is to explore how Swedish adolescents view and reason about sport and leisure time practices in relation to everyday life in a changing recreational landscape. Findings from two focus groups interviews conducted almost 10 years apart (2007 and 2016) are compared. The analysis is inspired by Bourdieu's theory of practice and the concept of belonging. Several similarities between the two data sets are found, but also differences. New organisational structures, schoolwork, a tension between experienced lack of time and a need for flexibility, as well as own learning and development play a more central role in 2016. Furthermore, the digitalised leisure time landscape has affected the boundaries of the overall field of recreation, challenging the interrelated dimensions between social agents and structures of organised sport, and future policies and initiatives for the entire community of leisure time practices.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Nyberg, Gisela
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa. Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Kjellenberg, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Wang, Rui
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa. Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Helgadóttir, Björg
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Associations between the School Environment and Physical Activity Pattern during School Time in Swedish Adolescents2021Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 18, nr 19, artikel-id 10239Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Knowledge about associations between school-based initiatives and physical activity patterns is limited. The purpose of this paper was to examine associations between factors in the school environment, physical activity and sedentary time during school time. The cross-sectional study included 1139 adolescents aged 13–14 from 34 schools. Physical activity and sedentary time were measured using hip-worn accelerometers. Factors in the school environment included health policy, a mobile phone ban during breaks, organized physical activities during breaks and activity breaks during lessons reported by teachers. The frequency and duration of breaks and physical education (PE) lessons were collected from school schedules. The results showed significant associations between health policy (β = 3.87, 95% confidence interval (CI): 2.37, 5.23), the mobile phone ban (β = 2.51, 95% CI: 1.29, 3.94) and PE; total duration (β = 0.08, 95% CI: 0.05, 0.11), average duration (β = 0.08, 95% CI: 0.01, 0.13) and frequency (β = 1.73, 95% CI: 0.50, 3.04) and moderate-vigorous physical activity. There were negative associations between health policy (β = −6.41, 95% CI: −10.24, −2.67), the mobile phone ban (β = −3.75, 95% CI: −7.25, −0.77) and PE; total duration (β = −0.15, 95% CI: −0.23, −0.08) and average duration (β = −0.14, 95% CI: −0.27, −0.03) and time spent sedentary. Adolescents attending schools with health policies, mobile phone bans and more time for PE showed higher levels of physical activity and lower sedentary time.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Nyberg, Gisela
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Kjellenberg, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Wang, Rui
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Helgadóttir, Björg
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Skolbaserade policyer för fysisk aktivitet samvarierar med fysisk aktivitet och minskat stillasittande hos skolungdomar2021Ingår i: Svensk idrottsmedicin 2021:3, 2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Redelius, Karin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Sandahl, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Idrottshistoriska forskningsgruppen.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    När ungdomar själva får välja: en studie av Riksidrottsförbundets Ungdomsinitiativ - från idé till aktivitet2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det centralt initierade så kallade Ungdomsinitiativet, vilket är en del av PLI satsningen, är ett projekt för ungdomar, av ungdomar och med ungdomar. Initiativet ligger således väl i linje med ovanstående önskan att bättre ta tillvara ungdomars eget engagemang liksom att öka kunskapen om hur ungdomar vill utforma sin egen idrottsverksamhet – när de själva får välja.

    Hur har då arbetet med Ungdomsinitiativet fungerat? Vilka aktiviteter har genomförts? Skapas det något nytt när ungdomar får ”fria händer” eller är det traditionella idrottsaktiviteter som blir följden? Det är några frågor vi har försökt besvara i denna rapport. Studien ska ses som en erfarenhetsbelysning, där vi valt att rikta fokus mot dels distriktsförbundens arbete, dels innehåll och mål i projektansökningarna, dels ungdomarnas egna erfarenheter. Studien har genomförts mellan september 2004 och februari 2005, vilket innebär att tiden för planering, insamling av data, bearbetning, analys och skrivande har varit begränsad. Trots detta hoppas vi med denna rapport kunna bidra med värdefull kunskap om olika erfarenheter av Ungdomsinitiativet – och inte minst – om villkoren för ungdomars delaktighet i idrottsrörelsen i dag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 15.
    Redelius, Karin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Idrottsledare som dörröppnare: Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att undervisa i hälsa2007Ingår i: Idrottsdidaktiska utmaningar, Liber förlag , 2007, s. 176-192Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Att undervisa i hälsa2012Ingår i: Idrottsdidaktiska utmaningar / [ed] Larsson, H. & Meckbach, J, Stockholm, Stockholm: Liber, 2012, 2, s. 176-192Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Basket, brännboll och så lite hälsa!: Lärares uppfattning om vad hälsa innebär i ämnet idrott och hälsa2004Ingår i: Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, Stockholm: Idrottshögskolan , 2004, s. 99-122Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    "Därför vill vi fortsätta": om glädje, tävling och idrottsidentitet2013Ingår i: Spela vidare: En antologi om vad som får unga att fortsätta idrotta / [ed] Christine Dartsch och Johan Pihlblad, Stockholm: Centrum för idrottsforskning , 2013, s. 59-83Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsa - vad är det i ämnet idrott och hälsa?2004Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 4, s. 33-37Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att belysa hur lärarna uppfattar ämnets mål och innehåll, och då särskilt hur de uppfattar begreppet hälsa. Artikeln är indelad i två delar. I den första delen kommer följande frågeställningar att belysas: Vad är lärarnas uppfattning om mål och innehåll i förhållande till begreppet hälsa? Hur talar lärarna om hälsa i ämnet idrott och hälsa? I den andra delen förs en diskussion om varför lärarna definierar hälsa på detta vis och varför hälsodelen ta sig sådana uttryck i ämnet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Hälsa – vad är det i ämnet idrott och hälsa?: En studie av lärares tal om ämnet idrott och hälsa2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsan tiger still...?: Lärares tal om hälsa i ämnet idrott och hälsa2005Ingår i: Leve idrottspedagogiken!: En vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström, Stockholm: HLS förlag , 2005Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Vilka stannar kvar och varför?: En studie om ungas föreningsidrottande under uppväxtåren2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The main aim of this thesis is to increase knowledge of what characterizes club sport participation during childhood and youth, and what distinguishes young participators who continue club sport in their late teens and to understand why they continue.

    An important premise for this thesis is that sport is one of the most widespread leisure activities among youth. Many young people in Sweden stop participating in club sport during their teens, but some continue. Rather than concentrating on those who drop out of club sports the focus of this thesis is on the ones who continue with club sports during teenager years. Aaron Antonovsky’s salutogenic theory and sense of coherence model (SOC) has inspired the analysis of what it is that seems to be comprehensible, manageable and meaningful when participating in club sport. Furthermore, Pierre Bourdieu's key concept habitus and capital have been used as research tools when analyzing the relationship between sports participation and social position among teenagers.

    This thesis is based on four studies and, empirically, it is partly longitudinal where the same 585 pupils born 1991 have answered a questionnaire at 10, 13, 16 and 19 years of age. The study is also based on 18 in-depth interviews with teenagers 15 to 19 years of age.

    The results of this thesis show that club sports are successful in getting large numbers of children to attend and participate, but there seem to be many who just participate for a short time and only about one third stay on in their late teens. Very few start after the age of 13. Teenagers who are active participants appear to have started early, have taken part in different sports and do not mind taking part in competitions. Furthermore, they seem to possess specific dispositions (and certain assets) in terms of a habitus with a taste for sport and a specific cultural capital in terms of academic success. Moreover, it looks as if doing club sport is a social space where the teenagers can experience meaningfulness based on learning, developing physical ability, experiencing a feeling of belonging, and being challenged but few had elite ambitions.

    The conclusion is that sports clubs should try to organize activities emphasizing development with numerous opportunities and challenges for motor and social learning with less focus on competitions as the only focal point. By asking questions about and taking into account what teens need to understand, cope with, and what they perceive as meaningful in sports, it is possible that more young people want to participate longer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 24.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    What makes teenagers continue?: A salutogenic approach to understanding youth participation in Swedish club sports.2014Ingår i: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 19, nr 3, s. 239-252Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: International studies have revealed that young people engage in sports because of friends, the enjoyment of participation, and the ability to feel healthy. Furthermore, it is often argued that sports should be characterized as joyful and provide both recreational and elite investment. In Sweden, many children participate in club sports during their childhood or youth, but many drop out in their late teens. Furthermore, few children take up a sport after 12 years of age. Rather than concentrating on those who drop out of club sports, the focus of this article is on those who continue during their teenage years despite being non-elite participants. Purpose: By illuminating the experiences of non-elite participants, the overall aim is to study what makes teenagers continue to participate in club sports with a specific focus on what teenagers find meaningful and important when they participate in club sports. This is done with the help of Antonovsky's salutogenic theory and his sense of coherence (SOC) model. The discussion will focus on how club sports can be organized to encourage more teenagers to participate longer. Research design and data collection: In this study, a total of 18 semi-structured, in-depth interviews were conducted. The teenagers were between 15 and 19 years old, and they participated in eight different club sports (athletics, basketball, equestrian sports, floorball, football, handball, swimming, and ultimate frisbee). The selection of sports and clubs was done using the Swedish Sports Confederation's (RF) database. A targeted sample selection was carried out by contacting club trainers, who provided the names of teenagers suitable with respect to the research aim and questions. The interviews were systematically coded and analysed using the SOC components as analytical tools. Key findings: When analysing the results, three themes emerged. The teenagers found sports fun in terms of meaningfulness because they experienced learning and development; they found competition challenging; and they enjoyed the involvement and engagement with others. Furthermore, the young people who remained in club sports were participating in more than one competitive elite sport even if they themselves did not have elite ambitions. Conclusions: If the goal of society in general and sports clubs in particular is to get as many people as possible to be physically active and develop a lifelong interest in sports, it is conceivable that club sports should offer activities that attract people with different levels of ambition and abilities. If the findings correspond with young people's willingness to learn and develop together with others, it is conceivable that club sports as well as physical education should be organized to give all young people opportunities to learn physical activities with numerous opportunities for motor and social learning in focus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Who participate and why?: Youth participation in Swedish club sports2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 26.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Who stays – who leaves?: A longitudinal study of participation in club sports among teenagers in Sweden2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Why do they stay?: An interview study of teenagers´participation in club sport.2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Brun Sundblad, Gunilla
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    In- and outflow in club sport: A longitudinal study among Swedish youth aged 10-19 years2014Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 29.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Engström, Lars-Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Vilka fortsätter - vilka slutar?: Förändringar i idrottsvanor bland yngre tonåringar2008Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 17, nr 4, s. 27-31Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Engström, Lars-Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Vilka stannar kvar och varför?: En studie av ungdomars deltagande i föreningsidrott2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen om vilka ungdomar som stannar kvar inom idrottsrörelsen och om möjligt utröna anledningarna till att de fortsätter idrotta inom en förening även om de inte är elitsatsande. Istället för att rikta uppmärksamheten mot varför många slutar vände vi på frågeställningen och undersökte varför vissa ungdomar i tonåren fortsätter sin idrottsliga verksamhet i en förening.

    Belysningen sker från tre utgångspunkter. I delstudie I utgörs empirin av LOK-stödsstatistik rörande antalet deltagartillfällen i olika åldrar i 13 specialidrottsförbund samt av intervjuer av representanter för ett antal specialidrottsförbund inom RF. I delstudie II riktas intresset mot vad som kännetecknar de ungdomar som fortsätter med föreningsidrott från 13 till 16 års ålder. Jämförelser görs mellan dem som fortsatt, dem som slutat och dem som aldrig varit medlemmar i en förening under denna åldersperiod. I delstudie III belyses ungdomarnas egna uppfattningar om idrott samt deras motiv för att fortsätta med föreningsidrott. Analysen bygger på intervjusvar från 18 före-ningsaktiva ungdomar i åldrarna 15 till 18 år.

    Av LOK-stöds statistiken framgår att andelen eltagartillfällen sjönk under tonåren i 11 av de 13 studerade idrotterna. Boxning och frisbee redovisade flest deltagartillfällen i åldrarna 17-20 år medan fotboll, ridning, simning, tennis och gymnastik hade många aktiva från sju till 12 år men därefter skedde en markant nedgång. Friidrott och budo & kampsport hade också minst antal deltagartillfällen i åldrarna 17-20 år men uppvisade en mer jämn fördelning mellan de olika ålderskategorierna. Innebandy, ishockey, handboll och basket noterade flest deltagartillfällen i åldrarna 13-16 år och därefter skedde en tydlig nedgång. Då träningsintensiteten förmodas öka i de äldre tonåren, samtidigt som antalet deltagartillfällen blev färre, indikerar detta att antalet aktiva medlemmar sjunker i ännu större utsträckning än vad som framgår av LOK-stödsstatistiken. Förmodligen uppgår andelen ungdomar som avslutar sitt idrottsengagemang under senare tonår till över 50 procent, i vissa idrotter med ännu större andel, vid en jämförelse med 12-årsåldern.

    Delstudie II visade att andelen föreningsmedlemmar minskade betydligt från skolår sex till skolår nio. Något fler pojkar än flickor var medlemmar. Ridning för flickor och fotboll för pojkar var de idrotter som var populärast i skolår sex och nio. Andelen aktiva sjönk dock från 13 till 16 års ålder. Samtidigt fanns det en tendens bland flickorna att under denna tidsperiod i ökad grad ägna sig åt individuella idrotter som aerobics, dans och styrketräning. Resultaten indikerar att ungdomarna i större utsträckning än tidigare söker sig till privata träningsalternativ.

    De ungdomar som var kvar i idrottsrörelsen var inte bara mer fysiskt aktiva på sin fritid utan hade också högre betyg, i såväl idrott och hälsa som teoretiska ämnen, än de som hade slutat eller inte varit medlemmar. De två senare kategorierna var i dessa avseenden relativt jämbördiga. De elever som höll sig kvar i idrottsrörelsen visade sig således vara mer framgångsrika i skolarbetet och valde oftare teoretisk linje på gymnasiet än övriga. Koden för framgång tycks vara densamma i skolan som i idrottsrörelsen.

    Vilka var då de ungdomar, som fortsatte sitt föreningsidrottande och vilka motiv angav de för detta engagemang? Alla utom en tränade, tävlade och/eller pelade match tre eller fler dagar i veckan. Flertalet ägnade sig också åt mer än en idrott och det var få veckor under ett år då de hade uppehåll från träningar och tävlingar. I denna mening kan de således sägas vara breddidrottare även om verksamheten ägde rum på en relativt hög och intensiv nivå. Idrotten fyller uppenbarligen en mycket stor del av de ungas liv och ter sig i deras ögon både begriplig, hanterbar och meningsfull. Det som framhölls som motiverande, roligt och meningsfullt var att de ville utvecklas i sina idrotter och lära sig nya färdigheter och klara av något de tidigare inte hade kunnat. Vidare menade de att det var betydelsefullt att få ingå i ett sammanhang med andra aktiva och ledare som delade samma intressen. Idrotten gav också avkoppling och rekreation och utgjorde en fristad skild från övriga vardagssysselsättningar, där möjligheter fanns att visa upp andra sidor av sig själv. Att tävla framstår inte som det allra viktigaste för alla, utan snarare något som tillhör verksamheten, som var självklart och något man måste acceptera och lära sig hantera.

    Ett viktigt, men något oväntat, resultat var att den kategori ungdomar, som vi hade för avsikt att intervjua, nämligen de som tränade ett fåtal gånger per vecka, var mycket svår att få tag i. Flertalet av de intervjuade ungdomarna tränade flera gånger i veckan, och inte sällan i fler idrotter. Uppenbarligen var de starkt engagerade i sitt idrottande och hade också varit det länge. Frågan kvarstår således; finns de ungdomar i sena tonåren, som tränar en till två gånger i veckan inom idrottsrörelsen? En fortsatt forskning får besvara frågan i vilken omfattning idrotten är öppen för ungdomar med olika ambitionsnivåer och bakgrundsförhållanden. I detta sammanhang måste också en djuplodande diskussion föras om begreppen elit respektive bredd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Engström, Lars-Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Who stops – who continues? A study of participation in club sports during adolescence.2009Ingår i: Book of Abstracts (CD) of the 14th Annual Congress of the European College of Sport Science – 24-27 June 2009 Oslo, Norway. / [ed] Loland, S., Bø, K., Fasting, K., Hallén, J., Ommundsen, Y., Roberts, G., Tsolakidis, E., 2009, s. 95-96Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Hoy, Sara
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Lunde, Carolina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Physical Activity during the School Day: A Case Study in Swedish School for Students with Special Needs.2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     

  • 33.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Organised physical activity during the school day: a review study2019Ingår i: AISEP International Conference 2019 Book of abstracts, 2019, s. 501-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Vad vet rektorer om organiserad daglig fysisk aktivitet under skoldagen?: en litteraturstudie2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    A Disrupted Landscape for Participating in Youth Club Sport and PE in Sweden2018Ingår i: Physical Education and Sport help build a Healthy Society, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Societal and technological changes have an impact on habits related to youth sport and leisure time. The internet-based character of leisure time has created new practices. Young people have to navigate within a disrupted landscape of time, place and space. The aim of this study is to explore views of leisure time, sport activities and PE participation among students aged 15. The results will be discussed from a critical sociocultural perspective with focus on how culture, structure and agency intersect. The findings will also be discussed in relation to a similar study conducted in 2007.

    The project is a follow-up, cross-sectional study based on a longitudinal research project named School – Sport – Health, initiated in 2001. Eight semi-structured focus group interviews were conducted in 2016 (30 boys, 18 girls), based on a strategic sample of four schools that participated in 2001. Two of the schools reported high levels of physical activity among the students, and two schools reported low levels of physical activity. An inductive qualitative content analysis guided the procedure for analyzing the empirical material.

    The results show that school and friends are central to the way students handle leisure time involving physical activities. The students strive to be independent, to experience development and belonging, all of which challenge the way organized sports are planned. For a number of students, club sports are still a dominant part of their leisure time, however not uncontested. Internet-based activities allow flexibility, where one can choose to interact across time, place and space, as well as across gender and age. The value of school PE is highlighted in terms of health and wellbeing. The results indicate tension between physical activities in a school setting and leisure time physical activities. Content and quality are related to experienced agency and structure. Schoolwork, experienced lack of time and development, play a more central role in students’ experiences of everyday life physical activities in 2016 compared to results from 2007.

  • 36.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    A disrupted landscape for participating in youth club sport: A study of changes in sport and leisure time activities2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Several societal and technological changes have affected youth sport and leisure time habits. The netification of leisure time has created new practices and young people have to navigate within a disrupted landscape of time, place and space.

    The overall aim of the study is to explore 15 year old students’ view on leisure time and sport activities. The results will be discussed from a critical sociocultural perspective with a focus on how culture, structure and agency intersect. The  indings will be compared to a similar study conducted in 2007.

    Methods

    The study is a follow-up, cross sectional study based on a longitudinal research project named School – Sport – Health, starting in 2001. Eight semi structured focus group interviews were conducted in 2016 (30 boys, 18 girls), based on a strategic sample of four schools that participated in 2001. An inductive qualitative content analysis guided the analyzing procedure of the empirical material.

    Results

    The findings show that school and friends frame what leisure time can be and are central departure points for how to act and handle leisure time activities. Lack of time interferes with the participation in organized club sport. The adolescents drive to become independent, to experience development and belonging challenge the way organized sport is figurate. Netbased activities represent flexibility, where one can choose to interact across time, place and space, as well as across gender and age. Club sport is still, for a number of students a dominant part of their leisure time, but not uncontested.

    Conclusions

    The findings indicate a new tension around leisure time content and quality related to practice, agency and structure. Furthermore school work and the feeling of lack of time and development, play a more central role in the teenagers’ everyday life year 2016 compared to the results from 2007.

  • 37.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle. University of Gothenburg, Sweden.
    Learn, Have Fun and Be Healthy! An Interview Study of Swedish Teenagers' Views of Participation in Club Sport.2021Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 18, nr 13, artikel-id 6852Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, participation in club sport is a vital part of many children's lives. Despite this, many stop in their teenage years, raising questions concerning if and in what ways club sport can provide health-promoting activities via longer, sustained participation. The aim of this cross-sectional study is to explore and discuss young people's views of club sport from a health-promoting perspective. The analysis draws on three sets of qualitative data: results from focus groups interviews conducted in 2007 (n = 14) and in 2016 (n = 8) as well as 18 in-depth interviews conducted 2008. Antonovsy's salutogenic theory and his sense of coherence (SOC) model inspired the analysis. Teenagers want to be a part of club sport because of a sense of enjoyment, learning, belonging and feeling healthy. Teenagers stop when sport becomes too serious, non-flexible, time-consuming and too competitive. The urge for flexibility and possibilities to make individual decisions were emphasised in 2016. The organisation of club sport, it seems, has not adapted to changes in society and a generation of teenagers' health interests. Club sport has the potential to be a health-promoting arena, but the focus should be on changing the club sport environment, instead of a focus on changing young people.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Reasons to stay: A study of 19 year old Swedish club sport participants2014Ingår i: Sport Science Review, ISSN 2069-7244, Vol. 23, nr 5-6, s. 205-224Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A vital part of many teenagers’ lives is participation in club sports. Despite this, many adolescents drop out of club sports. Since physical inactivity is increasing among young people, this is of great political concern. One aim of this study is to explore why young people in their late teens continue to participate in organized club sports. Another aim is to examine the perceived levels and intensity of physical activity among participants and non-participants (n = 377). The results show that primary reasons to continue participating in club sports are having fun and the sense of enjoyment, the sense of belonging, and the sense of improving sport skills. Of lesser importance, however, is the desire to compete. A large amount of club sports participants (74%) report that they are regularly physically active in an intense form of exercise compared to a significantly smaller amount (12%) of non-participants. The findings are discussed in relation to Aaron Antonovsky’s salutogenic approach and his concepts of sense of coherence (SOC).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Engström, Lars-Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Almost All Start But Who Continue?: A Longitudinal Study of Youth Participation in Swedish Club Sports2012Ingår i: European Physical Education Review, ISSN 1356-336X, E-ISSN 1741-2749, Vol. 18, nr 1, s. 3-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many young people in Sweden stop participating in club sports during their teens but some continue. Drawing on a longitudinal study, the aim of this article is to highlight some of the characteristics of teenagers who continue with club sports and to discuss the relation between club-sport participation, and social and cultural conditions with the help of Bourdieu’s theoretical framework. This is done by studying the characteristics of teenagers who do club sports at thirteen and sixteen years of age and comparing them with non-participants at the age of sixteen. In focus, are girls and boys (n = 289) who participated in both 2004 and 2007 by answering self-reported questionnaires on sporting activity in their leisure time, their academic success, and the social position of their families. The conclusion is that young people who possess specific dispositions and certain assets in terms of a habitus with a taste for sport and a cultural capital remain more often in club sports.

  • 40.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Idrottsledare som dörröppnare2007Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 16, nr 3-4, s. 74-77Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Sundblad, Gunilla Brun
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Participation patterns in Swedish youth sport.: A longitudinal study of participants aged 10-19 years.2018Ingår i: Swedish Journal of Sport Research, ISSN 2001-6018, E-ISSN 2001-9475, Vol. 7, nr 2, s. 25-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden almost everyone participate in youth sport at one time or another. In recent years, however, overall participation rates have declined and many stop early. The aspiration of the sport confederation as well as the Swedish state is that young people should stay longer in sport which raises questions about participation patterns during adolescence, the ease of joining a sport club, and the barriers to remaining a participant. Drawing on a nine-year longitudinal study, this article reports on the participation patterns among a group of 241 youth that were followed from 10 to 19 years. They took part in four surveys (when they were 10, 13, 16 and 19 years of age). The results show a clear polarisation, one fourth did not take part at all or had only participated for a short time, one fourth participated all the time from the age of 10 to 19. Few started after the age of 10. The pathways for those continuing were characterised by diversification and not specialisation.

  • 42.
    Thedin Jakobsson, Britta
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle. Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm.
    Tidén, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Inclusive teaching in Physical Education and Health: A practice-based study in school year 3 to 6.2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 43.
    Waerner, Thérèse
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Morgan, Karin
    Perspectives of participation rights in youth sport – voices from young equestrians2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Waerner, Thérèse
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Morgan, Karin
    SLU och Ridskolan Strömsholm.
    Unga ryttares röster om delaktighet i sin idrott2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Waerner, Thérèse
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Morgan, Karin
    National Equestrian Centre Strömsholm, Sweden.
    Young horseback riders’ voice of their participation rights.2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The UN Convention on the Right of the Child became part of Swedish law in 2020. Consequently, every coach in sport must make sure that children’s rights are secured. The overall aim with this PhD-project is to analyze conditions for a child rights perspective to be implemented in equestrian sport. In equestrian sport, young people cultivate several skills; they learn to cooperate, take initiatives and be responsible. Abuse and harassment are heard of but seldom spoken out loud, maybe because of fear of losing the opportunity to take part. It seems to be a paradoxical situation – the stable context produces leaders and many young horseback riders have a strong voice, but it also produces youths who are powerless and vulnerable. In this presentation, the purpose is to give voice to young horseback riders and analyze what they themselves feel that they can decide about in their sport. An online survey for riders aged 15-17 years has been carried out. The survey consisted of almost 70 questions and 569 youths responded. In this presentation we focus on some open-ended questions about young riders’ views of what they can and want to decide and have a voice about. The preliminary results show that many of the young riders do not feel that they can exercise their participation rights the way they should. The conclusion is that young horseback riders want to be more involved and they want to have a stronger voice in matters that concern them.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Waerner, Thérèse
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Thedin Jakobsson, Britta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Morgan, Karin
    Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.;National Equestrian Centre Strömsholm and Flyinge, Strömsholm, Sweden..
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Participation Rights in Youth Sport: Voices of Young Swedish Equestrians2024Ingår i: Young - Nordic Journal of Youth Research, ISSN 1103-3088, E-ISSN 1741-3222Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Convention on the Rights of the Child states that all children and young people have the right to have a voice in matters concerning them, in accordance with age and maturity. In the endeavour to make youth sport a safe place free from abuse and harassment, it is crucial to ensure that young athletes can exercise their participation rights. Drawing from an online study involving over 550 Swedish young equestrians aged 15–17, the aim was to investigate whether and in what ways young equestrians can make their voices heard. The results show that the possibility to have a voice is conditioned by sociocultural factors such as what type of stable the youths are active in. The results are analysed from ‘The ladder of participation’. In sum, social interaction and access to horses are important conditions for how young equestrians experience the possibility to have a voice.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 46 av 46
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf