Syfte och frågeställningar
Den här studiens syfte är att undersöka eventuell domarbrist i Sverige samt svensk fotbolls domarverksamhet på distriktsnivå kopplat till makt och ledarskap, representation och organisation, allt med grund i frågeställningen om domarbrist finns eller inte. Frågeställningarna som studiens resultat baseras på lyder som följer:
- Är det domarbrist i Sverige, och vad innebär det i så fall för verksamheten?
- Vilka bakgrunder finns representerade bland studiens respondenter?
- Vilka eventuella utmaningar står distrikten inför kopplat till representation?
- Vem bär ansvaret för hur distriktsverksamheten bedrivs ur distriktens perspektiv?
- Hur vill distrikten utveckla sina domarverksamheter framöver?
Metod
För att kunna besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta domarkommittéordförande från olika distrikt inom svensk fotboll, rekryterade genom ett handplockat urval. Efter intervjuernas genomförande transkriberades och analyserades resultaten utifrån maktteori (Christensen, Daugaard Jensen & Lindkvist, 2011), organisationsteori (Slack & Parent, 2006) och representationsteori (Wahl, Holgersson, Höök & Linghag, 2011).
Resultat
Resultaten visade att domarbrist förekommer inom svensk fotboll enligt distrikten själva. Bakgrunderna respondenterna har är mer eller mindre den samma oavsett vilket distrikt de representerar. Representationen inom svensk fotbolls domarorganisation är skev. Det finns en överrepresentation av killar med annan etnisk bakgrund än svensk, samtidigt som tjejer rent generellt är underrepresenterade. Det finns organisatoriska utmaningar med hur svensk fotboll bedriver sin domarverksamhet idag, och det är inte klarlagt om det är förbundet eller distrikten som ska driva verksamheten framåt. De utvecklingsområden som lyfts är en bättre organisation för att kunna möta verksamhetens krav, samt att locka fler tjejer till att döma fotboll.
Slutsats
Utifrån resultaten dras slutsatsen att organisationsformen som används idag inte fungerar tillfredsställande utifrån idrottsrörelsens målbild. Det som är viktigast för hur organisationen bedrivs är formaliseringsnivån samt vilka relationer som finns inom organisationen.