Endre søk
Begrens søket
1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alfvén, Gösta
    et al.
    Clintec, Karolinska Institutet.
    Andersson, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC). Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet.
    Barn med stressutlöst smärta hade kraftigare startle-reflex2017Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, artikkel-id 114:ERZXArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Återkommande stressutlöst smärta är ett närmast vardagligt fenomen. Avsaknaden av enkla test inom sjukvården för att diagnostisera stressutlöst smärta medför diagnostiska svårigheter och därmed svårigheter med handläggning. Ett grundläggande problem är att förståelse för den patofysiologiska processen bakom långvarig stressutlöst smärta saknas.

    Tidigare studier från samma forskare har visat att barn och tonåringar med långvarig stressutlöst smärta diagnostiserad enligt fastställda kriterier utvecklar ett karakteristiskt mönster av ömma punkter (tender points) i muskler på platser för bland annat huvudvärk, skuldersmärtor och buksmärtor nära naveln. Dessa muskler ingår i startle-reflexen, en neuromuskulär försvarsreaktion som utlöses från en kärna i hjärnstammen. Startle-reflexen startar med en blinkreflex och följs på mindre än en tiondels sekund av framåtböjning av huvudet och en nedstigande böjningsreaktion av kroppen, som sträcker sig ned till benen. Stress kan bland annat via amygdala leda till förstärkt och lättare utlöst startle-reflex.

    Vår hypotes var att startle-reflexen hos individer med stressutlöst smärta är mer lättutlöst och ger ett högre svar än hos friska. I en kontrollerad studie ingick 19 individer i åldern 10–17 år som hade stressutlöst återkommande smärta enligt fastställda kriterier. Gruppen jämfördes med 23 friska i jämförbar ålder, av motsvarande kön och utan smärtbesvär. Under likvärdiga, lugna förhållanden utlöstes startle-reflex vid upprepade starka auditiva signaler på 105 dB via hörlurar, och EMG registrerades från ögonblinkningsmuskeln (orbicularis oculi), tinningmuskel (temporalis), nacknära skuldermuskel (trapezius), stora bröstmuskeln (pectoralis major), bukmuskel (rectus abdominis) samt ryggmuskel (lumbala erector spinae).

    I smärtgruppen var muskelspänningen signifikant förhöjd i ovan nämnda muskler. Startle-reflexen utlöstes också lättare och tidigare, var kraftigare och varade längre. Muskel­aktivitetsgraden efter ljudstimuli visade i smärtgruppen signifikant högre medelamplitud än i kontrollgruppen för alla sex muskler och de åtta upprepade startle-responserna sammantagna. Aktuell forskning om möjliga muskulära och centralnervösa smärtmekanismer presenteras i artikeln.

    För första gången har ökad muskelspänning och förstärkt startle-reaktion påvisats med EMG hos barn/ungdomar med återkommande stressutlöst smärta i ett mönster som sammanfaller med mönstret av ömma punkter och smärtlokalisation. Vår förhoppning är att dessa fynd ska stimulera till fortsatt forskning och förbättra klinisk praxis.

    Alfvén, G, Grillner, S, Andersson E. Eur J Pain. Epub 4 maj 2017. doi: 10.1002/ejp.1057

  • 2.
    Andersson, Eva
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hovland, Anders
    Universitetet i Bergen, Solli Distriktspsykiatriske Senter, Nesttun, Norge.
    Kjellman, Bengt
    Psykiatrikliniken, Uppsala Akademiska sjukhuset.
    Taube, Jill
    Själ och Kropp, Stockholm.
    Martinsen, Egil
    Universitetet i Oslo, Kliniken för psykisk hälsa och beroende, Oslo universitetssjukhus.
    Fysisk aktivitet lika bra som KBT eller läkemedel vid depression2015Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, nr 47, s. 2102-2104Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Fyisk aktivitet har dokumenterad effekt vid depression. Effekten är lika god som effekten av antidepressiva läkemedel eller kognitiv beteendeterapi (KBT) vid lindrig till måttlig depression. Dessutom är fysisk aktivitet i stort sett biverkningsfritt.

  • 3.
    Börjesson, Mats
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sjukhusvården kan sätta fart på FaR – fler behöver recept2012Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 109, nr 51-52, s. 2340-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Metoden fysisk aktivitet på recept, FaR, vinner insteg nationellt men är fortfarande underutnyttjad.

    Sjukhusen är nyckeln till lyckad implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, och därmed även av FaR.

    Att underlåta att ge adekvata råd om levnadsvanor när det är tillämpligt är ur etisk synvinkel vanskligt, eftersom patienten har rätt till »bästa möjliga vård«.

  • 4.
    Ekblom Bak, Elin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Nytt submaximalt test för beräkning av maximal syreupptagning.2013Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, nr 6, s. 271-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Ekblom Bak, Elin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Stillasittandets effekter på barns hälsa är underbeforskat: Svårt att definiera säker gräns för ökad risk för ohälsa2015Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 112, nr 25-26Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattat:

    De få studier som gjorts om stillasittande hos barn har fokuserat på övervikt och metabola risker.

    Den svaga kopplingen mellan stillasittande och metabola effekter kan bero på att dessa tillstånd inte har hunnit manifesteras hos barn.

    Fler longitudinella studier med upprepade mätpunkter och objektiv mätmetodik behövs.

    Andra utfall, t ex kognition, bör studeras.

  • 6.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    En reparativ ortopedisk kirurgi kan ge fantastiska resultat2005Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 102, nr 40, s. 2889-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Hade artrosen kunnat förebyggas?2004Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 101, nr 40, s. 3098-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Måttligt nedsatt prestationsförmåga kan tyda på allvarliga hjärtproblem: [The group of elderly elite sportsmen moderately reduced performance can indicate severe heart problems]2008Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 105, nr 51-52, s. 3754-5Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sänkt upplevd fysisk prestationsförmåga och trötthet utan trolig förklaring kan i gruppen regelbundna motionärer, främst äldre idrottare, vara tecken på insufficient kardiell funktionsförmåga.

  • 9.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vetenskaplig rapport från en thailändsk strand: [Scientific report from a beach in Thailand]2008Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 105, nr 12-13, s. 924-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vetenskapsmannen vaknade vid åsynen av västerlänningarna på den thailändska stranden: »Herrn lite bakåtlutad och med kraftig ölmage, damen med stor byst och den mesta av övervikten runt gluteus maximus. Paren bildar liksom ett X. Det är frapperande hur konstitutionellt lika de semestrande paren är.« I studien besannas den uppställda hypotesen ...

  • 10.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Välskrivet om träning vid sjukdom: recension av boken Idrott, hälsa och sjukdom2011Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 108, nr 44, s. 2236-Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Recension av boken Idrott, hälsa och sjukdom av Bengt O. Eriksson, Mats Börjesson m fl. (Studentlitteratur, 2011)

  • 11.
    Ekblom, Björn
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Vasaloppet – idrott eller folkhälsointervention?: [Skiers int the long-distance race "Vasaloppet" really do invest in their health]2007Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 104, nr 14-15, s. 1162-1165Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Om man ser dagens Vasaloppsåkare som medverkande i hälsofrämjande program eller som självmedvetna »hälsoinvesterare «, missar man att de flesta deltar därför att det är roligt och stimulerande.

  • 12.
    Ekblom, Björn
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Ekblom-Bak, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Långvarigt stillasittande är en metabol riskfaktor2012Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, nr 34-35, s. 1467-1470Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig medel- och högintensiv fysisk aktivitet, ökar risken för flertalet av de stora folksjukdomarna och förtida död.

    Stillasittande innebär frånvaro av kontraktioner i de stora muskelgrupperna, dvs muskulär inaktivitet.

    Bakomliggande patogena mekanismer som kopplar långvarigt stillasittande till negativa hälsoeffekter har föreslagits vara låg energiomsättning, vilket leder till ansamling av visceralt fett och låggradig systemisk inflammation; uteblivna endokrina svar från den inaktiva skelettmuskulaturen med påföljande försämrad effekt i flera organ och vävnader samt låg s k skjuvspänning.

    Minskad tid i stillasittande och ökad lågintensiv vardaglig aktivitet är faktorer som kan motverka framtida ohälsa.

  • 13.
    Ekblom-Bak, Elin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Hellénius, Mai-Lis
    Minskat stillasittande lika viktigt som ökad fysisk aktivitet: [Less sitting as important as increased physical activity]2010Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 107, nr 9, s. 587-8Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    There is clear evidence for the benefits of regular physical activity for several major health diseases. Meanwhile, sedentary behaviour, resulting in limited everyday life nonexercise activity and muscular inactivity, is increasing in Sweden. Recent observational studies suggest that prolonged bouts of sitting and lack of whole body muscular movement are independently of additional regular physical activity, strongly associated with common public health diseases and total mortality. This indicates that we are dealing with two distinct behaviours and their effects; a) the benefits of regular physical activity and b) the risks of too much sitting and limited nonexercise everyday life activity.The focus in clinical practice and for guidelines should be to promote and prescribe regular physical activity as well as avoidance of sedentary behaviour.

  • 14. Ekstedt, Mirjam
    et al.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Återhämtning självklart för elitidrottare ... men inte för yrkesarbetare2011Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, nr 36, s. 1684-1687Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Högpresterande människor i arbetslivet och idrotten möter likartade krav på prestation, engagemang och uthållighet.

    Hur väl idrottare lyckas upprätthålla hälsa och prestationsutveckling trots hög belastning bestäms i huvudsak av den psykofysiologiska återhämtningsprocessen, vars främsta syfte är att eliminera trötthet och återställa vitalitet.

    Därför utbildas idrottare till att bli medvetna om sitt återhämtningsbehov och hur det ska tillgodoses.

    Människor i yrkeslivet där­emot möter ofta hög belastning med nedprioritering av sin sömn och återhämtning.En förutsättning för ett långsiktigt engagemang är att tidigt upptäcka tecken på dysfunktionell återhämtning och främja miljöer med utrymme för dynamisk växling mellan anspänning och vila.

  • 15. Eriksson, Karl
    et al.
    Askling, Carl
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Kirurgi vid proximal hamstringsruptur ger oftast bra resultat2014Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 111, nr 36Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Proximala hamstringsrupturer från fästet vid tuber ischiadicum är relativt ovanligt förekommande. Det är dock viktigt att inte missa dem, eftersom tidig kirurgisk behandling kan innebära bättre resultat och snabbare normalisering av funktion.

    Skadan drabbar såväl yngre elitaktiva idrottare som medelålders motionärer och inte sällan icke-idrottsaktiva individer.

    Klinisk undersökning i kombination med MR-undersökning ger information om skadans utbredning, svårighetsgrad och eventuell indikation för kirurgi.

    Total eller subtotal avslitning från fästet med 2 cm retraktion eller mer innebär som regel indikation för kirurgi med reinsertion av fästet.

    Morbiditeten efter tidig kirurgi är låg, och resultaten är goda. Kroniska skador med funktionsbortfall kan ibland utgöra grund för kirurgi.

    Sen kirurgi är mer tekniskt krävande men leder oftast till klar funktionell förbättring.

    Ortos är sällan indicerad post­operativt. Strukturerad rehabilitering är viktig postoperativt; total rehabiliteringstid får beräknas till 6–12 månader.

  • 16.
    Forsén Mantilla, Emma
    et al.
    Karolinska institutet.
    Birgegård, Andreas
    Karolinska institutet.
    Clinton, David
    Karolinska institutet.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Palmberg, Karolina
    Föreningen Tjejzonen.
    Selenius, Sofia
    I Care, Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk & Fri.
    Tvångsmässig träning måste tas på allvar2018Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 115, artikkel-id E7T1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 17. Grimby, Agneta
    et al.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Sätt änkorna i rörelse - för hälsans skull!2002Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 99, nr 1-2, s. 78-80Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sorg är ingen sjukdom, men kan förvisso ge sådan. Ensamhet, isolering, inaktivitet, dåliga matvanor, ökad konsumtion av alkohol och tobak minskar avsevärt ambitionen att röra på sig – bildligt och bokstavligt – och är vanligt bland nyblivna änkepersoner. Kommunal hälso- och psykosocial intervention i form av tidigt stöd  och uppmuntran i sorgen – som skulle kunna bryta negativa mönster – är idag nästan obefintlig. Denna grupp människor kan ha svårt att ta till sig folkuppmaningen »Sätt Sverige i rörelse«, trots vetskapen om att regelbunden lågintensiv motion och muskelträning kan ge stora positiva hälsoeffekter. Vem antar utmaningen att  sätta änkorna i rörelse – och vem bekostar?

  • 18.
    Hemmingsson, Erik
    et al.
    Karolinska institutet.
    Rössner, Stephan
    [Physical activity in the treatment of obesity. Obesity--a chronic disease requiring life-long physical activity].2004Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 101, nr 20, s. 1790-7Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Kallings, Lena V
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysisk aktivitet på recept – en underutnyttjad resurs2012Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 109, nr 51-52, s. 2348-50Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Fysik aktivitet på recept (FaR) är en effektiv metod för att främja fysisk aktivitet. FaR inkluderar rådgivande samtal, skriftlig ordination och uppföljning, vilket rekommenderas i Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

    Drygt 49 000 FaR skrevs ut i Sverige under 2010 – en tredubbling sedan 2007.

    I genomsnitt förskrevs ca 5 FaR per 1 000 invånare, med en variation på 2–15 FaR per 1 000 invånare i olika landsting och regioner.

    Det förskrevs 0,8 (0,5–2) FaR per 1 000 besök inom hälso- och sjukvården, eller motsvarande 1,2 (0,5–3) FaR per 1 000 besök inom primärvården.

    Variationerna är stora mellan olika landsting/regioner, och FaR är en underutnyttjad resurs som behöver implementeras bättre.

  • 20. Tesch, Per
    et al.
    Schantz, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Bodybuilding: Effekter och skaderisker1982Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 79, nr 24, s. 2355-2357Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf