En god kondition och styrka har samband med förbättrad hälsa, minskad förekomst av flera folksjukdomar samt ökad livslängd. Fysiologiska tester kan vara stimulerande för äldre att följa utvecklingen av sin fysiska kapacitet och för olika aktörer som vill göra hälsoutvärderingar.
Vad är egentligen friluftsliv? Vilka förändringar kan man iaktta på friluftsarenan i det nutida samhället? Vilka ungdomar är det som utövar friluftsaktiviteter och i vilken utsträckning gör de det? Förekommer friluftsliv i grundskolans undervisning?
En ryggmärgsskada leder till ett ökat stillasittande. Risken är då stor att drabbas av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Många får också överbelastningsbesvär från skuldra och arm av ett liv i rullstol. Med högintensiv intervallträning i den nyutvecklade sittstakergometer går det att minska problemen.
Det är mycket vanligt att idrottare använder antiinflammatoriska läkemedel både för att behandla skador och döva smärta. Hur lämpligt är det att använda preparaten under hård träning och tävling, och vad kan medicineringen ha för konsekvenser?
I drygt tio år har SIH-projektet kartlagt ungas upplevda hälsa, fysiska status och aktivitetsgrad, och dessutom skolämnet idrott och hälsa. Studenter vid GIH har medverkat i projektet och bidragit med forskningsdata. I artikeln presenteras aktuella resultat och hur projektet har integrerats i studenternas utbildning samt vetenskapliga skolning.
Bland skejtare har både förebilder och idoler hög status. Det höga anseendet får de genom sin kompetens, men det är olika slags kunnande som ligger bakom. Idoler bygger sin ställning på teknisk skicklighet. Förebilderna ska vara pedagogiskt kompetenta och schyssta personer.
Hur hanterar egentligen en lagläkare sin dubbla lojalitet, mellan omsorgen om spelarnas hälsa och en förståelse för klubbens sportsliga ambitioner? En lagläkare möter många och skilda etiska dilemman både på och utanför planen. Du gör en läkarundersökning i samband med att en ny spelare ska skriva på för klubben. Du vet att styrelsen och tränaren har stora förväntningar på spelaren. Det lukrativa kontraktet är redan påskrivet. Endast läkarundersökningen återstår. Vid undersökningen hittar du en korsbandsskada i ena knät. Det visar sig att spelaren skadade sig vid den sista seriematchen tre månader tidigare. Spelaren förbjuder dig att prata om detta med klubben och hänvisar till sekretess. Hur gör du nu? Den här artikeln tar upp ett antal etiska problem inom idrottsmedicinen. Det finns i dag ingen specifik utbildning i hur läkare ska hantera den här typen av frågor, men de diskuteras ofta när fotbollens lagläkare träffas. Artikeln är ett utdrag ur antologin I gråzonen utgiven av Centrum för idrottsforskning. Författarna har båda lång erfarenhet av rollen som lagläkare i fotboll, både på nationell och på internationell nivå. Jón Karlsson har varit läkare för IFK Göteborgs juniorer och A-lag sedan år 1984, och för de svenska U21- och OS-landslagen för herrar under en tioårsperiod. Mats Börjesson har varit lagläkare för herrlaget GAIS sedan 1995, för svenska damlandslaget sedan 2009, för damlaget Tyresö FF 2012-2013 samt för Elfenbenskustens lag i VM för herrar 2010.
De som verkligen lyckas inom tävlingsidrotten får en uppmärksamhet som är få förunnade och belönas också därefter. Vad driver ungdomar till att försöka nå landslaget eller komma ännu längre? Får alla en rättmätig chans att kvalificera sig? Vilka är dessa ungdomar och hur kan de beskrivas?
En intervjustudie med idrottare och deras tränare visar på likheter, men också en del intressanta skillnader i sättet att se på trötthetsbegreppet. Artikeln diskuterar vad det kan bero på och ger förslag på hur tränare kan bli bättre på att läsa av sina utövares trötthet.
Alla vet att motion är bra för hälsan. Men en aktiv vardag är lika viktig, inte minst för äldre vuxna som inte kan röra sig lika lätt. Mindre stillasittande skulle ha stor betydelse för hjärt-kärlhälsan hos enskilda individer och för samhället i stort. Det visar en ny avhandling.
För den som betraktar svenskarna som ett aktivt folk är det dags att tänka om. Bara sju procent av 50-65 åringarna är tillräckligt fysiskt aktiva, visar resultat från den stora SCAPIS-studien.
Det är svårt att påverka barns fysiska aktivitet. Att få de minst intresserade att lägga om sina levnadsvanor kräver uthålliga insatser. I dagsläget verkar skolan vara den mest lovande arenan och särskilt satsningar riktade mot barn i den yngre skolåldern.
Sedan 1960-talet har Åstrandstestet varit ett av världens vanligaste sätt att mäta maximal syreupptagningsförmåga. Det nya Ekblom-Baktestet är lika enkelt och tidseffektivt, men betydligt mer tillförlitligt. Felmarginalen på individnivå är halverad jämfört med Åstrandtestet.
Den svenska modellen innebär traditionellt att skolan ansvarar för undervisning i idrottsämnet och föreningarna för idrotten på fritiden. Men i dag går tusentals elever på idrottsgymnasium och var fjärde högstadieskola erbjuder träning på skoltid.
Hur idrottsligt aktiva är barn och ungdomar i dagens svenska samhälle? Idrottar de i samma utsträckning som deras föräldrageneration gjorde? Förändras uttrycksformerna och vanorna med stigande ålder? Vad karaktäriserar dem som är fysiskt inaktiva i förhållande till dem som är aktiva?
Barns och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska prestationsförmåga och hälsotillstånd är i fokus för detta omfattande och fleråriga forskningsprojekt. Det finns flera väsentliga skäl för ett kunskapssökande inom detta område. Fysisk aktivitet och motorisk träning utgör en viktig del i barns totala utveckling med betydelse inte bara för den motoriska och fysiska utvecklingen utan också för den sociala och personliga. Fysisk aktivitet är dessutom av stor betydelse för barnens aktuella och framtida hälsotillstånd. Idrott tillhör också de mest populära fritidssysselsättningarna och utgör ett viktigt livsinnehåll för många barn och ungdomar. Trots dessa konstateranden kan man påstå att området är förhållandevis outforskat. Detta gäller särskilt forskning där information från skilda vetenskapsdiscipliner samverkar för att skapa en helhetsbild av barns utveckling. Ett sådant angreppssätt har präglat i SIH-projektet.
Framgångar före och under ett VM ställer stora och olika krav på coachernas kompetens. Behovet av en kontinuerlig kompetensutveckling är stort, men enligt coacherna själva är det inget som sker systematiskt. Det är den egna drivkraften som styr utvecklingen.
I konkurrensen om elever har många skolor valt idrott som sin profil. Idag deltar var tionde gymnasieelev i idrottsprofilerad utbildning. Vår utvärdering av ämnet specialidrott visar att eleverna är nöjda, men det sker en social snedrekrytering av elever och variationerna i undervisningen är stora.
Sverige och Serbien är två länder med olika kultur och med bakgrund i olika samhällssystem. En kartläggning av idrottspsykologisk litteratur visar att det skrivs betydligt mer i Sverige än i Serbien. Emotioner och utbrändhet är populära teman här. Däremot är forskning på ungdomsidrott vanligare i Serbien.
Ett samverkansprojekt om coaching vid mästerskap pågår mellan Linnéuniversitetet och Svenska Friidrottsförbundet. Projektet Coachteamet har gett fruktbara möten mellan akademi och elitidrott; forskning och utbildning. Samtidigt visar hittills gjorda erfarenheter att det behövs tid för att överbrygga bland annat kulturella skillnader.
Vilka kompetenser behöver en elitcoach ha för att lyckas i ett mästerskap?
Svenska friidrottscoacher lyfter till exempel fram erfarenhet, planeringsförmåga, stresstålighet, kommunikationsförmåga och kunskaper om formtoppning. Allt ryms inom det forskare kallar för professionell, interpersonell och intrapersonell kunskap.
Välj en idrott som är populär i Sverige. Vinn i ett stort mästerskap i direktsänd tv. Lägg ovanpå det en dramaturgiskt intressant berättelse så har du formeln för att bli en svensk sporthjälte. Men om medierna tappar intresset blir berömmelsen kortvarig.
Sexuella övergrepp förekommer inom idrotten. Samtidigt finns det många idrottare som är tillsammans med sin tränare i en kärleksrelation. Inom elitidrotten behövs en diskussion om de etiska dilemman som är förknippade med sexuella relationer mellan aktiva och deras tränare.
På ytan är elitidrottare framgångsrika, vältränade och gör fantastiska idrottsliga prestationer. De betraktas som vinnarskallar, mentalt tuffa och osårbara. Men verkligheten är ofta en annan. Depression, ångest, träningsberoende och ätstörningar är vanliga psykiska problem.
Avgörandets stund är fyllt av obehagliga känslor för många elitidrottare. En normal reaktion är att försöka undvika känslorna. Den som istället systematisk tränar medveten närvaro ökar förmågan att vara bäst när det gäller trots en stark oro och ångest.
Idrottare påverkas negativt av en stressad och utmattad coach. Trots det negligeras oftast coachens situation. Allt fokus riktas i regel mot idrottarens välbefinnande. Det här är ett upprop till praktiknära forskning för att belysa elitcoachens arbetssituation med avseende på hur graden av välbefinnande påverkar coachens förmåga.
Allt som oftast läser man om hur simkunnigheten i Sverige blir allt sämre. Bilden förstärks av braskande rubriker i massmedia, att en drunkningsolycka hade sin grund i bristande simkunnighet, ibland också i en invandrarbakgrund. I denna artikel prövar jag bilden om en allt sämre simkunnighet är sann, vad simkunnighet är och jag ställer också frågan på sin spets; är det överhuvudtaget möjligt att nå så långt att alla av befolkningen kan simma. Finns det en väg mot en ”nollvision” även här, likt den riksdagen har ”fastställt” för trafikdöden, eller skulle det också bara bli en utopi?
Vad är ämnet idrott och hälsa? Frågan kan tyckas märklig, men lyssnar man på dagens offentliga samtal om ämnet, läser aktuella styrdokument samt lyssnar på idrottslärare och elever, får man en minst sagt komplex bild av vad det kan vara – och vad det ska eller bör vara. Den här artikeln syftar till att diskutera vad ämnet är idag i skolans värld, sett genom elevers ögon – och vilka utmaningar alla som jobbar med ämnet står inför.
Idrottstävlingar lär barn och unga vad det innebär att vara flicka eller pojke. Flickors och pojkars prestationer ska till exempel inte mätas med varandra och flickor görs ofta mindre eller annorlunda jämfört med pojkar, som i sin tur utgör norm.
Ledarbrist är ett problem för föreningar. Stödjande miljöer kan vara en framgångsfaktor för att rekrytera unga ledare. Att skapa miljöer som får ungdomar att trivas och utvecklas är en utmaning. Frågan är vad en miljö som är stödjande är och vem den förväntas stödja.
För homo- och bisexuella elitidrottare kan idrotten vara en värld präglad av begränsande heteronormer. Inte sällan uttryckta i en välvillig men stigmatiserande tystnad kring icke-heterosexualitet. Men idrotten kan också vara en frizon där det är tillåtet att utmana snäva köns- och sexualitetsnormer.