I årtionden har begreppen folkhälsa, hälsa och hälsofrämjande använts i relation till idrott på många sätt i såväl praktik, forskning som i policy. Att idrotten har någon slags betydelse för och koppling till folkhälsan torde vara helt klarlagt. Men hur kan vi förstå relationen eller kanske snarare relationerna mellan idrott och folkhälsa? Ett forskningsområde som tar tag i relationen idrott och folkhälsa och som också breddar vad relationen kan bestå av är forskningsfältet idrotten som hälsofrämjande arena (Health promoting sports clubs). I artikeln kommer vi därför att med utgångspunkt i forskning om idrotten som hälsofrämjande arena teoretisera relationen idrott - folkhälsa. Vi kommer därigenom diskutera och illustrera hur vi på fler än ett sätt kan öka förståelsen för idrotten som hälsofrämjande för så många som möjligt så länge som möjligt.
We live in a time where recurring crises, surrounded with information about how to behave to reduce the negative effects of the crises. Encouraging pro-social behavior has been shown to reduce the negative effects, therefore, it is important to examine what promotes prosociality when disaster strikes. This exploratory study examines twelve articles, published in the field of psychology during the period 2021-2023, to identify which factors promote prosocial behavior during the COVID-19 crisis. The result shows that social identity, knowledge transfer, and expected efficacy of behavior change, with respect to internal drivers and the context, were all important factors for improving prosocial behavior during the COVID-19 crisis. This can provide insights into how we can promote prosocial behavior and prepare for future crises.
Interest in research, education and development in social sustainability, not least during crises, continues to increase. The Covid-19 pandemic, Russia’s invasion of Ukraine, climate change, reduced biodiversity and potential threats such as political polarization and AI, affect the area of social sustainability. Ten years ago, the ”Centre for Social Sustainability” (CSS) was established at Karolinska Institute and various researchers shared their perspectives on ”Socially sustainable development - focus on empathy, compassion and altruism” in a themed issue of Social Medicine Journal 2013. Five years ago, we also published “Social sustainability” in Social Medicine Journal 2018, and note that the area is at least as relevant today. We have invited research groups interested in social sustainability, and together created a new themed issue on external and internal sustainability in relation to crises.
Artikeln diskuterar den svenska politiken gentemot romer under 1900-talet. En politik som tydligt illustrerar de villkor som gäller för att räknas som en del av befolkningen, samt vilka strategier som har använts för att omvandla de nya medlemmarna till nyttiga medborgare. I dessa processer har romer inordnats i såväl exkluderande som inkluderande kategorier, såsom lösdrivare, oönskade utlänningar och tiggare respektive medborgare, flyktingar och invandrare. Oavsett politikens målsättning har den dock legitimerats utifrån en gammal, och alltjämt reproducerad, berättelse om romer som en unik och problematisk grupp. I artikeln kombineras historiografiska perspektiv som under lång tid var åtskilda i romska studier, migrationshistoria och välfärdshistoria, med syftet att inordna romers historia i dessa breda fält. Framställningens tyngdpunkt ligger i perioden då denna politik fick fotfäste i Sverige: 1960- och 1970-talet.