Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Aim

The aim of this study is to examine the relationship between physical activity, perceived motor competence and health-related quality of life. The study examines primary school children in their second year within the Stockholm region. Moreover, the study aims to identify any differences in results between boys and girls.

Methods

The physical activity (PA) of children in their second year of primary school was measured with an accelerometer (n=131). Perceived motor competence was measured by The Perceived Motor Competence (PMS) Scale and health-related quality of life (HRQOL) was measured by PedsQL. To analyse data in SPSS 17.0 three statistical models were used: correlation, simple regressions analysis and analysis of variance. The level of statistical significance was set at p<0.05.

Results

The study indicates that there are significant positive correlations between PA and HRQOL as well as between perceived motor competence and HRQOL. These relationships can be applied to the entire study group and to boys. The regressions analysis shows that 20.1 percent of the variations in approximations for HRQOL depend on the variation in PA and perceived motor competence. Analysis with two-way ANOVA did not reveal any significant difference in PA between the PedsQL groups (low, medium, high). Together with approximations for HRQOL, the results from analysis of variance between the PA groups (low, medium, high) show a significant difference for the entire study group with regards to low and medium, as well as between low and high. For girls: between low and medium. The analysis of variance between the groups (low, medium, high) of HRQOL in motor competence shows that there are significant differences between PedsQL group low and PedsQL group high, and also between PedsQL group medium and PedsQL group high, which goes for boys as well as for the entire study group.

Conclusions

The study shows that there is a positive correlation between PA and HRQOL as well as between motor skills competence and HRQOL. These relationships are determined by gender and can be applied to the entire study group and to boys.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan motorisk utveckling och inlärning hos barn i skolår 2 ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.

• Vad finns det för samband mellan motoriska svårigheter och inlärning?

• Vad finns det för samband mellan motoriskt välutvecklade barn och inlärnings- förmåga?

• Vad finns det för koppling mellan barns motoriska färdighet, självförtroende och inlärning?

Metod

I studien deltog 34 elever, uppdelade på två skolklasser i skolår 2. Barnen genomförde en motorikbana, baserad på motoriska baskunskaper, där de observerades och deras resultat noterades. Detta tillsammans med barnens läsutvecklingsresultat, sammanställdes och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05. Dessutom genomfördes intervjuer med två lärare. Intervjuerna sammanställdes och tolkades med hjälp av teori och forskning.

Resultat

Utifrån motoriktest och läsutvecklingsschema kan inte något samband mellan motorik och inlärning ses. Den kvalitativa delen av undersökningen visade att de intervjuade lärarna tror att det finns ett samband både indirekt psykologiskt och direkt fysiologiskt. Det indirekta sambandet innefattar självförtroendets betydelse.

Slutsats

Trots den kvantitativa studiens resultat menar vi att det finns ett samband mellan motorik och inlärning. Detta får stöd av den tidigare forskningen samt vår kvalitativa undersökning. Fysisk aktivitet, alltså god motorik, leder till förbättrat självförtroende, vilket i sin tur underlättar inlärningen och kan även ge gott självförtroende.

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:

·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?

·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?

·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?

·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden?

Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten. I relevanta lagar och styrdokument har även riktlinjer för fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden undersökts för att sedan med hjälp av enkätsvaren iscensättas på formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan.

Resultat: Den aktivitet som används främst på äldreboenden är promenad/stavgång och de flesta erbjuder det en eller fler gånger i veckan. Rörelse- och balansträning samt motionsgymnastik erbjuds även de i en större utsträckning. Hos många äldreboenden pågår aktiviteter i cirka 30 minuter. De största faktorerna till varför äldre ska utöva fysisk aktivitet på äldreboenden är för att bibehålla moment i vardagen, minska skaderisken samt öka fysisk- och mental hälsa. Två stora faktorer till att äldreboenden inte använder sig mer av fysisk aktivitet beror på tidsbrist hos personalen samt att de äldre är oengagerade till att utöva fysisk aktivitet. Resultatet visar även att det går att tillämpa Göran Lindes läroplansteori angående formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan vad det gäller lagar, kommunala styrdokument och tillämpning på äldreboenden.

Avslutande reflektion: Fysisk aktivitet är en mycket viktig del för att bidra till en bättre livskvalitet hos de äldre. Fysisk aktivitet erbjuds mer eller mindre på alla äldreboenden i studien men förekommer dock inte på den nivå som är behövlig. Om detta beror på att det är otydliga direktiv i lagar och styrdokument eller brist på kunskap etc., är något att beakta.

Indoor skate parks are purpose built environments for physical activity and bodies in motion. These settings are designed places of learning in both social and material respects. Skate parks in Sweden are usually large halls in buildings previously used for industries, now filled with wooden and sometimes concrete constructions. The solid and rough material consolidates the environment as hard and durable. Ceilings are most often high which influence the acoustics. The sound level is elevated from the noise of board riding on the wooden constructions, besides music from loud speakers adds to the aural experience. In spite of, or thanks to, the strident soundscape it is common by skateboarders to use a personal music device such as an mp3-player or the equivalent when skateboarding. The purpose of this paper is to discuss sensory and affective learning processes in relation to indoor skateboarding. In focus is the crossroads between senses, affect, place and learning. Empirical results are drawn from an ongoing ethnographic study on predominantly female skateboarding, embodied knowledge and board sport culture. The empirical material consists of field notes (in written, auditory and visual form), interviews and examples from media such as videos, magazines and internet pages. The aural sense and its capacity to include and exclude other sensory experiences, mainly balance, is examined and associated with affective incitement. Sharing and non-sharing spaces and experiences are discussed. The paper draws theoretically in large from the anthropological research on the senses in culture, and the psychology of affect. In addition the paper pays particular interest to the idea of “the risk of experience that is learning” (Ellsworth 2005).

I samband med att idrottsforskningen i ökande utsträckning fokuserar sportens stjärnor har ett intresse växt fram för vad som händer med elitidrottare efter det att sportkarriären är över. Det är uppenbart att övergången från kändis till föredetting är plågsamt och svårhanterbart för många. Men internationell sport erbjuder också många exempel på framgångsrika civila karriärer. Tony Hawk är ett bra exempel. Hawk var världsstjärna inom skateboard på 1980- och 90-talen, och trots dess subkulturella karaktär var hans stjärnstatus enastående där sådant räknades. Hawk drog sig tillbaka 1999 som sann legendar, och två år senare kom hans självbiografi, Hawk: Occupation Skateboarder (HarperCollins, skriven med Sean Mortimer). I Åsa Bäckströms kunniga och intresseväckande recension följer vi Tony Hawk från tiden som tanig och mobbad skolgrabb, över tiden som skateboardkung, till efterkarriären som dataspelsutvecklare – bland annat – och under tiden tvåbarnsfar med två olika fruar och gift en tredje gång. Underhållande och lärorikt, tycker vår recensent, som också följer upp historien efter det att boken publicerades. Och visst är det lite speciellt, det där amerikanska, den klassiska framgångssagan med lyckligt slut.

Inom idrott är känsla något en har eller inte. Känsla sätts ofta som förled till idrottsliga attiraljer eller idrottsliga göranden. Bollkänsla innebär en förmåga att hantera bollar på ett skickligt sätt och matchkänsla innebär att ha en helhetssyn på matchen. Till skillnad mot teknik, som kan övas upp, är känsla en förmåga som omtalas termer av kroppslig kompetens som funnits med hela livet. Känsla har också en estetisk dimension. I detta paper diskuteras idrottens känsla i relation till fenomenologisk teori. Genom empiriska exempel från etnografiska studier om idrott, synliggörs hur känslan och dess olika dimensioner kan sägas vara betydelsefulla komponenter i konstruktionen av kunnande.

Aim & Questions at issue

The aim of our study is to study how special teachers/special educationalists in schools of Stockholm look at the phenomenon ADHD/DAMP. We have looked into their view on the diagnose, compared to the two different kinds of research visions about the diagnosis who are known in Sweden today. How do the special teacher/special educationalist work with the diagnosed children?

This is our questions at issue:

• Is there any optimal learning situation for children with ADHD/DAMP?

• Is there something that distinguish all children with ADHD/DAMP?

• What is positive and negative about giving the diagnose ADHD/DAMP to children?

• Is there any external factors that influence that there is so many more children today who has been given a diagnose?

• How does special teachers/special educationalists look on amfetamin-treatment?

Method

We have done qualitative interviews with special teachers/special educationalists in the city area of Stockholm. These have been worked up one by one and then been compared and evaluated together.

Result

All special teachers/special educationalists mentioned that when you educate children with ADHD/DAMP, a structured life underlies the possibility for the children to provide knowledge. It’s also of importance to vary the way of working to make the children concentrate and keep their interest. If there is any general optimal learning solution for children with ADHD/DAMP is hard to say at the time when the answer we have been given are prominent distinguish. The same ambiguity was the question of characteristic among these children but most of the special teachers/special educationalists considered “ants in their pants” as a common factor. All special teachers/special educationalists were uninterested of the diagnoses it self. They considered all children with special needs should be given some kind of help. Most of them didn’t mention any positive things about a diagnose from the children’s point of view but from the schools perspective a diagnose can lead to bigger resources compared to a children without a diagnose. The stress in society affects the number of diagnosed children. The special teachers/special educationalists had a positive thought about treatment with amphetamine if it is combined with other methods.

Conclusion

The different kinds of answers we have got in our study shows that there is no common direction between the special teacher/special educationalist pertain the subject ADHD/DAMP.

Syfte

Syftet är att utifrån målområde nio i de nationella folkhälsomålen som står för ökad fysisk aktivitet, där det står att äldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda på hur detta tillämpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att målet uppfylls.

Metod

En studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjälp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för äldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök på Friskvårds-centrum i Hässelby-Vällingby gjordes i syfte att erfara hur friskvård för äldre kan tillämpas i praktiken.

Resultat

Nio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de äldre, men det är i stor utsträckning för dem som är i behov av vård och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt på fysisk aktivitet där även friska äldre ingår. Pensionärsorganisationerna, frivilligverksamhet och lokala gym och projekt anordnar även de fysisk aktivitet för äldre i olika former. Landstinget, primärvården och pensionärs-organisationerna nämndes av flera som samarbetspartners för ökad fysisk aktivitet för äldre. Ekonomiska medel och ett ändrat synsätt angavs bland annat som viktiga parametrar för en ökad satsning på fysisk aktivitet för äldre.

Slutsats

Fysisk aktivitet erbjuds i stor utsträckning i Stockholms kommuners och stadsdelsför-valtningars reguljära verksamhet inom vård och omsorg, medan aktiva friskvårdssatsningar för friska äldre skedde i mycket liten utsträckning. Den kommun/stadsdelsförvaltning som även inkluderade friska äldre i deras friskvårdssatsning var den enda tillfrågade i studien som hade en konkret budget.

Syftet med undersökningen var att studera och dokumentera idrottslärares yrkesrelaterade informationsbehov och informationsanvändning. Till detta använde vi följande frågeställningar:

- Vilka läromedel använder lärare i idrott och hälsa i sin undervisning och hur får de tag på nytt material?

- Vilka informationskällor använder lärare i idrott och hälsa i sin kompetensutveckling?

Konkret ville vi använda resultatet till att implementera yrkesrelevant informationssökning i bibliotekets undervisning av lärarstudenterna vid GIH, samt utveckla GIH bibliotekets webbplats med information om användbara resurser för idrottslärare.

Metoden vi använde var enkätundersökning med hjälp av ett webbenkätverktyg. Vi fick in svar från 122 lärare i idrott och hälsa.

Resultaten visade att det material som flest lärare (74%) använde i undervisningen är sådant som de fick under sin lärarutbildning. 69% av lärarna i vår undersökning använde läroböcker i undervisningen i idrott och hälsa. Att använda bibliotek var däremot inte vanligt. För att hitta nytt material till undervisningen sökte 81% av lärarna på webben, främst genom Lektion.se och Google. 78% angav kurser och konferenser som källa till nytt material. Vad gäller informationskällor för den egna kompetensutvecklingen angav flest lärare (87%) att de läste facktidskrifter, där den vanligaste tidskriften var Idrott & hälsa. Många av lärarna var medlemmar i nätverk för idrottslärare och hade deltagit i kurser och konferenser för sin kompetensutveckling under det senaste året. Att prenumerera på nyhetsbrev eller att ha nyhetsbevakning (RSS) på någon webbsida eller blogg var inte lika vanligt.

Ett framträdande resultat av undersökningen var att så många av lärarna efterlyste samlade övningsbanker med s.k. "tips och trix" att kunna använda som inspirationskälla i undervisningen. Detta lärarnas upplevda behov av praktiskt tillämpbart material kan ställas mot det faktum att lärarutbildningens akademiserats och att man efter genomgången högskoleutbildning, enligt högskolelagen, förväntas kunna söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå samt följa kunskapsutvecklingen inom sitt yrke och ämnesområde. Att under utbildningstiden visa på möjligheten att bevaka olika källor ser vi som ett sätt att underlätta för lärarstudenterna att följa kunskapsutvecklingen i deras kommande yrkesliv. 

Aim The aim of this study is to examine how five teachers view talentidentification, how they execute the tryout process to elite academy schools and also how they relate to relative age effect(RAE) in the tryout process. The questions being answered in this study are: 1. How do the teachers view talentidentification? 2. How is the tryout process being performed and what difficulties do the teachers experience with the tryout process? 3. What knowledge do the teachers have in regards to RAE and how do they relate to RAE during the tryout process? Method The method being used is qualitative and is executed by performing semi-structured interviews. The purpose of our interviews is to examine how the teachers experience the tryout process and their approach when working with RAE. The reason for the explorative nature is because we have an area to survey and also gather deeper information about, in this case, RAE in relationship to the tryout process to elite academy schools. The selection consisted of five teachers (teacher 1, teacher 2, teacher 3, teacher 4 and teacher 5) that all had different experiences of working as a teacher and with elite academy school.

Results The result showed that there are differences among teachers involved in individual sports in relation to teachers working with team sports, in regards to what kind of attributes a talent should possess. For the teachers, teacher 3 and teacher 4, which represented individual sports it appeared that sport specific knowledge was most important when identifying a talent. This identification can be performed at an early age. Teacher 1, 2 and 5 which represented team sports stressed the importance of the psychological skills that a talent must possess, in order to be identified as a talent. The result also showed that the tryouts is an equivocal process where the tryouts is executed differently depending on the sport and in some cases which school. In regards to difficulties with the tryout process and what the teachers valued similar responses were received. All teachers described the fear of eliminating someone who could possibly develop late and they all valued attributes as drive and dedication. All teachers also mention that they do not take RAE in consideration during the tryout process. Teachers 2 and 5 mention taking the physical development into consideration during the tryout process, however not which month a student applying is born.

Conclusions This study brings up a problem that is very current due to the equivocality which is present during the tryout process to elite academy schools. The study also showed that the teachers had different opinions in regards to what talent is and how to identify it. The result showed that RAE is a rife phenomenon however it is not being taking into consideration during the tryout process to elite academy schools.     

This article examines the long historical interest for the selection of young talented children in sports. This seemingly everlasting search for talents and the quest for the especially gifted is followed by the practice of trying to find and select the right individuals. This paper elucidates historical representations of talent and talent selection in a series of professional sports literature in Sweden during the 1930s, 1980s, 1990s and 2010s.

Drawing on a discourse analytic approach, it illustrates the historical understanding of selection and how such practices produce formations of legitimacy. The study shows how certain historical elements reoccur in contemporary selection discourse and how specific actions are transformed into personal characteristics. These selection processes construct a rationale for a legitimate selection and illustrate how talent selection is based on historically specific assumptions, normative and moral statements and activities connected to a specific discursive formation. This insight can underlines that talent selection cannot be understood as essential skills identified through observation, tests or interviews. It is rather to be understood as a discursive repertoire responding to a specific historical legitimacy.

Success stories are a frequently investigated genre of shared cultural narratives. This paper will pay particular attention to success stories in sports and investigate how young participants in selection camps in soccer and hockey are using a set of shared narratives in order to produce their personal stories of success. By looking at narratives-in-interaction in this specific context, these interviews are investigated as a narrative genre. The analysis shows how a set of shared narratives are used in storylines in order to legitimize the personal story of success and how a number of dilemmatic spaces are addressed. This study shows how personal success stories are intimately tied to “discursively shared narratives” and how this context constitutes a specific narrative framework.

In sports, there is an extensive interest in identifying and selecting talented children in order to develop elite adult athletes. The process of selecting and screening talents involves not only physical and technical skills but also efforts to find adequate personality traits. Therefore, different types of performance appraisal interviews (PAIs) are becoming increasingly common within the field. Departing from fieldwork in two selection camps for Swedish youth national teams in soccer and hockey, we will take a closer look at the PAIs employed during these camps. This article takes on a narrative approach, emphasizing PAI as a narrative genre and a framework for a specific form of interaction. Our findings show how eligibility is performed in interaction through following three practices: (i) showcasing gratitude without tipping into flattery, (ii) using temporality as a way of displaying developmental potential, and (iii) adopting the role of the self-reflecting subject. This genre of interviews not only produces certain practices but also preferred subject positions and narratives. The PAI is thus a narrative genre where the players are encouraged to perform talent in order to appear selectable.

Aim

The purpose of this study was to investigate whether there is a correlation between motorskills and amount of physical activity of various intensities in children diagnosed with ADHD.

Questions

1. How many children with ADHD have motor impairments based on Movement ABC?

2. How many children with ADHD reaches the Nordic recommendations for physicalactivity?

3. What is the relationship between motor skills and level of physical activity in childrenwith ADHD?

Method

The study included five boys aged 9-12 years diagnosed with ADHD. The study is study inwhich the physical activity level was measured using ActiGraph GT3X accelerometers whichtest subjects wore for seven subsequent days. The motor skills of the test subjects were measured using the quantitative motor tests in Movement ABC. The tests were carried out ina room at the test subjects schools and accelerometers, and accompanying instruction were distributed at the same time.

Results

The results of motor tests showed that only one person had test results showing satisfactorymotor skills, three test persons were at risk of motor impairments and a test person hadobvious defects in their motor skills. Four of the five test persons achieved the nordicrecommendations for at least 60 minutes of physical activity per day, including both moderateto heavy activity. No significant correlation was seen between physical activity level andmotor skills.

Conclusions

The study could not find any correlation between motor skills and amount of physical activityof various intensities in children diagnosed with ADHD. Due to the small test group theresults of the current study should be taken with precaution, but can be regarded as a pilotstudy.

Aim.

Previous studies have shown that Tai Chi exercises improve postural control in elderly people. The primary aim of this study was to investigate if similar Thai Chi like training affects postural control in children. Secondary aims of the study was 1) to investigate if any such effects from training differs between boys and girls and 2) to investigate whether performing a cognitive task during balance testing had any effect on postural control in these children.

Method.

In the balance tests, different tasks were performed on a force plate and on a metal profile. From the tasks performed on the force plate, the standard deviations and amplitudes of the mediolateral and anterioposterior displacements of center of pressure were measured. From the tasks performed on the metal profile, the number of clampdowns were counted.

The study was conducted over an eight week period with 41 children in the ages 9-10 years old. The children were divided into two groups; children in the training group (n=19) who participated in Tai Chi like training every day, and children in the control group (n=22) who did not participate in this training.

Results.

The study also showed some differences in postural control between boys and girls.

When comparing the displacement in center of pressure between different two-legged tasks performed on the force plate, significantly less displacement was found in the task involving standing with open eyes compared to all tasks involving standing with closed eyes (with or without a concurrent cognitive task).

The number of clampdowns from the metal profile were reduced after the training period, to a similar extent in the control and the training groups.

Several different aspects of the postural control were measured in the study. Only one of these improved significantly with training. Boys in the intervention group showed a decrease in the standard deviation of the mediolateral displacement of the center of pressure when standing with open eyes.

Conclusion.

These results are also consistent with similar studies on postural control among children.

This study indicates that slow motion training, similar to Tai Chi, has a small but positive effect on postural control, for boys 9-10 year old, when conducted every day over an eight week period, as one of the tested parameters shows an improvement.

Gross motor skills among Swedish pupils. An overview of functional motor abilities among Swedish children and adolescents.

Introduction

Physical Education (PE) teachers in Sweden have noticed that pupils are getting worse in their ability to manage gross motor skills and in their aerobic practice. The gross motor skills and coordinative skills are the solid ground for sports and other health activities. If not developing their gross motor skill children tends to avoid taking part in games and sports. The benefits of sports and outdoor activities such as social and health benefits can therefore be missed. In the spring 2001, a multidisciplinary study started: School, Sports & Health. The aim of the study was to investigate 2000 pupils in school year 3, 6 and 9 concerning their: physical and health status, the level of physical activity and conception of the subject “PE and health”. The selection of pupils was based on randomly chosen schools and classes from Sweden. The aim of this part of the study, the motor skills test, was to make a survey of what Swedish pupils can manage in gross motor skills today. Based upon these results we can in the future tell whether the pupils are maintaining today’s level of gross motor skills or not. The Swedish curriculum for “sports and health” states that pupils should manage gross motor skills in the 5th year of school. Can they manage to do that?

Method

The study started with the construction of the gross motor and coordinative skill tests. The movements selected for the test were based on gross motor skills, coordinative skills and combinations of these skills. The test included 16 movements measured on a scale from 1 to 4. The levels of the scale have a written description to support the ocular observations. The highest score to achieve was 64 and the lowest was 16. Examples of skills tested were; skipping, jumping, crawling, rolling, being upside down, bouncing and throwing balls. The pupils were not able to practice on the test before the test situation. The results have been analyzed using SPSS (Statistical Package for the Social Sciences).

Results

The results are analyzed both on an aggregated level here referred to as gross motor skills profile, as well as on a single movement level. The results indicate that 29% of the pupils in the 6th school year are not able to manage the gross motor skill tests without remarks. The pupils with the lowest scores can be found among young female children with low strength and overweight. The test also shows that in the 9th school year boys are stronger than girls. Boys and girls in the lower ages (school year 3 and 6) are more similar in the gross motor skills profile but not on the single movement level. It can also be noted that girls are better in skipping and some of the movements of more gymnastic character whereas boys are better in throwing balls and beanbags. Boys and girls have nearly identical results in the test of balance, walking on a balance beam where gender or age does not seem to have any affect.

Discussion/Conclusion

From the main findings of the tests we can observe that the younger pupils have not yet developed the gross motor skills. It is also noticeable that many of the pupils in the 6th school year are achieving poor results in the tests even though the Swedish curriculum for “sports and health” states that the pupils should have achieved these skills already in the 5th school year. Many of the girls in the 9th school year are very poor in the movements that included some strength ability. This weakness is important for PE teachers to pay attention to, at an early stage of the girl’s physical development when girls do not develop the same strength as boys during their puberty.

If children do not have the gross motor skill and some strength it is more likely that they will choose other activities or have other interest then physical activities and sports on their leisure time. This may in the future give them health problems because we know from fact that physical inactivity is one of the main causes to bad health.

Syfte 

Syftet med min studie var att undersöka elevernas syn på duschning efter idrottslektionerna och hur idrottsläraren ser på detta.

Frågeställningar:  

• Hur ser elever i årskurs 7-9 på duschning?
• Finns det skillnader på pojkar och flickors syn på duschning?
• Hur arbetar idrottsläraren för att få eleverna att duscha?

Metod

Studien består av en kvantitativ och kvalitativ ansats. En enkätundersökning och en intervju har använts för att besvara frågeställningarna. Elever i årskurs 7, 8 och 9 medverkade i undersökningen och dessutom blev en pedagog intervjuad.

Resultat

Resultaten visade att det inte finns några skillnader mellan pojkarnas och flickornas syn på duschning efter idrottslektionerna. Inte heller finns det några särskilda skäl till varför de inte duschade utan eleverna hade likartade känslor och kommentarer. Läraren hade ingen särskild arbetsmetod för att påverka elevernas synssätt på duschning men poängterade att det är viktigt att lyfta fram hygien och hälsa i undervisningen.

Slutsats

Pojkar duschar i högre utsträckning än flickor men en betyande andel både pojkar och flickor upplever obehag i samband med såväl duschning som klädombyte. Idrottsläraren anser att ducshning är en viktigt fråga och arbetar aktivt med den genom exempelvis handuks- och ombyteskontroll samt föreläsningar om hygien.

Food and health have long had dominant position within the subject of Home Economics (HE) in Sweden. However, what constitutes a proper diet, and how it is associated with a healthy lifestyle changes over time. In this article, a discourse analytic approach combined with a didactic perspective are used as the theoretical frame. The aim is to explore how food in relation to health has been constructed within the syllabus of HE. Six HE syllabi from 1962 to 2011 were analysed. From the results three different discourses were identified and named after their main areas of focus: (i) the medical discourse, (ii) the consumer discourse and (iii) the human ecological discourse. Each discourse represents a different way of constructing food in relation to health, and different representations have dominated over the past fifty years. The construction of food in relation to health is thereby seen in its historical and cultural context according to what this knowledge content includes or excludes.

Syftet med studien är att undersöka yttre faktorers (krav och socialt stöd) roll på en fotbollsspelares upplevda prestation under match. För att besvara syftet används följande frågeställningar:

• På vilket sätt upplever fotbollsspelare att yttre krav påverkar deras prestation under match?
• Upplever kvinnor högre yttre krav än män?
• Upplever kvinnor i högre grad än män en större rädsla att misslyckas vid matchprestationer i samband med yttre krav?
• Upplever fotbollsspelare att det sociala stödet påverkar deras matchprestation?
• Upplever fotbollsspelare att de har ett socialt stöd kopplat till sin idrott?
• Finns det några skillnader mellan hur män och kvinnor upplever att socialt stöd påverkar deras matchprestation?

Metod Enkäten besvarades av 38 deltagare besvarade enkätens frågor. Enkäten skapades i Google DocS och svaren kodades sedan till numeriska värden för de statistiska analyserna. Urvalet var till stor del ett bekvämlighetsurval, men även snöbollsurval användes.

Resultatet visar att yttre krav från föräldrar och åskådare (moderat samband) och från medspelare (svagt samband) leder till en upplevd försämrad prestation, medan yttre krav från tränare hade moderat samband till en upplevd förbättrad prestation. Kvinnor skattar högre på försämrad prestation kopplad till yttre kraven. Angående det sociala stödet så visar resultatet att majoriteten av deltagarna i hög grad upplever att socialt stöd påverkar deras matchprestation. Det fanns ett starkt samband att högt socialt stöd från lagkamrater, familj/vänner och tränare påverkar fotbollsspelares upplevda prestation.

Slutsatsen är att yttre krav till stor grad påverkar den upplevda prestationen negativt medan det sociala stödet påverkar upplevd prestation utan att kunna säga om det är i positiv eller negativ riktning. Kvinnor skattar högre på upplevd försämrad prestation kopplat till yttre krav.

Syfte och frågeställningar

Mitt syfte är att kartlägga knyttebarns föräldrars bakgrund inom friluftsliv och att se om intresset för friluftsliv förs över från generation till generation (går i arv).

Jag vill veta mer om vilka förväntningar föräldrar har på sina barns deltagande i Friluftsfrämjandets barnverksamheter och se om dessa förväntningar stämmer överens med den forskning som visar hur friluftsliv och naturvistelse påverkar barn.

Frågeställningar:

● Vilken friluftslivsbakgrund har föräldrarna till barn i Knytt?

● Överförs friluftslivsintresse från generation till generation?

● Vilka förväntningar har föräldrar på skogsknytteverksamheten?

Metod

Jag valde att göra en kvalitativ undersökning via enkät. Sammanlagt var det 20 familjer som deltog i min undersökning. Enkäten riktade sig till föräldrarna i två knyttegrupper

Resultat

Undersökning visar att alla medverkande med barn i knytt har ett intresse för friluftsliv. De flesta av de medverkande kommer från hem där intresse för friluftsliv fanns och de hade börjat utöva friluftsliv i tidig ålder. De medverkande tror att föräldrar har den största betydelsen för barns framtida friluftslivsintresse.

Det som flest föräldrar förväntar sig av Friluftsfrämjandets barnverksamhet, Skogsknyttarna, är att barnen ska få naturupplevelse och en förståelse för hur naturen fungerar.

Slutsats

Intresset överförs från generation till generation. Min hypotes om att Mulleandan går i arv har verifierats! Det som forskning visar om friluftslivets påverkan på barn och det som t ex organisationer som Friluftsfrämjandet framhåller som viktiga delar, inte alltid är det som föräldrar till knyttebarn främst förväntar sig.

Aim

The aim of this study has been to examine the attitudes towards nutrition, exercise and health in persons aged 55 to 70. Do they see the connection between the lifestyles they lead and their perceived health today and in the future? Moreover, what do they know about current research about nutrition and exercise? Do they act upon what they read? What advice do they apply in their lives? Their attitudes towards exercise, their experiences of exercise, what effect they have experienced, and what obstacles to increasing their exercising they experienced were also charted. Questions about nutrition were also brought up since these are relevant in this context.

Method

The investigation was conducted as a quantitative study in the form of a survey. It was done via the Internet as this was the most practical way. The respondents were chosen and contacted through parents, in-laws, and friends who in turn spread the word further.

Results

The majority of the respondents took part in regular physical activity, most commonly walking and/or cycling. Most respondents were aware of most health related advice and results of scientific studies common in the media today, claiming to follow some of them. They showed a certain hesitation and inability to fully get grips on them as it was their opinion that such results were overly abundant - they simply didn’t have the time or energy to form their own opinion. They were generally positive on exercise but many deemed they need help to get going or to increase their activity level. Most had made modifications to their diet in response to nutritional advice. There is a positive correlation between an interest in health and exercise, and also with better perceived health.

Conclusions

The generation of older adults are reasonably willing to accept and apply advice and change their lifestyle in order to improve their long term health. Most feel they need some help to get over obstacles of a practical nature preventing them from exercising more, and in order to get a clearer view of what they should do. But with interest and knowledge comes action. Thus it can be conclude that this is an excellent opportunity for a health advisor to have a positive impact on people of this generation.