Endre søk
Begrens søket
1 - 49 of 49
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Arenander, Lovisa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Individ eller kön?: En studie av lärares föreställningar om kvinnligt och manligt samt hur dessa avspeglas i undervisningen2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares föreställningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhållningssätt till elever. De två frågeställ-ningarna som använts har varit: uppfattar lärare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lärare till att genusmönster uppstår och/eller består?

    Metod

    Studien är kvalitativ och genomfördes i en lågstadieskola i Stockholmstrakten. Tillväga-gångssättet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslä-rare, dels av en lärare i idrott och hälsa, få fram hur lärares föreställningar om kön avspeglas i undervisningen. Lärarna meddelades att observationen gällde deras förhållnings- och arbets-sätt, inte att det var ur ett genusperspektiv. Under tre och en halv dag genomfördes observa-tionerna och efter detta genomfördes intervjuer med de berörda lärarna. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få fram vilka lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt var. Därefter sammanfördes observationer med intervjuer för att se om föreställningarna kan ha avspeglats i undervisningen. Resultatet har analyserats utifrån historikern Yvonne Hirdmans genussystemteori.

    Resultat

    Resultatet visar att lärare behandlar elever olika utifrån vilket kön de tillhör. Lärarna var till viss utsträckning medvetna om detta. Lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt har varit att kvinnor har mer omvårdande egenskaper, är stillsamma och fogliga medan män är fysiskt aktiva och har svårt för att visa ömhet. Det framkom att flickor och pojkar till viss del betedde sig på ett sätt som motsvarade dessa föreställningar.

    Slutsatser

    Att lärarna har föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara och vad de förväntas göra samt att detta avspeglas i undervisningen.

  • 2.
    Barck, Fanny
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fridén, Sabina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Betyg och bedömning - En fråga om kön?: En studie om gymnasieungdomars syn på betygsgrunder.2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien har varit att ur ett genusperspektiv undersöka synen på bedömningsgrunder i betygssättningen inom ämnet idrott och hälsa i relation till svenska, samhällskunskap och matematik bland flickor och pojkar på Natur- och samhällsprogrammet(NS). Detta har undersökts utifrån följande frågeställningar:

    • På vilket sätt upplever gymnasieelever på NS-programmet att de bedöms i idrott och hälsa i relation till de ämnen som syftet anger?

    • Vilka förutsättningar upplever eleverna finns för att nå de olika betygsstegen i skolämnena idrott och hälsa, samhällskunskap, matematik och svenska?

    • Hur tror eleverna att en jämställd betygsbedömning ser ut i de utvalda skolämnena?

    Utifrån detta kommer vi att diskutera hur eleverna bryter eller återskapar genusordningen i sina resonemang kring betygsbedömningen.

    Metod

    Den metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär som i det här fallet varit fyra fokusgruppsintervjuer i en årskurs tvåa på NS-programmet. Vi använde oss av ett strategiskt urval för den utvalda målgruppen. För att förstå och tolka elevernas resonemang i vårt resultat har vi använt oss av Yvonne Hirdmans och Raewyn Connells genusteorier.

    Resultat

    I relationen mellan idrott och hälsa, matematik, svenska och samhällskunskap finns, enligt vårt resultat, en indikation på att kunskaperna laddas och värderas på olika sätt och får därmed olika dignitet. Idrott och hälsa som det lägsta i hierarkin och matematik som det högsta, däremellan befinner sig samhällskunskap och svenska. En del av bedömningen, enligt eleverna, är intresse och deras beteende och inställning under lektionerna. Beteenden, egenskaper och intressen genusifieras av eleverna. Intresset för idrott och hälsa tillskrivs pojkarna vilket i sin tur leder till att båda könen tillåter pojkarna att dominera idrottsundervisningen.

    Slutsats

    Eleverna i vår studie förhandlar sällan, eller aldrig om sina genusidentiter framförallt inte inom intresseområden. Detta menar vi begränsar både flickorna och pojkarna. Alla aktörer i skolan medverkar till att skapa och upprätthålla genussystemet, att diskutera betyg och bedömning är ett sätt att konkretisera detta. Då idrott och hälsa, enligt eleverna, saknar tydliga mål genererar det också att ett högt betyg i idrott och hälsa inte får samma legitimitet som de övriga ämnena vi undersökt. Resonemanget att det är lätt att uppnå ett betyg i idrott och hälsa i jämförelse med matematik, svenska och samhällskunskap medför en förstärkning av detta. Däremot verkar det, enligt vårt resultat och tidigare forskning, som att höga betyg i idrott och hälsa verkar statushöjande för framförallt pojkar.

    Nyckelord

    Genus, idrott och hälsa, samhällskunskap, svenska, matematik, genusidentitet, genuskontrakt, ideal, maskulinitet, feminitet, genusregim, betyg, bedömning.

  • 3.
    Berlin, Madelene
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Elevers motivation till deltagande i ämnet idrott och hälsa: En kvalitativ studie av årskurs 9:e elevers motivation till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna studie var att undersöka motivationen till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos årkurs 9:e elever.

    • Vad är det som motiverar elever i år 9 att delta på idrott och hälsa lektionerna?
    • Vad är det som gör att en del elever är omotiverade till idrotten?
    • Skiljer sig flickor och pojkars svar åt vad gäller motivation till att delta på idrottslektionerna?

    Metod

    Studien bygger på en kvalitativ metod. Åtta elever i år 9 på en skola som ligger en bit utanför Katrineholm intervjuades.

    Resultat

    Bearbetningen och analysen av intervjuerna visade att de motiverade eleverna i årskurs nio blir motiverade genom att de tycker att aktiviteten är rolig och att de kände glädje i det de gjorde. Resultatet visar också att lite mer elevinflytande skulle kunna få de omotiverade eleverna att bli mer motiverade. Resultatet visade på att det fanns skillnader i pojkars och flickors svar gällande motivation. En del av pojkarnas motivation till att gå på idrottslektionerna var deras egenvärde. Två andra tyckte det var betyg d.v.s. investeringsvärdet som motiverade de. Flickorna tyckte det främst var investeringsvärdet som gjorde att de deltog på idrottslektionerna. Men de upplevde de inte genom betyget utan att det var investeringsvärdet i att främja kropp och hälsa som gjorde att de deltog.

    Slutsats

    I min studie framkommer det motivationsfaktorer som får eleverna till att bli motiverade. Dessa faktorer visar på vad som är viktigt för att kunna behålla motivationen hos elever som har ett egenvärde eller ett investeringsvärde. Samt vad som är betydande för att skapa motivation hos de omotiverade eleverna.

  • 4.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Dialogues of Dominance and Division: Skaters and Skater Girls Juxtaposing Gender2010Inngår i: Centers and Peripheries in Sport: Part 2.The Development of Women Sport: Separate but not Equal / [ed] Aage Radmann, 2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Skateboarding is known as a predominately male activity; however, there are female skateboarders and they are growing in number internationally. The purpose of this paper is to analyse how female gender and feminist issues appear and are negotiated by female skateboarders in ethnographically documented dialogues in a local setting. The dialogues are historically, socially and culturally contextualised invoking mediated discourses on female skateboarding. My assumption is that mediated discourses interact with local practice in an intricate way. This paper will hopefully shed some light on this interaction as well as works on femininity (and masculinity) in skateboarding and other board sports. In addition how female attendance is promoted. Theoretically, the paper draws on post structurally influenced cultural studies and theories of gender. The paper discusses practices of gender division and images of girls and women in board sports and their media from a feminist perspective. In this context, inviting pain as a girl has been interpreted as a way of challenging unappreciated forms of femininity. Accidents and falls are portrayed in niche media, both in print and television programmes, as evidence of courage and authenticity. However, there are alternatives to the aggressive femininity in recent media forms, such as blogs and personal web pages. But replacing one alternative of femininity with another raises new questions. The ambiguities of discourses put girls and women in a position where they are empowered subjects using their own micro-media, and, at the same time, tend to preserve ‘the separate-and-different-cultures model’ when it comes to gender.

  • 5.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Good ethnography smells bad: On aesthetic experience in qualitative research2008Inngår i: Sveriges antropologförbunds årliga konferens (SANT): Visuell kultur, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aesthetic learning processes are being notified in current Swedish pedagogical research. The philosophical term aesthetics is used in multiple modes, some of them borrowing an agenda from the studies of fine art, some more with inspiration from cultural studies and popular culture. In this emerging field both ethnography and every-day-aesthetics are in focus. Despite new ways of doing ethnography the results still tend to look (!) like traditional ethnography. Field-notes saturated with sensuous and stinking data; e.g. moist socks, sweaty t-shirts and car fumes, still tend to depend upon written texts and photography as scientific proof. Moreover ethnography is still judged against a positivistic framework drawing from natural science. Is a change required? And in that case, can the future of visual anthropology challenge this hegemonic scientific paradigm?

  • 6.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Idrottsliga inkräktare: Recension av Bolin & Granskog (2003) Athletic intruders:  ethnographic research on women, culture, and exercise2011Inngår i: idrottsforum.org, ISSN 1652-7224Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En djupdykning i SUNY-förlagets backlist har ådagalagt tre angelägna titlar som inte tidigare kommit med i forumets recensionsverksamhet men som trots att de fått några år på nacken av tjänstgörande recensionsredaktör bedömts som angelägna att lyfta fram. I november 2010 recenserade Ingela Kolfjord Mike Messners Out of Play, (2007), och Pirkko Markulas antologi Feminist Sport Studies från 2005 recenseras av Helena Tolvhed på annan plats i denna uppdatering. Äldst av de tre var antologin Athletic Intruders: Ethnographic Research on Women, Culture, and Exercise från 2003, med Anne Bolin och Jane Granskog som redaktörer (State University of New York Press). Vi applåderar SUNY Press för en föredömlig lagerhållningsstrategi (möjlig tack vare print on demand-tekniken), och gläds åt att vi hittade totalt rätt i val av recensent, nämligen Åsa Bäckström, som just då var redo att läsa just denna bok. I en föredömligt välskriven, initierad och intresseväckande recension ser hon bortom de lite ålderstigna referenserna och diskuterar metod, empiri och, inte minst, feminismens historia.

  • 7.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet.
    Musik kan vara sjukt bra, alltså kan den smitta.: Recension av Werner, Ann, 2009, Smittsamt. En kulturstudie av musikbruk bland tjejer2009Inngår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, nr 3Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Sinnlig, skamlös och stolt - om kvinnlig svensk skateboardåkning.2009Inngår i: Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige 2009, Linköping: ACSIS, Linköpings universitet , 2009, s. 91-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det har skett ett antal vändningar inom samhällsvetenskaplig forskning på senare tid. En sådan vändning har beskrivits som kroppslig, och som en konsekvens därav kan vi enligt somliga idag också tala om en sinnlig revolution. Skateboardåkning är en synnerligen fysisk aktivitet där kroppens sinnen används i hög grad. Ljudet av hjulen mot underlaget indikerar till exempel materialets beskaffenhet och brädans fart för utövaren. I den här presentationen diskuteras (kvinno-)kroppens upplevelse av skateboardåkning. I kroppen omsätts omgivningens arkitektur till sinnlig upplevelse och affekt. Där möts den fysiologiska känslan och den sociokulturella. Kroppar uttrycker och gör. De lyckas och misslyckas. De strålar av lycka och böjer sig i skam. Teoretisk inspiration hämtas från Tomkins bland andra.

  • 9.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Skateboard girls: On power, senses and affective embodiment.2009Inngår i: ESA 2009.: European Society or European Societies?, 2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    As one of the many claimed turns in social sciences lately, we experience (sic!) a corporeal one and as consequence we now know of a sensual revolution. Within that framework this paper discusses female skateboarding and its sensuous appearance. Female skateboarders in Sweden are using their bodies to negotiate power. In so doing their performing bodies are sensing subjects but also sensational objects. Bodies are where senses and affect meet with cultural and social assumptions. Bodies express and perform, bodies fail and succeed, bodies beam in pride and are put in place. Theoretical inspiration comes from various areas such as girlhood studies, the anthropological research on the senses in culture, and the psychology of affect.

  • 10.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Style in physical activity2008Inngår i: Bonds and Communities. Young people and their social ties.: The 10th Nordic Youth Research Information Symposium, 2008, s. 58-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aesthetic expressions in youth culture have been studied extensively. For the British CCCS and its followers the concept of style is regularly used to explain dress codes, hair fashion and other physical appearances. Sub culture is an often-used term, which enclose these types of expressions, in addition frequently connected to certain kinds music. Lately a growing number of studies on sub culture and sport have been presented. This implies an interest in a slightly different aspect of style – the one focusing more on style in physical activity. The leaderless boarding culture revolves primarily around style and physical bodily activity, in contrast to punk for example, which is held together by style and music. Thus it can be argued that identity through board sports is more clearly incorporated through physical performance. This presentation attempts to fill some of the gap in research around style in physical activity. It focuses bodily aesthetic expressions in skateboarding and the concept of style in relation to the moving body. Style in both senses mentioned above, communicates and creates both bonds and communities. Building on empirical studies on skateboarding in Sweden between 1978-2002, it is argued that also style in physical activity is significant for the construction of cultural and social values. Moreover style in this sense has a highly performative aspect.

  • 11.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Tjejskate: Om frihet, jämlikhet och systerskap2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Bäckström, Åsa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Åsa Bäckström2014Inngår i: Skateboard: inte bara för tjejer / [ed] No limit, Årsta: Dokumentpress och No limit , 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Cabrera Basurto, Danys
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Harlin, Sofia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hur insatt är du i hur du betygsätts?: En kvantitativ studie om gymnasieelevers uppfattningar om bedömning och betygsättning i idrott och hälsa2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hur bedömning och betygssättning sker i ämnet idrott och hälsa, samt om det finns några skillnader i uppfattning mellan killar och tjejer. Frågeställningarna var: 1. Vilken uppfattning har elever om när bedömning och betygsättning sker? 2. Vilken uppfattning har elever om vad de blir bedömda och betygsatta på? 3. Hur uppfattar elever att lärare går tillväga för att informera om bedömning och betygsättning? 4. Hur ser den eventuella skillnaden ut mellan killars och tjejers uppfattning om betyg och bedömning.

    Metod: En kvantitativ metod användes för att besvara studiens syfte; en enkät med fasta svarsalternativ. Enkäten riktades till gymnasieelever, totalt besvarade 196 elever på enkäten, varav 117 killar och 79 tjejer. Eleverna valdes ut genom ett bekvämlighets- och tillfällighetsurval. Endast få interna bortfall förekom.

    Resultat: Resultatet visade att eleverna trodde sig bli bedömda och betygsatta på fler punkter än vad som står skrivet i den rådande läroplanen. Majoriteten trodde även att de hela tiden blev bedömda under lektionerna. Trots ovan nämnda resultat ansåg eleverna att deras lärare var tydlig med information om hur bedömning och betygssättning går till. Det fanns en tendens (p=0,052) till att killar ansågs sig ha en större förståelse för betygskraven än vad tjejer ansåg sig ha.

    Slutsats: Elevernas upplevelse av bedömning och betygsättning står i motsats till vad som anges i kursplanen, men vad detta beror på besvaras inte i denna studie. Eleverna angav att de blev bedömda konstant, vilket visar på en avsaknad av formativ bedömning från lärarnas sida. Inga signifikanta könsskillnader vad gäller elevernas uppfattning av bedömning och betygsättning förekommer i studien.

  • 14.
    Eklund, Johanna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nogerius, Malena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vilken kille är inte homofob?: En kvalitativ studie om ungdomars syn på genus inom dans2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar om genus elever i gymnasiet årskurs 3 har på dansen i skolan. De frågeställningar vi utgått ifrån är:

    1. Vad har tjejer för tankar om killar och tjejer som dansar?

    2. Vad har killar för tankar om killar och tjejer som dansar?

    3. Vilka tankar har eleverna om normbrott för de båda könens genusgränser?

    4. Vilka tankar har eleverna om pardans?

    Metod

    Vi valde att använda oss utav kvalitativa intervjuer till vår undersökning och på så sätt kunde vi få en djupare inblick i vad eleverna ansåg om dans och genus. Vi intervjuade sex elever i 18-årsåldern, samtliga gick i samma klass och sista året på gymnasiet. Vi har använt oss utav Yvonne Hirdmans genusteori för att kunna tolka och förstå vårt resultat.

    Resultat

    Resultatet visade att eleverna, både killarna och tjejerna tyckte det var roligt att dansa, de ville dock ha en större variation i dansundervisningen och pröva på fler olika danser. Eleverna trodde att de flesta tjejer tyckte att det var roligt att dansa och att killarna också tyckte det var roligt att dansa. Däremot trodde de att killar ska ha inställningen att dans är tråkigt och töntigt för att bli accepterade. Eleverna ansåg att det är lättare för tjejer att korsa genusgränserna och bryta normer, dvs. det är mer accepterat än om killar gör det. När det gäller förare och följare i dans tyckte eleverna att de ska dansa kille och tjej så långt det går, annars "blir det ju fel".

    Slutsats

    Slutsatsen med studien är att eleverna har ganska tydliga föreställningar om hur man ska dansa, som stämmer överens om den genusforskning vi hittat. Alla tyckte att dans var roligt, men trodde att det inte är lika accepterat att killarna tyckte det, utan killar förväntas ha en negativ inställning.

  • 15.
    Eriksson, Olle
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    En sport för män?: Manlig kultur och maskulin hegemoni inom fotboll2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Undersökningens syfte är att nå en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. Utifrån intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande män sett utifrån hegemonisk maskulinitet.

    Frågeställningar

    :

    Vad är utmärkande för den kultur som råder i manliga fotbollslag?

    Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut?

    Metod

    Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika åldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrån två huvudkategorier,

    fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive två underkategorier.

    Resultat

    Fotboll är överlag maskulint präglat, en typisk fotbollsspelare är tuff och cool. En jargong finns inom fotbollen som är formad av denna maskulinitet. Ingen har haft någon homosexuell lagkamrat men skulle inte ha några problem med att ha en homosexuell lagkamrat. Det finns en tydlig social hierarki inom fotbollen som i huvudsak bygger på tre faktorer: Skicklighet, ålder och personlighet. Att vara en duktig fotbollsspelare är mest avgörande för att stiga i hierarkin.

    Slutsats

    Idrott överlag är historiskt sett maskulint präglat och det gäller även fotbollen. Det verkar finnas en stereotyp maskulint präglad kultur inom fotbollen enligt både resultatet och forskning. Det finns en jargong som präglas av kulturen och blir en uttrycklig förlängning av vad som är accepterat och inte accepterat. Den sociala hierarkin motsvarar den maskulina hegemoni Connell beskriver. Hegemonin premierar de normer som är gällande och att vara stereotypiskt manlig premieras därför och det omanliga blir underordnat. Homosexualitet och femininitet är också underordnat.

  • 16.
    Eriksson, Olle
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrottslärares syn på genus inom idrott och hälsa: I relation till könsmönster, innehåll och betyg2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Undersöka hur idrottslärare förhåller sig till sitt ämne utifrån företeelser som berör genus på ett eller annat sätt och hur olika faktorer kan påverka genusmässiga strukturer och mönster. Ta reda på hur lärare i idrott och hälsa ser på att pojkar i snitt har högre betyg än flickor generellt i idrott och hälsa.

    Frågeställningar:

    Vilka könsmönster kan lärare urskilja i ämnet idrott och hälsa?

    Hur ser innehållet och utformningen i ämnet idrott och hälsa ut sett ur ett genusperspektiv?

    Hur ser lärare på flickor och pojkars möjligheter att få ett visst betyg inom ämnet idrott och hälsa?

    Metod

    Kvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor, två idrottslärare från högstadiet och två idrottslärare från gymnasiet intervjuades. Intervjuerna spelades in och redovisas utifrån tre frågeområden: könsmönster, innehåll/utformning och betyg/bedömning.

    Resultat

    Pojkar tar generellt sett mer plats än flickor på idrottslektionerna. Bollspel är populärast bland pojkar men även populärt bland flickor. Flickor är i större utsträckning tillbakadragna och är generellt bättre på det teoretiska än pojkar som är bättre inom det praktiska generellt. Den enskilda lärarens utformning av ämnet och betygskriterier är snarare det som påverkar könsmönstret på lektionerna än det övergripande innehållet i ämnet idrott och hälsa. Tankarna om pojkars högre betyg i ämnet jämfört med flickors var relativt olika.

    Diskussion

    Betyg tenderar att grundas mycket på de lokala betygskriterierna och hur den ansvariga läraren tolkar dessa. Det kan t.o.m. skilja sig avsevärt i hur två idrottslärare på samma skola sätter betyg. Det är lättare för flickor att närma sig aktiviteter som anses typiska för pojkar än det är för pojkar att närma sig aktiviteter typiska för flickor. Idrott och hälsa har traditionellt sett präglats av aktiviteter som ansetts vara närmare den manliga normen än den kvinnliga.

  • 17.
    Fagrell, Birgitta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    De små konstruktörerna: flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till kropp, idrott, familj och arbete2000Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Fridén, Sabina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Barck, Fanny
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Jag försöker alltid se eleverna som personer och inte som kön": En studie om idrottslärares genusmedvetenhet2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien har varit att undersöka hur genusordningen kan ta sig uttryck i ämnet idrott och hälsa. Detta har lett fram till följande frågeställningar:

    • På vilket sätt upplever lärarna att eleverna återskapar existerande normer kring kvinnligt och manligt?
    • Hur påverkar idrottslärares medvetenhet om genus deras ställningstaganden och förhållningssätt på idrottslektionen?
    • Vilka strategier har idrottslärare för att utmana de traditionella könsrollerna i ämnet idrott och hälsa?
    • Vad anser idrottslärare om flickors och pojkars villkor i ämnet idrott och hälsa?

    Metod

    De metoder som har använts i studien är kvalitativ intervju och observation. Tre idrottslärare på tre olika kommunala skolor valdes ut. Urvalet skedde genom ett flerstegsurval. För att få en djupare förståelse för lärarnas resonemang valde vi att genomföra alla observationer före intervjutillfällena. Vi utformade vårt observationsschema samt vår intervjuguide utifrån Yvonne Hirdmans teori om genussystem. Denna teori har också legat till grund för hur vi har tolkat resultatet.

    Resultat

    De lärare vi studerat använder sig av ett könsneutralt språk och förhållningssätt vilket också återspeglas i elevernas respons. Lärarna har olika strategier för att utmana den rådande genusordningen, exempelvis gruppindelning och ett förtydligande av läraransvaret. Trots att lärarna uppvisar en stor förståelse för hur genussystemet tar sig uttryck och verkar återskapas föreställningarna om kvinnligt och manligt genom små omedvetna processer hos lärarna. De uppvisar en öppenhet för att se genusstrukturer, dess verkan i idrottsundervisningen och påtalar vikten av utbildning inom genus.

    Slutsats

    Lärarna i vår studie ser sina elever som personer med olika förmågor och erfarenheter. De menar att den individuella spridningen hos eleverna har större betydelse för prestation än vad kön har i ämnet idrott och hälsa. Kurser inom genus är viktigt under lärarutbildningen tillsammans med en kontinuerlig fortbildning för att kunna realisera de teoretiska kunskaperna inom genusfältet i sin idrottsundervisning.  

  • 19.
    Gasslander, Malin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Geers, Nicole
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "När jag blir stor då ska jag fan bli kille": en studie i hur genus återskapas bland idrottslärarstudenter2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?

    Metod

    Under en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär. De sex studenter som valdes ut för intervju representerade de fyra diskurser, vad gäller genusåterskapande, som vi uppmärksammade under observationerna.

    Resultat

    Resultaten visar att studenterna oftast grupperar sig efter kön under idrottslektionerna, de upprätthåller på detta vis dikotomin. De manliga studenterna är mer aktiva före, under och mellan lektionerna än de kvinnliga och tar även större plats under gymnastiklektionerna samt vågar ta i mer och göra svårare övningar. De kvinnliga studenterna är mer försiktiga och avvaktande under gymnastiken men har mer framträdande roller under danslektionerna. Vissa kvinnliga studenter har brutit mot genuskontrakten genom att vara delaktiga i de manliga studenternas aktiviteter eller vågat utmana sig själva i gymnastiken. På samma sätt har de manliga studenterna brutit när de har suttit ner och umgåtts med de kvinnliga innan lektionerna eller när de har visat rädsla eller omtanke.

    Slutsats

    Lärarstudenterna återskapar genus utifrån fyra olika diskurser. Majoriteten av studenterna befinner sig oftast i någon av de upprätthållande diskurserna, men dessa grupperingar är inte fasta och studenterna träder in och ut ur dem i olika situationer.

    Syfte

  • 20.
    Gädda, Elin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Westman, Caroline
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vem är det som stör i klassrummet?: En studie om pojkars och flickors verbala störande beteenden kopplat till relativ ålder2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studien syftar till att öka förståelsen för elevers verbala störande beteenden i förhållande till kön och relativ ålder.

    • Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet?
    • Hur påverkas pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ ålder?

    Metod

    Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 21 observationer i två klasser i årskurs 2. Ett observationsschema som utgick från klassrummets möblering användes där fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingår i två huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att säkerställa att elevers verbala störande beteenden registrerades i så stor utsträckning som möjligt.

    Resultat

    Pojkar registrerades som störande i större utsträckning än flickor. Ingen markant skillnad syns gällande i vilken utsträckning elever födda kvartal ett respektive fyra registrerades som störande. Däremot finns skillnader inom könsgrupperna då de undersökts kvartalsmässigt. Flickornas resultat följer ett tydligt mönster, där flickor födda kvartal ett störde i mindre utsträckning i båda kategorierna samt gällande totala antalet registreringar än flickor födda kvartal fyra. Pojkarnas resultat följer samma mönster gällande det totala antalet registreringar samt ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden, dock inte lika tydligt. Inom kategorin undervisningsrelaterade verbala störande beteenden registrerades pojkar födda kvartal ett som störande i större utsträckning än pojkar födda kvartal fyra.

    Slutsats

    Studien har bidragit till ökad förståelse om elevers verbala störande beteenden, då kopplingar till Hirdmans genusteori och Piagets kognitiva utvecklingsteori har gjorts. Vi tror att könets koppling till arv och miljö påverkar i vilket stadium elever befinner sig i en viss ålder.

  • 21.
    Hägglund, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Genusperspektiv i hälsoarbete: en kvalitativ textanalys av utgångspunkter i ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet”2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna uppsats är att göra en genusanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5 ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet”. Mina frågeställningar är: Hur konstrueras genus i utredaren Jan Rydhs utgångspunkter för den statliga offentliga utredningen ”Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet”? Vilka kategorier/benämningar används för att beskriva grupper och individer? Vilka förklaringsmodeller för ohälsa för Jan Rydh fram i sina utgångspunkter? Vilka konsekvenser får de olika benämningar/kategorier och förklaringsmodeller för Rydhs analys av hälsoproblemen i arbetslivet?

    Metod

    Jag har valt att göra en textanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5, som presenteras i kapitel två. Jag har använt mig av olika forskningsstudier för att problematisera denna text. Mitt empiriska material har således bestått av dessa texter. Jag har tittat på motsägelser, hur Rydh behandlar olika begrepp och vilka faktorer han framhäver för att kunna påverka hälsan. Jag har även analyserat hur detta gestaltar sig utifrån ett genusteoretiskt perspektiv.

    Resultat och slutsatser

    Idag är nästan dubbelt så många kvinnor som män sjukskrivna, detta till trots är Jan Rydhs text till synes genusneutral och behandlar individer. I Jan Rydhs text är det inte särskiljandet som är ett problem utan de genusneutrala begreppen individ och arbetsgivare som texten främst kretsar runt. Rydh skriver i sina utgångspunkter att individer har olika förutsättningar i livet, vilket i sin tur påverkar sjukfrånvaron. Problemet idag, som Rydh ser det, är att arbetsgivare betalar samma avgift trots olika ansträngningar att minska sjukfrånvaron. Eftersom arbetsdelningen i hemmet inte har synliggjorts mellan kvinnor och män i Rydhs text blir bilden av kvinnors hälsa onyanserad. Kvinnors underordning är idag en generell problematik och leder till en ökad ohälsa bland kvinnor. Kvinnor återfinns i större utsträckning idag inom lågavlönande jobb, har sämre arbetsmiljö då mannen utgör norm, och har ofta en större total arbetsbörda emedan kvinnor fortfarande har ett större ansvar för hem och familj. Detta till trots avfärdar Rydh att det skulle kunna finnas generella orsaker till den ökande sjukfrånvaron. För att reducera skillnaderna i hälsa och öka hälsan i arbetslivet visar forskning att det är viktigt att se till hur genus påverkar hälsa för att komma åt de faktiska orsakerna till ökande sjukfrånvaro.

  • 22.
    Höglund, Rebecca
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wiiand, Tilda
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kompetens före kön: En kvalitativ studie av kvinnliga specialidrottslärares upplevelser i ett mansdominerat yrke2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet är att undersöka kvinnliga lärares erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom det mansdominerade yrket specialidrottslärare. Studien kommer svara på dessa frågeställningar:

    • Varför har dessa lärare valt att arbeta som specialidrottslärare?
    • Hur påverkas lärarna av att det är få kvinnliga kollegor inom ämnet specialidrott?
    • Hur påverkas lärarna av att arbeta i en miljö där det är en överrepresentation av män?

    Metod

    Åtta kvinnliga specialidrottslärare handplockades utifrån vissa kriterier. Studien använder en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Historikern Yvonne Hirdmans genussystem och stereotypmodell användes för att analysera empirin.

    Resultat

    Resultatet visar att de kvinnliga respondenternas intresse för idrott har gjort att de arbetar som lärare i specialidrott. Kvinnorna påverkas inte av att det är få kvinnor inom ämnet specialidrott. De upplever att de är en minoritet i samband med föreningsidrotten. De tror att tjejer väljer att kliva av tränaryrket på grund av den jargong som finns samt att de endast kan utföra sitt arbete som en hobby. De trivs med sin nuvarande arbetssituation men påverkas av att arbeta i en mansdominerad miljö då de måste hävda sig för att bli accepterade. Om de hade varit män med sin nuvarande kompetens och erfarenhet, hade de på ett eller annat sätt arbetat inom sin idrott. Däremot var de inte lika övertygade om att de skulle arbeta inom skolan med specialidrott utan hade troligen kunnat erhålla en högre position inom föreningsidrotten, t ex förbundskapten eller sportchef. 

    Slutsats

    De åtta kvinnorna har valt att arbeta inom specialidrott då de har ett stort intresse för idrott. De påverkas inte av att de är få kvinnor inom yrket utan upplever att det är när de är verksamma inom föreningsidrotten som de det befintliga genussystemet inom idrotten blir märkbart. Rådande normsystem framträder inom både föreningsidrott och tränar- och ledarutbildningar.

  • 23.
    Karlsson, Jesper
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Alltså vi har kul tillsammans, vi har kul som lag liksom”: Hur maskulinitet(er) konstrueras och iscensätts inom pojkungdomshockeyn2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar:

    Det övergripande syftet handlar om hur spelare och ledare i ett pojkungdomslag i ishockey konstruerar och iscensätter maskuliniteter. Studien tar avstamp i att det skett en förändring i samhället rörande normer kring normalitet och maskulinitet och annorlunda uttryckt är studiens avsikt att undersöka hur detta påverkar konstruktionen av maskulinitet. De frågeställningar som har guidat undersökningen har varit: Hur förhåller sig spelare och ledare till ortodoxa och inkluderande maskulinitetsideal? Vilka normer kring sexualitet blir tydliga inom laget? Vilka normer kring etnicitet blir tydliga inom laget?

    Metodologi:

    Metoden utgjordes av deltagande observationer av ett elitlag i pojkungdomshockeyn samt kvalitativa intervjuer med fyra av spelarna. Laget bestod av spelare mellan 15 och 17 år där en del hade utländsk bakgrund. Observationerna och intervjuerna analyserades dels via ett deduktivt förhållningssätt utifrån queerteori, hegemonisk maskulinitetsteori och inkluderande maskulinitetsteori, dels via en tematisk innehållsanalys.

    Resultat:

    Sammanfattningsvis verkar det som om mycket av juniorverksamheten handlar om att producera spelare som kan ta steget upp till nästa nivå. Det verkar även som om spelarna är beredda att utsätta sina kroppar för stora påfrestningar som ibland leder till skador. En del spelare berättar om den press som gör att de spelar med skador för att inte missa ett tillfälle att visa upp sig. Det förekommer även utsagor om slagsmål där spelare berättar att dessa uppstår dels på grund av att det kan vara ett roligt inslag, dels på grund av det prat som försiggår mellan spelarna och motståndarna på isen. Det framgår också att en heterosexuell läggning framhävs bland spelare och ledare. Två av de intervjuade spelarna menar däremot att de inte skulle ha några problem ifall någon i laget kom ut som homosexuell. Det verkar också som att en svensk etnicitet inom laget framställs som den oproblematiska medan spelare från andra länder ibland får utstå kommentarer som enbart är baserade på deras etnicitet.

  • 24.
    Kempe-Bergman, Matthis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Man talar om jämställd idrott: Om jämställdhetssamtal med manliga idrottsledare och förutsättningar för jämställd idrott2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    As a result of a historically anchored relationship between the Swedish state and the sports movement, gender equality has been a prioritized area of interest in Swedish sports since the 1970s. Despite long-term work in this field, research indicates a notable gap between what is said and done at the central level and locally. Research also indicates attitude problems; gender equality is often seen as an insignificant or unnecessary issue.

    This thesis seeks to relate to and analyze this development. Answers are sought via male sport coaches and leaders. This approach is motivated by the fact that gender equality-related sport research in Sweden seldom focuses on men and masculinities. At the same time men have been overrepresented as power holders and decision makers, and gender equality has consequently been constructed as a women’s issue. By means of a post-structural discourse analysis, the aim is to investigate constructions of gender equality in interviews with 47 leaders selected from seven sports. How is gender equality constructed in terms of meanings of and standpoints in relation to the concept, and which discourses set the frames for these constructions? Which subject positions are articulated?

    Results show that gender equality is given many different meanings in the interviews and that these meanings are produced in line with three discourses: a women’s rights discourse (semi-essentialism, structural feminism, a quantitative and qualitative support for women’s sport), a gender critical discourse (constructionism, structural feminism, “women can”, deconstructions of femininities) and a liberal discourse (“sport for all”, individualism, gender neutrality). Furthermore, four subject positions are distinguished: the skeptic, the cynic, the women rightist and the norm critic position. When the results are related to the production of gender equality policies four aspects are discussed, 1) relations between discourses (the discourses generate contradictory interpretations of sport, subjectivity, gender and equality), 2) men and gender equality, 3) the relatively substantial lack of interest in gender equality in the interviews and 4) sport and pluralism.

    One conclusion in the thesis is that the women’s rights discourse dominates and that the liberal discourse is marginalized in the interviews. Further, it is suggested that an elaboration and a more frequent practice of the gender critical discourse could be useful in the development of the gender equality project in Swedish sport. 

  • 25.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Can Gender Equality Become an Encumbrance?: The case of sport in the Nordic countries2014Inngår i: Routledge handbook of sport, gender and sexuality / [ed] Jennifer Hargreaves, Eric Anderson, New York: Routledge, 2014, s. 226-234Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Educación física: ¿último bastión de la masculinidad en la escuela sueca?2014Inngår i: Géneros, masculinidades y diversidad: Educación física, deporte e identidades masculinas / [ed] Joaquín Piedra, Octaedro, 2014, s. 203-225Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Hur står det till med jämställdheten inom idrotten?2018Inngår i: Idrottsforskning.se, ISSN 2002-3944, artikkel-id 21 juniArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Idrottens könsmönster: “bara är så” eller “går att påverka”2018Inngår i: Resurser, representation och “riktig” idrott: om jämställdhet inom idrotten / [ed] Christine Dartsch, Johan R Norberg & Johan Faskunger, Stockholm: Centrum för idrottsforskning , 2018, s. 57-95Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Idrottsvärlden genomsyras av könsmönster. En del idrotter lockar flickor och pojkar, kvinnor och män i lika hög utsträckning, men många lockar i stor utsträckning bara ett av könen. Hur kan vi förstå dessa mönster? Vad innebär de för deltagarna? Går de att förändra? Hur?

  • 29.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Iscensättningen av kön i idrott: en nutidshistoria om idrottsmannen och idrottskvinnan2001Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this dissertation is to disseminate the construction of masculinity and femininity in sport and sports related research. The major research question is how sport and sports related research function, on the one hand in the production of 'women' and 'men' as objects and subjects of knowledge, and on the other as a technique or procedure for regulating men's and women's behaviour and ways of reflecting upon themselves. The interest is thus aimed at how gendered subjects are made. Of particular interest is the concept of equal opportunities between women and men in sport as a new way of creating sexual/gender difference. Michel Foucault's concept 'governmentality', roughly the relation between the histories of the practices of the self and the practices of government, serves as one important tool in this work.

    Empirically, the study derives from 22 interviews with teenagers and coaches in track and field athletics. The interviews comprises of three themes: 'me and other boys and girls in sport', 'the body' and 'the coach'. The teenagers' answers can simultaneousl be seen as reproducing and opposing conventional perceptions of men as autonomous and goal achievement oriented, and women as dependent and relation oriented. What historical conditions have made this situation possible?

    A genealogical study of the construction of sport, and of masculinity and femininity in sport and sports related research, show that a patriarchal governmentality, where young men were seen as the only 'appropriate' competitive sportsmen, have successively been transformed into a social-liberal and a neo-liberal governmentality. In patriarchal discourses, a strong emphasis is put on gender differentiation and 'seriousness' (i.e. competition and performance) in sport. The sporting subject is constructed as a decidedly masculine subject. In social-liberal discourses, an emphasis is put on social relations and fellowship, and the sporting subject is constructed as a gender-neutral (and somewhat disembodied) subject. In neo-liberal discourses, the subject is constructed as an individual, however gender-specific (and heterosexual), subject. Neo-liberal does not emphasise difference between subjects (social and physical difference) but difference inside the subject (individual). Modern power relations aim at procedures that occur inside the subject and not so much at what takes place between the subjects.

    The concept of gender equity between women and men has grown strong in sports discourse since the 70s. It can be seen as a practical strategy of guaranteeing women and men the opportunities to do the same things - competitive sport for instance. At the same time it performs two distinct and clearly differentiated gendered subjects, to be equalised. As such gender equity policies might be preceived as an apparatus that produces and regulates sexual/gender difference.

  • 30.
    Larsson, Håkan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Andreasson, Jesper
    Linnaeus University, Kalmar, Sweden.
    Sport and Masculinities in Sweden: Performance and the Notion of Gender Equality2020Inngår i: The Palgrave Handbook of Masculinity and Sport / [ed] Rory Magrath, Jamie Cleland, Eric Anderson, Palgrave Macmillan, 2020, s. 465-481Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of the chapter is to describe and analyse how the ‘doing’ of masculinity has been performed in Sweden over time, and within two cultural contexts—that of organized (mainly competitive) sport, and physical education in school. Situated within the development of the Swedish welfare state, the research shows that the concept and idea of gender equality is largely a hegemonic sociocultural ideal. At the political and sociocultural level, there is an ongoing movement towards gender-neutral ways of constructing and understanding bodies as well as sport and physical education in Sweden. At the same time the research shows that on an interrelational level, this picture is less clear, as physical education teachers, athletes, coaches and others seemingly tend to talk about gender equality as an ideal, but sometimes fail to practise this in day-to-day living. Nevertheless, embedded in and part of social life at large, the chapter argues that relational patterns are, and will hopefully continue to be, greatly influenced by and part of the Swedish welfare system, which by necessity influences men’s choices in contemporary Sweden concerning how to ‘do’ masculinity and physical activity in relation to more gender inclusive configurations.

  • 31.
    Larsson, Håkan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Who decides how sportswomen should look and behave?: Towards a gendersensitive critical approach2014Inngår i: Women and sport, Stockholm: SISU idrottsböcker , 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    What if we told you that the texts collected in this project (Women and Sport) might serve to maintain stereotypical views about women in sport? What if we told you that scientifi c knowledge often cannot meet or fulfill the expectations placed on it of being able to support and promote women’s participation and performance in elite competitive sports? What if we told you that sports science is, in fact, not equipped to deal with sports practice on a practical and individual level? our aim in saying this is not to disavow the impact of sports science on the development of women’s sport, but rather to warn against an overly simplistic approach to research. Both of us are researchers; that makes us confident in confronting the most obvious problems arising from the use of scientific knowledge in the promotion of women’s sport during the past decades. In this chapter, we highlight the significance of the ‘practical knowledge’ of coaches and its sometimes ambiguous relation with scientific knowledge about sex and gender differences.

  • 32.
    Larsson, Håkan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Quennerstedt, Mikael
    Öhman, Marie
    Heterotopias in physical education: towards a queer pedagogy?2014Inngår i: Gender and Education, ISSN 0954-0253, E-ISSN 1360-0516, Vol. 26, nr 2, s. 135-150Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article sets out to outline how prevailing gender structures can be challenged in physical education (PE) by exploring queer potentials in an event that took place during a dancing lesson in an upper secondary PE class. The event and its features were documented through video recording and post-lesson interviews with the teacher and some of the students. It is argued that the event can be seen as aheterotopia, according to Michel Foucault a ‘counter-site’ enabling the resistance to authority, where the production of normalcy was challenged. Furthermore, even though the event happened spontaneously, the authors suggest that it can show a way towards a queer pedagogy for PE through teaching paradoxically; it indicates a preferred ethos of the lesson and the use of conceptual tools by teachers and students that make them able to intervene in the production of normalcy.

  • 33.
    Linghede, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Becoming horseboy(s) - human-horse relations and intersectionality in equiscapes2019Inngår i: Leisure Studies, ISSN 0261-4367, E-ISSN 1466-4496, Vol. 38, nr 3, s. 408-421Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Leisure studies have given scant regard to human-animal relations and intersectionality. In this paper, I respond to calls for research analysing leisure as a complex, multispecies phenomenon by exploring human-horse relations and intersectionality in boy's/men's equestrian stories through the concept of intra-activity and creative analytical writing. Thinking and writing through intra-activity brings insights into the co-constitution of humans and horses, as well as the entanglement of other power relations and social categories. The paper illustrates that becoming horseboy(s) is a process of material-discursive intra-activity where boys/men, by transcending the human-animal divide simultaneously transcend the female-male/masculine-feminine divide. Thus, engaging materially with horses can allow and encourage boys/men to be less constrained by dominant gender discourses. The paper also illustrates the importance of studying gender, not as a separate or primary category of privilege or inequality, but as one that is entangled with race, class, sexuality, age and other animals. I finally argue that bringing horses, as well as discourses, into discussions of the enactment of gender in leisure landscapes offers a productive site for elaborating the much-debated question, posed by feminist posthumanists, of the agency of matter.

  • 34.
    Linghede, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Glitch i Idrottslandet: en kritiskkreativ undersökning av queeranden inom svensk idrott(svetenskap)2019Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The dominant story in critical sports research is that sport is characterised by heteronormativity and hegemonic masculinity norms. These norms are manifested in sexism, homophobia, homonegativity and racism which affect all athletes, regardless of identity. Although important, this is a story that risks reinforcing ideas of how all sport “is”. The thesis is a response to calls from feminist theorists and sport researchers who argue that we need to move away from a logic of negativity built into critical theory and instead put our analytical tools to the task of constructing alternative possible scenarios. The aim of the thesis is to explore what some major strands within contemporary feminist theory can accomplish in relation to dominating stories about gender, sexuality and scientific knowledge production in sport research. More specifically, I explore how the concepts of figuration and intra-action can open up for other possible sport (science) worlds.

    The thesis consists of a frame-story and four articles, which in turn are based on three substudies. In the first substudy I interviewed boys and men who engage with horses and in horse riding. By engaging in a sport, equestrianism, that in Sweden is dominated by girls/women and female coded, they transgress and challenge – glitch – ideas of how Real sports boys/men should be, live and act. The interview stories from this study are enacted in various ways in article I and IV. In the second substudy I interviewed elite athletes with experiences of living non-straight and who in that way glitch heteronormativity in sports (sometimes also homonormativity). These stories make up the heart of the figurations presented in article II. In the third substudy, I explored athletic bodies that, due to intersex variations, glitch the idea that the only way of being a body (in sport) is to be male or female. This analysis is presented in article III.

    The thesis is populated by horseguys who challenge stereotypical masculinity norms, sporting contexts that turn heteronormativity up-side-down and inside-out, athletic bodies that implode binary gender and a researcher I glitching a scientific (writing) genre. The figurations presented in the thesis open up for queering elsewheres, where engaging in sport can serve as a condition of possibility for same-sex attractions/relations and non-normative ways of being a boy/man, and where creative writing – in the form of fiction, poetry and genre mixing – can be used as a method of inquiry.

    Through the concept of intra-action, the thesis also makes visible that “matter matters”. Firstly, I show how engaging materially with horses allow and encourage boys/men to be less constrained by dominant gender norms – in other words, that human-horse relations are entangled with, and affect, boys’ and men’s doing of gender. Secondly, I make visible how athletic bodies “strike back” in relation to ideas of binary gender, glitching a dominant medico-scientific story (in sport) telling us that the only way of being a body is to be male or female. Thirdly, I enact – in form and content – how the researcher is always already entangled in scientific knowledge production.

    Fulltekst tilgjengelig fra 2019-11-20 14:00
  • 35.
    Linghede, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Har passionen för hästar ett kön?: att göras och göra sig till ridsportkille2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mäns deltagande i ridsportverksamheter gestaltas i berättelser om ridsport. Annorlunda uttryckt är jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ”görs”, i killars och mäns ridsportberättelser. Centrala frågeställningar är: Hur hanteras killarnas och männens könsgränsöverskridande i berättelserna? Vilka normer och föreställningar kring kön och sexualitet blir synliga i berättelserna? Hur positionerar sig killarna och männen i förhållande till rådande köns- och sexualitetsnormer?

    Metodologi: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 killar och män, 13 till 55 år gamla, aktiva på såväl bredd som tävlingsnivå i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet. I ett första analyssteg genomfördes en narrativ analys, där fem berättelser – eller narrativ – konstruerades. Dessa illustrerar på olika sätt centrala teman, erfarenheter och problematiker i intervjupersonernas berättelser. I ett andra analyssteg gjordes en feministisk poststrukturell läsning av de fem narrativen.

    Resultat och diskussion: Sammanfattningsvis verkar det som att deltagandet i en kvinnligt kodad idrott som ridsporten kan öppna upp för andra, och mindre stereotypa, sätt att vara kille än traditionellt manligt kodade idrotter. Eftersom den vardagliga verksamheten innehåller både sådant som (i vår kultur) brukar definieras som kvinnligt, exempelvis omsorg, kommunikation och lyhördhet, och sådant som brukar definieras som manligt, exempelvis handlingskraft, styrka och mod, får man som kille (och tjej) möjlighet att inta såväl feminint som maskulint kodade positioner. På detta sätt utmanas dominerande diskurser om hur tjejer och killar, män och kvinnor ”är”. Samtidigt måste man som kille inom ridsporten förhålla sig till det omgivande samhällets syn på ridning som en ”tjejsport” liksom till en heteronormativ särartsdiskurs enligt vilken killar inom ridsporten är tävlings-, prestations- och målinriktade, inte gillar att pyssla med hästarna och tycker att det bästa med ridsporten är tjejerna. Det verkar göra att det kan bli extra viktigt att betona maskulinitet – och framförallt heterosexualitet – för att visa att man trots allt är en ”normal” kille. Bögen blir här en form av ”gränsvakt”, en stereotyp som både möjliggör och begränsar, men som framförallt synliggör en heteronormativ ordning.

  • 36.
    Linghede, Eva
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Figuring More Livable Elsewheres: Queering Acts, Moments, and Spaces in Sport (Studies)2017Inngår i: Journal of Sport and Social Issues, ISSN 0193-7235, E-ISSN 1552-7638, Vol. 41, nr 4, s. 290-306Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Inspired by calls for an emphasis on the "potentiality of the present" in feminist and queer (sport) studies, this article explores queering acts, moments, and spaces in stories of athletes living nonstraight. To do this, we use Haraway's and Braidotti's notion of figuration and creative analytical writing. With one foot rooted in what is, our three figurations of the queering athlete take us into and beyond heteronormativity to what can be(come). Two figurations enact how sex segregation and gender norms in sports can serve as conditions of possibilities that open up for other-worlds-in-the-making and the third works sexuality against identity and queers the hetero–homo binary. They are figurations—in form and content—of a "science of the possibility of science."

  • 37.
    Linghede, Eva
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    (Re)presenting equestrian histories—storytelling as a method of inquiry.2016Inngår i: Sport, Education and Society, ISSN 1357-3322, E-ISSN 1470-1243, Vol. 21, nr 1, s. 82-95Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Responding to calls about the need to ‘give voice’ to groups previously marginalized in research and to challenge meta-narratives about men in sports this paper explores the use of a narrative approach to illuminate men's experiences—and the doing of gender—within equestrian sports, a sport dominated by women in Sweden. Adopting the position of a storyteller three literary short-stories were constructed from interviews with men active in equestrianism. (Re)presenting research findings in this way evoke a lot of questions in academic circles. We have often been askedhowthe stories were constructed and how one judges whether they are representative and trustworthy. These are legitimate questions, no doubt. But questions that are of importance to all qualitative research. It is as if the writing of stories is some kind of mysterious abracadabra activity and not a deliberate and theoretically informed creative process. While reading critique of narrative ways to (re)present research findings, where some researchers suggest that narrative inquiry is a retreat from the difficult academic work of generating new and important ideas, our assumption is that it stems from this misunderstanding about story writing. And maybe the construction of stories has not been given enough attention in narrative research. The purpose of this article is therefore to illustrate the difficult but inspiring activity of transforming 19 interviews into literary short-stories and to highlight methodological concerns relating to presenting these stories. We also demonstrate that creative analytical writing is not just a way of presenting research findings but also a method of inquiry. [ABSTRACT FROM PUBLISHER]

  • 38.
    Lodin, Helena
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ohlsson, Niklas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    “We’re here, we’re queer, get used to it!”: En studie om HBTQ och heteronormativitet inom motionsanläggningar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet i föreliggande studie är att belysa HBTQ-individers upplevelser och bemötande inom motionsanläggningar och på vilket sätt detta får betydelse för upprätthållandet av fysisk hälsa och välmående.

    • Hur upplever HBTQ-individer motionsanläggningars normer och hur påverkar heteronormativiteten om hur de uppfattas inom fysisk aktivitet och idrott?
    • Vad influerar HBTQ-individers egna fysiska hälsa?
    • Finns det specifika parametrar som påverkar HBTQ-individers användning av motionsanläggningar?

    Metod

    För att kunna granska hur heteronormativiteten präglat motionsidrotten i samhället har queerteorin samt genusteorin dels använts som utgångspunkt för studien som helhet och dels som studiens teoretiska förståelseverktyg i databearbetningarna. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en kvalitativ intervjustudie där tio individer som klassificerade sig själva som HBTQ ingick. Varje enskild intervju spelades in och transkriberades. Det är individernas egna upplevelser som varit i fokus för undersökningens analyser och tolkningar och dessa bearbetningar utgör därmed studiens resultat.

    Resultat

    Resultatet i studien visar att HBTQ-individer påverkas av de oskrivna heteronormativa ideal och normer som finns vid motionsanläggningar runt om i Stockholmsområdet. Ett tydligt problemområde, omklädningsrummet, lyftes fram av ett flertal respondenter. Här var det främst de individer som klassificerade sig som transsexuella som kände så pass stora obehag av omklädningsrummen att träningen helt kunde utebli. Alla respondenter var för HBT-certifiering, även om det fanns åsikter om att något sådant inte borde behövas. En motionsanläggning för endast HBTQ-individer var något respondenterna tyckte vore bra.

    Slutsats

    Resultaten från denna studie visar på en allmän upplevd svårighet att vara HBTQ vid en motionsanläggning. Detta visar sig främst i upplevda normer och ideal som i sin tur grundar sig i heteronormativiteten som oskriven regel.

  • 39.
    Lundgren, Sofia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Man tar den bästa sopan som vill stå på plan": En intervjustudie om rekrytering av handbollstränare i Stockholm2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur tränare rekryteras på klubbnivå inom barn- och ungdomshandboll. Studien utgår ifrån följande tre frågeställningar:

    • Hur rekryteras handbollstränare i Stockholms handbollsklubbar?
    • Hur arbetar handbollsklubbar med utbildning?
    • Har kvinnor och män samma möjligheter som handbollstränare?

    Fem sportchefer från några av de största handbollsklubbarna i Stockholm har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuform och svaren som framkommit har analyserats och diskuterats i relation till den tidigare forskningen kring ämnena: rekrytering av tränare, utbildning och genus. Av resultaten framkom att alla som vill får bli tränare, men att bara vissa blir tillfrågade, vilket är en begränsande faktor. Flera av klubbarna har intentioner att rekrytera unga ledare, men resultatet blir mer ofta att föräldrar får ”ta sitt ansvar” och ta hand om laget för att ingen annan tränare finns tillgänglig. Synen på förbundets utbildningar är delad. Bas-utbildningen anses givande medan Tränarskola 1 ofta omnämns som för tidskrävande eller att den har för enkla kunskaper. Flera av klubbarna har interna utbildningar, som de anser är mer givande för specifika målgrupper.

    Kvinnor och män har samma möjlighet att bli tränare. Trots detta är det majoritet manliga tränare i alla klubbar. Detta härleder då till en större sannolikhet att de som blir tillfrågade för tränarroller faktiskt är män. Alla handbollsklubbar som deltog i studien har liten eller ingen struktur alls för hur tränare skall rekryteras och bibehållas. Om handbollsklubbar skulle vara mer medvetna om konsekvenser av rekrytering och deras agerande, så skulle fler klubbar kunna rekrytera fler tränare. Framförallt handlar det om att tillfråga fler och inte utesluta någon vid urvalet. Det är också viktigt med mentorskap vid nyrekryterade tränare och visa dem uppskattning för att få dem att stanna längre som tränare. Detta skulle minska dagens ledarbrist och samtidigt leda till personlig utveckling hos tränarna och fler som vill vara närvarande.

  • 40.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Antologi som problematiserar maskulinitet och femininitet inom idrott och fritid: recension av Kjønnsmakt i idrett og friluftsliv / Gerd von der Lippe & Hans K. Hognestad (red)2015Inngår i: Idrottsforum.org/Nordic sport science forum, ISSN 1652-7224, nr 8 majArtikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Från Idrottsforum:

    Den 28 mars 2012 publicerades på idrottsforum.orgs (1.0) löpsedel följande nyhet: ”Vi nås av det nedslående beskedet att Gerd von der Lippes karriär på Høgskolen i Telemark ’nærmer seg slutten’. Det är svårt att tro att denna otroligt vitala, initiativrika och kritiska forskare ska kunna sluta vara just det, och vi förväntar oss åtskilligt fler interventioner framöver. Vid hennes Høgskole har man i alla händelser beslutat arrangera ett symposium om kön och makt inom idrott och friluftsliv till hennes ära, ’Hva er nytt under solen? Symposium om kjønn og makt i idrett/ friluftsliv’.” Mot bakgrund av dessa rader kan vi idag konstatera två saker. För det första att det blev åtskilligt fler interventioner, och akademiska aktiviteter av olika slag, från von der Lippes sida. Nämnvärt i sammanhanget, utöver en artikel om Nanna With på idrottsforum.org, är hennes engagemang i Ship to Gaza-kampanjen, en intervention som gett eko i och utanför forskarvärlden, och i den palestinske fotbollsspelaren Mahmoud Sarsaks öde – han definierades som jihadkrigare av den israeliska säkerhetstjänsten, nästan hungerstrejkade sig till döds, och släpptes så småningom fri. von der Lippes synpunkter och åsikter i dessa frågor kan man med fördel ta del av i en intervju av Peder Samdals, här. Tjänstgörande redaktör har vid mer än ett tillfälle (särskilt minnesvärt var det i Umeå) lyssnat på von der Lippe i seminarier och druckit hennes skål på efterfester. Jag har sett denna en gång norska mästare på 100, 200 och 400 meter göra en enhandsvolt, 70 år fyllda! Nåväl, för det andra, att konferensen sannolikt var framgångsrik, att döma av att det sedan en tid föreligger en välmatad antologi med publicerade konferensbidrag. Festföremålet själv, tillsammans med Hans Hognestad, har redigerat Kjønnsmakt i idrett og friluftsliv (Novus forlag). Vi gav den nya boken till en meriterad svensk forskare på området, Suzanne Lundvall vid GIH, och hennes insiktsfulla läsning ovh väl genomförda recension ger bilden av en bok som man svårligen kan bortse från om man vill förstå hur kön och makt samspelar inom idrott och friluftsliv.

  • 41.
    Lundvall, Suzanne
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Fagrell, Birgitta
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    What’s at Stake in the Swedish Subject Physical Education and Health:  (Re)making Gender through Embodied Learning, Objectives, and Management?  2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 42.
    Meyer, Alexander
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Flickor och pojkars idrottande på fritiden: en undersökning av idrottsvanorna i årskurs 5 i en skola i söderförort2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ”Skolan”) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.

    Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta:

     

    • Hur många av femteklassarna i ”Skolan” håller på med någon idrott på fritiden?
    • Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar?

     

    Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ”Skolan” i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar. Resultaten sammanställdes och bearbetades med hjälp av Excel och presenterades som figurer.

    De slutsatser jag kunde dra av studien var att en överväldigande majoritet, 70 procent av eleverna (76 procent av pojkarna och 67 procent av flickorna) i årskurs 5 i ”Skolan” håller på med någon idrott i en förening på fritiden. Några av eleverna höll på med flera idrotter. Så många som 46 procent av eleverna (30 procent av flickorna och 40 procent av pojkarna) skulle dessutom vilja hålla på med ytterligare en idrott. Idrotterna skiljer sig inte så mycket mellan könen. Fotboll är den populäraste, den sysselsätter 31 procent av dem som idrottar, därefter kommer tennis, pingis och innebandy med 8 procent vardera. Det är heller ingen större skillnad på intensiteten i idrottandet, 78 procent av flickorna och 88 procent av pojkarna rör på sig minst en gång i veckan så att de blir andfådda och svettiga.

    En majoritet av femteklassarna i ”Skolan” håller på med någon form av idrott på fritiden, antingen i organiserad och/eller organiserad form. Det är ingen större skillnad mellan flickor och pojkar om man tittar på den organiserade idrotten men däremot i oorganiserad form. Inte heller valet av idrott skiljer sig speciellt mycket åt. Fotboll är populärast bland både pojkar och flickor. Många av de till frågade vill även hålla på med någon ytterligare sport, flickorna framförallt dans och pojkarna innebandy.

  • 43.
    Onno, Vincent
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrottslärares genusföreställningar inom ämnet idrott och hälsa2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Denna studie syftar till att ge ökad kunskap i hur genus som social konstruktion kan påverka lärares syn på aktiviteter i ämnet idrott och hälsa. Den empiriska studie ger svar på två frågeställningar som utifrån syftet har formulerats för att begränsa detta arbete. Dessa två frågeställningar var; Vilken syn har lärarna på genus i aktiviteterna inom idrottsämnet i skolan? Samt; Medför idrottslärarnas syn på genus inom aktiviteterna att ämnet idrott och hälsa gynnar något av könen?

    Metod

    Min fallstudie genomfördes på en skola där jag använde mig av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med tre lärare i ämnet idrott och hälsa.

    Resultat

    De viktigaste resultaten var att lärare har föreställningar om genus inom aktiviteterna som medför att vissa aktiviteter är mer anpassade för pojkar men andra är mer lämpade för flickor. Detta innebär att lärare har en tydlig föreställning om att pojkar skall vara intresserade av vissa aktiviteter och flickor av andra aktiviteter vilket innebär att de inte har någon neutral syn inom detta område. Nästkommande fråga som jag ställde var; Medför idrottslärarnas syn på genus inom aktiviteterna att ämnet idrott och hälsa gynnar något av könen? Här var jag inte ute efter att fokusera på betyg utan mer på hur de olika könen kan tänkas gynnar i själva lektionsinnehållet och under själva lektionerna. Här kom det tydligt fram att lärarnas genusföreställningar i korthet vara att pojkar inom de flesta avseenden tar mer plats på idrotten, de syns mer och de äger arenan på ett annat sätt. Flickor skall generellt vara mer hänsynstagande och mer avvaktande och tar inte för sig i lika stor utsträckning. Lärarnas föreställningar om att pojkar skall vara mer fysiskt utvecklade än flickor medför att de förväntas prestera mer än flickor. Flickor tillskrivs andra färdigheter som motoriks färdighet och kroppskontroll.

    Diskussion

    Utifrån min studie kan det antas att pojkar gynnas av lärarnas föreställning kring genus då de har föreställningen om att pojkar kan prestera mer och den mest förekommande aktiviteten på idrottslektionerna är "kondition och styrka" och lärarna förväntar sig att pojkarna här skall vara bättre än flickor.

  • 44.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    "Stay in place": om kropp, idrott och genus1998Inngår i: Talet om kroppen: en antologi om kropp, idrott och kön / [ed] Birgitta Fagrell och Per Nilsson, Stockholm: HLS Förlag , 1998, Vol. S. 108-131, s. 108-131Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Sköldhammar, Niklas
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wickström, Louise
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Dans som normbrytare?: Om pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar av dans i skolan2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka åtta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv.

    • Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan?
    • Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning?

    Metod

    Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning från åtta elever som kommer från olika delar i Sverige: Stockholms län, Östergötlands län & Skånes län. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade läst idrott och hälsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då detta styrdes av tillgänglighet och kontakter.

    Resultat

    Den allmänna inställningen till idrott och hälsa i skolan var positiv, samtliga elever utom en påpekade flera positiva faktorer, som att det är ett skönt avbrott från de teoretiska ämnena och att det är roligt. Erfarenheten av dans skiljde sig åt mellan eleverna trots att de läser efter samma kursplan. Eleverna hade delade meningar om dansens värde. Det var många av pojkarna som hade en likartad uppfattning, detsamma gällde för de flickor som intervjuades. Flickorna ansåg i högre grad än pojkarna att dans var meningsfullt. De flesta flickorna uppfattade sig själva som aktiva genom att hjälpa andra i klassen. Flickorna ansåg att det fanns gränser mellan könen medan de flesta pojkarna uppfattade sig själva som aktiva genom att de deltog och gjorde det läraren visade och de ansåg inte att det fanns några gränser mellan könen. Gemensamt för pojkar och flickor var att det var accepterat att dansa med någon av samma kön. Ingen av eleverna uppgav att de hade diskuterat dans i förhållande till stereotypa könsroller i skolan. Det var inte heller någon av eleverna som uppfattade att skolan hade arbetat med dans som medel för att motverka stereotypa åsikter om könsskillnader genom dans.

    Slutsats

    Studien visar, med utgångspunkt från ett normkritiskt perspektiv, att skolans dansundervisning inte bidrar till att medvetandegöra eleverna om könsstereotypa föreställningar. Dock var eleverna positiva till att i dansundervisningen arbeta med att uppmärksamma och medvetandegöra stereotypa föreställningar då de ansåg att det annars uppstår skillnader mellan könen. Studien visar även att alla elever inte upplever att skolan motverkar stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt.

    En annan aspekt som är viktig att belysa är att studien utifrån elevernas erfarenheter och uppfattningar visar att lärarens roll är viktig då det är läraren som har ansvar för att uppmana till diskussion om stereotypa föreställningar och de normer som finns. Detta för att kunna medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt.

  • 46.
    Sundholm, Mårten
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Carlsson, Jonas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv: Hur flickor och pojkar framställs i läroböcker i idrott och hälsa2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte har varit att undersöka läroböcker i ämnet idrott och hälsa för grund- och gymnasieskolan ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna är:

    ● Hur framställs pojkar och flickor i läroböcker i idrott och hälsa?

    ● Finns det motsätningar mellan läobökerna och läoplanens vädegrund?

    Metod

    Studien är en kvantitativ bildanalys samt en kvalitativ textanalys där bilder och texter i läroböcker utgör det empiriska materialet vilket har bearbetats utifrån Hirdmans genusteori. Urvalet av läroböcker kom att omfatta tre stycken, där en var för grundskolan årskurs 7-9 och två för gymnasiet, Idrott 1 & 2. Läroböckerna valdes efter att det gjorts en sökning i Adlibris databas på idrott och hälsa, där tre böcker av intresse dök upp.

    Resultat

    Resultatet visar att det finns en ojämn fördelning mellan de båda könen, där pojkar är mer representerade än flickor. Det finns normer som fortfarande finns kvar från förr där skolans värdegrund hamnar i skymundan och där jämlikhetskravet inte nås. Bildanalysen visar detta bland annat genom att det endast var flickor som var klädda i badkläder på bild. Pojkar och flickor framställs ofta i stereotypa könsroller och således framställs de på olika sätt, exempelvis som att flickor inte tycker om tävlingsmomentet i idrotter, medan detta i pojkarnas fall driver dem till att idrotta. I delar av läroböckerna är det dock könsneutralt vilket är framträdande i textanalysen.

    Slutsats

    I läroböckerna råder det inte jämställdhet mellan flickor och pojkar, då pojkarna är överrepresenterade. Således finns där en motsättning mellan läroböckernas utformning och skolans värdegrund som den kommer i uttyck i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan. Textanalysen visar att det i böckerna finns en dikotomi mellan könen, och att gamla föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt fortfarande råder. Böckerna visar även på att idrottens historia i stor utsträckning lever kvar, hur idrotten har styrts av män och varit skapad för män, och att kvinnorna kommit i andra hand.

  • 47.
    Unogård, Olof
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fotbollskillar och sociala tjejer: om föräldrars konstruerande av kön2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar konstruerar kön i en fotbollskontext. De frågeställningar som skall hjälpa uppfylla syftet är: (1) Hur talar föräldrar om pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande? (2) Hur talar föräldrar om idrottens fostrande egenskaper? (3) Upplever föräldrar att pojkar och flickor ges samma förutsättningar i fotbollsföreningen? (4) Hur talar föräldrar om maskulinitet och femininitet i en fotbollskontext?

    Metod

    Metoden för uppsatsen är en öppen riktad intervjuform, vilken har tematiserats enligt (1) motiv för idrottande – varför barnet spelar fotboll; (2) idrott som uppfostrare samt (3) lika villkor – klubbens förutsättningar. Urvalet har varit fem föräldrar till pojkar, fem föräldrar till flickor i tolv-fjortons år ålder. Intervjuerna utfördes i neutral klubbmiljö och innehöll olika typer av öppna korta frågor för att inbjuda till rika spontana resonemang. Analys har skett efter teoretiska utgångspunkter i Yvonne Hirdmans konstruerande av kön samt R.W. Connells sociala förkroppsligande.

    Resultat

    Resultatet visar att både pojkar och flickor tros värdesätta kompisarna högst i sitt fotbollsspelande. Därtill framhäver föräldrarna föreställningar om att flickor börjar med fotboll som en social aktivitet, medan pojkar börjar med fotboll för att de redan tycker om fotboll. Lagidrotten visar sig vara ett viktigt komplement i föräldrarnas uppfostran av barnen, och då i form av att lära sig hur man som gruppmedlem beter sig och förhåller sig till andra. Inga skillnader i villkor mellan pojk- och flicklagen uppmärksammas av föräldrarna. Däremot framställs relationen mellan flicklag–flicklag respektive pojklag–pojklag stundom som orättvisa. Uppdelningen mellan pojkar och flickor i fotbollsutbildningen framställs som något naturligt och svårrubbat. I de fall fotbollsutbildningen ska inkludera båda könen, ska det inte göras permanent. Vidare är det flickorna som (ska) integreras i pojkarnas utbildning.

    Slutsats

    Föräldrarna konstruerar kön, både ur en tvåkönsmodell och en enkönsmodell. Tvåkönsmodellen görs gällande när pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande ska förklaras, där flickor sägs vara intresserade av det sociala värdet av kompisar, och pojkarna av det prestationsinriktade värdet av själva utförandet. Enkönsmodellen görs gällande i fotbollsutövandet, då flickorna framställs som en sämre variant av den fotbollsspelande pojken; mindre stark, mindre tuff, fysiskt och socialt underlägsen.

  • 48.
    Wigh Bernardo, Fabian
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Åberg, Daniel
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Skillnader mellan manligt och kvinnligt?: Ett genusperspektiv på ledaregenskaper2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim

    The purpose of this study is to investigate if there is any variance between masculine and feminine physical education teachers leadership.

    Are men more authoritarian than woman in their education? Do the influence of pupils have something to do with the gender of the teacher’s? Do the pupils respect masculine physical education teachers any different compound to feminine teachers?

    Method

    We have studied relevant literature that consider masculine and feminine leadership. The choice was to work with senior compulsory school. We choose the community of Botkyrka, through comfort choice. The criterion for the teachers were that they would have a swedish physical education and have been working at least for 4 years. We chose to interview two male and two female physical education teachers. We gave the pupils the questionnaire so for that reason we didn´t have any external reduction. After that did we compiled the interviews and the questionnaires. At the same time did we improved relevant literature for the study. During the study had we a supervisor to guide us at Idrottshögskolan in Stockholm.

    Results

    The questionnaire shows that there are no significant differences between male and female teachers in authoritarian leadership.

    The results show that the pupils get more respect from the masculine physical education teacher. The respondents consider that male teachers seem to have greater authority, to their benefit, which influences with a rougher voice and bigger physique. The pupils are allowed to influence the lessons regardless of the gender of the teacher.

    Conclusions

    A conclusion from this study shows that there are no significant differences between male and female leadership qualities.

  • 49.
    Özkan, Gabriel
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Rydstedt, Felicia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Mindre och mindre tänker jag på att det är olika kön på eleverna: en kvalitativ studie om normkritisk undervisning i ämnet idrott och hälsa2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i ett genusteoretiskt perspektiv, öka kunskapen om normkritisk undervisning i ämnet idrott och hälsa. Studiens frågeställningar är

    -          Vad har genusmedvetna lärare för erfarenheter av och förhållningssätt till normkritisk undervisning?

    -          Hur arbetar de i praktiken?

    Metod

    Vi har utfört kvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lärare i ämnet idrott och hälsa från fyra olika skolor undervisande i olika årskurser. Ett bekvämlighetsurval genomfördes utifrån lärares egen uppfattning om genusmedvetenhet. Det teoretiska ramverk vi utgått från är genusteori för analys av empiri.

    Resultat Studiens resultat visar att medverkande lärare ser, bemöter och bedömer sina elever som individer, inte utifrån kön. Lärarna utgår från läroplanen och har samma krav och förväntningar på pojkar och flickor. Trygghet lyfts fram som en viktig faktor i lärarnas arbete för att bedriva en normkritisk undervisning, då trygghet ökar chansen att eleverna vågar utmana och utvecklas utanför den rådande normen. I det dagliga arbetet finns en tydlig progressionstanke i utformandet av praktiker och lärarna tillämpar pedagogiska regler i exempelvis lagidrotter. Detta för att alla elever ska ha möjlighet till att delta på lika villkor.

    Slutsats Slutsatser vi kan dra är att i studien deltagande lärare uppger liknande sätt att arbeta normkritiskt. Begrepp som trygghet och individuell förmåga är viktiga utgångspunkter i det normkritiska arbetet. Lärare som ser elever ur ett genusperspektiv ser också elevgrupper ur ett intersektionellt perspektiv där inte enbart kön lyfts fram som viktig faktor för att eleverna skall lyckas i ämnet idrott och hälsa. Lärare som aktivt arbetar normkritiskt med genomtänkta praktiker och val av innehåll upplever att könsnormer blir mindre synliga efter en längre tids sammanhängande undervisning, oavsett ålder på eleverna.

1 - 49 of 49
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf