Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

The 1945 census was the last to record ethnicity in Sweden, and in 1973, registering ethnicity became virtually illegal. Swedish population statistics and official health and social registers therefore do not contain information on the ethnic background of the people registered. Exploring socio-medical and epidemiological research in Sweden from the 1940s to the 1980s, the chapter discusses the tension between ethical and legal constraints on the one hand, and the scientific, administrative, and political need for accurate information on minority and ethnic groups on the other. Three alternative research strategies to substitute for the lack of data on ethnicity are identified: using alternative but related categories such as nationality, country of birth, or immigrant status; “reading ethnicity” from pre-existing data collections; and conducting time-consuming and costly special studies designed to enable researchers to bypass the proscription of ethnic registration. These strategies have produced new epidemiological and socio-medical understandings concerning ethnicity and health/disease. However, as certain groups and categories have been statistically more available or visible in society than others, an uneven body of knowledge has evolved. In effect, some minorities have been spotlighted while others have remained hidden in plain sight.

Aim

The aim of this study is to examine the relationship between physical activity, perceived motor competence and health-related quality of life. The study examines primary school children in their second year within the Stockholm region. Moreover, the study aims to identify any differences in results between boys and girls.

Methods

The physical activity (PA) of children in their second year of primary school was measured with an accelerometer (n=131). Perceived motor competence was measured by The Perceived Motor Competence (PMS) Scale and health-related quality of life (HRQOL) was measured by PedsQL. To analyse data in SPSS 17.0 three statistical models were used: correlation, simple regressions analysis and analysis of variance. The level of statistical significance was set at p<0.05.

Results

The study indicates that there are significant positive correlations between PA and HRQOL as well as between perceived motor competence and HRQOL. These relationships can be applied to the entire study group and to boys. The regressions analysis shows that 20.1 percent of the variations in approximations for HRQOL depend on the variation in PA and perceived motor competence. Analysis with two-way ANOVA did not reveal any significant difference in PA between the PedsQL groups (low, medium, high). Together with approximations for HRQOL, the results from analysis of variance between the PA groups (low, medium, high) show a significant difference for the entire study group with regards to low and medium, as well as between low and high. For girls: between low and medium. The analysis of variance between the groups (low, medium, high) of HRQOL in motor competence shows that there are significant differences between PedsQL group low and PedsQL group high, and also between PedsQL group medium and PedsQL group high, which goes for boys as well as for the entire study group.

Conclusions

The study shows that there is a positive correlation between PA and HRQOL as well as between motor skills competence and HRQOL. These relationships are determined by gender and can be applied to the entire study group and to boys.

The overall aim of the article is to present a pragmatic approach for studies of meaning-making used in the articles of this issue. The approach, which is developed within the SMEDgroup (Studies of Meaning-making in Educational Discourses), mainly builds on the writings of John Dewey, Ludwig Wittgenstein and Michel Foucault. A common ambition for the researchers in SMED is to enable studies and discussions on questions concerning how meanings are made in people’s actions. Another ambition is to carry out these studies beyond assumptions of dualism, essentialism, causality and determinism. In this perspective learning and socialization are viewed in a communicative perspective. We argue in the article that our approach makes it possible, and important, to study meaning-making in action in different kinds of educational practices.

En presentation av det didaktiska angreppssättet som ligger till grund för temat Didaktiska undersökningar i Utbildning och demokrati nr 3, 2008.

The overall aim of this paper is to present and discuss a pragmatic approach for studies of meaning-making in different educational practices. The approach – built on a framework developed within the SMED-group (Studies of Meaning-making in Educational Discourses) at the universities of Uppsala and Örebro – is illustrated in a number of empirical studies. The main point of departure in the studies is taken in pragmatic curriculum theory and sociocultural perspectives on learning, and is inspired mainly by John Dewey, Ludwig Wittgenstein and Michel Foucault. A special focus is directed to communication practices and content selection within Physical education, Environmental education and Science education. A common ambition is to offer a language that enables studies and discussions on questions concerning how meanings are made in people’s actions. Another ambition is to make these investigations beyond assumptions of dualisms, essentialism, causality and determinism. In this perspective learning and socialisation is viewed in communicative perspective. Therefore, many of the studies are built on video recorded classroom conversations, but also on analysis of various kinds of written texts. We argue in the paper that this approach makes it possible to study meaning-making – learning and socialisation – in different kinds of educational practices.

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att mäta ljudnivån under lektioner i idrott och hälsa och undersöka vilka faktorer som påverkar den samt om arbetsmiljöverkets insatsvärden överskrids.

1. Hur ser den ekvivalenta respektive maximala momentana ljudnivån ut under en lektion i idrott och hälsa?

2. Hur påverkas ljudnivån under en lektion i idrott och hälsa av salens storlek, gruppens storlek, årskurs, aktivitet och musik?

Metod

Vi har med hjälp av decibelmätare registrerat ljudnivån i två idrottssalar under pågående lektioner i ämnet idrott och hälsa. Det som i huvudsak observerades var den ekvivalenta A-vägda ljudnivån samt maximal A-respektive C-vägd ljudnivå. I kombination med dessa mätningar observerades även vilka faktorer som påverkade ljudnivån.

Resultat

Resultaten visar att ljudnivån är hög men utifrån underlaget vi har går det inte att påvisa om den ekvivalenta ljudnivån för en åttatimmars arbetsdag överstiger arbetsmiljöverkets insatsvärden på 80 respektive 85dB. Att döma av resultaten i den här studien är det svårt att peka på en specifik faktor som är avgörande för ljudnivån. Svårigheten i att bestämma vilken faktor som är avgörande uppstår då alla undersökta faktorer samvarierar.

Slutsats

Vi upplever att detta ämne är väldigt komplext och att det finns många variabler att ta hänsyn till vad gäller ljud och dess påverkan på oss människor. Mätning av ljudnivån ger inte nödvändigtvis en rättvis bild av störningseffekten.

Syfte och frågeställningar

Studien skall ge en inblick i den vardag som professionella tränare verkar i, vilket kan skapa en vidare utveckling på hur man i denna yrkesroll kan förbereda sig själv och anhöriga för den framtid som väntar. Frågeställningarna är: Hur ser den professionella tränaren på sin arbetsmiljö?  Hur ser den professionella tränaren på sin yrkesroll? 

Metod

För att på bästa sätt få fram värdefull data till denna uppsats så valdes den kvalitativa intervjun. Däri valdes den semistrukturerade intervjumetoden, där grundbasen utgörs av fasta frågor men där följdfrågor kan skapas efterhand beroende på vad intervjupersonen kommer med för svar. Fyra manliga fotbollstränare med erfarenhet från den professionella elitnivån i Sverige valdes ut till intervjuer. Intervjuerna gjordes på överenskommen plats och pågick mellan 30 - 90 min. Intervjuerna spelades in på en digital diktafon.  

Resultat

Utsattheten hos tränarna har ökat. Risken för utbrändhet, våld och hot likaså. Den ekonomiska förtjänsten har stigit och kan idag likställas med en riksdagsman. Arbetsotryggheten är större då kravet på framgång ökar från media, sponsorer och supportrar. Tränarna anser att ta sig tid för anhöriga är viktigare än att ständigt se på fotboll. Passionen till idrotten är det som håller dessa tränare kvar i yrket. Samtliga anser att de har ett samhällsnyttigt värde där det agerar både tränare, lärare och ledandeförebilder för en personal av idrottsmän i skiftande åldrar 16-40.

Slutsats

Fotbollen har gått från en idrottsligt styrande verksamhet till en samhällsindustri där utomstående krafter har en mer betydande roll för fotbollen än tidigare. Tränarrollen har sedan 1990-talet gått från en ledande roll i idrottsklubben till en professionell position med en bredare betydelse än att bara ta hand om sina spelare. Den idrottskultur som länge stöttats av demokratiska värderingar ur folkhemmet har med den globala ekonomin skapat en tuffare arbetsmiljö. Långsiktiga satsningar blir svårare att genomföra då spelare inte längre är klubbarna trogna utan ses idag som ett säsongsprojekt. Detta gör att dagens elittränare tvingas att använda sig av pragmatiskt ledarskap.

Syfte

Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares föreställningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhållningssätt till elever. De två frågeställ-ningarna som använts har varit: uppfattar lärare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lärare till att genusmönster uppstår och/eller består?

Metod

Studien är kvalitativ och genomfördes i en lågstadieskola i Stockholmstrakten. Tillväga-gångssättet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslä-rare, dels av en lärare i idrott och hälsa, få fram hur lärares föreställningar om kön avspeglas i undervisningen. Lärarna meddelades att observationen gällde deras förhållnings- och arbets-sätt, inte att det var ur ett genusperspektiv. Under tre och en halv dag genomfördes observa-tionerna och efter detta genomfördes intervjuer med de berörda lärarna. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få fram vilka lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt var. Därefter sammanfördes observationer med intervjuer för att se om föreställningarna kan ha avspeglats i undervisningen. Resultatet har analyserats utifrån historikern Yvonne Hirdmans genussystemteori.

Resultat

Resultatet visar att lärare behandlar elever olika utifrån vilket kön de tillhör. Lärarna var till viss utsträckning medvetna om detta. Lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt har varit att kvinnor har mer omvårdande egenskaper, är stillsamma och fogliga medan män är fysiskt aktiva och har svårt för att visa ömhet. Det framkom att flickor och pojkar till viss del betedde sig på ett sätt som motsvarade dessa föreställningar.

Slutsatser

Att lärarna har föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara och vad de förväntas göra samt att detta avspeglas i undervisningen.

Alla är välkomna. Det är en retorik som används flitigt inom idrotten. Däremot bemöts transpersoner ofta med tveksamhet eller direkt motstånd i idrotts- och träningssamanhang. De tvingas då till olika strategier för att bli en av alla.

Abstract

Aim

The aim of this study has been to examine the perception of assessment criteria in the grading of Physical education in relation to Swedish, Social studies and Mathematics among girls and boys in Nature and Society programme (NS) from a gender perspective. This has been examined through using the following questions:

• How do high school students at the NS programme experience the assessment in Physical education in relation to other subjects in school?

• Which specific terms do the students experience they have to achieve in the various grades in Physical education, Social studies, Mathematics and Swedish?

• How do the students perceive that an equal assessment is made in the chosen subjects?

From this, we will interpret how students challenge or reproduce the gender order in their discussion of assessment.

Method

This study has had an qualitative approach and four focus group interviews have been carriedout with second year students at the NS programme. We used a strategic selection for the selected target group. To understand and interpret students' reasoning in our results, we have used the gender theory of Yvonne Hirdman and Raewyn Connell.

Results

The main result obtained in our study indicates that the students value the relations betweenthe chosen subjects differentially. Physical education as the lowest in the hierarchy and Mathematics as the highest. In between are Social studies, and Swedish. With this setting it is also difficult for the students to define what they should learn in Physical education. This is not seen as a problem in Mathematics. Part of the assessment, according to students, is based on their level of interest and behavior. Behaviors, characteristics and interests of the students are gendered which also becomes a part of the assessment. Interest in Physical education is attributed to the boys, which leads to both sexes allowing them to dominate Physical education.

Conclusion

The students in this study rarely negotiate their gender identities, especially in areas of interest. This, according to us, limits both girls and boys. All actors at the school in this study helps to create and maintain the gender system. Discussing the grading and assessment are ways of concretizing it. According to the students is there a lack of aim in Physical educationin contrast to Social studies, Mathematics and Swedish. The consequence of these arguments is according to us that the legitimacy of Physical education is minor then the other subjects in our study. However due to our result and previous science do high grades in Physical education bring higher status above all to the boys.

Keywords

Gender, Physical education, Social studies, Swedish, Mathematics, gender identity, gender contract, ideals, masculinity, femininity, gender regime, grading. assessment.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan motorisk utveckling och inlärning hos barn i skolår 2 ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.

• Vad finns det för samband mellan motoriska svårigheter och inlärning?

• Vad finns det för samband mellan motoriskt välutvecklade barn och inlärnings- förmåga?

• Vad finns det för koppling mellan barns motoriska färdighet, självförtroende och inlärning?

Metod

I studien deltog 34 elever, uppdelade på två skolklasser i skolår 2. Barnen genomförde en motorikbana, baserad på motoriska baskunskaper, där de observerades och deras resultat noterades. Detta tillsammans med barnens läsutvecklingsresultat, sammanställdes och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05. Dessutom genomfördes intervjuer med två lärare. Intervjuerna sammanställdes och tolkades med hjälp av teori och forskning.

Resultat

Utifrån motoriktest och läsutvecklingsschema kan inte något samband mellan motorik och inlärning ses. Den kvalitativa delen av undersökningen visade att de intervjuade lärarna tror att det finns ett samband både indirekt psykologiskt och direkt fysiologiskt. Det indirekta sambandet innefattar självförtroendets betydelse.

Slutsats

Trots den kvantitativa studiens resultat menar vi att det finns ett samband mellan motorik och inlärning. Detta får stöd av den tidigare forskningen samt vår kvalitativa undersökning. Fysisk aktivitet, alltså god motorik, leder till förbättrat självförtroende, vilket i sin tur underlättar inlärningen och kan även ge gott självförtroende.

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:

·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?

·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?

·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?

·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden?

Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten. I relevanta lagar och styrdokument har även riktlinjer för fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden undersökts för att sedan med hjälp av enkätsvaren iscensättas på formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan.

Resultat: Den aktivitet som används främst på äldreboenden är promenad/stavgång och de flesta erbjuder det en eller fler gånger i veckan. Rörelse- och balansträning samt motionsgymnastik erbjuds även de i en större utsträckning. Hos många äldreboenden pågår aktiviteter i cirka 30 minuter. De största faktorerna till varför äldre ska utöva fysisk aktivitet på äldreboenden är för att bibehålla moment i vardagen, minska skaderisken samt öka fysisk- och mental hälsa. Två stora faktorer till att äldreboenden inte använder sig mer av fysisk aktivitet beror på tidsbrist hos personalen samt att de äldre är oengagerade till att utöva fysisk aktivitet. Resultatet visar även att det går att tillämpa Göran Lindes läroplansteori angående formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan vad det gäller lagar, kommunala styrdokument och tillämpning på äldreboenden.

Avslutande reflektion: Fysisk aktivitet är en mycket viktig del för att bidra till en bättre livskvalitet hos de äldre. Fysisk aktivitet erbjuds mer eller mindre på alla äldreboenden i studien men förekommer dock inte på den nivå som är behövlig. Om detta beror på att det är otydliga direktiv i lagar och styrdokument eller brist på kunskap etc., är något att beakta.

Syfte

Syftet med denna studie var att undersöka motivationen till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos årkurs 9:e elever.

• Vad är det som motiverar elever i år 9 att delta på idrott och hälsa lektionerna?
• Vad är det som gör att en del elever är omotiverade till idrotten?
• Skiljer sig flickor och pojkars svar åt vad gäller motivation till att delta på idrottslektionerna?

Metod

Studien bygger på en kvalitativ metod. Åtta elever i år 9 på en skola som ligger en bit utanför Katrineholm intervjuades.

Resultat

Bearbetningen och analysen av intervjuerna visade att de motiverade eleverna i årskurs nio blir motiverade genom att de tycker att aktiviteten är rolig och att de kände glädje i det de gjorde. Resultatet visar också att lite mer elevinflytande skulle kunna få de omotiverade eleverna att bli mer motiverade. Resultatet visade på att det fanns skillnader i pojkars och flickors svar gällande motivation. En del av pojkarnas motivation till att gå på idrottslektionerna var deras egenvärde. Två andra tyckte det var betyg d.v.s. investeringsvärdet som motiverade de. Flickorna tyckte det främst var investeringsvärdet som gjorde att de deltog på idrottslektionerna. Men de upplevde de inte genom betyget utan att det var investeringsvärdet i att främja kropp och hälsa som gjorde att de deltog.

Slutsats

I min studie framkommer det motivationsfaktorer som får eleverna till att bli motiverade. Dessa faktorer visar på vad som är viktigt för att kunna behålla motivationen hos elever som har ett egenvärde eller ett investeringsvärde. Samt vad som är betydande för att skapa motivation hos de omotiverade eleverna.

This paper examines the sources of knowledge workers’ work intensity and the self-leading strategies they apply to deal with it. The paper is based on focus group interviews with management consultants in a Danish management consultancy firm. Work intensity was identified as resulting from a combination of: (1) a results-only focus, (2) vagueness, (3) boundaryless work, and (4) low control of the quantitative load. A framework for self-leading strategies is developed based on the dimensions of reactive/proactive and self-focused/externally-focused strategies in different combinations. The results indicate that while consultants expressed a belief in internal self-discipline strategies of a more reactive nature, in fact, external and proactive strategies were the most effective in practice. In conclusion, the paper contributes to an extension of self-leadership theory to better account for current research on self-control.

Indoor skate parks are purpose built environments for physical activity and bodies in motion. These settings are designed places of learning in both social and material respects. Skate parks in Sweden are usually large halls in buildings previously used for industries, now filled with wooden and sometimes concrete constructions. The solid and rough material consolidates the environment as hard and durable. Ceilings are most often high which influence the acoustics. The sound level is elevated from the noise of board riding on the wooden constructions, besides music from loud speakers adds to the aural experience. In spite of, or thanks to, the strident soundscape it is common by skateboarders to use a personal music device such as an mp3-player or the equivalent when skateboarding. The purpose of this paper is to discuss sensory and affective learning processes in relation to indoor skateboarding. In focus is the crossroads between senses, affect, place and learning. Empirical results are drawn from an ongoing ethnographic study on predominantly female skateboarding, embodied knowledge and board sport culture. The empirical material consists of field notes (in written, auditory and visual form), interviews and examples from media such as videos, magazines and internet pages. The aural sense and its capacity to include and exclude other sensory experiences, mainly balance, is examined and associated with affective incitement. Sharing and non-sharing spaces and experiences are discussed. The paper draws theoretically in large from the anthropological research on the senses in culture, and the psychology of affect. In addition the paper pays particular interest to the idea of “the risk of experience that is learning” (Ellsworth 2005).

Skateboarding is known as a predominately male activity; however, there are female skateboarders and they are growing in number internationally. The purpose of this paper is to analyse how female gender and feminist issues appear and are negotiated by female skateboarders in ethnographically documented dialogues in a local setting. The dialogues are historically, socially and culturally contextualised invoking mediated discourses on female skateboarding. My assumption is that mediated discourses interact with local practice in an intricate way. This paper will hopefully shed some light on this interaction as well as works on femininity (and masculinity) in skateboarding and other board sports. In addition how female attendance is promoted. Theoretically, the paper draws on post structurally influenced cultural studies and theories of gender. The paper discusses practices of gender division and images of girls and women in board sports and their media from a feminist perspective. In this context, inviting pain as a girl has been interpreted as a way of challenging unappreciated forms of femininity. Accidents and falls are portrayed in niche media, both in print and television programmes, as evidence of courage and authenticity. However, there are alternatives to the aggressive femininity in recent media forms, such as blogs and personal web pages. But replacing one alternative of femininity with another raises new questions. The ambiguities of discourses put girls and women in a position where they are empowered subjects using their own micro-media, and, at the same time, tend to preserve ‘the separate-and-different-cultures model’ when it comes to gender.

I samband med att idrottsforskningen i ökande utsträckning fokuserar sportens stjärnor har ett intresse växt fram för vad som händer med elitidrottare efter det att sportkarriären är över. Det är uppenbart att övergången från kändis till föredetting är plågsamt och svårhanterbart för många. Men internationell sport erbjuder också många exempel på framgångsrika civila karriärer. Tony Hawk är ett bra exempel. Hawk var världsstjärna inom skateboard på 1980- och 90-talen, och trots dess subkulturella karaktär var hans stjärnstatus enastående där sådant räknades. Hawk drog sig tillbaka 1999 som sann legendar, och två år senare kom hans självbiografi, Hawk: Occupation Skateboarder (HarperCollins, skriven med Sean Mortimer). I Åsa Bäckströms kunniga och intresseväckande recension följer vi Tony Hawk från tiden som tanig och mobbad skolgrabb, över tiden som skateboardkung, till efterkarriären som dataspelsutvecklare – bland annat – och under tiden tvåbarnsfar med två olika fruar och gift en tredje gång. Underhållande och lärorikt, tycker vår recensent, som också följer upp historien efter det att boken publicerades. Och visst är det lite speciellt, det där amerikanska, den klassiska framgångssagan med lyckligt slut.

Aesthetic learning processes are being notified in current Swedish pedagogical research. The philosophical term aesthetics is used in multiple modes, some of them borrowing an agenda from the studies of fine art, some more with inspiration from cultural studies and popular culture. In this emerging field both ethnography and every-day-aesthetics are in focus. Despite new ways of doing ethnography the results still tend to look (!) like traditional ethnography. Field-notes saturated with sensuous and stinking data; e.g. moist socks, sweaty t-shirts and car fumes, still tend to depend upon written texts and photography as scientific proof. Moreover ethnography is still judged against a positivistic framework drawing from natural science. Is a change required? And in that case, can the future of visual anthropology challenge this hegemonic scientific paradigm?

En djupdykning i SUNY-förlagets backlist har ådagalagt tre angelägna titlar som inte tidigare kommit med i forumets recensionsverksamhet men som trots att de fått några år på nacken av tjänstgörande recensionsredaktör bedömts som angelägna att lyfta fram. I november 2010 recenserade Ingela Kolfjord Mike Messners Out of Play, (2007), och Pirkko Markulas antologi Feminist Sport Studies från 2005 recenseras av Helena Tolvhed på annan plats i denna uppdatering. Äldst av de tre var antologin Athletic Intruders: Ethnographic Research on Women, Culture, and Exercise från 2003, med Anne Bolin och Jane Granskog som redaktörer (State University of New York Press). Vi applåderar SUNY Press för en föredömlig lagerhållningsstrategi (möjlig tack vare print on demand-tekniken), och gläds åt att vi hittade totalt rätt i val av recensent, nämligen Åsa Bäckström, som just då var redo att läsa just denna bok. I en föredömligt välskriven, initierad och intresseväckande recension ser hon bortom de lite ålderstigna referenserna och diskuterar metod, empiri och, inte minst, feminismens historia.

I stadslandskapet manifesteras människans makt över naturen. Staden är dynamisk; den skapas och omskapas ständigt i takt med förändrade politiska och kulturella ideal. Dess olika miljöer används – medvetet och omedvetet – för olika typer av lärande. Skolgården och slottsparken kan fungera som budbärare med pedagogiska avsikter för både barn och vuxna, gallerian kan ses som ett klassrum och detaljhandeln som kunskaps- och kulturformande faktorer.           När olika grupper intar det offentliga rummet uppstår nya mötesplatser och samspelsmönster. Ser det sociala samspelet likadant ut i förorten, på handelsgatan och i innerstaden? Hur och när tar exempelvis unga kvinnor staden i besittning?

Inom idrott är känsla något en har eller inte. Känsla sätts ofta som förled till idrottsliga attiraljer eller idrottsliga göranden. Bollkänsla innebär en förmåga att hantera bollar på ett skickligt sätt och matchkänsla innebär att ha en helhetssyn på matchen. Till skillnad mot teknik, som kan övas upp, är känsla en förmåga som omtalas termer av kroppslig kompetens som funnits med hela livet. Känsla har också en estetisk dimension. I detta paper diskuteras idrottens känsla i relation till fenomenologisk teori. Genom empiriska exempel från etnografiska studier om idrott, synliggörs hur känslan och dess olika dimensioner kan sägas vara betydelsefulla komponenter i konstruktionen av kunnande.

Det har skett ett antal vändningar inom samhällsvetenskaplig forskning på senare tid. En sådan vändning har beskrivits som kroppslig, och som en konsekvens därav kan vi enligt somliga idag också tala om en sinnlig revolution. Skateboardåkning är en synnerligen fysisk aktivitet där kroppens sinnen används i hög grad. Ljudet av hjulen mot underlaget indikerar till exempel materialets beskaffenhet och brädans fart för utövaren. I den här presentationen diskuteras (kvinno-)kroppens upplevelse av skateboardåkning. I kroppen omsätts omgivningens arkitektur till sinnlig upplevelse och affekt. Där möts den fysiologiska känslan och den sociokulturella. Kroppar uttrycker och gör. De lyckas och misslyckas. De strålar av lycka och böjer sig i skam. Teoretisk inspiration hämtas från Tomkins bland andra.

As one of the many claimed turns in social sciences lately, we experience (sic!) a corporeal one and as consequence we now know of a sensual revolution. Within that framework this paper discusses female skateboarding and its sensuous appearance. Female skateboarders in Sweden are using their bodies to negotiate power. In so doing their performing bodies are sensing subjects but also sensational objects. Bodies are where senses and affect meet with cultural and social assumptions. Bodies express and perform, bodies fail and succeed, bodies beam in pride and are put in place. Theoretical inspiration comes from various areas such as girlhood studies, the anthropological research on the senses in culture, and the psychology of affect.

Aesthetic expressions in youth culture have been studied extensively. For the British CCCS and its followers the concept of style is regularly used to explain dress codes, hair fashion and other physical appearances. Sub culture is an often-used term, which enclose these types of expressions, in addition frequently connected to certain kinds music. Lately a growing number of studies on sub culture and sport have been presented. This implies an interest in a slightly different aspect of style – the one focusing more on style in physical activity. The leaderless boarding culture revolves primarily around style and physical bodily activity, in contrast to punk for example, which is held together by style and music. Thus it can be argued that identity through board sports is more clearly incorporated through physical performance. This presentation attempts to fill some of the gap in research around style in physical activity. It focuses bodily aesthetic expressions in skateboarding and the concept of style in relation to the moving body. Style in both senses mentioned above, communicates and creates both bonds and communities. Building on empirical studies on skateboarding in Sweden between 1978-2002, it is argued that also style in physical activity is significant for the construction of cultural and social values. Moreover style in this sense has a highly performative aspect.

This paper discusses research about how knowing and teaching is formed as part of the physical activity of skateboarding. Through a four-year project in educations sciences focusing on the cross-roads of mind, body, place and learning, the sensory ethnography approach (Pink 2009) made it possible to explore how knowing was expressed by skateboard coaches in their teaching. The semi-structured character of skateboarding contributed with a setting were the moving body is central, but without the formalized educational framework. To begin with, this methodological approach foregrounded how perception and the senses were involved but also showed the need to go beyond the five-sense sensorium, particularly in relation to understanding the process of teaching and knowing balance and explosiveness, which are both crucial for skateboarding proficiency. Moreover, this research revealed the implications of reflective auto-ethnographic elements in the process of field-work. As a researcher it became apparent how this sensory embeddedness not only informed the research participants’ teaching and knowing, but also my own way of understanding the fleshiness of knowing. In this paper I will explore more deeply the question of the researcher’s route to knowing. To develop this discussion I will build on two existing approaches to defining kinesthetic empathy (Sklar 1998; Parviainen 2003) to suggest how this concept might inform our understandings of how learning is sensory and emplaced (Fors, et al, forthcoming), as well as socio-affective (Tomkins, 1962). In doing so I address related epistemological issues regarding the moving, learning and un/knowing body (e.g. Moyal Sharrock, 2004).

Idrottens landskap förändras. Två tendenser är särskilt tydliga – professionalisering och kommersialisering. I den här boken tar vi upp hur dessa tendenser, tillsammans med andra samhällsprocesser som urbanisering och starkare miljökrav, påverkar idrottens former och dess arenor. Vi beskriver också hur olika tendenser förändrar yrkesroller inom idrotten och hur idrottens kulturella kontexter uppstår i nya skepnader. Inte minst blir vinstinriktade inslag tydligare, ibland parallellt med att värdesystem förändras.

Sport management handlar om att finansiera, planera, organisera, leda, marknadsföra och utvärdera idrott. Sedan femton år tillbaka finns universitetsutbildningar som tar det här kunskaps- och forskningsområdet på största allvar. De flesta författarna i den här boken har varit med och byggt upp dessa utbildningar. De har också forskat och undervisat inom området och på så vis bidragit till fältets expansion och vetenskaplighet såväl i Sverige som internationellt.

Boken är den tredje i en serie om tre böcker om sport management i Sverige. Det är den tredje aktuella boken om sport management på svenska. Det är också den tredje boken som tar utgångspunkt i svenska förhållanden. För professionella inom idrottens administrativa värld och för förtroendevalda inom idrottens organisationer är det här en oumbärlig bok. Den ger bland annat svar på frågorna: Hur hänger medier och marknad ihop inom idrotten? Vad har idrott för betydelse för landskap av olika slag? Hur har idrottens yrken förändrats på senare tid? Hur uppstår nya idrotter och nya konsumtionsmönster? Hur kommer idrotten att ta sig uttryck i framtiden?

[Text från förlaget]

Aim: The purpose of this study was to describe and analyze high school student’s perceptions of how assessment and grading is done in physical education, and if there were any gender differences. The research questions were: 1. What perception do students have about when assessment and grading is done? 2. What perception do students have about what they will be assessed and graded on? 3. How do students perceive teachers way of informing about assessment and grading? 4. What is the potential difference between boys and girls perception of grading and assessment?

Method: A quantitative method was used to answer the purpose of the study; a questionnaire with closes-ended questions. A total of 196 high school students answered the questionnaire, of which 117 were boys and 79 were girls. The participants were recruited by a convenience and coincidence selection. Only a few internal mortalities occurred.

Results: The results showed that students believed themselves to be assessed and graded in more ways than what is listed in the current curriculum. The majority also believed that they were being assessed all the time during the lessons. Despite the findings the students thought that their teachers were giving clear information on assessment and grading. There was a tendency (p=0.052), which showed that the boys had a better understanding than what the girls had about the rating requirements.

Conclusions: Students knowledge about assessment and grading was contradicted to what is stated in the curriculum, but the reason for this discrepancy is beyond the scope of this work. The students indicated that they were assessed constantly, indicating a lack of formative assessment by the teachers. Girls and boys were shown to have about equal understanding of the assessment and grading of the subject, suggesting that there were no significant differences depending on gender.

Aim & Questions at issue

The aim of our study is to study how special teachers/special educationalists in schools of Stockholm look at the phenomenon ADHD/DAMP. We have looked into their view on the diagnose, compared to the two different kinds of research visions about the diagnosis who are known in Sweden today. How do the special teacher/special educationalist work with the diagnosed children?

This is our questions at issue:

• Is there any optimal learning situation for children with ADHD/DAMP?

• Is there something that distinguish all children with ADHD/DAMP?

• What is positive and negative about giving the diagnose ADHD/DAMP to children?

• Is there any external factors that influence that there is so many more children today who has been given a diagnose?

• How does special teachers/special educationalists look on amfetamin-treatment?

Method

We have done qualitative interviews with special teachers/special educationalists in the city area of Stockholm. These have been worked up one by one and then been compared and evaluated together.

Result

All special teachers/special educationalists mentioned that when you educate children with ADHD/DAMP, a structured life underlies the possibility for the children to provide knowledge. It’s also of importance to vary the way of working to make the children concentrate and keep their interest. If there is any general optimal learning solution for children with ADHD/DAMP is hard to say at the time when the answer we have been given are prominent distinguish. The same ambiguity was the question of characteristic among these children but most of the special teachers/special educationalists considered “ants in their pants” as a common factor. All special teachers/special educationalists were uninterested of the diagnoses it self. They considered all children with special needs should be given some kind of help. Most of them didn’t mention any positive things about a diagnose from the children’s point of view but from the schools perspective a diagnose can lead to bigger resources compared to a children without a diagnose. The stress in society affects the number of diagnosed children. The special teachers/special educationalists had a positive thought about treatment with amphetamine if it is combined with other methods.

Conclusion

The different kinds of answers we have got in our study shows that there is no common direction between the special teacher/special educationalist pertain the subject ADHD/DAMP.

Syfte

Syftet är att utifrån målområde nio i de nationella folkhälsomålen som står för ökad fysisk aktivitet, där det står att äldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda på hur detta tillämpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att målet uppfylls.

Metod

En studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjälp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för äldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök på Friskvårds-centrum i Hässelby-Vällingby gjordes i syfte att erfara hur friskvård för äldre kan tillämpas i praktiken.

Resultat

Nio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de äldre, men det är i stor utsträckning för dem som är i behov av vård och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt på fysisk aktivitet där även friska äldre ingår. Pensionärsorganisationerna, frivilligverksamhet och lokala gym och projekt anordnar även de fysisk aktivitet för äldre i olika former. Landstinget, primärvården och pensionärs-organisationerna nämndes av flera som samarbetspartners för ökad fysisk aktivitet för äldre. Ekonomiska medel och ett ändrat synsätt angavs bland annat som viktiga parametrar för en ökad satsning på fysisk aktivitet för äldre.

Slutsats

Fysisk aktivitet erbjuds i stor utsträckning i Stockholms kommuners och stadsdelsför-valtningars reguljära verksamhet inom vård och omsorg, medan aktiva friskvårdssatsningar för friska äldre skedde i mycket liten utsträckning. Den kommun/stadsdelsförvaltning som även inkluderade friska äldre i deras friskvårdssatsning var den enda tillfrågade i studien som hade en konkret budget.

Syftet med undersökningen var att studera och dokumentera idrottslärares yrkesrelaterade informationsbehov och informationsanvändning. Till detta använde vi följande frågeställningar:

- Vilka läromedel använder lärare i idrott och hälsa i sin undervisning och hur får de tag på nytt material?

- Vilka informationskällor använder lärare i idrott och hälsa i sin kompetensutveckling?

Konkret ville vi använda resultatet till att implementera yrkesrelevant informationssökning i bibliotekets undervisning av lärarstudenterna vid GIH, samt utveckla GIH bibliotekets webbplats med information om användbara resurser för idrottslärare.

Metoden vi använde var enkätundersökning med hjälp av ett webbenkätverktyg. Vi fick in svar från 122 lärare i idrott och hälsa.

Resultaten visade att det material som flest lärare (74%) använde i undervisningen är sådant som de fick under sin lärarutbildning. 69% av lärarna i vår undersökning använde läroböcker i undervisningen i idrott och hälsa. Att använda bibliotek var däremot inte vanligt. För att hitta nytt material till undervisningen sökte 81% av lärarna på webben, främst genom Lektion.se och Google. 78% angav kurser och konferenser som källa till nytt material. Vad gäller informationskällor för den egna kompetensutvecklingen angav flest lärare (87%) att de läste facktidskrifter, där den vanligaste tidskriften var Idrott & hälsa. Många av lärarna var medlemmar i nätverk för idrottslärare och hade deltagit i kurser och konferenser för sin kompetensutveckling under det senaste året. Att prenumerera på nyhetsbrev eller att ha nyhetsbevakning (RSS) på någon webbsida eller blogg var inte lika vanligt.

Ett framträdande resultat av undersökningen var att så många av lärarna efterlyste samlade övningsbanker med s.k. "tips och trix" att kunna använda som inspirationskälla i undervisningen. Detta lärarnas upplevda behov av praktiskt tillämpbart material kan ställas mot det faktum att lärarutbildningens akademiserats och att man efter genomgången högskoleutbildning, enligt högskolelagen, förväntas kunna söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå samt följa kunskapsutvecklingen inom sitt yrke och ämnesområde. Att under utbildningstiden visa på möjligheten att bevaka olika källor ser vi som ett sätt att underlätta för lärarstudenterna att följa kunskapsutvecklingen i deras kommande yrkesliv. 

Syfte och frågeställningar

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar om genus elever i gymnasiet årskurs 3 har på dansen i skolan. De frågeställningar vi utgått ifrån är:

1. Vad har tjejer för tankar om killar och tjejer som dansar?

2. Vad har killar för tankar om killar och tjejer som dansar?

3. Vilka tankar har eleverna om normbrott för de båda könens genusgränser?

4. Vilka tankar har eleverna om pardans?

Metod

Vi valde att använda oss utav kvalitativa intervjuer till vår undersökning och på så sätt kunde vi få en djupare inblick i vad eleverna ansåg om dans och genus. Vi intervjuade sex elever i 18-årsåldern, samtliga gick i samma klass och sista året på gymnasiet. Vi har använt oss utav Yvonne Hirdmans genusteori för att kunna tolka och förstå vårt resultat.

Resultat

Resultatet visade att eleverna, både killarna och tjejerna tyckte det var roligt att dansa, de ville dock ha en större variation i dansundervisningen och pröva på fler olika danser. Eleverna trodde att de flesta tjejer tyckte att det var roligt att dansa och att killarna också tyckte det var roligt att dansa. Däremot trodde de att killar ska ha inställningen att dans är tråkigt och töntigt för att bli accepterade. Eleverna ansåg att det är lättare för tjejer att korsa genusgränserna och bryta normer, dvs. det är mer accepterat än om killar gör det. När det gäller förare och följare i dans tyckte eleverna att de ska dansa kille och tjej så långt det går, annars "blir det ju fel".

Slutsats

Slutsatsen med studien är att eleverna har ganska tydliga föreställningar om hur man ska dansa, som stämmer överens om den genusforskning vi hittat. Alla tyckte att dans var roligt, men trodde att det inte är lika accepterat att killarna tyckte det, utan killar förväntas ha en negativ inställning.

Bakgrund

Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv.

Syfte och frågeställningar

Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.

Frågeställningarna är:

- Efterfrågar arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal?

- På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?

Metod

Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare.

Resultat

Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.

Slutsatser

Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket. Värdegrunden eller de värderingar en person har fungerar som en katalysator mellan livsstilen och det personliga varumärket. Personlig marknadsföring kommer att bli mer vanligt förekommande i framtiden, både i teorin och i praktiken. Även företag kommer att behöva stärka sitt varumärke. Ur hälsosynpunkt kan detta i sin tur leda till att de företag som satsar aktivt på hälsoarbete kan komma att påverka den framtida rekryteringsprocessen.

Syfte och frågeställningar

Undersökningens syfte är att nå en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. Utifrån intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande män sett utifrån hegemonisk maskulinitet.

Frågeställningar

:

Vad är utmärkande för den kultur som råder i manliga fotbollslag?

Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut?

Metod

Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika åldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrån två huvudkategorier,

fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive två underkategorier.

Resultat

Fotboll är överlag maskulint präglat, en typisk fotbollsspelare är tuff och cool. En jargong finns inom fotbollen som är formad av denna maskulinitet. Ingen har haft någon homosexuell lagkamrat men skulle inte ha några problem med att ha en homosexuell lagkamrat. Det finns en tydlig social hierarki inom fotbollen som i huvudsak bygger på tre faktorer: Skicklighet, ålder och personlighet. Att vara en duktig fotbollsspelare är mest avgörande för att stiga i hierarkin.

Slutsats

Idrott överlag är historiskt sett maskulint präglat och det gäller även fotbollen. Det verkar finnas en stereotyp maskulint präglad kultur inom fotbollen enligt både resultatet och forskning. Det finns en jargong som präglas av kulturen och blir en uttrycklig förlängning av vad som är accepterat och inte accepterat. Den sociala hierarkin motsvarar den maskulina hegemoni Connell beskriver. Hegemonin premierar de normer som är gällande och att vara stereotypiskt manlig premieras därför och det omanliga blir underordnat. Homosexualitet och femininitet är också underordnat.

Syfte och frågeställningar

Undersöka hur idrottslärare förhåller sig till sitt ämne utifrån företeelser som berör genus på ett eller annat sätt och hur olika faktorer kan påverka genusmässiga strukturer och mönster. Ta reda på hur lärare i idrott och hälsa ser på att pojkar i snitt har högre betyg än flickor generellt i idrott och hälsa.

Frågeställningar:

Vilka könsmönster kan lärare urskilja i ämnet idrott och hälsa?

Hur ser innehållet och utformningen i ämnet idrott och hälsa ut sett ur ett genusperspektiv?

Hur ser lärare på flickor och pojkars möjligheter att få ett visst betyg inom ämnet idrott och hälsa?

Metod

Kvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor, två idrottslärare från högstadiet och två idrottslärare från gymnasiet intervjuades. Intervjuerna spelades in och redovisas utifrån tre frågeområden: könsmönster, innehåll/utformning och betyg/bedömning.

Resultat

Pojkar tar generellt sett mer plats än flickor på idrottslektionerna. Bollspel är populärast bland pojkar men även populärt bland flickor. Flickor är i större utsträckning tillbakadragna och är generellt bättre på det teoretiska än pojkar som är bättre inom det praktiska generellt. Den enskilda lärarens utformning av ämnet och betygskriterier är snarare det som påverkar könsmönstret på lektionerna än det övergripande innehållet i ämnet idrott och hälsa. Tankarna om pojkars högre betyg i ämnet jämfört med flickors var relativt olika.

Diskussion

Betyg tenderar att grundas mycket på de lokala betygskriterierna och hur den ansvariga läraren tolkar dessa. Det kan t.o.m. skilja sig avsevärt i hur två idrottslärare på samma skola sätter betyg. Det är lättare för flickor att närma sig aktiviteter som anses typiska för pojkar än det är för pojkar att närma sig aktiviteter typiska för flickor. Idrott och hälsa har traditionellt sett präglats av aktiviteter som ansetts vara närmare den manliga normen än den kvinnliga.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien har varit att undersöka hur genusordningen kan ta sig uttryck i ämnet idrott och hälsa. Detta har lett fram till följande frågeställningar:

• På vilket sätt upplever lärarna att eleverna återskapar existerande normer kring kvinnligt och manligt?
• Hur påverkar idrottslärares medvetenhet om genus deras ställningstaganden och förhållningssätt på idrottslektionen?
• Vilka strategier har idrottslärare för att utmana de traditionella könsrollerna i ämnet idrott och hälsa?
• Vad anser idrottslärare om flickors och pojkars villkor i ämnet idrott och hälsa?

Metod

De metoder som har använts i studien är kvalitativ intervju och observation. Tre idrottslärare på tre olika kommunala skolor valdes ut. Urvalet skedde genom ett flerstegsurval. För att få en djupare förståelse för lärarnas resonemang valde vi att genomföra alla observationer före intervjutillfällena. Vi utformade vårt observationsschema samt vår intervjuguide utifrån Yvonne Hirdmans teori om genussystem. Denna teori har också legat till grund för hur vi har tolkat resultatet.

Resultat

De lärare vi studerat använder sig av ett könsneutralt språk och förhållningssätt vilket också återspeglas i elevernas respons. Lärarna har olika strategier för att utmana den rådande genusordningen, exempelvis gruppindelning och ett förtydligande av läraransvaret. Trots att lärarna uppvisar en stor förståelse för hur genussystemet tar sig uttryck och verkar återskapas föreställningarna om kvinnligt och manligt genom små omedvetna processer hos lärarna. De uppvisar en öppenhet för att se genusstrukturer, dess verkan i idrottsundervisningen och påtalar vikten av utbildning inom genus.

Slutsats

Lärarna i vår studie ser sina elever som personer med olika förmågor och erfarenheter. De menar att den individuella spridningen hos eleverna har större betydelse för prestation än vad kön har i ämnet idrott och hälsa. Kurser inom genus är viktigt under lärarutbildningen tillsammans med en kontinuerlig fortbildning för att kunna realisera de teoretiska kunskaperna inom genusfältet i sin idrottsundervisning.  

Sammanfattning

Syftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?

Metod

Under en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär. De sex studenter som valdes ut för intervju representerade de fyra diskurser, vad gäller genusåterskapande, som vi uppmärksammade under observationerna.

Resultat

Resultaten visar att studenterna oftast grupperar sig efter kön under idrottslektionerna, de upprätthåller på detta vis dikotomin. De manliga studenterna är mer aktiva före, under och mellan lektionerna än de kvinnliga och tar även större plats under gymnastiklektionerna samt vågar ta i mer och göra svårare övningar. De kvinnliga studenterna är mer försiktiga och avvaktande under gymnastiken men har mer framträdande roller under danslektionerna. Vissa kvinnliga studenter har brutit mot genuskontrakten genom att vara delaktiga i de manliga studenternas aktiviteter eller vågat utmana sig själva i gymnastiken. På samma sätt har de manliga studenterna brutit när de har suttit ner och umgåtts med de kvinnliga innan lektionerna eller när de har visat rädsla eller omtanke.

Slutsats

Lärarstudenterna återskapar genus utifrån fyra olika diskurser. Majoriteten av studenterna befinner sig oftast i någon av de upprätthållande diskurserna, men dessa grupperingar är inte fasta och studenterna träder in och ut ur dem i olika situationer.

Syfte

Syfte och frågeställningar

Studien syftar till att öka förståelsen för elevers verbala störande beteenden i förhållande till kön och relativ ålder.

• Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet?
• Hur påverkas pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ ålder?

Metod

Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 21 observationer i två klasser i årskurs 2. Ett observationsschema som utgick från klassrummets möblering användes där fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingår i två huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att säkerställa att elevers verbala störande beteenden registrerades i så stor utsträckning som möjligt.

Resultat

Pojkar registrerades som störande i större utsträckning än flickor. Ingen markant skillnad syns gällande i vilken utsträckning elever födda kvartal ett respektive fyra registrerades som störande. Däremot finns skillnader inom könsgrupperna då de undersökts kvartalsmässigt. Flickornas resultat följer ett tydligt mönster, där flickor födda kvartal ett störde i mindre utsträckning i båda kategorierna samt gällande totala antalet registreringar än flickor födda kvartal fyra. Pojkarnas resultat följer samma mönster gällande det totala antalet registreringar samt ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden, dock inte lika tydligt. Inom kategorin undervisningsrelaterade verbala störande beteenden registrerades pojkar födda kvartal ett som störande i större utsträckning än pojkar födda kvartal fyra.

Slutsats

Studien har bidragit till ökad förståelse om elevers verbala störande beteenden, då kopplingar till Hirdmans genusteori och Piagets kognitiva utvecklingsteori har gjorts. Vi tror att könets koppling till arv och miljö påverkar i vilket stadium elever befinner sig i en viss ålder.

Aim The aim of this study is to examine how five teachers view talentidentification, how they execute the tryout process to elite academy schools and also how they relate to relative age effect(RAE) in the tryout process. The questions being answered in this study are: 1. How do the teachers view talentidentification? 2. How is the tryout process being performed and what difficulties do the teachers experience with the tryout process? 3. What knowledge do the teachers have in regards to RAE and how do they relate to RAE during the tryout process? Method The method being used is qualitative and is executed by performing semi-structured interviews. The purpose of our interviews is to examine how the teachers experience the tryout process and their approach when working with RAE. The reason for the explorative nature is because we have an area to survey and also gather deeper information about, in this case, RAE in relationship to the tryout process to elite academy schools. The selection consisted of five teachers (teacher 1, teacher 2, teacher 3, teacher 4 and teacher 5) that all had different experiences of working as a teacher and with elite academy school.

Results The result showed that there are differences among teachers involved in individual sports in relation to teachers working with team sports, in regards to what kind of attributes a talent should possess. For the teachers, teacher 3 and teacher 4, which represented individual sports it appeared that sport specific knowledge was most important when identifying a talent. This identification can be performed at an early age. Teacher 1, 2 and 5 which represented team sports stressed the importance of the psychological skills that a talent must possess, in order to be identified as a talent. The result also showed that the tryouts is an equivocal process where the tryouts is executed differently depending on the sport and in some cases which school. In regards to difficulties with the tryout process and what the teachers valued similar responses were received. All teachers described the fear of eliminating someone who could possibly develop late and they all valued attributes as drive and dedication. All teachers also mention that they do not take RAE in consideration during the tryout process. Teachers 2 and 5 mention taking the physical development into consideration during the tryout process, however not which month a student applying is born.

Conclusions This study brings up a problem that is very current due to the equivocality which is present during the tryout process to elite academy schools. The study also showed that the teachers had different opinions in regards to what talent is and how to identify it. The result showed that RAE is a rife phenomenon however it is not being taking into consideration during the tryout process to elite academy schools.