Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Anledningen till varför vi har intresserat oss för detta ämne är att det varken finns någon lagstiftning eller i övrigt någon samlad rättslig enighet på detta område. Det finns ingen rättskälla som talar om vem som äger rättigheterna och ingen lagstiftning eller övrig arenarätt som skyddar rättigheterna. Vi har valt att undersöka förhållandena i andra länder för att utifrån detta underlag dra slutsatser om vad som skulle kunna gälla för Sverige.

Syftet med denna uppsats är att utreda vem som kan anses äga TV-rättigheterna till idrottsevenemang Sverige. Vi vill även undersöka vilket rättsligt skydd ägaren av TV-rättigheterna har för dessa rättigheter. Vi har valt att arbeta utifrån följande frågeställningar:

Vem äger TV-rättigheterna till idrottsevenemang i Sverige?

Vilket rättsligt skydd har ägaren av TV-rättigheterna till idrottsevenemang i Sverige för sina rättigheter?

Metod

Vi har baserat uppsatsen på litteraturstudier och åtta intervjuer. Intervjuerna har varit av ett kvalitativt slag och enkelt strukturerade. I valet av intervjuobjekt har vi försökt finna personer som representerar både köpar- och säljarsidan av TV-marknaden. Vi har även intervjuat tre jurister för att få en bättre insikt i den eventuella juridiska hanteringen av våra frågeställningar. Det skriftliga materialet består av olika juridiska läroböcker, juridiska artiklar, EU-publikationer, vetenskapliga uppsatser samt läroböcker i Sport Management.

Resultat och slutsatser

Med utgångspunkt i hur det ser ut i Europa antar vi att ett svenskt rättsligt avgörande skulle visa att föreningarna, och då föreningen som arrangerar idrottsevenemanget, är ägare av TV-rättigheterna till idrottsevenemang. Detta eftersom det är föreningarna som tar den ekonomiska risken för evenemanget. Som det ser ut idag är det dock de olika förbunden som säljer TV-rättigheterna kollektivt i stället för föreningarna. Intäkterna delas sedan lika mellan föreningarna bortsett från den summa som förbundet tar. Det finns regler i förbundens (ishockey- och fotbollförbundens) stadgar som förbjuder föreningarna att i egen regi sälja TV-rättigheterna. Vid en rättslig prövning är det möjligt att dessa bestämmelser skulle anses stå i strid med 36 § avtalslagen och därmed föranleda en eventuell jämkning eller ändring av stadgarna.

Vad gäller arrangörens skydd för TV-rättigheterna skyddar sig arrangörer i Sverige genom avtal. Arrangörerna anger helt enkelt på biljetten vad som inte är tillåtet. Annat skydd arrangörerna kan åtnjuta är att dessa genom att deras dispositionsrätt över arenan kan neka människor att göra bild- och ljudupptagningar under arrangemanget/evenemanget. Även 4 § marknadsföringslagen kan tänkas skydda arrangören då den som gör en otillåten utsändning från ett idrottsevenemang skulle kunna anses snylta på arrangörens renommé. Den sedvanerätt som vuxit fram i Sverige tillåter arrangören att upplåta/överlåta till ett TV-bolag ensamrätt för ett eller flera arrangemang/evenemang. Andra TV-bolag får dock sända kortare sammandrag mot en mindre avgift.

Syfte

I min studie har jag genom textanalys valt att undersöka och jämföra eventuella skillnader i hur media beskriver Liselott Neumanns och Anna Nordqvists genombrott, 1988 respektive 2009. Detta för att se om och eventuellt hur det dominerande sättet att tala om kvinnliga elitidrottare, damgolfare samt damgolf utmanas och/eller förstärks.

Metod

Diskursanalys av två lokala dagstidningar, en nationell dagstidning och en facktidning inom perioden en månad innan och två månader efter spelarnas genombrott.

Resultat

Det har mellan de två undersökningsperioderna 1988 och 2009 skett en tydlig förändring i gestaltandet av de kvinnliga golfarna i de valda publikationerna. Skillnaderna framträder då det kommer till beskrivningen såväl av idrottarens prestation som av hennes person.

Beskrivningarna av Neumann och Nordqvist har mycket gemensamt men de porträtteras också olika på ett avgörande sätt. Likheterna finns bland annat i att privatlivet inte har någon plats i medias bevakning och att deras bakgrund inte alls beskrivs. Barndom, skoltid och ungdomsår lyser alla med sin frånvaro. Inte heller berättas det om familjens historia eller nutid. Enda referensen till ursprung är geografisk. Det kan då antas att båda idrottarna följer det förväntade eller kanske det önskvärda. Etnisk svensk arbetar- eller medelklassbakgrund med skolgång och hemförhållanden som vanligt folk.

Skillnader är dock att Neumann marginaliseras som idrottare. Hon framträder som mer kvinna och mer svensk. Nordqvist tillåts vara idrottaren med de egenskaper som behövs, hon är stark utan att vara okvinnlig.

Slutsats

I diskursanalysen framträder en förändringen i gestaltandet av de kvinnliga golfarna. Detta kan ses som ett resultat av ett strävande mot jämställdhet i det svenska samhället. Medias skildring av de kvinnliga golfarna blir en spegling av de förändringar som samhället genomgått.

Skateboarding and snowboarding are practices loaded with symbolic expressions. They are also activities profoundly understood as physical. This paper will investigate the narrated impressions of these activities – in other words the expressions of impressions. Skateboarding and snowboarding are discussed as aesthetic learning processes, which to a large extent are both bodily and informal. The paper builds on ethnographic fieldwork and cultural analysis. Kirsten Drotner’s theory of aesthetic practices is used as a starting point. Aesthetic practices/production works on three levels: the individual, the social and the cultural. The individual level is characterised in terms of emotional intensity and corporality. The sensation is described as so encompassing that it becomes ones life, ones identity. The body is acutely present in these descriptions. It is the body that experiences, and it is there that the sensation of riding comes alive.

One of the many lessons learned from the Covid-19 pandemic is the importance of connecting and collaborating with students and staff in and outside the library. Because of Covid, the interaction was kept at a minimum and limited to the occasional zoom-based lectures or individual instructions. After reopening our library, we experienced a dramatic drop in library visits and library use. In this reflective text, we discuss the challenges we faced as we returned to a new normal.

Medical libraries in Sweden are digitised to a large extent, technically advanced and developing rapidly. This paper investigates technological trends among Swedish medical libraries in the near and distant future and their application within different areas of library activities. The authors also present a roadmap to increase technological developments within medical libraries in Sweden. Current technological trends include digital collaboration tools, mobile technologies and visualisation. Artificial intelligence, big data and smart technologies are upcoming trends. Technologies are applied within all areas of library activities, but preconditions for academic and hospital libraries differ. To remain a relevant provider of information services, libraries must be able to monitor, test and adopt new technologies.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att problematisera och analysera hur två träningstidningar riktade till män respektive kvinnor framställer artiklar och bilder utifrån dess syfte och budskap för att därefter se över om det förekommer likheter eller olikheter mellan dessa tidningar. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur framställs träning och dess syfte? Hur används språket för att nå fram till läsarna?
Hur används bilder för att förstärka det som förmedlas i text? Och förekommer likheter eller olikheter för målgruppen män eller kvinnor?

Metod

En genusinriktad text- och bildanalys av träningstidningarna Kom i form man och Kom i form kvinna genomfördes. Textanalysen byggde sedan på den metod som benämns kritisk diskursanalys. Bildanalysen innefattade att studera och tolka bilderna för att nå en förståelse, analysera avsikten bakom bilden samt medvetandegöra och synliggöra bilden som informationskälla. Det är viktigt att poängtera att det är textanalysen som varit det primära i denna studie, inte bilderna.

Resultat

Det går att återfinna både likheter och olikheter mellan tidningarna Kom i form man och Kom iform kvinna. Likheterna syftar till de strategier som användes för att skapa en verklighet för läsaren där båda tidningarna använder liknande språkliga ansatser för att kommunicera med sina läsare. Olikheterna syftar i sin tur till vad som kommuniceras ut där exempelvis syftet med träningen kopplas till ord som slanka, tona och skulptera i Kom i form kvinna medan bygga, starkare och större kunde ses som motsvarighet i Kom i form man. En tydlig skillnad var också kunskapsutbytet samt modaliteten mellan författare-läsare där den manliga tidningen fokuserade på att förmedla en kunskap kring träning och oftare använde sig av objektiv modalitet. I kom i form kvinna användes istället en subjektiv modalitet där tidningsförfattarens egna synpunkter och åsikter framträdde. Även metaforer och liknelser användes i större utsträckning av den kvinnliga tidningen tillskillnad från den manliga där framförallt metaforer inte förekom alls. Bilderna avspeglade i sin tur de fynd som gjorts i textanalysen.

Slutsats

Både Kom i form man och Kom i form kvinna använder sig av liknande strategier för att skapa sin verklighet och för att nå fram till sina läsare, men, där det finns skillnader i hur verkligheten ser ut beroende på om man är man eller kvinna. Författaren till denna studie vill belysa diskurser som skapande och speglande av de normer och värderingar som finns i samhället, där maskulinitet och femininitet skiljs åt automatiskt.

Syfte och frågeställningar

Arbetet belyser området runt marknadsrättigheter för Svensk ishockey och Svensk fotboll. Utvecklingen har medfört att rättigheternas värdet ökat enormt de senaste 15 åren vilket bidragit till att rättigheter idag är en stor business. Den svenska rättighetsmarknaden liknar den europeiska som under de senast åren brottats med ett flertal problem som lägre intäkter för rättigheterna, konkurrens mellan TV-bolag som köpt rättigheter men inte har råd att betala m.m. Finns det likheter mellan det europeiska och den svenska rättighetsmarknaden som inte än har visat några tendenser på att minska intäktsmässigt, finns det möjlighet att förutse hur den svenska rättighetsmarknaden kommer att se ut i framtiden och vilka är faktorerna som påverkar de svenska rättighetsavtalen?

Metod

Jag har valt att göra arbetet utifrån de aktörer som idag är aktiva på marknaden vid rättighetsförhandlingar och avtal. Det är utifrån deras perspektiv arbetets frågeställningar är besvarade.

Resultat

Arbetet innehåller en sammanfattning av den europeiska rättighetsmarknaden som utgör bakgrunden för fotbollens och ishockeyns rättighetsavtal. Bakgrunden följs av frågeställningar till aktörerna om hur dom ser på och tror på en eventuell framtid inom rättighetsmarkanden. Sex personer har intervjuats inför arbetet och alla representerar olika delar av rättighetsmarknaden. Bosse Lundqvist (SvFF), Mats Wesslén ( ISPR), Erik Strandmark (SHL), Rolf Porsborn (SVT), Anders Lind (Profile Media) och en anonym tidigare sportchef på ett TV-bolag. Rättighetsmarknaden har blivit mer komplicerad i och med de stora summor som nu tillhör vardagen för avtal inom de största idrotterna. Kompetens, synergier och avtalsförhandlingar på hög nivå har skapat en intressant och mycket lukrativ marknad för alla aktörer.

Slutsats

Utifrån den analys som bakgrunden och aktörernas svart givit har en diskussionsdel utformats för att ytterligare undersöka och diskutera faktorer som vart tar TV-pengarna vägen, behövs konsulter, samarbete mellan fotbollen och hockeyn och hur dessa samtliga faktorer kommer att påverka framtida avtalsförhandlingarna.

The article describes a case study, using design thinking methods, to evidence base the renovation of two buildings on the university campus. The project involves several stake holders and is looking at the general study environment, and not only the library space. In the discussion the author compares the processes from evidence based library and information practice, design thinking methods and a hybrid model, as well as outlines some learning points from the project.

Does sports science librarianship differ from other aspects of health librarianship? Or are sports science librarians more likely to identify as generalist librarians? This editorial introduces the salutogenic approach to sport, factors that support human health and well-being, and highlights the challenge of resourcing the diversity of subjects covered by sports sciences. Highlighting key parallels with medicine and public health, it concludes by advocating for closer alignment between sports and health science librarianship.

This is the third in a series of articles exploring international trends in health science librarianship in the first decade of the 21st century. The invited authors carried out a survey of librarians in Sweden, Denmark, Norway and Finland to identify common developments in their countries. A focus on pedagogy was seen as the most important trend. Future issues will track trends in Southern Europe and Latin America. JM.

The article relates the 200 year history of the Swedish School of Sport and Health Sciences in Stockholm, Sweden, from its founder, Pehr Henrik Ling to its present status as the oldest sports library in the world. The authors describe the library’s humble beginnings to its important role nowadays as an integral part of the School’s sport education curriculum.

Librarians in Sweden are facing huge challenges in meeting the demands of their organisations and users. This article looks at four key areas: coping with open science/open access initiatives; increasing demands from researchers for support doing systematic reviews; understanding user experiences in Swedish health science libraries; and the consequences of expanding roles for recruitment and continuing professional development. With regard to changing roles, there is an increasing shift from the generalist towards the expert role. The authors raise the issue as to how to prepare those new to the profession to the changing environment of health science libraries.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka hur damhockey framställs i utvald svensk dagspress mellan åren 1992 och 2014.

• Hur mycket skrivs om damhockey? Har det skett en kvantitativ förändring och hur skulle den i så fall kunna förklaras?
• Vad är det som skrivs i de publicerade texterna? Vilken kontinuitet respektive förändring finns i innehållet?

Metod

Metoden är en kombination av en kvantitativ och kvalitativ textanalys av tidningsartiklar. Datamaterialet har samlats in genom sökningar av artiklar i Mediaarkivet. Sökord som har använts är "riksserien", "damkronorna" och "damhockey", och sökningar har begränsats till storstadspress. 757 artiklar har slutligen analyserats. Analysen har gjorts i enlighet med den kvalitativa analysprocessen och termer som kodning, tematisering och summering har använts. I kvalitativa analysen har artiklarna delats in i olika kategorier som har skapats under läsningens gång beroende på textinnehåll. De kategorier som skapats är damkronorna, riksserien, enskilda spelare, förutsättningar, tränare/ledare och generellt om damhockey.

Resultat

Av de 757 artiklar som har analyserats har 354 stycken handlat om damkronorna, 64 om Riksserien, 200 om enskilda spelare, 51 om förutsättningar, 22 om tränare/ledare och 66 generellt om damhockey. Resultatet visar att det skrivs mer om  amhockey när det är OS år och den absoluta toppen ligger på år 2006. Många artiklar handlar om stora mästerskap inom damhockeyn och trots att fokus ligger på de sportsliga prestationerna så nämns ekonomiska och sportsliga förutsättningar frekvent.

Slutsats

I vår studie har vi sett att framställningen av damhockey i svensk dagspress har förändrats och utvecklats sen 1992. Innehållet har gått från ett relativt skevt och delvis negativt synsätt på damhockey till ett innehåll som behandlar damhockeyn med respekt. Vi har sett en ökad acceptans till damhockeyn under senare år men trots det har de fortfarandet lite utrymme i dagspressen.

Boken handlar om vad som sker vid samtal, vad vill vi säga, vad vill vi höra, vad vill vi åstadkomma och hur kan vi agera? Kort sagt: vad vi samtalar om, egentligen. Den belyser samtalet utifrån olika MI-inspirerande perspektiv och beskriver strategier med tydlig teoretisk förankring som läsaren kan utforska, prova och förädla i olika samtalsexempel. Exemplen kommer från skilda situationer och miljöer: samtal mellan vuxna och vuxna och barn, samtal som berör både professionella och privata relationer, från skolan, vården och familjelivet. Samtalsexemplen ger nya tankar och ny förståelse för hur vi samtalar och hur vi kan samtala.

Boken riktar sig både till studerande på kurser i kommunikation på högskola och vid universitet och till yrkesgrupper där samtalet har en betydande inverkan på arbetsuppgifterna.

Staffan Hultgren är pedagog inom folkhälsa med inriktning mot fysisk aktivitet. Som lärare i fristående kurser som Motiverande samtal och fysisk aktivitet ur ett folkhälsoperspektiv .

Undersökningens syfte var att studera hur skolämnet idrott och hälsa har formulerats i storstadspress under 1995 och 2012. Undersökningen utgick från tre frågeställningar, (1) Vilka åsikter fanns om skolämnet idrott och hälsa 1995 och 2012? (2) Vilka konstateranden fanns om skolämnet idrott och hälsa 1995 och 2012? (3) Vilka förändringar kan ses över tid?

Källmaterialet bestod av storstadspress från åren 1995 och 2012, metoden utgörs av en innehållsanalys med övergripande kategorier utifrån frågeställningarna och åsikts- eller orsaksförklarande underkategorier. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen var dagordningsteorin det vill säga medias dagordning och överföringen av den till allmänhetens dagordning.

De tydligaste resultaten för år 1995 var att både negativa åsikter och negativa konstateranden om skolämnet idrott och hälsa dominerade. För år 2012 var resultaten de motsatta, med mer positiva än negativa åsikter och positiva än negativa konstateranden om skolämnet. Resultaten visade alltså en tydlig förändring över tid. Förändringen över tid kan delvis förklaras utifrån ett kontextuellt aktörsperspektiv, i det här fallet kan den enskilda aktören ses som Bunkefloprojektet. Även vissa strukturella förklaringar återfinns, det gäller införandet av nya de läroplanerna.

Syfte

Syftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande:

Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap?

Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap?

Metod

I denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge. En statistisk bearbetning av enkäterna utfördes med hjälp av SPSS där signifikantnivån var 95%.

Resultat

Majoriteten av ungdomarna, 68%, som deltog i enkätundersökningen och intervjuerna svarade att de fick sin kunskap om kost från massmedia, reklam i kombination med andra faktorer (t.ex. föräldrar, skola). TV och Internet framstod som stora sändare av informationen. Ungdomarna litade delvis på massmedias- och reklamens kostråd. Det fanns skillnader mellan könen varifrån de fick sin kunskap om kost. Fler kvinnor, 81%, än män, 50%, uppgav att de fick sin kunskap om kost från massmedia och reklam. Detta resultat visade sig även vara statistisk säkerställd. Det framkom ingen signifikant säkerställd skillnad mellan könen angående om de litade på de råd som gavs genom massmedia och reklam. Det fanns dock en skillnad dem emellan, vilken visade på att kvinnorna i större utsträckning litade på kostråden än vad männen gjorde.

Slutsatser

Vår slutsats är att ungdomarna fick en viss del av sina kostkunskaper från massmedia och reklam och att de till viss del litade på dem. Det fanns en signifikant säkerställd skillnad mellan männen och kvinnorna var ifrån de fick sina kostkunskaper. Kvinnorna fick i högre grad sina kostkunskaper från massmedia och reklam till skillnad från männen som fick sina främsta kunskaper från föräldrar och skola. Det fanns även en skillnad mellan könen vad gäller deras tilltro till massmedia och reklam. Detta visade sig dock inte vara signifikant säkerställt.