Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Aim

The aim of this study is to investigate who can be considered to be the owner of the broadcasting rights on sport events in Sweden. Furthermore our aim is to investigate how the owners can protect their rights.

The reason why we are interested in this subject is that there is no legislation in this field. There is no legislation on who the owner is and there are no arena rights that protect the broadcasting rights. We have studied case law and legislation in other countries and tried to apply it to Swedish conditions. We have posed the following questions:

Who owns the broadcasting rights on sport events in Sweden?

What legal protection does the owners of the broadcasting rights have for their rights?

Method

The study is based on literature studies and interviews. We have used a qualitative method when doing the interviews. When chosen the interview objects we have tried to find people from both the selling and the buying parts of the TV market. A few lawyers have also been interviewed in order to get more knowledge about the legal issues. The literatures that have been used are legal textbooks, legal articles, EU publications, scientific studies and textbooks in Sport Management.

Results and conclusions

Taking legislation and case law from other European countries into consideration, we argue that a decision by a Swedish Court would prove that the clubs are the owners of the broadcasting rights on sport events in Sweden. The reason for this is that the clubs are taking the economic risks related to the games. Today the Swedish sport associations sell the broadcasting rights collectively on behalf of the clubs. The associations (the ice hockey and the football associations) have rules stating that the clubs cannot sell the broadcasting rights individually without the associations’ permission. These rules could conflict with the 36th clause in the Swedish Contract Act.

When it comes to the organizers protection of the broadcasting rights, organizers in Sweden protect their rights through a contract that state what is forbidden. Another way to protect their rights is through a disposal right of the arena. Through this they can deny anyone, whom they think will make a recording of the event without their permission, entry. The 4th clause in the Swedish Marketing Act and common law could also protect the owners’ rights.

Aim

In my study is to examine possible differences in the description of two elite female athletes’, Liselotte Neumann in 1988 and Anna Nordqvist in 2009, breakthroughs. This in order to see if and possibly how the dominating way to speak about elite female athletes’, lady golfers’ and golf for ladies is challenged and/or is strengthened.

Method

Discourse analysis of two local newspapers, a national newspaper and a professional journal published within one month before and two months after the players’ breakthrough.

Results

Between the two survey periods in 1988 and 2009 there has come about a clear change in how female golfers can be described in the chosen publications. The differences are present both when it comes to the description of sport arena performance and person.  Neumann and Nordqvist are portrayed partly much alike but also differently in crucial ways. The resemblances are among other thing in that the private life is withdrawn from the media coverage or that Neumanns and Nordqvists background not at all is described. Stories about childhood, school time and youth is totally absent. Neither is there any stories told about the family's history or present state. The only reference to the players origins is geographic. It can then be assumed that both athletes follow what is presumed or perhaps wanted by the public. There are ethnic Swedes, working or middle class, ordinary education and with home relations similar to everyday people.

Within the differences’ lays that Neumann is marginalized as an athlete. She is portrayed more as a woman and more Swedish. Nordqvist is permitted to be an athlete and to be strong without being unfeminine.

Conclusions

The discourse analysis revealed a change in the portrayal of the female golfers is a result of that public endeavor for equality in Sweden. The sport is a mirroring the change that the society has undergone.

Skateboarding and snowboarding are practices loaded with symbolic expressions. They are also activities profoundly understood as physical. This paper will investigate the narrated impressions of these activities – in other words the expressions of impressions. Skateboarding and snowboarding are discussed as aesthetic learning processes, which to a large extent are both bodily and informal. The paper builds on ethnographic fieldwork and cultural analysis. Kirsten Drotner’s theory of aesthetic practices is used as a starting point. Aesthetic practices/production works on three levels: the individual, the social and the cultural. The individual level is characterised in terms of emotional intensity and corporality. The sensation is described as so encompassing that it becomes ones life, ones identity. The body is acutely present in these descriptions. It is the body that experiences, and it is there that the sensation of riding comes alive.

One of the many lessons learned from the Covid-19 pandemic is the importance of connecting and collaborating with students and staff in and outside the library. Because of Covid, the interaction was kept at a minimum and limited to the occasional zoom-based lectures or individual instructions. After reopening our library, we experienced a dramatic drop in library visits and library use. In this reflective text, we discuss the challenges we faced as we returned to a new normal.

Medical libraries in Sweden are digitised to a large extent, technically advanced and developing rapidly. This paper investigates technological trends among Swedish medical libraries in the near and distant future and their application within different areas of library activities. The authors also present a roadmap to increase technological developments within medical libraries in Sweden. Current technological trends include digital collaboration tools, mobile technologies and visualisation. Artificial intelligence, big data and smart technologies are upcoming trends. Technologies are applied within all areas of library activities, but preconditions for academic and hospital libraries differ. To remain a relevant provider of information services, libraries must be able to monitor, test and adopt new technologies.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att problematisera och analysera hur två träningstidningar riktade till män respektive kvinnor framställer artiklar och bilder utifrån dess syfte och budskap för att därefter se över om det förekommer likheter eller olikheter mellan dessa tidningar. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur framställs träning och dess syfte? Hur används språket för att nå fram till läsarna?
Hur används bilder för att förstärka det som förmedlas i text? Och förekommer likheter eller olikheter för målgruppen män eller kvinnor?

Metod

En genusinriktad text- och bildanalys av träningstidningarna Kom i form man och Kom i form kvinna genomfördes. Textanalysen byggde sedan på den metod som benämns kritisk diskursanalys. Bildanalysen innefattade att studera och tolka bilderna för att nå en förståelse, analysera avsikten bakom bilden samt medvetandegöra och synliggöra bilden som informationskälla. Det är viktigt att poängtera att det är textanalysen som varit det primära i denna studie, inte bilderna.

Resultat

Det går att återfinna både likheter och olikheter mellan tidningarna Kom i form man och Kom iform kvinna. Likheterna syftar till de strategier som användes för att skapa en verklighet för läsaren där båda tidningarna använder liknande språkliga ansatser för att kommunicera med sina läsare. Olikheterna syftar i sin tur till vad som kommuniceras ut där exempelvis syftet med träningen kopplas till ord som slanka, tona och skulptera i Kom i form kvinna medan bygga, starkare och större kunde ses som motsvarighet i Kom i form man. En tydlig skillnad var också kunskapsutbytet samt modaliteten mellan författare-läsare där den manliga tidningen fokuserade på att förmedla en kunskap kring träning och oftare använde sig av objektiv modalitet. I kom i form kvinna användes istället en subjektiv modalitet där tidningsförfattarens egna synpunkter och åsikter framträdde. Även metaforer och liknelser användes i större utsträckning av den kvinnliga tidningen tillskillnad från den manliga där framförallt metaforer inte förekom alls. Bilderna avspeglade i sin tur de fynd som gjorts i textanalysen.

Slutsats

Både Kom i form man och Kom i form kvinna använder sig av liknande strategier för att skapa sin verklighet och för att nå fram till sina läsare, men, där det finns skillnader i hur verkligheten ser ut beroende på om man är man eller kvinna. Författaren till denna studie vill belysa diskurser som skapande och speglande av de normer och värderingar som finns i samhället, där maskulinitet och femininitet skiljs åt automatiskt.

Syfte och frågeställningar

Arbetet belyser området runt marknadsrättigheter för Svensk ishockey och Svensk fotboll. Utvecklingen har medfört att rättigheternas värdet ökat enormt de senaste 15 åren vilket bidragit till att rättigheter idag är en stor business. Den svenska rättighetsmarknaden liknar den europeiska som under de senast åren brottats med ett flertal problem som lägre intäkter för rättigheterna, konkurrens mellan TV-bolag som köpt rättigheter men inte har råd att betala m.m. Finns det likheter mellan det europeiska och den svenska rättighetsmarknaden som inte än har visat några tendenser på att minska intäktsmässigt, finns det möjlighet att förutse hur den svenska rättighetsmarknaden kommer att se ut i framtiden och vilka är faktorerna som påverkar de svenska rättighetsavtalen?

Metod

Jag har valt att göra arbetet utifrån de aktörer som idag är aktiva på marknaden vid rättighetsförhandlingar och avtal. Det är utifrån deras perspektiv arbetets frågeställningar är besvarade.

Resultat

Arbetet innehåller en sammanfattning av den europeiska rättighetsmarknaden som utgör bakgrunden för fotbollens och ishockeyns rättighetsavtal. Bakgrunden följs av frågeställningar till aktörerna om hur dom ser på och tror på en eventuell framtid inom rättighetsmarkanden. Sex personer har intervjuats inför arbetet och alla representerar olika delar av rättighetsmarknaden. Bosse Lundqvist (SvFF), Mats Wesslén ( ISPR), Erik Strandmark (SHL), Rolf Porsborn (SVT), Anders Lind (Profile Media) och en anonym tidigare sportchef på ett TV-bolag. Rättighetsmarknaden har blivit mer komplicerad i och med de stora summor som nu tillhör vardagen för avtal inom de största idrotterna. Kompetens, synergier och avtalsförhandlingar på hög nivå har skapat en intressant och mycket lukrativ marknad för alla aktörer.

Slutsats

Utifrån den analys som bakgrunden och aktörernas svart givit har en diskussionsdel utformats för att ytterligare undersöka och diskutera faktorer som vart tar TV-pengarna vägen, behövs konsulter, samarbete mellan fotbollen och hockeyn och hur dessa samtliga faktorer kommer att påverka framtida avtalsförhandlingarna.

The article describes a case study, using design thinking methods, to evidence base the renovation of two buildings on the university campus. The project involves several stake holders and is looking at the general study environment, and not only the library space. In the discussion the author compares the processes from evidence based library and information practice, design thinking methods and a hybrid model, as well as outlines some learning points from the project.

Does sports science librarianship differ from other aspects of health librarianship? Or are sports science librarians more likely to identify as generalist librarians? This editorial introduces the salutogenic approach to sport, factors that support human health and well-being, and highlights the challenge of resourcing the diversity of subjects covered by sports sciences. Highlighting key parallels with medicine and public health, it concludes by advocating for closer alignment between sports and health science librarianship.

This is the third in a series of articles exploring international trends in health science librarianship in the first decade of the 21st century. The invited authors carried out a survey of librarians in Sweden, Denmark, Norway and Finland to identify common developments in their countries. A focus on pedagogy was seen as the most important trend. Future issues will track trends in Southern Europe and Latin America. JM.

The article relates the 200 year history of the Swedish School of Sport and Health Sciences in Stockholm, Sweden, from its founder, Pehr Henrik Ling to its present status as the oldest sports library in the world. The authors describe the library’s humble beginnings to its important role nowadays as an integral part of the School’s sport education curriculum.

Librarians in Sweden are facing huge challenges in meeting the demands of their organisations and users. This article looks at four key areas: coping with open science/open access initiatives; increasing demands from researchers for support doing systematic reviews; understanding user experiences in Swedish health science libraries; and the consequences of expanding roles for recruitment and continuing professional development. With regard to changing roles, there is an increasing shift from the generalist towards the expert role. The authors raise the issue as to how to prepare those new to the profession to the changing environment of health science libraries.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka hur damhockey framställs i utvald svensk dagspress mellan åren 1992 och 2014.

• Hur mycket skrivs om damhockey? Har det skett en kvantitativ förändring och hur skulle den i så fall kunna förklaras?
• Vad är det som skrivs i de publicerade texterna? Vilken kontinuitet respektive förändring finns i innehållet?

Metod

Metoden är en kombination av en kvantitativ och kvalitativ textanalys av tidningsartiklar. Datamaterialet har samlats in genom sökningar av artiklar i Mediaarkivet. Sökord som har använts är "riksserien", "damkronorna" och "damhockey", och sökningar har begränsats till storstadspress. 757 artiklar har slutligen analyserats. Analysen har gjorts i enlighet med den kvalitativa analysprocessen och termer som kodning, tematisering och summering har använts. I kvalitativa analysen har artiklarna delats in i olika kategorier som har skapats under läsningens gång beroende på textinnehåll. De kategorier som skapats är damkronorna, riksserien, enskilda spelare, förutsättningar, tränare/ledare och generellt om damhockey.

Resultat

Av de 757 artiklar som har analyserats har 354 stycken handlat om damkronorna, 64 om Riksserien, 200 om enskilda spelare, 51 om förutsättningar, 22 om tränare/ledare och 66 generellt om damhockey. Resultatet visar att det skrivs mer om  amhockey när det är OS år och den absoluta toppen ligger på år 2006. Många artiklar handlar om stora mästerskap inom damhockeyn och trots att fokus ligger på de sportsliga prestationerna så nämns ekonomiska och sportsliga förutsättningar frekvent.

Slutsats

I vår studie har vi sett att framställningen av damhockey i svensk dagspress har förändrats och utvecklats sen 1992. Innehållet har gått från ett relativt skevt och delvis negativt synsätt på damhockey till ett innehåll som behandlar damhockeyn med respekt. Vi har sett en ökad acceptans till damhockeyn under senare år men trots det har de fortfarandet lite utrymme i dagspressen.

Boken handlar om vad som sker vid samtal, vad vill vi säga, vad vill vi höra, vad vill vi åstadkomma och hur kan vi agera? Kort sagt: vad vi samtalar om, egentligen. Den belyser samtalet utifrån olika MI-inspirerande perspektiv och beskriver strategier med tydlig teoretisk förankring som läsaren kan utforska, prova och förädla i olika samtalsexempel. Exemplen kommer från skilda situationer och miljöer: samtal mellan vuxna och vuxna och barn, samtal som berör både professionella och privata relationer, från skolan, vården och familjelivet. Samtalsexemplen ger nya tankar och ny förståelse för hur vi samtalar och hur vi kan samtala.

Boken riktar sig både till studerande på kurser i kommunikation på högskola och vid universitet och till yrkesgrupper där samtalet har en betydande inverkan på arbetsuppgifterna.

Staffan Hultgren är pedagog inom folkhälsa med inriktning mot fysisk aktivitet. Som lärare i fristående kurser som Motiverande samtal och fysisk aktivitet ur ett folkhälsoperspektiv .

This study aims to investigate how the school subject Physical Education was portrayed in the Swedish urban press in 1995 and 2012. The study was based on three questions: (i) what views where there of Physical Education in the urban press in 1995 and 2012?; (ii) what statements were made about Physical Education in the urban press in 1995 and 2012?; and (iii) what changes can be observed between 1995 and 2012?

The method used was to apply a context analysis based on these three questions, with relevant sub-categories, to articles in the Swedish urban press in the years 1995 and 2012. The theoretical foundation for the study was agenda-setting theory that is the prioritization transfer of issues from the mass media agenda to the public agenda.

The results show that negative views and statements dominated the urban press in 1995, but that the opposite was true for 2012. I conclude that the change over time can partly be explained from a contextual actor perspective, dependent on the Swedish Bunkeflo project. The Bunkeflo project studies the significance of motor function for children's power of concentration and performance at school. Some of the changes over time can also be explained with a structural perspective, in this case the national curriculum changes.

Syfte

Syftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande:

Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap?

Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap?

Metod

I denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge. En statistisk bearbetning av enkäterna utfördes med hjälp av SPSS där signifikantnivån var 95%.

Resultat

Majoriteten av ungdomarna, 68%, som deltog i enkätundersökningen och intervjuerna svarade att de fick sin kunskap om kost från massmedia, reklam i kombination med andra faktorer (t.ex. föräldrar, skola). TV och Internet framstod som stora sändare av informationen. Ungdomarna litade delvis på massmedias- och reklamens kostråd. Det fanns skillnader mellan könen varifrån de fick sin kunskap om kost. Fler kvinnor, 81%, än män, 50%, uppgav att de fick sin kunskap om kost från massmedia och reklam. Detta resultat visade sig även vara statistisk säkerställd. Det framkom ingen signifikant säkerställd skillnad mellan könen angående om de litade på de råd som gavs genom massmedia och reklam. Det fanns dock en skillnad dem emellan, vilken visade på att kvinnorna i större utsträckning litade på kostråden än vad männen gjorde.

Slutsatser

Vår slutsats är att ungdomarna fick en viss del av sina kostkunskaper från massmedia och reklam och att de till viss del litade på dem. Det fanns en signifikant säkerställd skillnad mellan männen och kvinnorna var ifrån de fick sina kostkunskaper. Kvinnorna fick i högre grad sina kostkunskaper från massmedia och reklam till skillnad från männen som fick sina främsta kunskaper från föräldrar och skola. Det fanns även en skillnad mellan könen vad gäller deras tilltro till massmedia och reklam. Detta visade sig dock inte vara signifikant säkerställt.