Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jämföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. Målet med Handelskammarens förslag är att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frågeställningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gåva?

Metod

Rättsdogmatisk metod, som går ut på att systematisera och tolka rättsregler med hjälp av lagtext, rättspraxis och juridiska arbeten.

Resultat

Enligt lag skall utgifter för att förvärva och bibehålla intäkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltså därför dras av som kostnad och därmed vara avdragsgill. Stockholms Handelskammares nya lagtextförslag skulle innebära att utgifter som kan antas få betydelse för näringsverksamheten skall dras av, tanken är att motprestation i form av att stärka företagets goodwill och image skall vara avdragsgill. Detta skulle kunna utnyttjas för personligt intresse, alltså skulle det kunna vara möjligt att dra av rena gåvor som sponsring. Idag finns det inget krav på skriftligt avtal inom sponsring, vi anser att det vore bra ur bevisningssynpunkt för företag om det förelåg ett krav på skriftlig dokumentation. Orsaken till att motprestation som bara höjer goodwill och image anses som gåva är att om det skulle vara avdragsgill kan detta utnyttjas för personligt intresse.

Slutsats

Idag finns det enligt vår undersökning tre vägar att gå: antingen att behålla den befintliga lagen, att anamma Stockholms Handelskammares nya lagtextförslag eller att utveckla ett nytt förslag. Vi anser att den befintliga lagen är det bättre alternativet i nuläget, orsaken till detta är att Handelkammarens förslag enligt vår mening är väl liberalt då alla utgifter som antas ha betydelse för näringsverksamheten skall dras av som kostnad. Vår rekommendation är att avtal inom sponsring skall vara skriftliga. En lösning på värderingsproblematiken efterlyses.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur friluftslivet ser ut på lektionerna i grundskolans årskurs 7-9. Det undersöks även eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad läraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever är de största skillnaderna från den aktuella läroplanen Lgr 11 och den förra läroplanen Lpo 94.

• Hur upplever lärare skillnaden mellan den tidigare läroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?
• Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jämfört med i läroplanen/ kursplanen?
• Vad kan lärare ha för syfte med det valda innehållet i friluftsundervisningen?
• Hur ser undervisningen i friluftsliv ut på en skola i glesbygden jämfört med en skola i storstaden?

Metod: Intervju är den metod som är vald för arbetet. Urvalet är fyra idrottslärare vid grundskolans årskurs 7-9. Idrottslärarna blev intervjuade under drygt 50 minuter vardera. Den intervjuform som användes var semistrukturerad intervjumetod. Frågorna var formulerade så att de fick svara med sina egna ord och tankar.

Resultat: Skolorna i storstaden visade sig ha sämre förutsättningar, framförallt tidsmässiga och miljömässiga möjligheter, än vad skolorna på glesbygden hade.  Lärarnas syfte med lektionsinnehållet var framförallt att eleverna skulle få en god upplevelse av friluftsliv. Lärarna ansåg att den väsentliga skillnaden mellan de två senaste läroplanerna var att ämnet hade blivit allt mer teoretiskt. Alla fyra lärare menade på att de sett en klar skillnad mellan läroplanerna och att friluftslivet hade tagit större plats i Lgr 11. Av innehållet i friluftsundervisningen är det orienteringen som är mest prioriterat hos lärare. Undervisningen av friluftsliv och utevistelse bedrivs främst under hösten och våren.

Slutsats: Friluftsliv är fortfarande ett moment under utveckling och lärare har problem med att skapa ett bra lektionsinnehåll utifrån sina förutsättningar. För att kunna bedriva friluftsliv i undervisningen på ett sätt som når upp till kursplanens krav måste skolorna ha i många fall större möjligheter. I lärarnas syfte med friluftsundervisningen har färdighetsinlärning en central roll men med ett perspektiv på att lära sig genom upplevelse.

Abstract

The aim of the study is to investigate whether high school teachers are aware of their rights in terms of actions that may be taken under the new Swedish Education Act (2010:800) of 2011. It also aims to examine from where the teachers were given information about theEducation Act (2010:800).

1. How conscious are the high school teachers of their rights about effective arrangements that may be taken if a student disrupts the teaching and what the teachers´ supervision duty means?
2. Have teachers been subjected to threats and/or violence, and how aware are they ofwhere to turn if they feel offended by a student?
3. How have teachers been informed of their rights and action under the Education Actand Do the teachers feel that they had received sufficient knowledge of the SwedishEducation act during their university education?

Method: The study was conducted with a qualitative approach, where a half-structuredinterview has been used as a data collection method. The study involved six high schoolteachers from three different schools, who were contacted via an accessibility- and snowballsampling. A thematic categorization was created from the teachers' responses related to thestudy's theoretical framework and used as analytical tools. The theoretical framework consistsof the Swedish Education Act (2010: 800) Chapter 5. 5-8 §, 17 § and 22 §, Swedish CriminalCode (1962: 700) and the Swedish Work Environment Authority (1993: 2).

Results: Two of the teachers in this study were unaware of their rights regarding the actionsto be taken if a student disrupts the teaching, while four teachers were somewhat aware.Furthermore, the teachers were unfamiliar with what the teachers´ supervision duty meanswhile the supervision duty also seems to complicate the interpretation of the Swedish EducationAct (2010: 800). The teachers are, however, aware of where they can turn if they would beoffended by a student, but they are not as certain about how they would proceed if a violentsituation occur with a student. Teachers have primarily gained their knowledge of the Educationact from the school management, the unions and colleagues, but none of the teachers feel thatthey got sufficient knowledge of the law during their teachers training.

Conclusion: To manage all aspects of the teaching profession, a clear framework is needed toprovide security for both teachers and students. The results showed that the participatingteachers' knowledge of school law (2010: 800) is insufficient, suggesting that training in thearea is lacking in teacher education. The participating teachers have instead gained theirknowledge from their workplace and their own experiences. Five out of six teacher have beenexposed of verbal abuse but only one teacher has been beaten by mistake when separating twostudents in a fight. The participating teachers believe that training in the Swedish EducationAct (2010: 800) can give newly graduated teachers more confidence in their professional role.