Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Historically, social welfare providers have defined social and ethnic minorities such as ‘vagrants’ and Romani people as non-deserving and thus excluded them from their work. Gradually during the nineteenth century, however, Christian actors and organizations across Europe were among the first to recognize Romani groups as legitimate targets of relief. The operations required boundary changes where previously undeserving categories were transferred to deserving, thus becoming legitimate targets of relief. The article discusses the Church of Sweden’s social care for minorities, with a special focus on Romani groups from the 1910s to the 1940s. At that point, Protestant social work was permeated by conservative paternalism and focused on changing the individual through interventions defined as help-to-self-help, rather than challenging the unjust social structures in Swedish society. However, welfare measures were enacted differently depending on the majority/minority position of the individual; the recognition or rejection of minority rights affected the distribution and content of Lutheran social welfare. Examining church-led or church-endorsed activities, the contribution sheds light on the differentiation of social and ethnic subgroups and brings nuance to a field that has overlooked the Swedish state church as a welfare provider in the twentieth century. The instances of intersection between and sometimes confusion of social and ethnic boundaries serve as examples of the historicity of such boundaries and churchmen’s contribution to establishing these.

Aim

The purpose of this study is to explain how subjective experiences around the family affect interest in esthetic surgery. Specific questions were made to investigate this:

- How is the interest in esthetic surgery affected by family members who has been talking about undergoing or have been undergoing esthetic surgery?

- How is the interest in esthetic surgery affected by the experience of divorce during childhood and growing up with a single parent?

- How is the interest in esthetic surgery affected by physical or psychological absence of mother or father, during childhood?

- How is the interest in esthetic surgery affected by at least one person who has been supported and loving, during childhood?

- How is the interest in esthetic surgery affected by family functions that are unmet?

- How is the interest in esthetic surgery affected by the experience of a family crisis?

Method

This thesis has used a quantitative research method, with a survey. An own survey was made, and handed out in Stockholm. 60 surveys was handed out, of which 58 was answered. The survey was managed anonymously, and at first consolidated in spreadsheets of Excel and then analyzed in SPSS, trough Mann-Whitney and Chi-2 test, and also logistic regression.

Results

The predictors of interest in esthetic surgery are parents who talked about undergoing esthetic surgery (P = 0.049), lower estimates of mental presence of the mother (P = 0.029), lower estimates of mental presence of father (P = 0.042), lower estimate of that the father has given respect of the own person´s value (P = 0.001) and lower estimation of that the family have provided a good basis for a stable and harmonious childhood (P = 0.003). None of these could individually explain the dependent variable's variation, but all of them interacted. By gradually exclude the predictors in a logistic regression, the main predictor of interest in esthetic surgery was identified, which was the last one mentioned.

Conclusions

The conclusion is that certain subjective experiences around the family affect interest in cosmetic surgery, while the influence of others has shown no significant differences.

Sammanfattning

Utveckling sker inom golfen i Sverige och kunskapen om golfens olika delkapaciteter ökar, men hur ser ”helheten” ut? Detta är en är nulägesanalys på SAS Masters Tour utifrån fyra utvalda hörnstenar samt deras delkapaciteter som vi finner relevanta för elitgolfare i Sverige. Hörnstenarna är fysiskträning, psykiskträning, golfträning samt sociala aspekter.

Syfte och frågeställningar

Syftet är att ta fram en nulägesanalys utifrån hur elitgolfspelarna tränar idag samt deras egna uppfattningar om vilka behov en elitspelare bör kunna tillfredställa utifrån fyra utvalda hörnstenar.

Frågeställningar:

1. Vilka delkapaciteter prioriterar elitspelarna?

2. Vad önskar elitgolfarna att de kunde lägga ner mer tid på?

3. Hur tränar golfarna de olika delkapaciteterna, vilka tester ingår?

Metod

För att få djupare kunskap om de olika delkapaciteterna granskades först artiklar i databaserna PubMed, Sportdiscus, Eric samt sökning i GIH:s kataloger. Vi har valt att använda en kvantitativ metod där en enkätundersökning ligger som grund för studiens resultat. Enkäten bestod av 79 frågor uppdelade på sex olika delar. Respondenterna var rankade topp 30 på SAS Masters Tour 2008, 20 damer och 20 herrars svar bearbetades sedan i statistikprogrammet SPSS.

Resultat

Majoriteten av elitspelarna prioriterar golfträning under tävlingssäsongen under vintersäsongen varierar prioriteringarna. Den delkapaciteten som spelarna lägger ner minst tid på är den psykiska och det är även den som de flesta elitspelarna önskar de kunde prioritera mer. Mindre än hälften av elitspelarna gör kontinuerliga tester för att utvärdera och planera sin träning.

Slutsats

Elitspelarna lägger ner tid på de olika hörnstenarna men ser oftast inte sammankopplingen mellan dessa. En lösning på problemet kan vara mer samarbete med nätverk, kommunikation mellan mentaltränare, fystränare och tekniktränare och alltid med spelaren i fokus. Med bättre kommunikation kan vi lära av varandra!

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet var att undersöka idrottslärares uppfattning av friluftslivsbegreppet och eventuella samband med det friluftsliv som genomförs i grundskolan år 6-9.

1.      Vad är idrottslärarnas uppfattning av begreppet friluftsliv i förhållande till Friluftsgruppens definition av friluftsliv?  

2.      Vilken typ av friluftsliv genomförs av idrottslärarna under lektionstid och på friluftsdagarna i år 6-9?

3.      Hur ser de eventuella sambanden ut mellan vilken typ av friluftsliv som bedrivs och inställning hos läraren samt andra förutsättningar i arbetssituationen?

Metod

Vi har konstruerat en internetbaserad enkät som skickats ut via e-post till 194 slumpmässigt utvalda idrottslärare, åtta till tio lärare per län. Vi tog fram beskrivande statistik samt undersökte korrelationen mellan enkätsvaren i statistikprogrammet SPSS.

Resultat

I snitt överensstämde idrottslärarnas uppfattning till 80 procent med Friluftsgruppens definition av friluftsliv och ingen hade en överensstämmelse lägre än 60 procent. Friluftslivet i skolan domineras av moment som dans, lagbollspel, löpning, orientering och simning. Det som förekom minst var klättring, långfärdsskridskor, paddling, ridning samt övernattning i tält/vindskydd. De mer friluftsinriktade momenten stod för 36 procent av den totala mängden friluftsliv i skolan. De faktorer som hade samband med vilket typ av friluftsliv som genomfördes i skolan var vilja hos skolledningen och vilja hos läraren.

Slutsats

Många idrottslärare har en hel del idrottsmoment inom sin friluftslivsundervisning, men det hindrar inte att lärarna har en uppfattning om friluftsliv som i ganska hög grad överensstämmer med Friluftsgruppens definition av friluftsliv. Det finns alltså inget samband mellan uppfattning och genomförande, vad som däremot verkar ha betydelse för vilket friluftsliv som genomförs är viljan hos läraren och skolledningen.

Vad är egentligen friluftsliv? Vilka förändringar kan man iaktta på friluftsarenan i det nutida samhället? Vilka ungdomar är det som utövar friluftsaktiviteter och i vilken utsträckning gör de det? Förekommer friluftsliv i grundskolans undervisning?

Sammanfattning

Konståkning har blivit en alltmer fysiskt krävande idrott där utövarna tvingas träna både hårdare och längre pass. På grund av detta är de utsatta för skaderisk.

Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att kartlägga de vanligaste skadorna inom konståkningen i Sverige samt dess möjliga orsaker.

1. Vilka är de vanligast förekommande skadorna bland 9-20 åringar inom svensk konståkning?

2. Vilka möjliga bakomliggande orsaker kan bidra till dessa skador?

3. Får åkarna specifik skadeförebyggande träning?

Metod

Enkäter skickades ut via e-post till alla konståkningsklubbar i Sverige med frågor om deras åkares tävlingsstatus, träningsvanor, skador de senaste två säsongerna samt detaljer om dess skador och konsekvenser för träningen. 72 åkare svarade på enkäten, varav 52 hade varit skadade och 20 inte hade haft skadebekymmer. 62 av samtliga respondenter är flickor och 10 pojkar.

Resultat

De vanligaste skadetyperna visade sig vara sträckningar hos flickor och pojkar och dessutom utgjutningar hos pojkar. De flesta skadorna förekom i fot/fotled, knä och rygg. Enligt enkätsammanställningen ökade risken för skador med ökad ålder, träningsmängd på is, antal år de har varit aktiva, samt låg uppvärmningsfrekvens (i enkäten besvarat som ”sällan” eller ”ibland” till skillnad från ”ofta” eller ”alltid”) och tidslängd inför träningspassen.

Slutsats

Min slutsats är att ju högre belastning desto större är risken för skador. Kvantiteten gör att belastningen ökar eftersom hoppträning sker väldigt ofta. Det finns dessutom för lite kunskap om skadeförebyggande träning.

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sociala mediers eventuella samband  med den psykiska hälsan hos gymnasieelever. I undersökningen utreds om en ökad användning av skärmtid, tid på sociala medier och om sociala medie appar har något samband med psykisk hälsa. I studien undersöktes även hur deltagarna använder sociala medier och om de har eventuella samband med psykisk hälsa. Såväl undersöktes om tid på sociala medier har ett samband med koncentrationsvårigheter 

Metod: Studien gjordes som en tvärsnittsstudie. En webbaserad enkät gjordes med frågor om psykisk hälsa såväl som användande av sociala medier och skärmtid. Populationen för studien var gymnasieelever som hade medelåldern 16.5 år.   

Resultat: I studien uppmättes fyra resultat. Ett samband finns mellan koncentrationssvårigheter och tid på sociala medier (p=0.018 och r=0.240). Det andra sambandet var mellan psykisk ohälsa och de som tittar på sina vänners profiler  (r=0.405, p<0.001). Det tredje sambandet var mellan psykisk ohälsa och att tagga personer i foton (p=0.035, r=0.241). I studien så utmärktes även ett signifikant skillnad mellan män och kvinnors psykisk ohälsa där kvinnor hade mer psykisk ohälsa (p = 0.014).

Slutsats: I denna studie observerades inga samband mellan total skärmtid, användning av sociala medier och psykisk ohälsa. Däremot framkom samband med mer tid på sociala medier och koncentrationssvårigheter. Tagga foton och psykisk ohälsa visade sig ha ett samband. I undersökningen kan även ett samband med psykisk ohälsa och kvinnor som tittar mer frekvent på deras vänners profiler observeras. Studien kan bara visa samband då det är en tvärsnittsstudie.

Aim

The aim of this study was to try to understand youngsters and their attitude to alcohol in the countryside and in a large city. The questions at issue have been: How do youngsters from the countryside, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? How do youngsters from a large city, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? Can we understand youths’ attitude to alcohol on basis of the factors: School, family and friends? Are there any differences and similarities?

Method

Interviews have been implemented with four youngsters in a large city and in the countryside. To gain as much as possible from the interviews a questionnaire was distributed to two classes in year nine in the countryside, and one class in the large city. The interview material was analysed on the basis from earlier research and two theoretical models.

Results

According to the youngsters that drink, both in the countryside and the large city, the most common view in school was that high demands are put on the youngsters and that they should study more then they do. On the other hand, the ones that stated that they do not drink agreed to that it was easy to keep up with school and that they enjoyed school.

Concerning the familysituation, individual differences are seen and no clear patterns are shown. Either separated- or parents that lives together seems to be risk- or protectionfactors in this study. On the contrary, parents’ alcohol consumption seems to affect the youngsters’ attitude to alcohol, even if not all of them see it that way. Friends have an important impact in the youngsters’ alcohol consumption and their attitude to alcohol.

Conclusion

The conclusion is that friends and family are factors that influence youngsters and their attitude to alcohol. The schools importance seems, on the other hand, to be fairly weak. There are differences and similarities between the youngsters’ on the countryside and the large city; among other things, the associations they made to the words alcohol and party.

Det har skett ett antal vändningar inom samhällsvetenskaplig forskning på senare tid. En sådan vändning har beskrivits som kroppslig, och som en konsekvens därav kan vi enligt somliga idag också tala om en sinnlig revolution. Skateboardåkning är en synnerligen fysisk aktivitet där kroppens sinnen används i hög grad. Ljudet av hjulen mot underlaget indikerar till exempel materialets beskaffenhet och brädans fart för utövaren. I den här presentationen diskuteras (kvinno-)kroppens upplevelse av skateboardåkning. I kroppen omsätts omgivningens arkitektur till sinnlig upplevelse och affekt. Där möts den fysiologiska känslan och den sociokulturella. Kroppar uttrycker och gör. De lyckas och misslyckas. De strålar av lycka och böjer sig i skam. Teoretisk inspiration hämtas från Tomkins bland andra.

As one of the many claimed turns in social sciences lately, we experience (sic!) a corporeal one and as consequence we now know of a sensual revolution. Within that framework this paper discusses female skateboarding and its sensuous appearance. Female skateboarders in Sweden are using their bodies to negotiate power. In so doing their performing bodies are sensing subjects but also sensational objects. Bodies are where senses and affect meet with cultural and social assumptions. Bodies express and perform, bodies fail and succeed, bodies beam in pride and are put in place. Theoretical inspiration comes from various areas such as girlhood studies, the anthropological research on the senses in culture, and the psychology of affect.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar:

Syftet med vår studie har varit att jämföra genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa hos elever med svensk respektive utländsk bakgrund i två olika skolor med skilda etniska sammansättningar.

Frågeställningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med utländsk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med svensk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lärarna i idrott och hälsa att utländsk härkomst hos eleverna påverkar deras deltagande och prestation i ämnet? Hur uppfattar elever med utländsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms?

Metod:

Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoängen i idrott och hälsa på två grundskolor i nordvästra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoängen baserades på data från läsåret 2005. Vi tittade på betyget i idrott och hälsa i årskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg från den utländskdominerade skolan och 166 betyg från skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund. Två elever och två idrottslärare intervjuades i varje skola. Eleverna som intervjuades i studien gick i åk 9. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval.

Resultat

– Elever med utländsk bakgrund presterade bättre i den skolan där majoriteten av eleverna hade svensk bakgrund.– Elever med svensk bakgrund presterade bättre i den skolan där majoriteten är eleverna hade utländsk bakgrund, men skillnaden var marginell.

– Idrottslärare A anser inte att utländsk bakgrund påverkar prestationen i ämnet idrott och hälsa, medan idrottslärare B säger att utländsk bakgrund påverkar prestationen och deltagandet negativt, samtidigt som han motsäger sig själv.

– Båda eleverna betonar idrottslärarens och föräldrarnas roll som en viktig faktor för elevernas prestation.

Slutsats:

Studiens slutsats är att skolans etniska sammansättning har inverkan på genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa för elever med utländsk bakgrund. För elever med svensk bakgrund hade skolans etniska sammansättning endast en marginell inverkan.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie har varit att utifrån ett komparativt perspektiv, mellan två skolor, undersöka orsakerna till pojkars och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. De frågeställningar som användes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala arbetsplaner i ämnet idrott och hälsa och hur väl förankrade är dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslärarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslärarna om en elev ska få betyget MVG? Hur medvetna är idrottslärarna om pojkars och flickors villkor i ämnet idrott och hälsa?

De metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Två grundskolor deltog i undersökningen. På den ena skolan (skola A) hade fler pojkar än flickor betyget MVG i ämnet idrott och hälsa medan det på andra skolan (skola B) var tvärtom. Efter att skolorna gett sitt medgivande att delta i studien analyserades och jämfördes skolornas lokala arbetsplaner samt den nationella kursplanen i idrott och hälsa. Utifrån resultatet av textanalysen samt studiens tre sista frågeställningar utformades tre frågeområden. Därefter intervjuades en idrottslärare på vardera skolan. För att förklara och förstå resultatet har Yvonne Hirdmans genusteori använts.

Resultatet visar att skola B: s arbetsplan är bättre förankrad i den nationella kursplanen i idrott och hälsa än skola A: s. Undervisningens innehåll och lärarnas inställning till ämnet skiljer sig åt mellan skolorna. Lärare A ser ämnet som en möjlighet för eleverna att förbättra sin fysiska kapacitet och undervisningen består till stor del av bollspel. I sin bedömning utgår han framförallt från elevens fysiska prestation. Lärare B anser att det centrala i ämnet är elevernas förståelse för idrotten vilket även är utgångspunkten i betygsbedömningen. Hans undervisning är därför mer varierad och har även teoretiska inslag. Vidare visar studien att lärare B i större utsträckning än lärare A är medveten om pojkars och flickors olika villkor i ämnet.

Slutsatsen är att betygsfördelning mellan pojkar och flickor beror på de undersökta skolornas olika inställning till ämnet. Där den fysiska prestationen värdesätts har pojkarna högre betyg medan flickorna har högre betyg då fokus ligger på förståelse och teoretiska kunskaper. Vidare har flickorna högre betyg då läraren medvetet arbetar för att motverka traditionella könsmönster.

Aim

The purpose of this study is to investigate the subjective well-being of elite coaches in football and their strategies to feel subjective well-being, and if the coaches feel that subjective well-being affects the performance as coach.

The questions are: 1. how elite coaches perceive their subjective well-being 2. Have the elite coaches any strategy to feel a subjective well-being and how this strategy in this case is designed 3. Feel the elite coaches that the subjective well-being affects their performance as coach

Method

The study is a cross-sectional study in which both quantitative methods and qualitative methods have been used as a method of data collection at a single time. The quantitative method consisted of a questionnaire with four questionnaires (two on subjective well-being, one of the psychological needs and one for recovery) and a question if they have a strategy for well-being and how often they then use their strategy. The qualitative method consisted of semi-structured interviews with five coaches and two open questions in the survey. The Interviews meant a deepening of the coach perception of subjective well-being, the coach strategy to feel well-being and the link between well-being and performance. The two open questions were how coaches’ performance is influenced by how he is feeling and that the coaches who had strategy for its well-being describe its strategy.

Results

At the time of this study nearly half of the coaches show a low score in either one of the two questionnaires on subjective well-being or in both questionnaires. The five coaches who were interviewed believe that the subjective well-being varies during the season and it is largely based on the result. Eight out of ten coaches say that they have a strategy to feel a subjective well-being. The strategy used by the coaches is individual and adapted to the needs of individuals. Seven out of ten coaches considers that the subjective well-being affecting their performance as coaches.

Conclusions

Elite football results orientation and often short-term perspective makes it difficult for the coaches to feel a stable subjective well-being. An approach based on sustainability and the fulfillment of psychological needs could provide a high and stable subjective well-being in the long run.

Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka pojkar och flickors relation till varandra ur ett genusperspektiv under idrottslektionerna. Jag kommer även att undersöka hur lärarens interaktion ter sig gentemot eleverna ur genusperspektivet. Vad grundar sig dessa relationer i och varför ser de ut som de gör?

Jag har valt att fokusera på frågeställningen:

Hur ser interaktionen mellan flickor och pojkar ut under idrott- och hälsalektionerna?

I och med att jag kommer att se detta utifrån ett genusperspektiv blir Yvonne Hirdmans begrepp åtskiljandets princip och värderandets princip aktuella

Metod

Jag har valt att undersöka problemområdet både ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Ansatsen blir i större omfattning kvalitativ då de metoder jag använt mig av på sätt och vis kan uppfattas som kvalitativa beroende på informationen som framkommit. Jag har genom observationer, enkäter och intervju valt att undersöka min forskningsfråga.

Resultat

Resultatet av denna undersökning visar att vissa av eleverna som svarat på enkäterna har förutfattade meningar krig hur exempelvis betygsättning genomförs till fördel för pojkar eller flickor. De flesta elever verkar ändå ha ett stort förtroende för lärarna och dess betygsättning. Svaren i enkäterna tyder på att eleverna känner sig könsneutralt uppmärksammade och att det inte handlar om vilket kön man tillhör utan om hur mycket man i så fall hörs rent ljudmässigt under lektionerna.

Slutsats

Det kan uppfattas som att föreställningar om hur flickor och pojkar ska uppträda är djupt rotade i oss och att dagens skola reproducerar dessa. Möjligen kan en förändring härvidlag skönjas då vissa elever i min undersökning menar att de känner sig könsneutralt uppmärksammade under idrottslektionerna.

Syfte

Syftet med denna studie är att se hur lärare arbetar med åtgärdsprogram i idrott och hälsa. Avsikten är att undersöka och utveckla mina och läsarens kunskaper kring hur lärare arbetar med åtgärdsprogram i Sverige och Storbritannien och vilka effekter och vilken påverkan åtgärdsprogrammen har och får för elever och lärare.

Frågeställning

Hur arbetar lärare med åtgärdsprogram i Sverige och Storbritannien i idrott och hälsa?

Vad påverkar detta arbete enligt lärarna? Vilka effekter får åtgärdsprogrammen för eleverna enligt lärarna?

Metod

Som metod har jag valt att intervjua lärare - det vill säga en kvalitativ form av studie. Jag har intervjuat sex lärare, tre lärare inom det svenska skolväsendet och tre lärare inom det engelska för att på så sätt få en jämn fördelning.

Intervjuerna spelades in och dokumenterades i skrift vilket lärarna också informerades om.

Idrottslärarna informerades innan intervjun om intervjuernas syfte och användningsområde samt de etiska rättigheterna utifrån VR (vetenskapsrådets forsknings etiska principer). Lärarna informerades aven om rätten av valet att avstå från att delta i intervjun och studien.

Slutsats och Resultat

Slutsatsen av denna rapport visar att åtgärdsprogrammen i Sverige och England ser snarlika ut och omfattar i stor utsträckning samma sak. Hur och i vilken omfattning dessa åtgärdsprogram används varierar dock. Lärarna anser i stor utsträckning att åtgärdsprogram leder till ett förbättrande av resultat för eleverna men att de samtidigt anser sig lite oroliga för att det även kan döma eleverna och att det i sin tur leder till sämre resultat och lägre självkänsla. Forskningen talar både för och emot att elever med särskilda behov gagnas av åtgärdsprogram och att det beror på hur dessa åtgärdsprogram utformas och följs upp men i huvudsak hur undervisningen läggs upp för att eleven skall nå sitt mål.

Syfte och frågeställning

Syftet är att göra en kartläggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. Frågeställningen blir således; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frånvaro under aktivitetsdagar?

Metod

Denna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En kort enkät, med elva stycken kryssvalsfrågor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) medlemmar. Enkäten behandlade frågor om personens förutsättningar, hur många aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frånvaro samt hur barnen upplevt de tillfällen som de varit frånvarande. Svaren fördes in i SPSS som användes för att se på skillnader mellan gruppen som varit närvarande kontra frånvarande.

Resultat

148 av 500 (30%) undersökningsdeltagare svarade på enkäten, och gav, trots låg svarsfrekvens, ett representativt urval avseende kön, ålder, boendekommun samt typ av skolklass. 52% av de som svarat har angett att de deltagit på alla aktivitetsdagar som anordnats. Resten har varit frånvarande vid ett tillfälle eller fler. Av den grupp på 70 elever som varit frånvarande vid något tillfälle har 65% uppgett att de inte haft möjlighet att följa med på grund av dåligt anpassade aktiviteter eller en lokal som inte varit handikappanpassad. Alla barn som varit frånvarande tycker att detta har varit tråkigt i lika stor utsträckning, oavsett anledning. Dock har de elever som varit frånvarande, och angett något av de två skolrelaterade alternativen som anledning till detta, visat på en större känsla av utanförskap.

Slutsats

Det är en del barn och ungdomar med rörelsehinder i Sverige som upplever sig inte ha möjlighet att vara med på skolans aktivitetsdagar trots att de själva vill. Vilket i förlängningen kan leda till en känsla av att hamna utanför den sociala gemenskapen.

Mitt syfte var att undersöka vad som kan påverka elevers betyg i idrott och hälsa? För att avgränsa ytterligare hade jag 3 frågeställningar som handlade om vilken påverkan genus har, hur olika orsaker kan skilja sig beroende på vilket kön man tillhör och vilken påverkan elevens habitus har? För att svara på mitt syfte och mina frågeställningar använde jag mig utav en kvantitativ metod. Jag gjorde en enkätundersökning på en skola i Upplands Väsby där totalt 175 elever deltog. Utifrån resultatet från min undersökning kan jag konstatera att olika saker påverkar pojkars och flickors betyg mera respektive mindre i idrott och hälsa. Genus spelar roll och det är flera pojkar som når de högre betygen än flickor. För pojkars del spelade vilken tid på året man är född stor betydelse. För flickors del kunde man inte se samma resultat, utan istället spelade deras habitus roll. Om deras föräldrar varit fysiskt aktiva under deras uppväxt hade betydelse. För båda könen visade det sig att om man tillhörde en idrottsförening hade det ett positivt samband med högre bettyg i idrott och hälsa. Hela 91% av flickorna och 79% av pojkarna som hade mycket väl godkänt var aktiva i en idrottsförening. Relationen till läraren hade också betydelse för elevernas betyg. Både för pojkar och flickor kunde man se att ju bättre relation de hade till idrottsläraren desto bättre betyg hade de

The aim of this thesis is to contribute to the knowledgebase of inclusion and inclusive education and to outline possible consequences that may arise from an educational ideology of inclusion. The thesis describes a potential dilemma that is both theoretical and practical. The dilemma consists of, on the one hand, a need of identification and categorisation of specific groups in society in order to allocate and redistribute available resources, while, on the other hand, there is a need of social recognition of diversity in educational settings in order to achieve social justice and parity of participation. The inclusion of pupils with physical disabilities in the school subject of physical education (PE) is used as a particular example to illustrate a general dilemma. The specific aims were: i) to describe and apply a theoretical framework of ‘social status’ as a possible means of resolving the dilemma (study I); ii) to study PE teachers’ attitudes toward inclusive physical education (studies II and III); and iii) using a case study, to explore the experience of physical education through the eyes of a pupil with a physical impairment and his parents, classmates, PE teachers and personal assistant (study IV). Results show that Swedish PE teachers at primary school level are positive to inclusive PE for pupils with physical disabilities. Factors found to contribute to these positive attitudes were adequate training in inclusive education strategies, supportive school environments and personal resources. In a systematic review of international research PE teachers, in general, were found to have ambivalent attitudes to inclusive PE. This ambivalence was found over cultural borders among the 1200 respondents covered in the 15 articles reviewed and may indicate a latent awareness of the dilemma. Previous experience of having taught PE to pupils with physical disabilities, together with proper education in inclusion, mediated a more positive attitude. The case study of a 10-year-old boy with physical disabilities and significant others in his educational life proved to be a signal example of successful inclusion. Honneth’s three levels of social recognition were used in the analysis. Social recognition at individual, legal and value dimensions is a prerequisite for achieving social justice in inclusive PE settings. Finally, these findings, taken together, indicate a need to address social recognition and redistribution demands simultaneously in order to meet goals of equitable education for pupils with physical disabilities in inclusive PE teaching. Societal (external) and individual factors need to be combined when addressing the issue of social justice in inclusive education. A model of social status, developed by Fraser (2001; 2003), used in conjunction with the notion of plural identities is suggested as a possible resolution to the dilemma described in the thesis.

The purpose of the report (Terms of Reference) is to review national implementation on equality of educational and training opportunities for young people, and in particular the National Strategic Reports of member states from a disability equality perspective in education and training, and provide the Commission with useful evidence in supporting disability policy mainstreaming. Country: Sweden.

Seeking social justice in education for pupils with disabilities creates certain dilemmas. A ‘school for all’ means that educators are faced with a dilemma where the notion of ‘disability’ is perceived as ought not to matter, but where in actual fact it seems to matter very much! This article explores ways out of this general educational dilemma using the context of physical education (PE) for pupils with physical disabilities within the compulsory school as an example. Justice theories of resource distribution and cultural recognition affect educational outcomes, where demands are for justice and equity. Fraser’s (2000/2001) notion of ‘social status’, together with a pluralistic approach to identities where personal experiences are given a place, is used to suggest a solution to the dilemma. It is concluded that a redistribution of economic resources and social recognition is necessary if social justice within PE is to become a reality.

Sammanfattning

Syfte

Syftet med studien har varit att genom en komparativ studie undersöka inställning och attityd till studier, karriärsval och elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet. De frågeställningar vi använt oss av var: På vilket sätt påverkas inställningen och attityden till studier av en elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet? På vilket sätt påverkas inställning och attityd till ett framtida karriärsval av en elitidrottssatsning? Vilka likheter/skillnader finns mellan elitidrottssatsande pojkar på gymnasiet, inom fotboll och innebandy, i deras inställning till sina studier och sin idrott?

Metod                                                  

Vi har använt oss av enkäter som metod, detta för att kunna ge ett så generellt svar på våra frågeställningar som möjligt. Vi har genomfört studien i äldsta juniorlaget hos alla stockholmsklubbar, i fotboll och innebandy. Vi har valt de klubbar som har ett herrlag i Sveriges högsta serie, fyra lag inom fotboll och fyra lag inom innebandy. Vi har bearbetat materialet i dataprogrammet SPSS. Signifikansnivån i studien är satt till mindre än 5 %.

Resultat

Vår studie visar att inställningen och attityden till studier påverkas negativt av en elitidrottssatsning. Knappt åtta av tio har angett att idrotten tar tid från studierna. Majoriteten av målgruppen elitsatsar inom sin idrott för att bli proffs. De flesta har angett att de lägger ner mer tid på idrotten än på sina studier. Båda idrotternas utövare har en snarlik inställning till idrotten, skillnaderna ser vi när det gäller sannolikheten till att kunna försörja sig på idrotten, där fotbollsspelarna anser det mer sannolikt än innebandyspelarna.

Slutsats

Fotbollsspelare som elitsatsar när de går på gymnasiet gör detta för att bli proffs och ser det som det givna framtida yrkesvalet. Studierna är också viktiga men de skulle sannolikt välja bort dessa för en karriär inom idrotten. Innebandyspelarna har i stort sett samma inställning, men anger i högre grad att det inte känns sannolikt att kunna försörja sig på sin idrott.

Sammanfattning

SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.

      Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.

      De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?

 METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.

 RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.

 SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.

Purpose: The purpose of this study is to investigate teachers´ work with crime prevention measures within the school context. By exploring and analyzing how teachers perceive and implement these measures, the study aims to provide a deeper understanding of the role and impact of teachers’ contributions to crime prevention efforts.

Research questions:

• How can teachers' perceptions of their role in crime prevention efforts be described?
• What aspects of prevention (both social and situational) permeate teachers' daily work?
• What challenges and opportunities do teachers perceive in the school's crime prevention efforts?

Method: The study employs a qualitative approach, utilizing semi-structured interviews toprobe into teachers' perceptions and interpretations of crime prevention methodologies. Control theory, particularly the concept of weakened social bonds as a causative factor for criminal behavior, serves as the theoretical framework.

Results: The findings highlight that teachers emphasize their role as positive role models in the school's crime prevention initiatives, and underscore the importance of collaboration withother staff. Additionally, the results suggest that teachers' daily activities involve both social and situational prevention, with situational prevention being more prominent in elementary schools.

Conclusions: The study emphasizes the complexity and nuances in teachers' perceptions oftheir role in crime prevention within schools. It points out the necessity for supportive structures and collaborative strategies for effective crime prevention, reflecting the intricate dynamics of educational institutions as agents of societal change and safety.

Aim

The aim of this study has been to investigate health with focus on eating habits, physical activity and Body Mass Index (BMI) in mentally retarded living in a community based setting, and to find out how the staff works with these things. Following questions specify the aim:

1. What is the position as regards energy consumption, energy intake, energy balance and diet according to Swedish recommendations of nutrition (SNR), for two persons in the community based setting?

2. What is the position as regards BMI, diet, physical activity and physical activity according to criteria for daily and planned physical activity, for all persons in the community based setting?

3. How does the community based setting work with physical activity and healthy eating habits?

Method

Totally four persons with mental retardation were included in the study, of whom two persons were observed in an in depth study and two persons in an overarching study. The observation comprised quantitative methods, which included studies of energy intake, energy consumption, energy balance and BMI. Qualitative methods were used when diet and physical activity were studied through observations. Also, there were informal interviews included in the observations. Except the observations, interviews were carried on with the principal, an employee and a deputy.

Results

The in depth observations showed a low energy consumption and a positive energy balance. Also, a lack of physical activity appeared during the observations. There were no planned physical activity and the persons didn’t take part of the daily activities in their home. Further, the persons’ eating habits were not in line with the recommendations of SNR. During the interviews, it was said that there are no presence of work regarding physical activity and diet.

Conclusion

This community based setting needs guidelines for how the work with physical activity and diet should be carried through. Another important conclusion is that the lack of guidelines need to be a subject of conversation between the principal and the staff.

The newly-elected Swedish minister of public health and sports, Gabriel Wikström is holding his first official speech to the Swedish Sports Confederation at a Sports Forum. Wikström is a social democrat and 29 years old. He has one message: that the sports movement should help decrease existing health gaps in society. The audience looks somewhat puzzled; what has organized sport to do with health gaps? After the minister has left, a strategic discussion starts about the sports movement’s assignment. Few of the delegates from the different sports federations rate the promotion of health as their main target. Instead, they are interested in attracting new members, keeping adolescents in sport longer, and securing the existence of non profitable clubs as the foundation for a united popular movement vis-à-vis political decision-makers. The speech of the sports minister points, on the one hand, to the expectations from the state on how organized sports and the Swedish Sports Confederation (Riksidrottsförbundet, RF) can promote public health. On the other hand it also points to concerns about public health and physical activity brought about by changes in society, neo liberal discourses and a strong belief in individual and market forces.

Vad kan skapa ett underlag för en förståelse av ett kroppsövningsämnes gestaltning över tid? Ska forskning och rapporter om den biologiskt/fysiologiska kroppen få stå som representant för det som kommit att påverka utformningen av ämnet under 1900-talets slutdecennier? Eller ska den sociokulturella kroppen få framträda, där attityder och preferenser till idrottsutövning får dominera tolkningen av ämnets gestaltning? Oavsett vilka ”kroppar” vi låter framträda i denna text har de senaste 40 åren medfört scenförändringar av ämnets mål och innehåll.

Kroppsövningsämnet är ett mångtydigt ämne och ett av de få ämnen som har funnits med i den svenska skolan i snart 200 år. Samtliga elever i såväl grundskolan (folk- och enhetsskolan) som i gymnasieskolan (läroverket), har nåtts av skolans obligatoriska gymnastik- och/eller idrottsunder¬visning under större delen av 1900-talet. Idag ingår ämnet idrott och hälsa fortfarande som ett av de kärnämnen som finns i både den obligatoriska och den frivilliga skolan. Ämnet har över tid i grundskolan skiftat namn fem gånger; från Gymnastik till Gymnastik med lek och idrott tillbaka till Gymnastik därefter till Idrott för att nu kallas Idrott och hälsa. I gymnasieskolan har en liknande namnändring genomförts. Vilka scenförändringar har ägt rum och på vilket sätt har utbildningsforskningen uppmärksammat dessa och vilken roll har forskningen haft?

Syftet med denna text är främst att försöka belysa de senaste årtiondens forskning om det ämne i skolan som har ansvarat för den fysiska bildningen. Med utgångspunkt i den fysiska bildningen av kroppen kommer vi att problematisera ämnets gestaltning och innehåll. Hur har synen på eleven och kunskapandet förändrats inom kroppsövningsämnet? Vad innebar det att man kallade ämnet för ett övningsämne fram till 1962 och därefter för ett färdighetsämne (ett praktiskt-estetiskt ämne)? Idag säger vi att det är ett hälsoämne. Vad betyder det?

AIM

The aim with this study was to examine what has happened with the football talents of Stockholm, born 1983 – 1989, both on and off the football field. The intention was to create a foundation for the football federation in Stockholm (StFF), to be used to improve their talent development. The study was based on the following main questions:

- What are the talents doing today on and off the football field?

- What is the primary influence for their development?

- How have their career transitions influenced their development?

- If they are no longer active, what are the main factors that contributed to them quitting?

METHOD

We choose to make a quantitative study. Together with the StFF, we decided to survey those who attended Bosölägret, as they at the time being were considered the best talents in Stockholm. The data collection has been made through a survey sent out too the 392 talents, where we had multiple choice and open ended questions in order to get an as good as possible view of what factors that had influenced their development as football players.

RESULTS AND CONCLUSIONS

We haven’t been able to find a clear path to success when it comes to talent development. But we have been able to draw a few conclusions based from the answers on the survey and received a few suggestions on improvements. We believe there is a too early elite investment that influences many of the players negatively. In the early teens the physical development can differ substantially between two talents/individuals and too many eliminations in that age could cause many players to abort their elite investment too early. We consider specialised football schools to be good for the development of the players. This is an environment where the players can develop without the pressure of short term success, unlike the environment in their clubs. The talents have generally been happy with their career transitions but there is a lot of aspects that can go wrong with a career transition and cause the player to quit their elite investment due to lack of motivation. Very few of the players move on to be coaches or referees, 90 % of those who have ended their playing carriers have no function at all in today’s football.

A Physical Education (PE) teacher’s work is both varied and shifting. The aim of this study is to describe and analyse PE teachers presentations of their practical work i. e. make the environments and experiences that generate the contents of the subject visible. The starting point for this paper is an examination of PE teachers´ customs and practices in school.

What is it that influences PE teaching of today? In today’s world the focus is on the body and physical activity, in school as well as in society. Today, the individual teacher and schools in Sweden have a large responsibility to interpret the government guidelines, and implement meaningful teaching. Teaching practices in the goal related school of today vary greatly from school to school. Every school writes, on the basis of the guidelines, their own local work plans for every subject. In the local syllabus for Physical Education and Health, the teacher must take into consideration the guidelines, the individual community’s school plan and the conditions existing at the school.

According to Engström, every child must have the right to be physically active and the right to participate in sports activities. Furthermore, he points out that because school reaches all children and teenagers, it is the most important environment for influencing physical activity (Engström 2004a). A message from the General Association of International Sports Federation president, Hein Verbruggen from the 2nd World Summit on Physical Education in Magglingen 2005, is that:

Physical Education is the most effective and reliable means to lay the foundations for an active, healthy and well-balanced lifestyle through the practice of sport and physical activity by today’s children and youth. (Verbruggen, 2005)

A PE teacher must conduct himself/herself according to the social situation he/she finds in his/her school and also in relation to the environment of the individual school. The school itself is an institution with both long history and strong traditions, which most likely influence the work in school.

Idrottsdidaktisk forskning i Sverige har först under 2000-talet etablerats. Startsträckan har varit lång och krokig när det gäller att etablera idrott som akademiskt ämne och därtill att sätta fokus på de ämnesdidaktiska frågorna. Pionjären inom det idrottsdidaktiska fältet är Claes Annerstedt som med sin avhandling 1991 problematiserade skolans idrottsämne och dess kunskapsdimension. Under det senaste decenniet har såväl större projekt och avhandlingar fokuserat de idrottsdidaktiska frågorna. En utmaning är nu att vidga arenan till det internationella idrottsdidaktiska fältet.

En idrottslärares arbete är både varierande och skiftande. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera idrottslärarnas framställning av sin praktik, dvs. synliggöra de miljöer och erfarenheter som genererar ämnets innehåll. Föreliggande text tar sin utgångspunkt i en närstudie av idrottslärares praxis i relation till de uppgifter som finns i den pedagogiska verksamheten i skolan.

Vi vill påstå att det i kroppsövningskulturen finns ett delvis outtalat estetiskt perspektiv, ett upplevelseperspektiv, en förnimmelsekunskap, där känslan av och för rörelseutövandet kan forma en estetisk helhet. Redan Per Henrik Ling, den svenska gymnastikens fader, talade om den estetiska dimensionen av kroppsrörelser. Vad är då estetik? Estetik som begrepp står bl.a. för uppfattningar och förhållningssätt rörande utseenden och uttryck i dans, konst, natur och vardagliga miljöer. Estetiken sägs också stå för läran om det sköna och dess modifikationer, dvs. det sublima, det komiska, det tragiska. Enligt Antikens sätt att se på smakuppfattning var den på det hela taget objektivistisk i den meningen att man tänkte sig att det sköna var oberoende av människors vilja och betraktande.

Vårt motiv till att lyfta fram den estetiska dimensionen i detta kapitel är tvåfaldigt, dels finns ett rent rörelsemässigt intresse i att studera estetiken dels finns strömningar i samhället som åter igen börjar aktualisera den estetiska kunskapen.En kunskap som kan uppfattas som motpol till den kunskap som förvärvas genom tanke och förnuft (den rationella kunskapen).Det estetiska förhållningssättet karakteriseras av ett egenvärde, att det vi förnimmer är viktigt för sin egen skull, dvs. att det berikar vårt inre och det ger oss känslomässiga upplevelser. Estetisk verksamhet är exempel på icke verbal kommunikation, vilken kan bidra till vår sammantagna förmåga till kommunikation och interaktion och detta är ett angeläget kunskapsområde för lärarutbildning, menar kommittén. Viktigt i bemärkelsen att kunskapsområdet skall ge förutsättningar för det nya läraruppdraget; utbildningen av våra nya medborgare. Estetiken verkar ha ett uppdrag att fylla!

I riksdagsdebatterna om ämnet idrott och hälsa under åren 1991-94, handlade de flesta motionerna om det viktiga i att förebygga arbetsskador. Andra argument som lyftes fram var dels den fysiska aktivitetens betydelse för att utveckla intellektet (att god fysisk förmåga ökar den intellektuella kapaciteten i andra ämnen) dels vikten av hälsokunskap. Hälsoaspekterna på ämnet vilade på argument om att dessa kunskaper är centrala för att bland annat minska välfärdssjukdomarna. I en sammanställning av riksdagsledamöternas motiv för ämnet idrott och hälsa framkommer att endast fem av de totalt 51 motionerna handlade om att ämnet ger förutsättningar för motorisk utveckling. Få motioner poängterar skolämnets möjligheter att stimulera barns och ungdomars sociala utveckling. Ingen motion handlade om ämnets egenvärde, det vill säga att utövandet i sig är viktigt.

Detta kapitel får ses som ett bidrag till att ge läsaren en orientering om ett skolämne som funnits med i den svenska skolan sedan mitten av 1800-talet. Syftet med texten är att ge en beskrivning av kroppsövningsämnets centrala delar och hur ämnet har förändrats, bland annat med hjälp av den idrottspedagogiska forskningen. Därtill vill vi lyfta fram ett antal didaktiska frågeställningar, där en angelägen fråga är den innehållsliga delen som på sikt kommer att avgöra åt vilket håll ämnet är på väg.

PE and Health teachers - attitudes, knowledge and skills

Diagnostic information from students entering at university level is not regular a part of planning for forthcoming students and courses. A variety of information, that could adjust courses in relation to the students, is often left out.

In Sweden a new teacher-training program was established in 2001. Students can choose among different pathways and create their own variation of teacher-training courses. Teacher specialisation towards PE and Health is one of the most common alternative and can be chosen at 16 universities. About 600 students get their PE and Health teacher degree every year.

The aims of this study are i) to describe the current PE and Health teacher students and ii) to reflect the character of the future PE and Health teacher on a research base.

About 450 questionnaires from students located at 16 universities were collected during May 2006. The questionnaire includes i) background ii) knowledge related to sports and physical activities and iii) experiences from education in the area of physical activities and health.

The results focus on the above mentioned areas and similarities and differences between the universities in the light of the forthcoming PE and Health students, courses, teachers and leaders.

PE and Health teachers - attitudes, knowledge and skills

Diagnostic information from students entering at university level is not regular a part of planning for forthcoming students and courses. A variety of information, that could adjust courses in relation to the students, is often left out.

In Sweden a new teacher-training program was established in 2001. Students can choose among different pathways and create their own variation of teacher-training courses. Teacher specialisation towards PE and Health is one of the most common alternative and can be chosen at 16 universities. About 600 students get their PE and Health teacher degree every year.

The aims of this study are i) to describe the current PE and Health teacher students and ii) to reflect the character of the future PE and Health teacher on a research base.

About 450 questionnaires from students located at 16 universities were collected during May 2006. The questionnaire includes i) background ii) knowledge related to sports and physical activities and iii) experiences from education in the area of physical activities and health.

The results focus on the above mentioned areas and similarities and differences between the universities in the light of the forthcoming PE and Health students, courses, teachers and leaders.

The Swedish National Agency for Higher Education continually evaluates the quality of all courses and programmes offered in Sweden. These evaluations are supplemented by special thematic studies as well as evaluations based on students and their experiences of higher education.

Focus in this study is the existing 16 physical education teacher training programmes in Sweden. About 450 questionnaires from students were collected during May 2006. The questionnaire includes i) background, ii) knowledge related to sports, and physical activities, and iii) experiences from education in physical activities and health.

The major results are i) students have a positive attitude towards their programmes, ii) time for studying seems to be limited, and iii) the students spend much time working. These results raise questions about the quality in higher education. Is the quality lower than it should be?

The results in this study can be compared with results from two nationwide surveys on students concerning aspects of studying in higher education in Sweden. In many ways the results from our study are similar to what have been shown in the nationwide surveys. First, the examination is not a part of the regular teaching process and seems to play a separate role. Second, the time spent studying seems to be limited, reaching about 20-25 hours a week. This amount of study time implies only part time education according to Swedish standards for full time education.

Accordingly, based on the above mentioned aspects, one would think that many students would not pass their courses. That is not the case, however. Almost all students pass their courses. Is this an effect of low quality standards?

Inclusion policies focusing on Roma groups started in Sweden during the 1950s, when the Swedish government recognized the formal citizen status of the so called “Swedish Gypsies”, a group consisting of approximately 740 people. As the Roma were perceived as people living outside the boundaries of normal society, the challenge facing the Swedish authorities was how to outline and organize the new policies. In our analyses we focus on the taken-for-granted premises of these policies. We discuss the “entry process” of these Roma into Swedish society. People-processing organizations classified Roma as “socially disabled” in different administrative contexts. In the early 1960s adult male Roma were classified as socially disabled on the labor market. Later during the same decade, experts and professionals increasingly focused attention on the Roma family as a problematic institution. In this context, Roma adults were classified as disabled in relation to the normative representations of parental capacities during that time, while Roma children of school age were defined as children with difficulties and put in special groups for children with problems. The related interventions were justified by a discourse on social inclusion, but in reality produced a web of measures, practices and yet further interventions, which in the long run have contributed to perpetuate the social marginality of Roma groups.

Sammanfattning

Syfte & frågeställningar

Syftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetränings eventuella effekt på motoriken hos elever i år 2. Vi ville även titta närmare på hur barnens motorik påverkades utifrån förmågan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination.

Metod

Studien utfördes på en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestående av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i årskurs 2. Studien pågick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelseträning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfällen. Utvärdering skedde med hjälp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen.

Resultat

Resultaten visar att en förbättring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och även hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat är något mer oförändrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbättring på stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbättringar på de stationer som innefattar enskilda grundformer. Tittar man på deltagandegraden i interventionen ser man dessutom att det är flickorna som varit mer deltagande än pojkarna trots att pojkarna är den grupp som gjort störst förbättringar. Det finns därmed ingen korrelation mellan deltagande i interventionen och signifikant förbättring.

Slutsats

Att utifrån en 10 veckors intervention med en extra timmes rörelseträning per vecka uttala sig om 8-åringars motoriska utveckling har visat sig vara svårt. Vi kan dock konstatera att deltagarna i studien till viss del har utvecklat sin motoriska förmåga oavsett om de deltagit i interventionen eller inte. Studien antyder att träning av moment som innefattar grundformer i kombination kan ge resultat efter endast 10 veckor, men det faktum att det inte finns någon statistisk korrelation mellan deltagandegrad och förbättring gör att vi ej kan dra några absoluta slutsatser kring detta.

Syftet med studien är att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda på vilka kunskaper och värderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnå syftet har jag formulerat nedanstående frågeställningar.

Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten?

Vilka är de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gäller etik, moral och empati?

Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna?

Metod

Fem ridsportledare i Stockholmsområdet kontaktades baserat på vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom Stockholmsområdet. Några större och några mindre avseende medlemsantal. Ledaren skulle varit aktiv under flera år och med god inblick i verksamheten. Det slutgiltiga valet föll på de klubbar som hade väl utvecklad ungdomsverksamhet. Tid och plats för intervjuerna bestämdes vid det första telefonsamtalet. Intervjuerna har varit kvalitativa för att få en djupare insikt i vilka tankar ridsportledarna har kring sin ledarroll och vilka värderingar de vill förmedla till sina elever. Samtliga intervjuer har bandats och skrivits ner ord för ord.

Resultat och slutsats

Ridsportledarna är välutbildade inom sitt område och i princip inga ”snälla föräldrar” nyttjas som ledare. Eleverna på ridskolan tillbringar mycket tid i stallet utöver sin faktiska ridtid, många gånger upp till sju dagar per vecka. Ridskolans roll som fritidsgård kan därmed diskuteras och i och med den tid eleverna tillbringar där får de äldre eleverna och ledarna även en framstående roll som förebilder.

Ridskolans viktigaste uppgift anses vara att lära ut hur eleverna ska hantera hästen. De oskrivna regler som framför allt poängteras är: horsemanship, ödmjukhet och kamratskap. Alla ryttare på en ridskola måste kunna den sociala koden för just den ridskolan. I det avseendet är ridskolan en extremt fostrande miljö eftersom så många olika människor, med avseende på ålder och attityd, ska kunna mötas på samma område och samsas om samma hästar.