Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilken föreningsidrott man deltagit i som ungdom och alkohol- och tobaksvanor bland vuxna män. Studien ska även jämföra vid vilken ålder man gör alkohol- och tobaksdebut inom de olika idrotterna. Skiljer sig alkohol- och tobakskonsumtionen mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter? Vid vilken ålder alkohol- och tobaksdebuterar man inom olika idrotter? Vilken idrott bör man som ungdom delta i för att ha störst chans till hälsosamma alkohol- och tobaksvanor som vuxen man?

Metod

Mejl skickades ut till 4002 adresser kopplade till olika idrottsföreningar runt om i Sverige. I mejlet fanns en länk till en webenkät med tolv flersvarsfrågor. Föreningarna som kontaktades uppmanades att vidarebefordra länken till personer som varit eller är aktiva i föreningen som idrottare. Det var föreningar från 13 olika idrotter som kontaktades. För den lilla idrotten karting kontaktades också personer med kartingbakgrund via Facebook. Enkäten låg upp i cirka en månads tid. Under den tiden kom 352 svar in. Av dessa användes 295 i studien.

Resultat

Idrotterna som är med i studien är uppdelade efter fem grupper; fotboll, ishockey, karting, lagidrotter (handboll, innebandy och basket) samt individuella idrotter (simning, gymnastik, friidrott, tennis, bordtennis, motocross/enduro och golf). Det enda signifikanta resultatet i studien berör debutåldern för alkohol mellan idrotterna. De individuella idrotterna hade den högsta genomsnittliga debutåldern för alkohol med 16,3 år. Karting hade den näst högsta debutåldern med 15,8 år. Lagidrotterna hade en debutålder på 15,8 år och fotboll hade 15,6 år. Ishockeyn hade lägst debutålder för alkohol med 15,2 år.

Slutsats

Utifrån den här studien går inte att dra några signifikanta slutsatser om hur alkohol- och tobaksvanorna skiljer sig mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter. Genomsnittsåldern ligger mellan 15,2 och 16,3 år för alkoholdebuten. I lagidrotterna ishockey och fotboll sker den genomsnittliga debuten tidigast. Högst debutålder hade gruppen med de individuella idrottarna. Bristen på signifikanta resultat gör att det inte går att svara på frågan om vilken idrott som leder till hälsosammast alkohol- och tobaksvanor i vuxen ålder.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers smak för idrott (praktiktillhörighet) utifrån Lars-Magnus Engströms praktikuppdelning. Syftet är också att undersöka hur kön, föreningsidrottande, betyg i idrott och hälsa samt socioekonomiskt kapital kan relateras till praktiktillhörighet. Studien ska även undersöka vilket lärande de olika praktikerna bidrar till. – Hur ser praktiktillhörigheten bland gymnasieelever ut? – Finns det en relation mellan praktiktillhörighet och lärande?

Metod

En enkätundersökning genomfördes på 270 gymnasieelever. Eleverna kom från tre skolor som alla var belägna i Stockholms förorter. Resultaten analyserades i SPSS och signifikansprövades genom Pearson Chi-Squaretest. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bourdieus habitusbegrepp, Vygotskijs sociokulturella lärandeteori samt Hirdmans och Fagrells tolkning av genussystemet.

Resultat

Utmaning, fysisk träning samt tävling och rangordning var de praktiker som de flesta kände stark tillhörighet med. Färdighetsträning var en praktik som killar i större utsträckning tillhörde än tjejer och rörelse till musik var en praktik som tjejer i större utsträckning tillhörde än killar. De elever som fick ett högre betyg i idrott och hälsa hade en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik samt samvaro med djur. Det fanns inga signifikanta resultat mellan ekonomiskt kapital och praktiktillhörighet. De med högt eller medelhögt utbildningskapital kände en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik, samvaro med djur samt tävling och rangordning. De elever som var föreningsidrottare kände starkare tillhörighet med alla prestationspraktiker samt fysiskt träning och färdighetsträning än de som inte var föreningsidrottare. Resultaten i jämförelsen mellan praktiktillhörighet och lärande visade att de med stark praktiktillhörighet i större utsträckning instämde med påståendena kopplade till praktikens lärande.

Slutsats

Det tycks finnas skillnader i praktiktillhörighet beroende på vilket kön man tillhör. Ens praktiktillhörighet kan också skiljas åt beroende på utbildningskapital och förenings-idrottande. Det tycks finnas vissa praktiker som i större utsträckning leder till högre betyg i idrott och hälsa. Resultaten tyder också på att det finns ett lärande inom varje praktik.

This special issue aims to examine rights-related issues in the everyday context of organized youth sport.

Historically, social welfare providers have defined social and ethnic minorities such as ‘vagrants’ and Romani people as non-deserving and thus excluded them from their work. Gradually during the nineteenth century, however, Christian actors and organizations across Europe were among the first to recognize Romani groups as legitimate targets of relief. The operations required boundary changes where previously undeserving categories were transferred to deserving, thus becoming legitimate targets of relief. The article discusses the Church of Sweden’s social care for minorities, with a special focus on Romani groups from the 1910s to the 1940s. At that point, Protestant social work was permeated by conservative paternalism and focused on changing the individual through interventions defined as help-to-self-help, rather than challenging the unjust social structures in Swedish society. However, welfare measures were enacted differently depending on the majority/minority position of the individual; the recognition or rejection of minority rights affected the distribution and content of Lutheran social welfare. Examining church-led or church-endorsed activities, the contribution sheds light on the differentiation of social and ethnic subgroups and brings nuance to a field that has overlooked the Swedish state church as a welfare provider in the twentieth century. The instances of intersection between and sometimes confusion of social and ethnic boundaries serve as examples of the historicity of such boundaries and churchmen’s contribution to establishing these.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frågeställningar har formulerats för att undersöka detta:

– Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi?

– Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmässa under uppväxt och uppväxt med en ensamstående förälder?

– Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frånvaro av mamma eller pappa under uppväxt?

– Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit älskande under uppväxt?

– Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnådda familjefunktioner?

– Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris?

Metod

Denna uppsats har använts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkät. En egen enkät komponerades och delades ut i Stockholms län. 60 enkäter delades ut, varav 58 av dessa besvarades. Enkäterna hanterades anonymt och sammanställdes först i Excel-ark för att sedan analyseras i SPSS genom Mann-Whitney och Chi-2 test, samt logistisk regression.

Resultat

Prediktorer för intresse för estetisk kirurgi är föräldrar som pratat om att utföra estetisk kirurgi (P=0,049), lägre skattning av psykisk närvaro av mamma (P=0,029), lägre skattning av psykisk närvaro av pappa (P=0,042), lägre skattning av att pappa ingivit respekt kring den egna personens värde (P=0,001) och vid lägre skattning av att familj gett en god grund för en stabil och harmonisk uppväxt (P=0,003). Ingen av dessa kunde enskilt förklara den beroende variabelns variation, utan alla samvarierade. Genom att stegvis exkludera prediktorer i en logistisk regression kunde den viktigaste prediktorn till intresse av estetisk kirurgi identifieras, vilket var, den sistnämnda.

Slutsats

Slutsatsen är att vissa subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi medan påverkan av andra inte gett signifikanta skillnader.

In this article, we study how mountain guiding was organized and regulated in Scandinavia and the Alps between 1820 and 2015 and focus on the most important di erences and similarities in Scandinavia, and between Scandinavia and the Alps. We conclude that Switzerland and Chamonix (France) represent two di erent systems in the Alps during the nineteenth century. However, through the emergence of national and international guide unions the regulation of mountain guiding in the Alps today appears uni ed, with a close connection between national regulation and mountain guide unions. In Scandinavia, Norway and Sweden historically had similar practices organizing and regulating mountain guiding, where a relatively strong layman tradition emerged during the 1960s and 1970s. In 2008, legal decisions led Sweden to change its system to match the Alp model, while Norway held on to the layman tradition. This leaves mountain guiding in Norway as a distinctly less regulated eld than in France, and Switzerland, as in and Sweden. 

Syfte och frågeställningar

Studien skall ge en inblick i den vardag som professionella tränare verkar i, vilket kan skapa en vidare utveckling på hur man i denna yrkesroll kan förbereda sig själv och anhöriga för den framtid som väntar. Frågeställningarna är: Hur ser den professionella tränaren på sin arbetsmiljö?  Hur ser den professionella tränaren på sin yrkesroll? 

Metod

För att på bästa sätt få fram värdefull data till denna uppsats så valdes den kvalitativa intervjun. Däri valdes den semistrukturerade intervjumetoden, där grundbasen utgörs av fasta frågor men där följdfrågor kan skapas efterhand beroende på vad intervjupersonen kommer med för svar. Fyra manliga fotbollstränare med erfarenhet från den professionella elitnivån i Sverige valdes ut till intervjuer. Intervjuerna gjordes på överenskommen plats och pågick mellan 30 - 90 min. Intervjuerna spelades in på en digital diktafon.  

Resultat

Utsattheten hos tränarna har ökat. Risken för utbrändhet, våld och hot likaså. Den ekonomiska förtjänsten har stigit och kan idag likställas med en riksdagsman. Arbetsotryggheten är större då kravet på framgång ökar från media, sponsorer och supportrar. Tränarna anser att ta sig tid för anhöriga är viktigare än att ständigt se på fotboll. Passionen till idrotten är det som håller dessa tränare kvar i yrket. Samtliga anser att de har ett samhällsnyttigt värde där det agerar både tränare, lärare och ledandeförebilder för en personal av idrottsmän i skiftande åldrar 16-40.

Slutsats

Fotbollen har gått från en idrottsligt styrande verksamhet till en samhällsindustri där utomstående krafter har en mer betydande roll för fotbollen än tidigare. Tränarrollen har sedan 1990-talet gått från en ledande roll i idrottsklubben till en professionell position med en bredare betydelse än att bara ta hand om sina spelare. Den idrottskultur som länge stöttats av demokratiska värderingar ur folkhemmet har med den globala ekonomin skapat en tuffare arbetsmiljö. Långsiktiga satsningar blir svårare att genomföra då spelare inte längre är klubbarna trogna utan ses idag som ett säsongsprojekt. Detta gör att dagens elittränare tvingas att använda sig av pragmatiskt ledarskap.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att problematisera individers syn på det egna medarbetarskapet ur ett hälsoperspektiv. Syftet med studien är också att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frågeställningar står i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad är det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad är det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?

Metod

Uppsatsen bygger på material insamlat med hjälp av djupintervjuer. Tre kvinnor samt tre män deltog i studien, samtliga yrkesverksamma. Ingen av dem befann sig i en exceptionell livssituation avseende familj, ekonomi eller arbete. Intervjupersonerna kontaktades via mail som följdes upp med telefonsamtal. Intervjuerna följde ett frågeschema med öppna frågor, kopplade till syfte och frågeställningar. Intervjuerna bandades för att därefter transkriberas ordagrant. Slutligen analyserades materialet utifrån för studien utvalda teorier.

Intervjuanalys och slutsatser

Trots individuella skillnader mellan de olika intervjuerna kan man se en röd tråd genom materialet vad gäller de frågeställningar som står i fokus. Samtliga har en medvetenhet om sitt medarbetarskap och om vad det är som påverkar det, positivt och negativt. Det finns en vilja att ta ett större ansvar för sitt arbete och som anställd. Det som skiljer dem åt är förutsättningarna för detta. Faktorerna mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning samt relationer har betydelse för ett medarbetarskap, men i olika grad. Något som tydligt framgår ur analysen är att kontroll är en av de mer viktiga faktorerna för att trivas på arbetet och i det egna medarbetarskapet. En annan faktor som lyfts fram är relationer, både med kollegor och chef. Ur dessa relationer och tillsammans med ett socialt stöd uppstår ett organisatoriskt samspel mellan individer. Det är svårt att hitta en gemensam nämnare för de två frågeställningarna vad som frigör energi samt vad som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Svaren är lika många som de intervjuade. Här följer dock några ord hämtade från svaren: Frigör energi – uppnådda mål, realiserade idéer, kollegorna. Förbrukar energi – konflikter, nej på affärer, existentiella problem.

Sammanfattning

Utveckling sker inom golfen i Sverige och kunskapen om golfens olika delkapaciteter ökar, men hur ser ”helheten” ut? Detta är en är nulägesanalys på SAS Masters Tour utifrån fyra utvalda hörnstenar samt deras delkapaciteter som vi finner relevanta för elitgolfare i Sverige. Hörnstenarna är fysiskträning, psykiskträning, golfträning samt sociala aspekter.

Syfte och frågeställningar

Syftet är att ta fram en nulägesanalys utifrån hur elitgolfspelarna tränar idag samt deras egna uppfattningar om vilka behov en elitspelare bör kunna tillfredställa utifrån fyra utvalda hörnstenar.

Frågeställningar:

1. Vilka delkapaciteter prioriterar elitspelarna?

2. Vad önskar elitgolfarna att de kunde lägga ner mer tid på?

3. Hur tränar golfarna de olika delkapaciteterna, vilka tester ingår?

Metod

För att få djupare kunskap om de olika delkapaciteterna granskades först artiklar i databaserna PubMed, Sportdiscus, Eric samt sökning i GIH:s kataloger. Vi har valt att använda en kvantitativ metod där en enkätundersökning ligger som grund för studiens resultat. Enkäten bestod av 79 frågor uppdelade på sex olika delar. Respondenterna var rankade topp 30 på SAS Masters Tour 2008, 20 damer och 20 herrars svar bearbetades sedan i statistikprogrammet SPSS.

Resultat

Majoriteten av elitspelarna prioriterar golfträning under tävlingssäsongen under vintersäsongen varierar prioriteringarna. Den delkapaciteten som spelarna lägger ner minst tid på är den psykiska och det är även den som de flesta elitspelarna önskar de kunde prioritera mer. Mindre än hälften av elitspelarna gör kontinuerliga tester för att utvärdera och planera sin träning.

Slutsats

Elitspelarna lägger ner tid på de olika hörnstenarna men ser oftast inte sammankopplingen mellan dessa. En lösning på problemet kan vara mer samarbete med nätverk, kommunikation mellan mentaltränare, fystränare och tekniktränare och alltid med spelaren i fokus. Med bättre kommunikation kan vi lära av varandra!

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet var att undersöka idrottslärares uppfattning av friluftslivsbegreppet och eventuella samband med det friluftsliv som genomförs i grundskolan år 6-9.

1.      Vad är idrottslärarnas uppfattning av begreppet friluftsliv i förhållande till Friluftsgruppens definition av friluftsliv?  

2.      Vilken typ av friluftsliv genomförs av idrottslärarna under lektionstid och på friluftsdagarna i år 6-9?

3.      Hur ser de eventuella sambanden ut mellan vilken typ av friluftsliv som bedrivs och inställning hos läraren samt andra förutsättningar i arbetssituationen?

Metod

Vi har konstruerat en internetbaserad enkät som skickats ut via e-post till 194 slumpmässigt utvalda idrottslärare, åtta till tio lärare per län. Vi tog fram beskrivande statistik samt undersökte korrelationen mellan enkätsvaren i statistikprogrammet SPSS.

Resultat

I snitt överensstämde idrottslärarnas uppfattning till 80 procent med Friluftsgruppens definition av friluftsliv och ingen hade en överensstämmelse lägre än 60 procent. Friluftslivet i skolan domineras av moment som dans, lagbollspel, löpning, orientering och simning. Det som förekom minst var klättring, långfärdsskridskor, paddling, ridning samt övernattning i tält/vindskydd. De mer friluftsinriktade momenten stod för 36 procent av den totala mängden friluftsliv i skolan. De faktorer som hade samband med vilket typ av friluftsliv som genomfördes i skolan var vilja hos skolledningen och vilja hos läraren.

Slutsats

Många idrottslärare har en hel del idrottsmoment inom sin friluftslivsundervisning, men det hindrar inte att lärarna har en uppfattning om friluftsliv som i ganska hög grad överensstämmer med Friluftsgruppens definition av friluftsliv. Det finns alltså inget samband mellan uppfattning och genomförande, vad som däremot verkar ha betydelse för vilket friluftsliv som genomförs är viljan hos läraren och skolledningen.

I september 2014 bytte Leeds Metropolitan University, trots studentprotester, namn till Leeds Beckett University; universitetets första colleges låg i Beckett Park, vilken i sin tur fått namn efter bankiren och konservative parlamentsledamoten Ernest Beckett, 2nd Baron Grimthorpe (1856–1917), vars alma mater faktiskt var Trinity College, Cambridge. Leeds-studenternas motstånd hade sin grund i att namnändringen beräknades kosta en kvarts miljon pund, alltmedan inte minst universitetets idrottsanläggningar tillåtits förfalla. Vi vet inte hur universitetets personal ställde sig till namnförändringen, och särskilt nyfikna är vi ju på vad professorn i Leisure Studies (fritidsforskning, fritidsvetenskap) vid Leeds Beckett University, Karl Spracklen, tyckte om förändringen. Detta är dock blott "idle curiosity"; Spracklen är aktuell av ett helt annat, och viktigare, skäl, nämligen för sin bok Leisure, Sports & Society (Palgrave Macmillan). Spracklen, som är sociolog och vars forskningsintresse också inkluderar "metal music" (som sekreterare för International Society for Metal Music Studies och redaktör för Metal Music Studies) och "whiskey tourism" (som drivande i British Sociological Associations Alcohol Study Group) är en centralfigur inom det brittiska fritidsforskningsetablissemanget – han har bland annat varit ordförande i viktiga LSA, Leisure Studies Association från 2009 till 2013. Han har därtill en lång rad publikationer bakom sig, böcker, antologibidrag och vetenskapliga artiklar inom idrotts- och fritidsforskning i vid mening. Den nya boken ges här en grundlig recension av Erik Backman, som ju vet ett och annat om fritidsforskning, Spracklen bottnar teoretiskt i Habermas, i sig ovanligt bland brittiska forskare, men också i Marx, Weber och Bourdieu, bland andra, i sin utforskning av sambandet mellan fritid, fysisk aktivitet och sport ur ett tvärvetenskapligt perspektiv som innefattar idrottsvetenskap, sociologi, cultural studies, historia, filosofi och psykologi. Och vår recensent är imponerad över bredden, djupet och ambitionsnivån – även om det kan bli lite tjatigt från och till.

Vad är egentligen friluftsliv? Vilka förändringar kan man iaktta på friluftsarenan i det nutida samhället? Vilka ungdomar är det som utövar friluftsaktiviteter och i vilken utsträckning gör de det? Förekommer friluftsliv i grundskolans undervisning?

Sammanfattning

Konståkning har blivit en alltmer fysiskt krävande idrott där utövarna tvingas träna både hårdare och längre pass. På grund av detta är de utsatta för skaderisk.

Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att kartlägga de vanligaste skadorna inom konståkningen i Sverige samt dess möjliga orsaker.

1. Vilka är de vanligast förekommande skadorna bland 9-20 åringar inom svensk konståkning?

2. Vilka möjliga bakomliggande orsaker kan bidra till dessa skador?

3. Får åkarna specifik skadeförebyggande träning?

Metod

Enkäter skickades ut via e-post till alla konståkningsklubbar i Sverige med frågor om deras åkares tävlingsstatus, träningsvanor, skador de senaste två säsongerna samt detaljer om dess skador och konsekvenser för träningen. 72 åkare svarade på enkäten, varav 52 hade varit skadade och 20 inte hade haft skadebekymmer. 62 av samtliga respondenter är flickor och 10 pojkar.

Resultat

De vanligaste skadetyperna visade sig vara sträckningar hos flickor och pojkar och dessutom utgjutningar hos pojkar. De flesta skadorna förekom i fot/fotled, knä och rygg. Enligt enkätsammanställningen ökade risken för skador med ökad ålder, träningsmängd på is, antal år de har varit aktiva, samt låg uppvärmningsfrekvens (i enkäten besvarat som ”sällan” eller ”ibland” till skillnad från ”ofta” eller ”alltid”) och tidslängd inför träningspassen.

Slutsats

Min slutsats är att ju högre belastning desto större är risken för skador. Kvantiteten gör att belastningen ökar eftersom hoppträning sker väldigt ofta. Det finns dessutom för lite kunskap om skadeförebyggande träning.

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka om de fysiskt kvantifierbara förmågorna snabbhet, spänst, styrka och kondition har betydelse för slutbetyget i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio. Följande frågeställningar var centrala för studien: Överensstämmer data från CY-PSPP med de egenformulerade enkätfrågorna? Korrelerar självskattade fysiska förmågor med betyget i idrott och hälsa? Finns det någon skillnad mellan ovan nämnda självskattade fysiska förmågor i hur de korrelerar med betyget i idrott och hälsa?

Metod

Studiens data baseras på enkätsvar från 233 gymnasieelever i stockholmsregionen. Enkäten är dels utformad efter CY-PSPP-metoden, dels av egenformulerade frågor. Databehandlingen utfördes i beräkningsprogrammen Excel och SPSS Statistics, där Spearmans rangkorrelation beräknades. CY-PSPP variablerna jämfördes med variabeldata från de egenformulerade frågorna.

Resultat

Resultatet av jämförelsen mellan CY-PSPP och EF-frågorna visar på tydlig korrelation. Baserat på elevsvaren var spänst den kvantifierbara förmåga som i högst grad korrelerade med betyget, strax följt av snabbhet och kondition. Styrkeförmågans korrelation gentemot betyget var långt mycket lägre än för de andra värdena.

Slutsats

Data från undersökningen pekar på att det finns positiv korrelation mellan alla de fyra förmågorna och betyg i idrott och hälsa. Förankrat i Bourdieus begrepp är det svårt att avgöra i hur stor utsträckning konditionsförmågan i sig kan klassas som ett kapital för höga betyg samtidigt som styrkeförmågan föga verkar vara ett kapital i detta avseende. En del tyder på att snabbhet och spänst i lite högre grad än kondition kan ses som ett kapital för betyget.

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sociala mediers eventuella samband  med den psykiska hälsan hos gymnasieelever. I undersökningen utreds om en ökad användning av skärmtid, tid på sociala medier och om sociala medie appar har något samband med psykisk hälsa. I studien undersöktes även hur deltagarna använder sociala medier och om de har eventuella samband med psykisk hälsa. Såväl undersöktes om tid på sociala medier har ett samband med koncentrationsvårigheter 

Metod: Studien gjordes som en tvärsnittsstudie. En webbaserad enkät gjordes med frågor om psykisk hälsa såväl som användande av sociala medier och skärmtid. Populationen för studien var gymnasieelever som hade medelåldern 16.5 år.   

Resultat: I studien uppmättes fyra resultat. Ett samband finns mellan koncentrationssvårigheter och tid på sociala medier (p=0.018 och r=0.240). Det andra sambandet var mellan psykisk ohälsa och de som tittar på sina vänners profiler  (r=0.405, p<0.001). Det tredje sambandet var mellan psykisk ohälsa och att tagga personer i foton (p=0.035, r=0.241). I studien så utmärktes även ett signifikant skillnad mellan män och kvinnors psykisk ohälsa där kvinnor hade mer psykisk ohälsa (p = 0.014).

Slutsats: I denna studie observerades inga samband mellan total skärmtid, användning av sociala medier och psykisk ohälsa. Däremot framkom samband med mer tid på sociala medier och koncentrationssvårigheter. Tagga foton och psykisk ohälsa visade sig ha ett samband. I undersökningen kan även ett samband med psykisk ohälsa och kvinnor som tittar mer frekvent på deras vänners profiler observeras. Studien kan bara visa samband då det är en tvärsnittsstudie.

Aim

The aim of this study was to try to understand youngsters and their attitude to alcohol in the countryside and in a large city. The questions at issue have been: How do youngsters from the countryside, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? How do youngsters from a large city, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? Can we understand youths’ attitude to alcohol on basis of the factors: School, family and friends? Are there any differences and similarities?

Method

Interviews have been implemented with four youngsters in a large city and in the countryside. To gain as much as possible from the interviews a questionnaire was distributed to two classes in year nine in the countryside, and one class in the large city. The interview material was analysed on the basis from earlier research and two theoretical models.

Results

According to the youngsters that drink, both in the countryside and the large city, the most common view in school was that high demands are put on the youngsters and that they should study more then they do. On the other hand, the ones that stated that they do not drink agreed to that it was easy to keep up with school and that they enjoyed school.

Concerning the familysituation, individual differences are seen and no clear patterns are shown. Either separated- or parents that lives together seems to be risk- or protectionfactors in this study. On the contrary, parents’ alcohol consumption seems to affect the youngsters’ attitude to alcohol, even if not all of them see it that way. Friends have an important impact in the youngsters’ alcohol consumption and their attitude to alcohol.

Conclusion

The conclusion is that friends and family are factors that influence youngsters and their attitude to alcohol. The schools importance seems, on the other hand, to be fairly weak. There are differences and similarities between the youngsters’ on the countryside and the large city; among other things, the associations they made to the words alcohol and party.

Introduction: Youth participation in organized sport, a longstanding leisure-time activity in Sweden, is both popular and polarized. There are variations in levels of participation related to sociocultural aspects such as gender, socioeconomics, and demography. This ongoing doctoral project investigates young people's evolving engagement in different forms of movement culture, emphasizing and investigating young people’s taste for different forms of movement culture and their perceived reliance on digital technologies. Situated within the research school"School, sport, screens," the study primarily explores youth participation in movement culture. The project is, to some extent, a continuation of earlier studies regarding young people’s participation in movement culture (Larsson 2005, 2008, 2019; Nilsson 1998).

Aim and Theoretical Framework: This research examines young people's participation in movement culture and how it is valued and perceived in the digital era. Drawing on sociocultural and pedagogical perspectives, the theoretical framework, inspired by Bourdieu and Engström, incorporates the contextual role of digital technologies. Movement culture, defined as socially formed physical activity outside daily obligations (Engström, 2013), is used as a foundation to describe different forms of organized physical activity and is analyzed using Bourdieu's concepts of practices, logics, habitus, and taste.

Method and Selection: Using a mixed-method approach, the study combines interviews and a cross-sectional survey in four different Swedish regions. This enables a comprehensive exploration of participation influences and trends, including sociocultural factors and the participant’s own perceived reliance on digital technologies. Data collection spans from December 2023 to February 2024.

Results, Discussions, and Conclusions: Preliminary findings will be presented at the conference.

The Nordic countries score high gender equality ratings and we have a long tradition of working with feminist agendas promising liberal futures to both young women and men. Still, today’s young women struggle to make room for female participation in male-dominated space. Based on ethnographic research, this article explores gender manoeuvring, i.e. manipulations of the relationship between masculinity and femininity in the patterned beliefs and activities of Swedish skateboarding. The three most apparent femininities in the empirical material, ‘the tomboy’, ‘the bitch’, and ‘the lesbian’, are discussed and how they sometimes give rise to gender manoeuvring and sometimes not. It is argued that the formation of a national network harnessing feminist strategies has been successful in making space for female skateboarding in local skateparks and the mainstream media. The negotiations these actions result in have the potential to transform the hierarchical gender order between and among masculinities and femininities. However, simultaneous tendencies to preserve the unequal gender structure through valuing both hegemonic masculinity and femininity become visible.

Den här boken är skriven med avgångsstudenter i åtanke. Boken ska enligt författaren locka till användande av teorier och till tänkande med hjälp av teorier. Den ska presentera teorier på ett tillgängligt sätt. Teorierna i fråga är sociologiska och angränsande till detta akademiska fält. Varje kapitel i boken tar en eller två teorier som utgångspunkt för att belysa snowboard. Studenter skulle då kunna omsätta dessa exemplifierande kapitel och inspireras till att använda teorierna i sina egna arbeten som inte nödvändigtvis behöver handla om just snowboard. Kapitlen är tematiska och handlar till exempel om genus och kropp, om representationer i medier, och om makt och politik.

Det har skett ett antal vändningar inom samhällsvetenskaplig forskning på senare tid. En sådan vändning har beskrivits som kroppslig, och som en konsekvens därav kan vi enligt somliga idag också tala om en sinnlig revolution. Skateboardåkning är en synnerligen fysisk aktivitet där kroppens sinnen används i hög grad. Ljudet av hjulen mot underlaget indikerar till exempel materialets beskaffenhet och brädans fart för utövaren. I den här presentationen diskuteras (kvinno-)kroppens upplevelse av skateboardåkning. I kroppen omsätts omgivningens arkitektur till sinnlig upplevelse och affekt. Där möts den fysiologiska känslan och den sociokulturella. Kroppar uttrycker och gör. De lyckas och misslyckas. De strålar av lycka och böjer sig i skam. Teoretisk inspiration hämtas från Tomkins bland andra.

As one of the many claimed turns in social sciences lately, we experience (sic!) a corporeal one and as consequence we now know of a sensual revolution. Within that framework this paper discusses female skateboarding and its sensuous appearance. Female skateboarders in Sweden are using their bodies to negotiate power. In so doing their performing bodies are sensing subjects but also sensational objects. Bodies are where senses and affect meet with cultural and social assumptions. Bodies express and perform, bodies fail and succeed, bodies beam in pride and are put in place. Theoretical inspiration comes from various areas such as girlhood studies, the anthropological research on the senses in culture, and the psychology of affect.

Today's society is subject to an increased importance of aesthetics and an increasing individualism. New trends are adopted early by young people, which make it interesting to focus on how identity is formed and meanings are constructed in a youth culture context and in relation to ongoing societal processes of change.

The purpose of this dissertation is to interpret and analyse the construction of meaning within the skateboard and snowboard communities in the social and cultural contexts. In particular, this dissertation is about the relationship between three levels, cultural, practice and individual. The title "Traces" alludes to four analytical themes taking different tracks in the book; consumption, gender, place and identity that are reflected in different chapters. However, the individual leaves traces in culture as culture does in the individual. Furthermore, skaters and snowboarders leave actual tracks in their local geography.

Theoretically the study has a culture analysis approach with a semiotic base where five theories are intertwined. Johan Fornäs contributes with his interpretation on culture as system of signs and signifying practices, Stuart Hall adds the concept of representations, Kirsten Drotner provides her argumentation regarding aesthetic practices whilst Ulf Hannerz enriches the dissertation with his discussion on transnational culture-flows and the social diffusion of culture. Roger Säljö proposes a socio-cultural perspective of learning where learning is about participation in knowledge and skills. The method used is ethnographical. The multifaceted empirical material, from field studies and interviews, Swedish skateboard and snowboard magazines between 1978 to 2002, skateboard and snowboard videos, press articles, and websites, has been triangulated. In addition, there are three personal albums of skateboarder, snowboarder and surfer Ants Neo.

The study shows that there are stereotyped notions about what boarding means and what it means to be a boarder. These notions both create and are created by the boarders themselves but are also used by advertisers for products not related to board sports at all. These notions, based as they are on ideas of resistance and radicalism, serve to emphasise that boarding is masculine. Resistance takes concrete form in its attitude to organized sports and to multinational brands and in the unusual use of places in the urban environment. To be a boarder is, apart form the boarding skills required, to be also part and parcel of these attitudes.

The study explains how meaning and identity are created through informal learning processes in youth culture contexts. In these group-forming processes, both the individual and the community are formulated in social, cultural and aesthetic terms. 

Aim and Research Questions

In December 2022, at the prize ceremony for FIFA World Cup in Qatar Lionel Messi wasendowed with a traditional garment – a bisht – by the emir of Qatar, Sheikh Tamim bin HamadAl Thani. Consequently, the bisht was a highly visible part of the Argentinian celebration onthe podium. All was broadcasted throughout the world. Instantly, the event caused an upsurgeof discussion the lively media debate contained cultural praise as well as accusations of bothislamophobia and racism. How can this debate be understood?Social and cultural ideas are entrenched in sport; however, they are not always interpreted thesame way and the incident described above provides an excellent opportunity to study thecontemporary effects of globalization.

The aim of this presentation is to describe and analyze the mediated value laden expressionsfrom a critical cultural perspective the way they were broadcasted in the coverage of the prizeceremony for the FIFA World Cup 2022 by selected sources.

• Which arguments are audible and visible, who present them, where and in whatways?

• How can these arguments be understood as expressions of transnational culturalflows, cultural complexity, globalization and mediatized values?

Theoretical Background and Literature Review

Three decades ago, Hannerz published the now classic book on cultural complexity and thesocial organization of meaning. He described a creolizing world characterized by diversity inorganization. In his words, ‘autonomy and boundedness of cultures must nowadays beunderstood as a matter of degree’ (Hannerz, 1992, p. 261). Moreover, he stated that thedistribution of culture is asymmetrical where internally diverse transnational culture flowsbetween centers and peripheries. Popular culture, such as sport, fits well in the center/peripherystructure and may even model it, according to Hannerz (1992, p. 240).Before the turn of the century, globalization was a key topic among social science researchersinterested in sports (e.g. Maguire, 1999). The risks of global consumer culture eradicating localcultural expressions was debated. Since then, the importance of media has expanded not leastas a mediator of values (Bolin, 2011). At present, the Qatar World Cup caused journalists andfootball fans to address moral concerns related to the placing of the megaevent, and researchersto critique the adverse effects on social and cultural aspects of sports. For instance, Fruh,Archer and Wojtowicz (2023) argue that Qatar’s interest in hosting the event is a clear case ofsportswashing, i.e., to better a dubious moral reputation through distraction from ethicalviolation, reducing or normalizing it.

Research Design, Methodology and Data Analysis

To describe and analyze the mediated value laden expressions broadcasted in the coverage ofthe prize ceremony for the FIFA World Cup 2022 three different media outlets where chosen:Al Jazeera, SVT and BBC. They were expected to have various perspectives on what happenedon screen given their various social and cultural setting. Al Jazeera was chosen as the Qatariexample, BBC as an example from a country renowned for its well-established interest infootball and SVT for convenience purposes.Sport Media and CommunicationSport Media and Communication310310A theoretically informed reflexive thematic analysis (Braun & Clarke, 2019) was performedto describe and analyze the mediated value laden expressions in both text and images.

Results/Findings and Discussion

Preliminary findings to be developed further show how the bisht was used to display Qataricultural values as part of a key event during the World Cup. The bisht can be understood as acultural device initiating a debate on mediated values and later commercial values. Intersectingand conflicting understandings are showcased. For instance, Al Jazeera includes a BBCcommentator questioning the bisht in their edited version of the ceremony which in turn isinterpreted as both racism and islamophobia in the comment section. Argentinian supportersare further portraited as positive both towards the bisht and Messi as their GOAT. By SVT,Qatar is described as hitting the jackpot with the bisht: ‘This image which will be historical,where he wears this Qatari bisht, I’d say, for them they hit the jackpot’ (SVT).

Conclusion, Contribution, and Implication

Hannerz (1992. p. 5) stated that ‘electronic media play a part in shaping and channelingculture’. The following three decades demonstrates a vast expansion globally on mediatizationand the broadcasting of values (Bolin, 2011).To conclude, it may be argued that these values flow transnationally along center/peripheryconnections and inform all involved including football and sports per se. Whether the valuesare regarded as sportwashing and distinctively wrong because it exploits basic sporting valuesto fulfill its aims and makes all involved complicit in the misconducts (Fruh, Archer &Wojtowicz, 2023), or a battle of power in a creolized world, or simultaneously both, is arguablya question of perspective.

References

Bolin, G. (2013). Value and the media: Cultural production and consumption in digital markets. Ashgate Publishing, Ltd.

Braun, V. & V. Clarke (2019). Reflecting on reflexive thematic analysis, Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 11:4, 589-597, DOI: 10.1080/2159676X.2019.1628806

Fruh, K., Archer, A., & J. Wojtowicz (2023). Sportswashing: Complicity and corruption. Sport, ethics and philosophy. 17:1, 101-118. DOI: 10.1080/17511321.2022.2107697

Hannerz, Ulf (1992). Cultural complexity. Studies in the social organization of meaning. Columbia University Press. 

Maguire, J. (1999). Global sport. Identities, societies, civilizations. Polity. 

Whether practiced in schools or in sports clubs, the changing room provides a site for transforming yourself from the everyday you to the sporting you and then back again. This transformation involves social, cultural, material, sensorial and affective aspects. For instance, shedding the outer skin, metaphorically speaking, reveals what is beneath, i.e. the naked body with all its beauty and fleshly flaws. The commonplace mirrors support not only individual physical scrutiny, as well as social interaction on what is displayed, but visibility per se. This is a place for regulating looks, but also for regulating observational practices. Although perhaps foregrounding the visual, changing rooms are nevertheless highly multisensorial. The echoing glazed tiles in the showers bounce the sound of cascading waters. Bodily odours like sweat mix with smells from shampoo, various skin products and deodorants. Although this space and the transformations occurring here are fascinating and may provide new knowledge on the way we handle our material bodies in relation to sports, it is an ethically challenging space for doing ethnography. How can this space and the transformations occurring here be studied ethnographically without transgressing integrity?

With its prominent street style, skateboarding may be described as a fine example of urban sport. Although deriving from the culturally western world which boasts of a high level of gender equality, the representation of women in skateboarding has remained surprisingly low. In addition, urban milieus in the open and liberal European society have lately been described as places where young women may face harassments and aggression. Drawing from long term sensory ethnography and inspired by later theoretical turns in social sciences focusing the importance of the material environment, this paper discuss how women skateboarders experience the physical activity as enmeshed with the material context at the same time heavily depending on the social and cultural context. The urban environment with its smooth marble or rough asphalt surfaces, its alarming sounds and tingling smells forms the experience of skateboarding. Moreover, it forms the construction of femininity. This paper contributes with new empirical findings on what it means to practise a physical activity in urban locations as a gendered minority. In doing so, it also adds to the discussion on how a material feminist theory might be sketched and developed without overlooking the social and cultural aspects.

Skateboarding or ‘sidewalk surfing’ emerged in the late 1950’s southern California, whereby surfers were not in the sea. The aim of this special issue is to benchmark critical research on skateboarding, youth and subculture on an international basis to contribute to the field of research which explores contemporary skateboarding focusing on young people’s everyday lives from a cultural perspective. Skateboarding is a very individual thing; it is about balance, and it is also about how you hold yourself in a collective subculture within local communities and global media where ‘living side ways’ as Friedel (2016) calls it, is a type of philosophy of the everyday. Skateboarding has evolved from a creative urban activity with a legendary past meshed with subcultural values into an Olympic sport and a platform for multinational industry and global enterprises. On this basis there are tensions between subcultural authenticity within skateboarding and the pursuit of instrumental profit sought by corporate companies who are at some distance from the young people themselves. (Introduction)

Sweden prides itself as a country where young women can enjoy gender equality. Yet many young women skateboarders still experience discomfort when skateboarding in public spaces. We argue that diverse strategies are required to intervene in the intransigent problem of gender inequality in the male-dominated sport of skateboarding. We discuss two intertwined strategies adopted in Swedish skateboarding contexts, strategic visibility and strategic entitlement. Strategic visibility is premised on making girls a special case, separated from the boys, and therefore highly visible. The other intervention goes beyond the limits of gender, aiming to achieve strategic entitlement, which takes-for-granted girls’ participation and competence. Drawing from ethnographic data, we explore the paradoxical spaces of these interventions, identifying the benefits and risks of each strategy. We conclude that both strategies are important, yet the latter breaks new ground. Strategic entitlement, which constructs skateboarding girls as ordinary and indistinguishable from boys, no longer constructs gender as a limiting factor. Interventions to promote gender equality should include strategies that seek to go beyond gender and strategies that acknowledge the significance of gender. We need to keep experimenting with and researching the unintended consequences of all strategies for challenging and changing male dominance in sport and leisure.

This presentation critically explores elite athletes’ accounts on the anti-doping system and how ideas of purity and danger shape their experiences and practices within it. Theoretically, we draw from Mary Douglas’ influential ideas on purity and danger. These ideas encompass the idea that separating dirtiness from cleanliness provides a way to systematically create and maintain symbolic, societal and cultural order. Data from 13 qualitative interviews with elite athletes in three different sports dispersed over five geographical continents was analysed using a reflexive thematic analysis. The analysis shows a strict conviction of the importance to distinguish the pure from the impure, in our study played out as practices and experiences of assurance, intimidation and shaming. The danger of breaching the sharp line between purity and danger had to be handled by the individual athletes through taking precise measures to avoid pollution. The elite athletes’ bodies become the places where boundaries can be built, and sharp limits arise. A conclusion is that the athletes have much to gain from becoming ‘guardians of purity’. We caution, however, that such positioning implicates symbolic values on cleanliness that may simultaneously infer others’ dirtiness.

In this article, we draw from and develop existing ideas of spatial desire and emplacement to explore skateboarders? skilful mobility and perceptive competence. By combining findings from Swedish and Danish ethnographic studies, we illustrate how skateboarders imagine and make new material encounters both in urban environments not originally built for skateboarding and in skateparks. These imaginations and makings include memories of previous material encounters and are a part of ongoing social negotiations, but they also have a component of imaginary novelty. Making and imagining are discussed as materialization and formation, which include the idea of active materials and sentient practitioners. Two types of material encounters were imagined and made: transitions and smooth lines. Subsequently, two characteristics of these types of encounters were described: ?kind? and challenging. The processes of imagination and making took a mutual understanding for granted and deeply engaged the body in the ever-changing material environment. We argue that a conceptualization of spatial desire as emplaced and highly imaginable is fruitful for research on skateboarding and other movement cultures where engagements with materials come to the fore.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar:

Syftet med vår studie har varit att jämföra genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa hos elever med svensk respektive utländsk bakgrund i två olika skolor med skilda etniska sammansättningar.

Frågeställningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med utländsk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med svensk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lärarna i idrott och hälsa att utländsk härkomst hos eleverna påverkar deras deltagande och prestation i ämnet? Hur uppfattar elever med utländsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms?

Metod:

Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoängen i idrott och hälsa på två grundskolor i nordvästra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoängen baserades på data från läsåret 2005. Vi tittade på betyget i idrott och hälsa i årskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg från den utländskdominerade skolan och 166 betyg från skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund. Två elever och två idrottslärare intervjuades i varje skola. Eleverna som intervjuades i studien gick i åk 9. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval.

Resultat

– Elever med utländsk bakgrund presterade bättre i den skolan där majoriteten av eleverna hade svensk bakgrund.– Elever med svensk bakgrund presterade bättre i den skolan där majoriteten är eleverna hade utländsk bakgrund, men skillnaden var marginell.

– Idrottslärare A anser inte att utländsk bakgrund påverkar prestationen i ämnet idrott och hälsa, medan idrottslärare B säger att utländsk bakgrund påverkar prestationen och deltagandet negativt, samtidigt som han motsäger sig själv.

– Båda eleverna betonar idrottslärarens och föräldrarnas roll som en viktig faktor för elevernas prestation.

Slutsats:

Studiens slutsats är att skolans etniska sammansättning har inverkan på genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa för elever med utländsk bakgrund. För elever med svensk bakgrund hade skolans etniska sammansättning endast en marginell inverkan.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen var att studera och analysera de budskap som förmedlas i samband med idrott i serietidningen Bamse. Frågeställningarna i arbetet var på vilket sätt förmedlingen sker respektive vilka budskap det är som förmedlas.

Metod

Datainsamlingen skedde genom textundersökning och bildanalys. Antalet årgångar av tidningen som studerades var sju (mellan år 2001 och 2007). Utöver detta studerades två nummer av Bamse-extra. Samtliga episoder i de angivna utgåvorna lästes igenom, men endast de delar analyserades där något idrottsinslag på ett eller annat sätt var bärande av budskap. En analysmodell användes för att lättare kunna uttolka seriernas fulla innebörder. Modellen har reviderats något men är ursprungligen utformad av Lars Peterson.

Resultat

Förmedlingen av budskap sker ibland genom att de tydligt uttalas i episodernas slutskeden. Den kan också ske genom att det görs en klar tudelning mellan goda karaktärer som handlar gott och onda dito som handlar skurkaktigt. På så vis förmedlas vad som är ett handlingsmönster att eftersträva och vad som inte är det. Ett ytterligare sätt som förmedlingen sker på är genom att låta läsaren förstå huruvida olika sätt att handla får önskvärda eller icke önskvärda konsekvenser.

De budskap som förmedlas är att det goda övervinner det onda, att alla ska få vara med, att det (i normalfall) är fel att fuska, att en handling måste alltid ses i ljuset av omständigheterna och de bakomliggande motiven, att tankeförmåga och teknik bringar idrottslig framgång, att personer av kvinnligt kön mycket väl kan vara dugliga idrottare (liksom män kan), att man skall ställa upp för varandra, vara hjälpsam och generös, att den som försöker utsätta någon annan för något elakt eller obehagligt ofta faller offer för gärningen själv, att man skall våga stå för vad man har gjort, att allt inte bör handla om att vinna, att man skall våga delta och inte ge upp, att det oväntade kan vinna samt att man inte skall döma någon på förhand.

Slutsats

Budskapen följer en tydlig linje om att man skall handla gott. För att kunna göra det bör man vara öppensinnad, rättrogen, ödmjuk, fördomsfri, eftertänksam, solidarisk, hjälpsam, vänlig, generös, ärlig, trägen och framåt samt ha en känsla för alla individers lika värde. Ett gott handlande leder enligt Bamse till en mer trivsam tillvaro för samtliga. Idrottslig framgång bringas av tankeförmåga och teknik.

Justice and fairness in sport is fundamental for its legitimate existence. On a global level, the creation of the World Anti-Doping Agency and the regulatory framework World Anti-Doping Code was formed largely as a consequence of the need for a coordination of the work against performance enhancing drugs in sports. Today, the anti-doping system often means application of rules and "best practice" developed in the cultural West for the cultural rest. Research on anti-doping policy or practice not only tends to be based on deductive models, these models may also assumingly be culturally biased. Moreover, we have relatively little knowledge of the practical conditions for individual athletes concerning implementation of the rules in different contexts around the world. This presentation, however, adds to the existing research with new empirical findings from interview data on diverging conditions for elite athletes in different social, cultural and geographical contexts. Through exploring how 13 elite athletes from five continents and three different sports federations perceived the anti-doping programme, we were able to show that global anti-doping policy was implemented in different contexts under different conditions. These differences included infrastructure, knowledge and support. How participation in anti-doping procedures on an everyday basis is endorsed may thus vary around the world.

By examining our interview data on the athletes’ perceptions and experiences in relation to theories of procedural justice, we were able to analyse the legitimacy of anti-doping in practice. These findings suggest that inequities and structural injustice emerge on an individual level because of the varying contexts and conditions. In turn, the consequences may have implications for the legitimacy of the anti-doping work. In order to understand implementation processes of regulations, we propose that anti-doping policy-making pay attention to differences that may exist on an individual and practical level. Perspectives that underpin regulations applied globally should in other words be sensitive to varying contexts and conditions.

Vad är rörelse? Hur kan vi arbeta med rörelse i dagens skola? Hur kan vi förstå kroppsliga rörelsers sociala betydelse? Boken berör dessa frågor med utgångspunkt i Rudolf Labans rörelseramverk och lyfter fram de kroppsliga rörelsernas sociala och didaktiska aspekter.

Boken passar som läromedel inom idrottslärarutbildning och ämnet idrott och hälsa i skolan och i andra sammanhang där rörelse och rörelsedidaktik är i fokus. Antologin är ett bidrag till sociologins forskningstradition av att studera gester, interaktioner och samspel. Detta gör också boken användbar både för begreppsdiskussioner och praktiska övningar i undervisning inom sociologi och närliggande ämnen.

I de olika kapitlen uppstår unika möten mellan Labans rörelseramverk, didaktik i ämnet dans och rörelse och sociologisk analys. De rörelseaspekter som tas upp och fördjupas är: kropp, rum, dynamiska uttryck och relation. [Text från förlaget]

• Introduktion till Labans rörelseramverk
• Introduktion av sociologiska termer
• Bokens disposition
• Referenser

Vilka är det som motionerar och vilken motionsform väljer de? Motionsutövning är ett uttryck för en livsstil, relaterad till ålder, klass och kön, och inte minst till erfarenheter från ungdomsåren. Valet att ägna sig åt motion, liksom smaken för olika aktivitetsformer, är tydliga markörer för social position. I "Smak för motion" presenterar Lars-Magnus Engström sin unika studie som rönt stor uppmärksamhet internationellt. Hur såg motionsvanorna ut för 15-åringar 1968? Och hur ser de ut för personer i 50-årsåldern, ca 40 år senare? I denna longitudinella studie, där författaren följt ca 2000 flickor och pojkar från tonåren till medelåldern, kommer nya och överraskande resultat fram. Boken vänder sig till alla som är intresserade av frågor som berör folkhälsa, livsstilar, idrotts- och motionskulturer. Den kan med fördel användas inom lärarutbildningar och andra utbildningar vid högskolor, folkhögskolor och gymnasieskolor, som har kurser med inriktning mot livsstilsfrågor, idrott och hälsa. 

In this article, we present a framework for exploring participation in and social stratification of movement culture based on Pierre Bourdieu?s concept logic of practice. The background to our approach is Lars-Magnus Engström?s struggle to understand the impact of social stratification on participation in movement culture in a now nearly fifty-year follow-up study. The aim of the article is to elaborate further a framework, which Engström drafted in one of his last publications. Here, we assume that participation in movement cultures is guided by a number of logics of practice that are historically, culturally and socially constituted, and which relate to people?s tastes in particular ways that lead to social stratification. These logics are grouped into three overarching kinds of practices: performing, improving and experiencing, which engender both practice and social stratification. Further, the different logics of practice are linked to a principle of uncertainty, which means that quantitative empirical data must be interpreted rather than measured in a strict sense. The here outlined framework suggests that future research about participation in movement culture needs to take into account information about the structure, rhythm and tempo of the practice, as well as of the directionality of the actions. Information about these issues can hopefully contribute to a more elaborated understanding of the impact of social stratification on participation in movement culture, and in what forms movements are pursued.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie har varit att utifrån ett komparativt perspektiv, mellan två skolor, undersöka orsakerna till pojkars och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. De frågeställningar som användes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala arbetsplaner i ämnet idrott och hälsa och hur väl förankrade är dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslärarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslärarna om en elev ska få betyget MVG? Hur medvetna är idrottslärarna om pojkars och flickors villkor i ämnet idrott och hälsa?

De metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Två grundskolor deltog i undersökningen. På den ena skolan (skola A) hade fler pojkar än flickor betyget MVG i ämnet idrott och hälsa medan det på andra skolan (skola B) var tvärtom. Efter att skolorna gett sitt medgivande att delta i studien analyserades och jämfördes skolornas lokala arbetsplaner samt den nationella kursplanen i idrott och hälsa. Utifrån resultatet av textanalysen samt studiens tre sista frågeställningar utformades tre frågeområden. Därefter intervjuades en idrottslärare på vardera skolan. För att förklara och förstå resultatet har Yvonne Hirdmans genusteori använts.

Resultatet visar att skola B: s arbetsplan är bättre förankrad i den nationella kursplanen i idrott och hälsa än skola A: s. Undervisningens innehåll och lärarnas inställning till ämnet skiljer sig åt mellan skolorna. Lärare A ser ämnet som en möjlighet för eleverna att förbättra sin fysiska kapacitet och undervisningen består till stor del av bollspel. I sin bedömning utgår han framförallt från elevens fysiska prestation. Lärare B anser att det centrala i ämnet är elevernas förståelse för idrotten vilket även är utgångspunkten i betygsbedömningen. Hans undervisning är därför mer varierad och har även teoretiska inslag. Vidare visar studien att lärare B i större utsträckning än lärare A är medveten om pojkars och flickors olika villkor i ämnet.

Slutsatsen är att betygsfördelning mellan pojkar och flickor beror på de undersökta skolornas olika inställning till ämnet. Där den fysiska prestationen värdesätts har pojkarna högre betyg medan flickorna har högre betyg då fokus ligger på förståelse och teoretiska kunskaper. Vidare har flickorna högre betyg då läraren medvetet arbetar för att motverka traditionella könsmönster.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare.

Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare

Metod

Studien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi.

Resultat

Vid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären. De fem tränare som intervjuades anser att det subjektiva välbefinnandet varierar under säsong och att det till stor del är resultatbaserat. Åtta av tio tränare uppger att de har en strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande. De strategier som används av tränarna är individuella och anpassade efter individens behov. Sju av tio tränare upplever att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare.

Slutsats

Elitfotbollens resultatinriktning och ofta korta perspektiv försvårar för tränarna att känna ett stabilt subjektivt välbefinnande. Ett arbetssätt som bygger på långsiktighet och uppfyllande av psykologiska behov skulle kunna ge ett högt och stabilt subjektivt välbefinnande i ett längre perspektiv.

• Rörelseövning 1. Böja - sträcka - vrida
• Rörelseövning 2. Ballongövning
• Avslutning
• Referenser

Background: Pleasure is often a key feature of school physical education (PE) and, indeed, a lot of students find pleasure in and through PE while others do not. However, pleasure is rarely considered to be of educational value in the subject [Pringle, R. (2010). “Finding Pleasure in Physical Education: A Critical Examination of the Educative Value of Positive Movement Affects.”Quest62: 119–134]. Further, since pleasure is linked to power [Foucault, M. (1980).Power/Knowledge: Selected Interviews and Other Writings, 1972–1977. New York: Pantheon; Gerdin, G., and R. Pringle. (2015). “The Politics of Pleasure: An Ethnographic Examination Exploring the Dominance of the Multi-Activity Sport-Based Physical Education Model.”Sport, Education and Society. doi:10.1080/13573322.2015.1019448] it is in fact not entirely straightforward to legitimise the educational value of PE in relation to pleasure.

Purpose: In this paper, we explore how a group of boys derive pleasures from their involvement in PE, but also how these power-induced pleasures are integral to gender normalisation processes. The findings presented are particularly discussed in terms of inclusive/exclusive pedagogical practices related to gender, bodies and pleasures.

Research setting and participants: The research setting was a single-sex, boys’ secondary school in Auckland, New Zealand. Participants in this study were 60 Year 10 (age 14–15) students from two PE classes.

Data collection and analysis: Using a visual ethnographic approach [Pink, S. (2007).Doing Visual Ethnography. London: Sage] involving observations and video recordings of boys participating in PE, the boys’ representations and interpretations of the visual data were explored during both focus groups and individual interviews. The data were analysed using (a visually oriented) discourse analysis [Foucault, M. (1998). “Foucault.” InMichel Foucault. Aesthetics, Method and Epistemology, edited by J. D. Faubion, 459–463. New York: The New Press; Rose, G. (2007).Visual Methodologies: An Introduction to the Interpretation of Visual Materials. London: Sage].

Findings: By elucidating the discursive practices of PE in this setting and employing (Butler, J. (1993).Bodies that Matter: On the Discursive Limits of ‘Sex’. New York: Routledge] concept of ‘materialisation’, we suggest that boy’s bodies materialise as productive and pleasurable or displeasurable bodies through submitting/subjecting to certain bodily regimes, developing embodied mastery when it comes to certain sports, and displaying bodies in particular ways. The analysis indicate that the discursive practices of PE contribute to boys’ bodies materialising as pleasurable or displeasurable and the (re)production of gender in the subject as shaped by discourse and the productive effect of power.

Discussion and conclusions: In line with [Gard, M. (2008). “When a Boy’s Gotta Dance: New Masculinities, Old Pleasures.”Sport, Education and Society13 (2): 181–193], we conclude that the focus on certain discursively constructed bodily practices at the same time continues to restrict the production of a diversity of bodily movement pleasures. Hence, traditional gender patterns are reproduced through a selection of particular sports/physical activities that all the students are expected to participate in. We propose that the ongoing constitution of privileged forms of masculinity, masculine bodies and masculine pleasures as related to fitness, health and sport and (certain) boys’ subsequent exercise of power in PE needs further critical examination. 

Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka pojkar och flickors relation till varandra ur ett genusperspektiv under idrottslektionerna. Jag kommer även att undersöka hur lärarens interaktion ter sig gentemot eleverna ur genusperspektivet. Vad grundar sig dessa relationer i och varför ser de ut som de gör?

Jag har valt att fokusera på frågeställningen:

Hur ser interaktionen mellan flickor och pojkar ut under idrott- och hälsalektionerna?

I och med att jag kommer att se detta utifrån ett genusperspektiv blir Yvonne Hirdmans begrepp åtskiljandets princip och värderandets princip aktuella

Metod

Jag har valt att undersöka problemområdet både ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Ansatsen blir i större omfattning kvalitativ då de metoder jag använt mig av på sätt och vis kan uppfattas som kvalitativa beroende på informationen som framkommit. Jag har genom observationer, enkäter och intervju valt att undersöka min forskningsfråga.

Resultat

Resultatet av denna undersökning visar att vissa av eleverna som svarat på enkäterna har förutfattade meningar krig hur exempelvis betygsättning genomförs till fördel för pojkar eller flickor. De flesta elever verkar ändå ha ett stort förtroende för lärarna och dess betygsättning. Svaren i enkäterna tyder på att eleverna känner sig könsneutralt uppmärksammade och att det inte handlar om vilket kön man tillhör utan om hur mycket man i så fall hörs rent ljudmässigt under lektionerna.

Slutsats

Det kan uppfattas som att föreställningar om hur flickor och pojkar ska uppträda är djupt rotade i oss och att dagens skola reproducerar dessa. Möjligen kan en förändring härvidlag skönjas då vissa elever i min undersökning menar att de känner sig könsneutralt uppmärksammade under idrottslektionerna.

Syfte

Syftet med denna studie är att se hur lärare arbetar med åtgärdsprogram i idrott och hälsa. Avsikten är att undersöka och utveckla mina och läsarens kunskaper kring hur lärare arbetar med åtgärdsprogram i Sverige och Storbritannien och vilka effekter och vilken påverkan åtgärdsprogrammen har och får för elever och lärare.

Frågeställning

Hur arbetar lärare med åtgärdsprogram i Sverige och Storbritannien i idrott och hälsa?

Vad påverkar detta arbete enligt lärarna? Vilka effekter får åtgärdsprogrammen för eleverna enligt lärarna?

Metod

Som metod har jag valt att intervjua lärare - det vill säga en kvalitativ form av studie. Jag har intervjuat sex lärare, tre lärare inom det svenska skolväsendet och tre lärare inom det engelska för att på så sätt få en jämn fördelning.

Intervjuerna spelades in och dokumenterades i skrift vilket lärarna också informerades om.

Idrottslärarna informerades innan intervjun om intervjuernas syfte och användningsområde samt de etiska rättigheterna utifrån VR (vetenskapsrådets forsknings etiska principer). Lärarna informerades aven om rätten av valet att avstå från att delta i intervjun och studien.

Slutsats och Resultat

Slutsatsen av denna rapport visar att åtgärdsprogrammen i Sverige och England ser snarlika ut och omfattar i stor utsträckning samma sak. Hur och i vilken omfattning dessa åtgärdsprogram används varierar dock. Lärarna anser i stor utsträckning att åtgärdsprogram leder till ett förbättrande av resultat för eleverna men att de samtidigt anser sig lite oroliga för att det även kan döma eleverna och att det i sin tur leder till sämre resultat och lägre självkänsla. Forskningen talar både för och emot att elever med särskilda behov gagnas av åtgärdsprogram och att det beror på hur dessa åtgärdsprogram utformas och följs upp men i huvudsak hur undervisningen läggs upp för att eleven skall nå sitt mål.

Syfte och frågeställning

Syftet är att göra en kartläggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. Frågeställningen blir således; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frånvaro under aktivitetsdagar?

Metod

Denna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En kort enkät, med elva stycken kryssvalsfrågor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) medlemmar. Enkäten behandlade frågor om personens förutsättningar, hur många aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frånvaro samt hur barnen upplevt de tillfällen som de varit frånvarande. Svaren fördes in i SPSS som användes för att se på skillnader mellan gruppen som varit närvarande kontra frånvarande.

Resultat

148 av 500 (30%) undersökningsdeltagare svarade på enkäten, och gav, trots låg svarsfrekvens, ett representativt urval avseende kön, ålder, boendekommun samt typ av skolklass. 52% av de som svarat har angett att de deltagit på alla aktivitetsdagar som anordnats. Resten har varit frånvarande vid ett tillfälle eller fler. Av den grupp på 70 elever som varit frånvarande vid något tillfälle har 65% uppgett att de inte haft möjlighet att följa med på grund av dåligt anpassade aktiviteter eller en lokal som inte varit handikappanpassad. Alla barn som varit frånvarande tycker att detta har varit tråkigt i lika stor utsträckning, oavsett anledning. Dock har de elever som varit frånvarande, och angett något av de två skolrelaterade alternativen som anledning till detta, visat på en större känsla av utanförskap.

Slutsats

Det är en del barn och ungdomar med rörelsehinder i Sverige som upplever sig inte ha möjlighet att vara med på skolans aktivitetsdagar trots att de själva vill. Vilket i förlängningen kan leda till en känsla av att hamna utanför den sociala gemenskapen.