Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 217
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Acson, Dennis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att lära sig vara hälsosam: en fallstudie om arbetet i en hälsoprofilerad skola2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar:

    Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:

    1. Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?
    2. Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?
    3. Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?

     

    Metod

    Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts.

    Resultat

    Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål.

    Slutsats

    Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet

  • 2.
    Ahnström, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsoskolor kontra ”vanliga” skolor: skiljer sig undervisningen i ämnet idrott och hälsa?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med det här arbetet är att undersöka hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa, bedrivs på skolor med uttalad hälsoinriktning respektive på skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning samt om möjligt jämföra skolornas undervisning. Frågeställningarna har varit: Hur bedrivs undervisningen i ämnet idrott och hälsa, på grundskolenivå på skolor med uttalad hälsoinriktning respektive på skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning? Hur bedriver idrottslärarna sin undervisning och hur beskriver eleverna undervisningen?

    Metod

    Studien är en kvalitativ studie och innehåller intervjuer med både lärare och elever från olika skolor. Intervjuskolorna består av fyra skolor från spridda delar av landet. På varje skola intervjuades en idrottslärare och fyra elever, två pojkar och två flickor. Skolorna bestod av en hälsofrämjande skola från norra Sverige, en hälsoskola från Stockholm, en ”vanlig” skola från Stockholm och en ”vanlig” skola från Storstockholm. Eleverna som intervjuades i studien gick i åk 4-9. Intervjuerna antecknades och sammanställdes i resultatdelen.

    Resultat

    Studien har resulterat i att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, inte skiljer sig mellan skolor som har en uttalad hälsoinriktning och de skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning. Både idrottslärarna och eleverna anser att idrottsundervisningen främst består av olika bollspel, gymnastik och styrka. De flesta av de elever som jag har intervjuat tycker att idrottsundervisningen är rolig. De lärdomar som eleverna ska få inom ämnet idrott och hälsa nämner både vissa idrottslärare och vissa elever att det ska ha med hälsa att göra. Möjligheten för eleverna att påverka innehållet i undervisningen, tycker idrottslärarna i större utsträckning än eleverna, att de får.

    Slutsats

    Slutsatsen som man kan dra av den här studien är att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, inte visade sig innehålla några större skillnader vare sig skolan arbetade inom något hälsoprojekt eller ej.

  • 3.
    Ajger, Joakim
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrott och hälsa på ett yrkesförberedande gymnasium: En pilotstudie på Fredrik Bremers fordonsprogram årskurs 12008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Med denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka?

    Metod

    Undersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer. Jag har valt att använda mig av gruppintervjuer med en utformad intervjuguide. Jag agerade som frågeställare. Elever från fordonsprogrammet åk 1, (läsår 07/08) från tre klasser blev intervjuade. Det totala antal elever på fordonsprogrammet årskurs 1, är 48 stycken. Jag valde sedan ut och fördelade eleverna i 3 grupper med 4st i varje. Med stöd av intervjuguiden öppnade jag upp till en diskussion som inspelades med diktafon.

    Resultat

    Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en kort sammanfattning efter intervjuerna. I det avslutande diskussionskapitlet görs en större analys och reflektion.

    Man kan kort sammanfatta det eleverna säger med: att samtliga elever tycker ämnet är viktigt. Den största andelen av eleverna anser sig ha en bra hälsa.

    På frågan om vad de anser om ämnet nu på gymnasiet jämfört med på högstadiet så säger samtliga att det var bättre på högstadiet. Man ansåg att det fanns en bättre struktur, ett bättre ledarskap och en mer varierad undervisning. Eleverna förstår också vikten av ämnet inför kommande yrkesroll. Det säger att de förstått innebörden av ergonomin. Eleverna är mycket missnöjda med utfallet av undervisningen av både ergonomin och idrott/hälsa. De föreslår en rad förbättringar.

    Slutsats

    Det studien kommit fram till är att ämnet idag inte fungerar som eleverna önskar. Eleverna ser gärna en rad förändringar exempelvis, tydligare ledarskap, mer strukturerat upplägg, en större variation, ett större medinflytande i ämnet. Idrott och hälsa väcker mycket känslor. Insikten om hur viktig hälsan är visar eleverna stor kunskap om. Vid övergången till gymnasiet försvinner mycket av glädjen och motivationen.

    Gymnasieskolan har en viktig uppgift att ta hand om, utveckla och bejaka elevernas intresse för ämnet. Att så inte sker fullt ut på Fredrik Bremer gav mig en tankeställare på om hur vi som lärare mer måste ”lyssna in” vad eleverna anser. Viktiga variabler som kan förbättras anser jag vara elevinflytande, struktur, tydligt ledarskap, variation, anpassning av undervisningen till elevunderlaget.

  • 4.
    Akdag, Gülsah
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Specialidrott eller inte?: Kan elever från riksidrottsgymnasiet i karate jämföra sig med svensk karate elit?2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inledning: Specialidrott har funnits i skolvärlden sedan 70-talet och har lett till att många ungdomar har kunnat kombinera skola och elitidrottssatsning vid sidan om varandra. Det har skapats RIG (riksidrottsgymnasier) och ämnet specialidrott har lagts till som en kurs på gymnasieskolan. Målet med RIG var att göra det möjligt för talangfulla ungdomar att kombinera elitidrott med gymnasiestudier då gymnasietiden anses vara en brytpunkt för när elitsatsningen börjar. Att gå på ett RIG innebär även att få träna väldigt mycket och tävla med många av de bästa i samma åldersgrupper. RIG-systemet har producerat många svenska elitidrottare i olika idrotter. Syfte och frågeställning: Syftet med arbetet var att jämföra elever från RIG-karate med landslagsutövare i karate och att se om RIG- utbildningen kan ha bidragit till att utveckla eleverna så att de kan mätas med landslagsutövare. Skiljer sig landslagaktiva och karategymnasiets elever i hopp, reaktion och explosivitet i förhållande till specifika hopptester? Skiljer sig landslagsaktiva och RIG- elever i träningsupplägg och målsättning? Hur utvecklar RIG- utbildningen eleverna till att komma till elitnivå? Metod: Hopptester som bl.a. optimal drop jumptest (DJ), countermovmenttest (CJM), squat jump (SJ) och stiffness jump genomfördes. Testpersonerna från elevgruppen bestod av tre kvinnor och nio män. Testpersonerna från landslaget bestod av fyra kvinnor och åtta män. Det gjordes även en enkätundersökning som syftade till att kartlägga de aktivas träningsupplägg och målsättning med sin träning. Resultat: På damernas testresultat fanns det signifikant skillnad på drop jump 40 cm testet och CJM testet. Herrarnas resultat visade på signifikanta skillnader på SJ med visuell reaktion i höjd och stiffness jump genomsnittlig kontakttid. Enligt enkätundersökningen skiljer det sig i ett halvt styrke- och konditionspass mellan landslagsaktiva och eleverna. Båda grupperna tränade matchträning och situationsträning, men enbart eleverna periodiserade sin träning i form av för-, under- och eftersäsong och tränade teknikträning. Eleverna hade även specifikare mål med träningen. Slutsats: Då utbildningen syftar till att eleverna ska kunna ta ansvar för sin träning och för varje årskurs träna mer elitinriktad och systematiskt för att nå eliten, kan kursplanen i specialidrott samt den kontinuerliga träningen ha lett till att eleverna utvecklas mot att nå elitnivå. Detta verkar ha varit bland de bidragande faktorerna till att det är få signifikanta skillnader mellan grupperna i förhållande till testerna samt enkätfrågorna. RIG- eleverna kan jämföra sig med nationell elit i förhållande till hopptester, träningsupplägg och målsättning. Eleverna har tydligare målsättning samt mer planerad träningsupplägg än landslagsutövarna.

  • 5.
    Allström, Henrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Komplex rörelse med en god kvalité", vad är det?: En kvalitativ undersökning bland lärare i idrott och hälsa på gymnasiet.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasielärare i idrott och hälsa går tillväga för att bedöma samt mäta elevernas förmåga att röra sig med en god kvalitet av komplex karaktär. Frågeställningarna som kommer att beröras är; Vad ansåg gymnasielärare på fyra skolor som undervisar i idrott och hälsa om uttrycket rörelsekvalité av komplex karaktär? Har lärarna några konkreta verktyg (tester, laborationer o.s.v.) för att mäta eller bedöma elevernas kunskaper gällande god rörelsekvalité av komplex karaktär?

    Hur resonerar de olika idrottslärarna kring progressionen från grundskolan till gymnasiet gällande goda rörelsekvalitér av en komplex karaktär?

    Metod

    Kvalitativ intervju med halvstrukturerade frågor användes som metod för denna undersökning. Sex idrottslärare ifrån Stockholmsregionen deltog i undersökningen och könsfördelningen var jämn. PCK fungerade som teoretisk referensram.

    Resultat

    Lärarna påstod att ju fler moment en rörelse innehåller desto mer komplex är den. Kvalitéer som teknik, taktik, kondition och lagsporter kopplades samman med komplexa rörelser. God rörelsekvalité var enligt lärarna synonymt med en bred rörelsebank.

    Hälften av lärarna mätte dessa rörelser i form av test.

    Ingen av lärarna hade någon speciell matris för att bedöma rörelser av god kvalité av komplex karaktär. Individanpassning, utveckling, intresse samt kunskapsbefästning var vanliga svar gällande kunskapsprogressionen.

    Slutsats

    Samtliga resonemang gällande komplexa rörelser med en god kvalité gick i linje med tidigare forskning. Hälften av lärarna hade inget konkret mätverktyg gällande dessa kvalitéer. Lärarna gick i linje med tidigare forskning vad gäller kunskapsprogressionen.

  • 6.
    Andersson, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Respekt i skolan: Elevers och idrottslärares syn på respekt och samarbete i grundskolans lägre åldrar2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete.

    Forskningsfrågor:

    Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt?

    Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?

    Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.

    Metod

    Vid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar.

    Resultat

    Resultatet visade att lärarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt. En av lärarna nämnde även att eleverna visade respekt då de tog hänsyn till lärarens roll och inte blev för personliga. Eleverna och lärarna hade en liknande uppfattning om samarbete, flera som jobbar eller gör något tillsammans och att någon inte gör allt. Eleverna framförde att ett respektfullt beteende kunde vara att inte handla destruktivt mot andra eller mot miljön, att hjälpa sina kompisar när de behövde och att lyssna på lärarna. Eleverna hade likväl olika resonemang om respekt om vilka beteenden som gav respekt.

    Slutsats

    I resultaten går det att urskilja att elevernas resonemang är lika på vissa punkter. Det finns även en hel del av elevernas resonemang som skiljer sig åt i kompexitet och skarpsynthet. Denna forskning visar att några elever var bättre än andra på att uttrycka sig. En av lärarna hade ett intressant resonemang kring vad detta kan innebära i verkligheten, de elever som var duktiga på att sätta ord kunde göra samma dumma grejer i alla fall. Det är alltså svårt att veta om elever och lärare verkligen agerar utifrån sina resonemangen. Det behövs troligtvis en mer djupgående forskning som tar hänsyn till kroppsliga uttryck för respekt för att få en holistisk bild av lärares och elevers förståelse av respekt och samarbete.

  • 7.
    Andersson, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ger fysisk aktivitet bättre studieresultat?: En enkätundersökning om samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos elever i årskurs nio i en skola utanför Stockholm. I syfte att utföra detta användes följande frågeställning:

    ● Ger en ökad mängd fysisk aktivitet ett högre meritvärde hos elever i årskurs nio?

    Metod Studien är baserad på en enkätundersökning besvarad av 71 deltagare från tre klasser i årskurs nio på en skola utanför Stockholm. Enkäten innehåller frågor om elevens mängd av fysisk träning, fysisk aktivitet och stillasittande samt en fråga om elevens totala meritvärde från terminen innan. Eleverna fick själva uppskatta mängden tid de spenderade på de olika aktiviteterna. Elevernas meritvärden kontrollerades med skolans betygskatalog för att säkerställa att rätt meritvärde var angivet.

    Resultat Resultatet visade inget samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat i form av ökat meritvärde. Det kunde heller inte påvisas något samband mellan fysisk träning och studieresultat. Däremot upptäcktes ett medelstarkt samband mellan ett ökat stillasittande och ett ökat meritvärde.SlutsatsDenna undersökning har inte påvisat något samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos den undersökta populationen.

  • 8.
    Andersson, Maria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Holmberg, Jennifer
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Motorik i skolan: idrottslärares syn på motorisk träning för barn i åldrarna 9-12 år2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utsträckning organiserad motorisk träning bedrivs i skolan för elever i åldrarna 9-12 år. I detta syfte har ingått att ta reda på hur idrottslärare ser på motorisk träning i ämnet Idrott och hälsa för barn i åldrarna 9-12 år. Våra frågeställningar har varit följande:

    1. Är motoriken viktig när idrottslärarna planerar sina idrottslektioner?

    2. Förekommer individuellt anpassad undervisning för barn med motoriska brister?

    3. Vilka övningar använder idrottslärarna för att främja motoriken hos eleverna?

    4. Vad anser idrottslärarna är svårigheterna med motorisk träning?

    5. Anser sig idrottslärarna kompetenta att undervisa i motorisk träning?

    Metod

    Denna studie är en kvalitativ studie som är genomförd med intervjuer. Vi har intervjuat sju stycken idrottslärare i Nacka, Värmdö och Stockholm.

    Resultat

    Vi kunde konstatera att idrottslärarna till en början inte nämnde motoriken när de fritt fick svara på frågan om vad de tänkte på och vad de ville uppnå med sina lektioner. Men när de sedan vid ett senare tillfälle under intervjun fick givna svarsalternativ så värderades den motoriska utvecklingen hos eleverna väldigt högt. Av de tillfrågade idrottslärarna arbetade fyra av sju med individuellt anpassad undervisning. De flesta av idrottslärarna betonade att brist på resurser var den största orsaken till att man inte kunde bedriva individuellt anpassad undervisning. Alla idrottslärare var överens om att motorisk träning automatiskt är en del av nästan varje lektion. Men de flesta av lärarna hade inte en tanke på motorisk träning när de planerade lektionerna. Idrottslärarna ansåg att de stora elevgrupperna var ett hinder för att se varje elev och hinna med att hjälpa alla elever. Trots att idrottslärarna kunde se brister inom sin utbildning i motorisk träning ansåg majoriteten av de tillfrågade idrottslärarna ändå sig vara kompetenta för uppgiften.

    Slutsats

    I det stora hela ansåg idrottslärarna att den fysiska aktiviteten var en av de viktigaste ingående delarna på idrottslektionerna. Den motoriska träningen var också en del av nästan varje lektion. Trots detta angav ändå nästan alla idrottslärare spontant andra områden som viktigare.

  • 9.
    Arlestrand, Frida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. 1991.
    Vitt friluftsliv: En kvalitativ studie om undervisning i vitt friluftsliv på kommunala gymnasieskolor i Stockholms län2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av vitt friluftsliv i kommunala gymnasieskolor runt om i Stockholms län. Frågeställningarna är:  

    • Bedrivs undervisning i vitt friluftsliv på gymnasieskolor runt om i Stockholms län?
    • Hur bedrivs undervisningen i vitt friluftsliv?
    • Finns det några faktorer som påverkar utformningen av undervisning i vitt friluftsliv?

    Metod: Studiens datainsamling gjordes genom intervjuer. Urvalet bestod av åtta stycken idrott- och hälsalärare på gymnasieskolor runt om i Stockholms län. För att få en spridning av urvalet över hela området delades Stockholms län in i tre zoner: norra sidan, innerstad och södra sidan. Utifrån dessa zoner listades alla kommunala gymnasieskolor och ett slumpmässigt urval gjordes. Tre intervjuer vardera skedde på norra respektive södra sidan och två intervjuer tog plats i innerstaden. Resultatet har analyserats utifrån ramfaktorteorin.

    Resultat: Fem av åtta skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur undervisningen går till skiljer sig mellan skolorna. Vissa bedriver undervisning i säkerhet, längdskidor och långfärdskridskor under lektionstid, andra skolor använder sig av friluftsdagar för att undervisa inom detta och några skolor gör längre skidresor. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar utformningen av undervisningen. Exempel på dessa faktorer är tillgången till material, ekonomi, tid, elevers attityder och bakomliggande organisation.

    Slutsats: Det som framkommit i denna uppsats är att majoriteten av medverkande skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur den undervisningen går till varierar mellan de olika skolorna. Slutsatsen är att det går att bedriva undervisning inom vitt friluftsliv i Stockholms län men det finns ett antal faktorer som påverkar utformning och genomförandet av detta. 

  • 10.
    Askman, Sebastian
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindberg, Sofie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att arbeta med kroppsideal i idrott och hälsa - vad innebär det?: En kvalitativ studie om hur lärare på gymnasiet arbetar med kroppsideal2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring att arbeta med kroppsideal i undervisningen. Studien är av kvalitativ art och har en läroplansteoretisk utgångspunkt.

    - Hur arbetar lärare med kroppsideal i ämnet idrott och hälsa?

    - Vilka utmaningar anser lärarna att det finns med undervisning i kroppsideal?

    Metod

    Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes på gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa på skolor i Stockholms län. Intervjuerna analyserad genom teoriledd tematisk analys.

    Resultat

    Intervjuerna påvisade att undervisningen om kroppsideal i stor utsträckning präglades av diskussioner i minder eller större grupper och att eleverna examineras genom antingen muntliga diskussioner eller skriftliga reflektionsuppgifter. De största utmaningarna för lärarna vid undervisningen var att ämnet kan var känsligt att prata om samt att det är svårt att veta exakt vad som skall läras ut gällande kroppsideal eftersom begreppet kroppsideal är svårdefinierat för lärarna.

    Slutsats

    Lektionerna präglas av diskussioner och det kan vara svårt att veta vad undervisningen skall innehålla.

  • 11.
    Audell, Charlott
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Är lärare i idrott och hälsa rätt rustade för IUP?: en kvalitativ studie om individuella utvecklingsplaner2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna uppsats är att undersöka om lärarna i idrott och hälsa känner behov av fortbildning för att lyckas bättre i arbetet med hur de individuella utvecklingsplanerna ska formuleras i dagens skola. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att vara i fokus:

    - Hur lyckas lärarna i idrott och hälsa med arbetet med de individuella utvecklingsplanerna?

    - Vilka fördelar lyfter lärarna i idrott och hälsa fram då det gäller arbetet med IUP?

    - Vari ligger svårigheterna i arbetet med IUP för lärarna i idrott och hälsa?

    Metod

    Denna studie är en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare i idrott och hälsa. Målgruppen var lärare i idrott och hälsa som arbetar i år 1-6. De valdes för att flera av dem kanske inte har någon tidigare erfarenhet av bedömningar (betyg) mm, då det i år 1-6 inte finns betyg. Urvalsgruppen gjordes av bekvämlighetsskäl, jag har tagit kontakt med ett antal kollegor och frågat om de kunde tänka sig att bli intervjuade angående IUP.

    Resultat

    Resultatet på studien visar att de intervjuade lärarna i idrott och hälsa upplever tiden som det som saknas mest för att lyckas bättre med IUP.

    Det finns många fördelar med IUP och lärarna i studien lyfte fram att de ger en tydlig bild till elev och föräldrar. Även det att föräldrar och elever blir mer delaktiga i skolarbetet, är positivt. IUP är även till fördel vid lärarbyten.

    De svårigheter som lärarna i studien tar upp är bristen av ett gemensamt språk, svårigheter i hur de ska formulera sig när de skriver IUP . Tid för pedagogiska diskussioner mellan lärare, är en annan bit som efterlyses av lärarna.

    Slutsats

    Det är tydligt att lärare i idrott och hälsa upplever ett behov av fortbildning, för att lyckas bättre med hur de ska formulera sig i de IUP. Fortbildningen kan vara i form av pedagogiska diskussioner, men det är viktigt att tid ges till detta.

  • 12.
    Avered, Chris
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Varför krypa när man kan gå?: - en studie om motorik i ämnet idrott och hälsa2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Motoriken präglar ämnet idrott och hälsas alla vrår. Från skeppsbrott till dans, allt präglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska träningen ser ut i skolan och hur metoder används genom två frågeställningar; vad använder sig lärare i idrott och hälsa av för innehåll vid träning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lärare i idrott och hälsa syftet med innehållet.

    Två metoder användes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 6 vid fyra tillfällen per årskurs. Intervjuerna gjordes på årskursernas lärare efter varje avslutad lektion eller dag med frågor som berörde de just observerade lektionerna. Detta skedde under totalt tio dagar.

    De resultat som jag genom observationer kom fram till i min studie var att praktiken lek och rekreation är den mest frekventa innehållet när motorik tränas följt av färdighetsinlärning och tävling och rangordning. Intervjuernas resulterade i svar där lärarens syfte återspeglade innehållet som iakttogs under observationerna, det vill säga att lek och rekreation framhålls som en stor del vid motorisk träning. 

    Slutsatsen är att den motoriska träningen i skolan präglades av praktiken lek och rekreation när denna studie genomfördes.

  • 13.
    Backman, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Humberstone, Barbara
    Loynes, Chris
    Urban nature2014Ingår i: Urban nature: inclusive learning through youth work and school work / [ed] Erik Backman, Barbara Huberstone and Chris Lynes, Norsborg: Recito , 2014, s. 11-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Backman, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Humberstone, BarbaraBucks New University, UK.Loynes, Chris
    Urban nature: inclusive learning through youth work and school work2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Baksidestext:

    An increased globalization and growth of cities also highlights the boundaries between nature and civilization from educational and experiential perspectives, especially with regards to issues of democracy and inclusion. From this perspective, much of modern outdoor education can be understood as 'urban' wherever the people come from or wherever the activity takes place. This book, building upon papers presented on the EOE Seminar 2013, takes its departure within how our notions of nature are related to the urbanization of people.

    The following authors have contributed to this book: Erik Backman, Barbara Humberstone, Chris Loynes, Klas Sandell, Sue Waite, Rowena Passy, Martin Gilchrist, Maija Venäläinen, Laura Kuusinen, David Brown, Katharina Seyfferth, Jakob F. Þorsteinsson, Diane Collins, Elizabeth Nasimbwa, Steve Bowles, Fiona Nicholls, Mark Leather and Peter Becker.

    The EOE Seminar 2013 - «Urban nature: inclusive learning through youth work and school work», hosted by The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH) in partnership with Friluftsfrämjandet, The European Institute for Outdoor Adventure Education and Experiential Learning (EOE) and the European Union (Youth in Action Programme), took place at GIH in Stockholm over four days from 5th to 9th June 2013.  Collaborating partners were also Svenska Turistföreningen (STF) and National Centre of Outdoor Education (NCU).

  • 15.
    Barakat, Mohammed
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Östergren, Rolf
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Maten är kass, men lärarna är snälla”: Recensioner av gymnasieskolor - ett beslutsunderlag för gymnasievalet på skolmarknaden2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för vad det är elever som söker till gymnasieskolan kan tänkas möta då de läser recensionstexter. Syftet är således att kartlägga recensionssystemets omfattning och innehåll kvantitativt; vad som tas upp i recensionstexterna, samt att undersöka hur recensionstexterna är konstruerade. Avslutningsvis syftar uppsatsen till att diskutera recensionssystemet i en större samhällskontext - som ett resultat av och en del i vår samtid.

    • Vilka ämnen och teman förekommer i recensionstexter av gymnasieskolor samt hur frekvent är förekomsten? 
    • Hur värderas (positivt, negativt eller neutralt) de olika temana i recensionerna? 
    • På vilket sätt är recensionstexterna konstruerade och hur kan det tolkas?
    • På vilket sätt framträder en skolmarknadsdiskurs i recensionstexterna?

    Metod

    De kvantitativa frågorna undersöks genom en innehållsanalys av slumpmässigt utvalda recensioner på gymnasieskolor i Stockholms län. De förekomna orden kvantifieras och delas in i temankategorieroch subkategorier. En bedömning görs även utifrån om de förekomna orden lyfts i en positiv, negativ eller neutral kontext. Den kvalitativa delen utgörs av en textanalys inspirerad av diskursanalysen. Av ett antal utvalda recensioner, baserat på dess innehållsliga relevans, analyseras dessa semantiskt med diskursanalytiska verktyg. I diskussions- och analysdelen behandlas resultatet utifrån det teoretiska ramverket och tidigare forskning. 

    Resultat

    Av innehållsanalysen framgår att de vanligast förekommande temana var allmänna värdeomdömen om skolan, att kommentera lärare samt skolans upplägg och utbildningens kvalité. Det är även vanligt att sociala aspekter så som atmosfär och gemenskap lyfts fram i recensionerna. Av den kvalitativa delen framgår det att recensenterna uttrycker sig på ett sätt som speglar skolmarknadsdiskursen. I somliga fall framgår tydligt hur recensenten anammat skolmarknadsdiskursen.

    Slutsats

    Resultatet indikerar att recensionssystemet riskerar att generera segregerande effekter. Framförallt utifrån den asymmetriska tillgången av information och att skola och identitet knyts allt närmare varandra. Detta förtydligas och ställs på sin spets i hur recensionerna är konstruerade och kan, i vissa fall, tänkas vara svårare att bearbeta då gemene elev tenderar att se recensenter som objektiva (till skillnad från övrig tillgänglig information).

  • 16.
    Bede, Meseret
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Den reflekterande boxaren: Hur lärare fostrar elever till självständiga elever med hjälp av boxning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur tränaren på boxningsakademin "fostrar" sina elever enligt skolans mål med hjälp av boxningen. Frågeställningen är: hur kan man uppnå skolans mål med hjälp av boxningsträning? Metoden till denna studie var en kvalitativ semistrukturerad intervju och valdes för att man har en mall att utgå ifrån men samtidigt har utrymme för att ställa följdfrågor vilket passar till denna studie.

    Första året på boxningsakademin får de göra en kravprofil på sig själva som boxare. I den kravprofilen skriver de ned sina fördelar i sin boxning och vilka områden de anser behöver förbättras. Den intervjuade läraren menar att eleverna får bygga en individuell utvecklingsplan som läraren senare utgår ifrån i planeringen på individnivå. Med detta menar läraren att eleverna ska lära sig reflektera utifrån sig själva, gå igenom vad de behöver förbättra i sin boxning samtidigt som studierna ska finnas med i beräkningarna Med detta ska eleverna utvecklas i god riktning och blir mer självgående under de tre åren på boxningsakademin. Läraren framhåller att han ger eleverna liknande uppgifter med progression under gymnasietiden för att på så sätt låta eleverna vara mer delaktiga i olika beslut. Med detta som metod lär sig eleverna bli mer självgående och reflekterande individer.

    Läraren på boxningsakademin följer eleverna i tre år och under dessa år har han tid att stimulera eleverna till att bli mer självgående boxare som vågar reflektera och ta egna beslut. Läraren använder då progression och pedagogik till att fostra eleverna till just detta och det är den skillnaden jag anser finns mellan boxningsakademin och vanliga boxningsklubbar. Läraren som inte är utbildad lärare i grunden har lyckats använda sig av skolans mål och har på ett konstruktivt sätt fostra boxarna till emanciperade individer. Däremot kan jag inte svara på om denna metod fungerar på samtliga elever. Ytterligare intervjuer genomfördes med två elever som går på boxningsakademin och en elev som tidigare har gått på akademin.

  • 17.
    Berggren, André
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Serrander, Simon
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Vad gör du nu?”: En studie om hur lärare i idrott och hälsa arbetar med formativ bedömning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att, ur ett kulturellt perspektiv, undersöka om och hur fyra lärare på gymnasiet i idrott och hälsa använder formativ bedömning i sin undervisning. Studien syftar även till att utröna faktorer som främjar och hindrar användning av formativ bedömning.

    (1) Hur framställs syftet i undervisningen och på vilket sätt är det relaterat till lärande?

    (2) När och på vilket sätt använder läraren någon av de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning?

    (3) Vilka faktorer kan främja användningen av formativ bedömning?

    Metod

    En kvalitativ studie genomfördes genom att observera videoinspelade filmer av fyra stycken lärare i idrott och hälsa på gymnasiet från fyra olika skolor. Under observationen användes de fem nyckelstrategier inom formativ bedömning som dataanalysverktyg. Observationen synliggjorde hur lärarna arbetar med formativ bedömning i sin undervisning.

    Resultat

    Observationerna visade att om lärarna inte tydliggör lärandesyftet för eleverna så blir undervisningen ur lärandesynpunkt inte lika meningsfull. Lärarna tydliggör syftet på olika sätt, antingen i början, under lektionens gång, i slutet eller inte alls. Resultatet visar också att lärarna inte använder formativ bedömning medvetet. Det medför att situationerna när lärarna använder någon av nyckelstrategierna inom formativ bedömning sker sporadiskt och vid enstaka tillfällen under lektionerna. Det visade sig också att viktiga faktorer som främjar användningen av formativ bedömning är att läraren har ett syfte med lektionen som tydliggörs för eleverna, lektionens upplägg, att eleverna blir aktiva i sitt eget lärande och hur gruppindelningen sker.

    Slutsats

    Slutsatsen i studien är att lärarna inte använder sig av formativ bedömning i sin undervisning men det förekom att de omedvetet fick med någon del av den formativa bedömningen. När de omedvetet använde sig av formativ bedömning gick det tyda att lektionen blev mer meningsfull för eleverna och att lärandesituationer förekom oftare.

  • 18.
    Bertills, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    School, learning and mental health: a systematic review of aspects of school climate affecting mental health and positive academic outcomes2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Denna studie av en systematisk översikt över systematiska översikter om skola, lärande och psykisk hälsa undersöker relationen mellan skolmiljö, psykisk hälsa och positiva skolresultat. Syftet är att analysera kvalitet och innehåll i tidigare översikter samt att identifiera faktorer i skolmiljön som påverkar lärande och psykisk hälsa positivt. Frågeställningar är: Vad är kvaliteten hos och innehållet i tidigare systematiska översikter om skola, lärande och psykisk hälsa? Hur ser aktuellt forskningsläge ut gällande orsakssamband mellan skolmiljö, lärande och psykisk hälsa enligt systematiska översikter? Vilka faktorer i skolmiljön kan identifieras som avgörande för positiva skolresultat och god psykisk hälsa?

    Metod

    Systematisk översikt av longitudinella eller tvärsnittsstudier. 792 referenser identifierades genom litteratursökningar i olika databaser, med sökord avseende psykisk hälsa i kombination med sökord gällande skola och lärande. Dataextraktion genomfördes i tre steg; abstrakt, fulltext och djupare data extraktion. Kriterier för inklusion var: systematisk översikt, publicerad 1999-2009, ålder 2 – 19 år, publicerad på engelska i tidsskrift granskad av sakkunnig. Antalet översikter som uppfyllde uppställda kriterier för kvalitet var 37 som kvalitetsbedömdes som av hög 27% (10/37), medel 46% (17/37) eller låg kvalitet 27% (10/37).

    Resultat

    Innehållsmässigt framträder tre kategorier där mycket forskning genomförts: relationen mellan positiva aspekter av psykisk hälsa och lärande, mellan psykisk ohälsa och lärande, samt indirekta samband mellan skolfaktorer och psykisk hälsa och lärande. Kvaliteten är relativt låg, endast 8% (3/37) uppfyller samtliga kvalitetskriterier. På skolnivå, där läraren spelar en viktig roll, finns det en positiv relation mellan skolmiljö och skolprestation och psykisk hälsa, såväl som på individnivå, där self-efficacy, dvs. vilja och kompetens att prestera, kan identifieras som en avgörande faktor för skolprestationer.

    Sammanfattning

    På grund av den låga kvaliteten på forskning om relationen mellan skola, lärande och psykisk hälsa, går orsakssamband inte att fastställa. Tydliga kopplingar finns mellan skolresultat, self-efficacy och en positiv skolmiljö. Lärare är viktiga i och för elevernas skolmiljö och spelar en avgörande roll för skolprestation och psykisk hälsa. Elevens möjlighet att påverka och kontrollera sitt lärande bidrar positivt till skolprestation och psykisk hälsa. Policy för att förbättra skolprestation och skolresultat behöver beakta individens upplevda self-efficacy.

  • 19.
    Bestic, Milos
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Eriksson Petersson, Adam
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    E-sport – ”Jag ser den som vilken idrott som helst”: En kvalitativ studie om utbildning med E-sportprofil i svensk gymnasieskola2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka hur E-sportprofiler på svenska gymnasieskolor ser ut i förhållande till vilket lärande som sker genom datorspelande, hur skolorna och utbildningen arbetar med spelproblematik och hur utbildningens utformning ser ut.

    • På vilket sätt involverar lärare spelproblematik i sin undervisning?
    • Vad innebär och innefattar fenomenet E-sport som inriktning i svensk gymnasieskola?
    • Hur talar lärare kring vilket lärande och vilka lärprocesser som sker inom E-sportutbildningen?

    Metod

    Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer gjorts med 6 lärare som arbetar på E-sportprofilerade skolor i Sverige. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide där följdfrågor lades till för att komma så nära ämnet i fråga som möjligt. Ett teoretiskt ramverk i form av det sociokulturella perspektivet på lärande har använts som analysverktyg.

    Resultat

    Samtliga skolor arbetar i olika hög grad med spelproblematik, vilket inkluderar ett förbyggande perspektiv. Utbildningen skiljer sig åt mellan skolorna då profilen går under olika kurser eller helt utan kurs. En bidragande faktor till detta är att Skolverket inte har någon utformad kursplan för en E-sportprofil. Samtliga skolor hade ett bestämt och begränsat urval av spel för att effektivisera undervisningen. Lärarna talade kring många saker som lärs på utbildningen. Det som var gemensamt för samtliga var de kommunikativa och sociala vinningarna som elever får genom E-sport för deras framtida liv.

    Slutsats

    Utbildningens skillnader mellan skolorna beror på avsaknad av ämnesplan med inriktning E-sportprofil. Då E-sporten innefattar mer än bara spelande finns lärdomar som berör social interaktion, kommunikation och samarbete vilket kommer till nytta för elevers framtid. Spelproblematik behandlas av samtliga lärare men med olika innehåll, vilket ger olika typer av kunskap för eleverna.

  • 20.
    Björkman, Niklas
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nordström, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ett hopp om högt betyg: En kvantitativ studie om elevuppskattade fysiska förmågors betydelse för slutbetyget i idrott och hälsa årskurs 92017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte är att undersöka om de fysiskt kvantifierbara förmågorna snabbhet, spänst, styrka och kondition har betydelse för slutbetyget i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio. Följande frågeställningar var centrala för studien: Överensstämmer data från CY-PSPP med de egenformulerade enkätfrågorna? Korrelerar självskattade fysiska förmågor med betyget i idrott och hälsa? Finns det någon skillnad mellan ovan nämnda självskattade fysiska förmågor i hur de korrelerar med betyget i idrott och hälsa?

     

    Metod

    Studiens data baseras på enkätsvar från 233 gymnasieelever i stockholmsregionen. Enkäten är dels utformad efter CY-PSPP-metoden, dels av egenformulerade frågor. Databehandlingen utfördes i beräkningsprogrammen Excel och SPSS Statistics, där Spearmans rangkorrelation beräknades. CY-PSPP variablerna jämfördes med variabeldata från de egenformulerade frågorna.

     

    Resultat

    Resultatet av jämförelsen mellan CY-PSPP och EF-frågorna visar på tydlig korrelation. Baserat på elevsvaren var spänst den kvantifierbara förmåga som i högst grad korrelerade med betyget, strax följt av snabbhet och kondition. Styrkeförmågans korrelation gentemot betyget var långt mycket lägre än för de andra värdena.

     

    Slutsats

    Data från undersökningen pekar på att det finns positiv korrelation mellan alla de fyra förmågorna och betyg i idrott och hälsa. Förankrat i Bourdieus begrepp är det svårt att avgöra i hur stor utsträckning konditionsförmågan i sig kan klassas som ett kapital för höga betyg samtidigt som styrkeförmågan föga verkar vara ett kapital i detta avseende. En del tyder på att snabbhet och spänst i lite högre grad än kondition kan ses som ett kapital för betyget.

  • 21.
    Björling, Monika
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Dans är inte idrott!: En kvalitativ studie om elevers attityder till dans2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Det övergripande syftet med studien har varit att undersöka attityder till dans i en bred bemärkelse hos 12-14 åriga elever i den svenska skolan. Studien har gjorts utifrån tre frågeställningar: Vad tycker och tänker elever om dans? Är det någon skillnad på pojkars och flickors attityder till dans? Hur laddar elever dansbilder med kön? D v s hur de väljer att könsmärka bilder med olika dansstilar.

    Metod

    Åtta elever i åldrarna 12–14 år har intervjuats enskilt under idrottslektioner. Till vissa frågeområden har bilder med dansillustrationer använts för att uppmuntra eleverna till att samtala om dans, särskilt när de blir ombedda att relatera till dans och könsroller. Utsagorna har tolkats utifrån ett genusteoretiskt förhållningssätt.

    Resultatredovisning

    Det framkommer i min studie att det finns ett större motstånd till dans hos pojkarna än hos flickorna. Pojkarna är överlag mer negativt inställda till dans. Elevernas svar vittnar om en nästan obefintlig dansundervisning i skolan och att det finns ett missnöje med den undervisning som ibland ändå erbjuds. Andra slutsatser är att eleverna inte relaterar dans till idrott och att dans anses ha feminina förtecken. Det är tydligt att eleverna har mer positiva attityder till dans på fritiden än till dans i skolan. Jag tycker mig även hos vissa kunna urskilja en besvikelse över att inte få dansa i skolan. Eleverna tror att attityden till dans skulle bli mer positiv om man fick dansa mer i skolan från det att man är liten. När eleverna laddar dansbilderna med kön bryter de inte mot genusordningen.

    Slutsats

    De slutsatser som kan dras är att man i skolans dansundervisning till viss del bör tillgodose elevernas dansönskemål, eftersom elevernas negativa attityder till dans främst gäller dansundervisningen i skolan och inte dans på fritiden. Eleverna tror att en större acceptans för dansundervisning i skolan skulle uppnås om man som elev blir mer van vid dans. Om man ser till detta finns det förmodligen förutsättningar för mer positiva attityder till dans om man dels börjar med dans redan under sexårsverksamheten, dels tillmötesgår eleverna i dansundervisningen. Elevernas syn på vad som uttrycker femininitet respektive maskulinitet är tydlig när de tar ställning till dans som rörelseform. Sammanfattningsvis tror jag att en seriös och genomtänkt dansundervisning kan möjliggöra ett arbete kring tolerans- och genusfrågor.

  • 22.
    Blomkvist, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hur arbetar lärare med elevinflytande?: en kvalitativ intervjustudie med lärare i idrott och hälsa i skolans tidigare år2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med studien är att analysera hur elevinflytande fungerar i praktiken. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har lärarna i idrott och hälsa när det gäller elevinflytande? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med elevinflytande? Om det finns några likheter och skillnader mellan lärarna vilka är då dessa?

    Metod

    I studien har kvalitativa intervjuer använts. De som har deltagit är tre stycken män och tre stycken kvinnor som är verksamma lärare i idrott och hälsa. Alla arbetar med elever i årskurs F-6. Kontakt togs med lärarna för att informera om studien. Tid och plats bestämdes för mötet och intervjuerna genomfördes. Sedan transkriberades och tolkades materialet för att till sist sammanställas.

    Resultat

    Lärarnas erfarenheter Majoriteten av lärarna anser att elevinflytande togs upp under utbildningen. Hälften tycker att de har fått tillräckligt med hjälpmedel och hälften tycker inte det. Eleverna har inte stort inflytande men de får vara med och påverka direkt i undervisningen. Hälften anser att det behövs tid för att ge ökat inflytande, andra menar atteleverna har det inflytande som går att ha. Lärarnas arbete Elevinflytande betyder att eleverna får vara med att påverka i undervisningen och det är viktigt med inflytande. När det handlar om miljöns påverkan är lärarnas åsikter delade. Lärarna har olika synpunkter på hur en miljö borde se ut för att få in inflytande. För att göra eleverna mer delaktiga handlar det om att prata mer. Grovplaneringen och ”måste momenten” är det som eleverna inte kan påverka. Lärarna har skilda åsikter om reflektion hinns med i undervisningen. Nästan alla är positiva till förslag från eleverna och dialog är jättebra och viktigt. Det råder delade meningar om vad eleverna känner till om sin rätt till inflytande. Hälften tror att det är svårt för eleverna att ta tillvara sitt inflytande och hälften påstår att det handlar om att förvalta ansvaret på ett bra sätt.

    Slutsatser

    Lärarnas erfarenheter av elevinflytande ser olika ut och ute i verksamheterna förekommer inte inflytande i så stor utsträckning. De flesta av lärarna är positiva till elevinflytande men hur de ska få in det i undervisningen är svårt eftersom det finns så lite tid och deras elever är små. Studien visar på fler skillnader än likheter mellan lärarnas åsikter.

  • 23.
    Brandt, Hedwig
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Plate, Andreas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Simundervisning: - “...jag simundervisar inte, tycker inte jag. För jag har alldeles för lite tid för det.”2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studiens syfte och frågeställningar

    Syftet är att undersöka hur lärare arbetar med elever som inte når kunskapskravet i simning i årskurs 9.

    1. På vilket sätt tolkar lärarna kursplanen och det centrala innehållet i Lgr 11, avseende momentet simning?

    2. Hur jobbar lärare med elever som inte når kunskapskravet i simning i årskurs 9?

    3. Vad anser lärarna är anledningen till att alla elever inte når kunskapskraven i simning i årskurs 9?

    Metod

    Den här studien består av en kvalitativ ansats och vi har använt oss av intervjuer genomförda med fem idrottslärare. Intervjuerna är av semistrukturerad karaktär med specifika teman, men med öppna frågor som skapar utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval med lärare i Stockholmsområdet. Alla intervjuer skedde på skolorna där lärarna själva arbetade. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. De teoretiska utgångspunkter som valts för studien är läroplansteori och ramfaktorteori.

    Resultat

    I resultatet framkom att lärarna anser kursplanen som tolkningsbar och att det finns för lite tid för att bedriva simundervisning, i nuläget blir det endast regelbundna kontroller. Lärarna tar kontakt och pratar med de elever som inte når upp till kunskapskravet. De som inte når upp till kunskapskravet blir erbjudna simskola som anordnas av kommunen. Resultatet visade också att lärarna anser att elevers simkunnighet är beroende av yttre faktorer, till exempel kondition, hemförhållanden och elevens ursprung.

    Slutsats

    Det finns för lite tid för att lärarna ska kunna bedriva simundervisning och kunskapskravet för momentet simning i årskurs 9 är enligt lärarna för brett och tolkningsbart. Yttre faktorer som tid, resurser och tidigare erfarenheter påverkar hur simkunnigheten ser ut hos eleverna i årskurs 9

  • 24.
    Buljubasic, Jasenko
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysiskt aktiva skolungdomar: En studie som belyser högstadielärares motivationsarbete2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare kan arbeta för att öka ungdomars intresse för ämnet idrott och hälsa men även fysisk aktivitet i allmänhet.

    -          Hur anser idrottslärarna att de kan arbeta för öka elevers intresse för fysisk aktivitet?

    -          Anser idrottslärarna att elevernas intresse för idrott uppnås enligt Skolverkets kursplan och isåfall på vilket sätt?

    -          Vilka problem kan idrottslärare stöta på i arbetet med att få ungdomar motiverade till fysisk aktivitet under idrottslektionerna?

    Metod

    Inför genomförandet av studien så hade jag läst på en hel del kring tidigare forskning och fastnade för problematiken kring omotiverade elever. Efter detta letade jag efter olika teorier och fastnade för teorin KASAM som myntades av Aaron Antonovsky. Metoden som tillämpades i studien var kvalitativ intervjumetod. Syftet var att ta reda på hur lärare arbetar med att motivera sina elever till att vara fysiskt aktiva och delta på idrottslektionerna. I studien intervjuades fem olika idrottslärare som arbetar med elever på högstadiet. Efter att ha samlat in och transkriberat data så kunde studiens syfte och frågeställningar besvaras.

    Resultat

    Intervjuerna visar på att lärarna ute på skolorna arbetar mycket med att motivera sina elever, men att det inte alltid är det enklaste arbetet. Att skapa en bra relation till alla elever tyckte lärarna var viktigt för att eleverna skulle bli mer motiverade och få en bättre inställning till ämnet idrott och hälsa. En undervisning med olika aktiviteter och variation ansågs vara viktigt. Det skall dessutom finnas flera olika nivåer och alternativ under samma moment, för att alla elever skall kunna lyckas. På detta sätt finner eleverna något som passar just dem och de blir motiverade.

    Slutsats

    Motivationsarbete är ett viktigt inslag ute på skolorna och idrottslärarna bär ett stort samhälleligt ansvar för att se till att fler elever skall vilja vara fysiskt aktiva på idrottsundervisningen men även sett ur ett livslångt perspektiv.

  • 25.
    Börjesson, Patrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sjukhusskolan, en plats för idrott och hälsa?: En kvalitativ studie av sjukhusskolans utformning och förutsättningar2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att få en förståelse för sjukhusundervisningen. Detta innebär att denna studie handlar om hur undervisningen ut-formas och vad som påverkar sjukhuslärarens undervisning, samt få en förståelse för hur äm-net idrott och hälsa bedrivs på sjukhusskolan. Syftet mynnade ut i tre frågeställningar: 1. Vilka faktorer påverkar sjukhuslärarens undervisning? 2. Använder sig sjukhusläraren av id-rott och hälsa i undervisningen och vad har de för erfarenhet av fysisk aktivitet i undervis-ningen? 3. Vilka möjligheter och begränsningar upplever sjukhuslärarna när det gäller att bed-riva undervisning som innehåller fysisk aktivitet?

    Metod: Metoden är intervju där intervjuernas karaktär är semistrukturerade. Urvalet är base-rad på ett strategiskt urval av deltagare. Urvalskriteriet är att läraren är verksam på en sjuk-husskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteori och ramfaktorteori.

    Resultat: Resultatet visar att fem faktorer påverkar undervisningen vid sjukhusskolan. Dessa faktorer är elevgrupp, utformning, lokal, innehåll och tid. Majoriteten av lärarna vid sjukhus-skolor använder sig inte av idrott och hälsa vid undervisning. De tillfällen fysisk aktivitet an-vänds varierar. Elevens sjukdomstillstånd och lokaltillgång anser lärarna vara de faktorer som påverkar möjligheten att bedriva undervisning som innehåller fysisk aktivitet.

    Slutsats: Undervisningen vid sjukhusskolan formas i huvudsak av det som elevens hemskola ålägger. Svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska får stort utrymme i undervisning. Fysiska ramar, reglerande ramar samt transformeringsprocess och realiserings-process påverkar undervisningen vid sjukhusskolan

  • 26.
    Carling, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wallsten, Robert
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kunna lära ut eller kunna det man lär ut: en undersökning av gymnasieelevers uppfattning om lärarkompetens inom ämnet idrott och hälsa2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet har varit att undersöka gymnasieelevers uppfattning om på lärarkompetens i ämnet idrott och hälsa. Vår frågeställning var följande: Vilka delkompetenser hos idrottsläraren anser gymnasieeleverna vara primära för att denne skall vara en bra lärare? Delkompetenserna som vi då avser är pedagogisk, idrottslig, vetenskaplig, politisk och social kompetens.

    Metod

    Datainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en strukturerad enkät, och dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 76 gymnasieelever. Elever som alla går på samhällsvetenskapsprogrammet år 3 på skolor i Stockholmsområdet. Av dessa elever valdes 2 ut till intervju. En elev som representerade allmänna uppfattningar i enkätresultatet och en elev med mer avvikande åsikter. Som analysredskap har vi använt en tysk modell som kallas DSB-konceptet. Med bakgrund av vad som framkommit i tidigare forskning har modellen kompletterats.

    Resultat

    Vårt resultat visar att den pedagogiska kompetensen anses central. Av de övriga fyra kompetenserna prioriteras den idrottsliga och sociala kompetenserna högre än politisk och vetenskaplig. Påpekas bör dock att ingen av kompetenserna anses vara irrelevant utan alla bidrar till att fullborda lärarkompetensens innehåll. Inom den pedagogiska kompetensen framträder egenskaper som nivåanpassad undervisning, progressionstänkande, förtrogenhet samt förmågan att skapa glädje och ambition som extra viktiga. Den idrottsliga kompetensen anses som underförstådd och självklar. Övergripande kunskap inom det idrottsliga området anses viktigare än detaljerad kunskap så som regler och fakta. Inom den sociala kompetensen lyfts lärarens förmåga att skapa god stämning och roliga lektioner fram. Att en lärare dessutom har fallenhet för att skapa aktivitet och rörelse under lektionerna framträder klart och tydligt. Vetenskaplig och politisk kompetens värderas inte fullt lika högt. Kunskapsområdena kost och hälsa samt god förståelse för läroplan/kursplan visar sig dock vara uppskattade.

    Slutsats

    Att kunna lära ut eller kunna det man lär ut kan inte tudelas. Båda kunskaperna ger en bra grund för lärarkompetens. Eleverna anser att en kompetent lärare dessutom bör inneha många andra kompetenser sett till DSB-modellen. Slutsatsen är att lärarkompetens är ett komplext område.

  • 27.
    Carlström, Anna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Modiér, Matilda
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Den som man har en relation med, den bråkar man inte med": en kvalitativ studie om idrott- och hälsalärares syn på konflikter och konflikthantering2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka idrott- och hälsalärares syn på konflikter och deras arbete med konflikthantering i grundskolan. Fokus ligger på de konflikter som sker mellan lärare och elever.

    För att besvara syftet utgår studien ifrån följande frågeställningar:  

    • Hur upplever lärarna konflikter med elever?
    • Sker något förebyggande arbete, i så fall hur?
    • Använder lärarna några specifika strategier för konflikthantering, i så fall vilka?
    • Sker någon uppföljning av de konflikter som uppstår, i så fall hur?

    För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Urvalet har gjorts på två sätt; genom ett strategiskt bekvämlighetsurval och ett bundet slumpmässigt urval. Sex lärare i idrott och hälsa i Stockholmsområdet intervjuades. Analysen av resultaten gjordes med hjälp av tematisk analys, och resultaten har relaterats till Cohens konfliktpyramid.

    De intervjuade lärarna upplevde att de hade få konflikter med elever. Majoriteten av lärarna arbetade förebyggande mot konflikter, där de vanligaste tillvägagångssätten var kollegialt samarbete och effektivt ledarskap. Lärarna använde en rad olika strategier för konflikthantering, där kommunikation, medling och relationsskapande var mest förekommande. Uppföljning efter konflikter var inte så vanligt förekommande bland lärarna, men då det skedde var det i form av samtal med elev, samtal till vårdnadshavare eller kollegial uppföljning.

    Studien visar att lärarnas syn på konflikter var tvådelad, där den negativa synen dominerade. Trots detta tolkade merparten av lärarna sitt konflikthanteringsarbete som konstruktivt. Lärarnas syn på det konflikthanterande arbetet överensstämmer väl med rangordningen av nivåerna i Cohens konfliktpyramid.    

  • 28.
    Dahlberg, Malin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Niska, Pia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Friluftsliv på gymnasiet: En jämförelse mellan friluftslivsinslag i tre svenska gymnasieskolor2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med vår uppsats var att undersöka om gymnasieskolor i södra Sverige, i Stockholm och i norra Sverige genomför friluftslivsundervisning i den utsträckning som förespråkas i Lpf-94, samt huruvida lärarnas tidigare erfarenheter och eleverna själva påverkar friluftslivs-undervisningen ifråga. Vidare var syftet att ta reda på hur friluftslivsundervisningen kan förbättras. Frågeställningarna är följande:

    o Hur genomförs friluftslivsundervisningen på de aktuella gymnasieskolorna i förhållande till vad som föreskrivs i Lpf-94?

    o Vilka hinder, fördelar samt skillnader finns mellan friluftslivsundervisningen i de aktuella gymnasieskolorna i södra Sverige, Stockholm och norra Sverige?

    o Hur påverkar lärarnas egna erfarenheter av friluftsliv deras friluftslivsundervisning i de aktuella gymnasieskolorna?

    o På vilket sätt kan eleverna i de aktuella gymnasieskolorna påverka friluftslivsundervisningen?

    o Hur kan friluftslivsundervisningen förbättras?

    Metod

    Undersökningen baserades på fakta inhämtat från fyra stycken djupintervjuer av idrottslärare vid fyra gymnasieskolor, varav en idrottslärare arbetar på en friluftsinriktad gymnasieskola. Dessa skolor är belägna i Stockholm, södra och norra Sverige. En elevenkät arbetades fram och distribuerades sedan till 71 elever genom personliga besök på tre av de berörda gymnasieskolorna (dock inte den friluftslivsinriktade gymnasieskolan)

    Resultat

    Idrottslärarna anser att de följer vad läroplanen förespråkar men de genomför och förbättrar sin undervisning utifrån egna tankar.

    Undersökningen visar att den största skillnaden mellan skolorna är att ansvaret för friluftslivsundervisningen ligger på andra lärare än idrottsläraren på skolan i norra Sverige, vilket inte gäller för de två övriga gymnasieskolorna. De övergripande hindren för att bedriva friluftslivsundervisningen är schematekniska svårigheter samt tidsbrist. Enligt studien är fördelarna med friluftsliv att det är prestationslöst, eleverna arbetar efter sina egna förutsättningar samt att eleverna lär sig att klä sig rätt för livet ute i naturen.

    Samtliga idrottslärare anser att deras egna erfarenheter är en förutsättning för att bedriva en bra friluftslivsundervisning.

    Eleverna kan själva påverka sin friluftslivsundervisning genom förslag eller att själva leda lektionerna enligt idrottslärarna. Majoriteten av eleverna anser dock att de inte kan påverka sin friluftslivsundervisning.

    Friluftslivsundervisningen i skolan kan förbättras genom att idrottslärarna utvecklar sina egna erfarenheter och kunskaper. Vidare kan undervisningen förbättras genom att de skolor med idéer och en fungerande friluftslivsundervisning dela med sig av sin kunskaper till andra skolor.

    Slutsats

    Friluftslivsundervisningen bedrivs inte i den utsträckning som läroplanen förespråkar, vilket bl.a. beror på schematekniska svårigheter, tidsbrist och ekonomiska möjligheter. Vidare saknar eleverna möjligheten att kunna påverka sin undervisning, vilket strider mot läroplanens intentioner.

  • 29.
    Dahlgren, Natascha
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Gottberg, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Likvärdig bedömning?: Så tolkar idrottslärarna värdeorden "till viss del", "relativt väl" och "väl" utifrån kunskapskraven i Lgr 112012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 30.
    Dillner, Marie
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sandström, Lovisa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Konsten att nyttja en skolgård: En analyserande samt jämförande studie av skolgårdens betydelse för elevernas fysiska aktivitet2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie har varit att studera elevers aktiviteter samt fysiska ansträngning på två olika skolgårdar. Våra frågeställningar var följande:

     Hur påverkar skolgårdens utseende elevernas fysiska ansträngning?

     Vilka motoriska färdigheter tränas på respektive skolgård?

     På vilket sätt påverkar skolgårdens utseende elevernas aktiviteter?

    Metod

    Studien omfattar två delar; registrering av hjärtfrekvensvärden och en observation. Observationen bestod av två delar, de motoriska färdigheter eleverna tränade på respektive skolgård samt de aktiviteter eleverna utförde.

    Resultat

     Arkitektoniska egenskaper som kan göra att skolgårdens utseende utövar inflytande på elevernas fysiska ansträngning är bland annat huruvida eleverna kan röra sig runt skolhuset och om skolgården är en öppen yta eller utformad av mindre rum.

     På skolgård A tränas kast, elevernas förmåga att springa och hoppa. På skolgård B tränas de motoriska färdigheterna gång, balans men även färdigheten att springa.

     Huruvida det är skolgårdens utseende som påverkar elevernas aktiviteter eller inte går att diskutera. Det vi har kommit fram till i vår studie är att en öppen yta kan påverka hur väl elevgrupper blandas men också huruvida aktiviteterna utförs i lag eller individuellt i grupp.

    Slutsats

    Slutsatsen är att en öppen skolgård tränar motoriska färdigheter bättre än en skolgård med olika rum. För att elevernas fysiska ansträngning ska utmanas ska skolbyggnaden vara belägen så att eleverna kan transportera sig runt den. Skolgården ska även vara uppbyggd av flera ytor som eleverna kan transportera sig mellan. De motoriska färdigheter som utförs skiljer sig delvis skolgårdarna mellan. Eleverna på skola A utförde aktiviteter som var anpassade för individuellt deltagande. Dessa aktiviteter utfördes i blandade grupper avseende ålder och kön. På skolgård B utfördes lagidrotter med bestämda lag.

  • 31.
    Drott, Joakim
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindgren, Jakob
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Det känns som ett tidsfördriv: En studie om elevers inställning till ämnet  idrott och hälsa2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.

    Frågeställning:

    • Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?

    • Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?

    Metod

    Vi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.

    Resultat

    Eleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.

    Slutsats

    Resultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga. Enligt vår mening klarar de dock av att utföra de moment som utförs på lektionerna. De upplever sig dock inte lika bra som andra elever i gruppen vilket leder till en mindervärdeskänsla och en rädsla för att göra fel vilket i slutändan leder till att de väljer att inte går dit.

  • 32.
    Drott, Joakim
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindgren, Jakob
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ett liv efter skolan?: Vad som motiverar elever till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställning

    Syftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.

    Metod

    Studien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit examen från den svenska gymnasieskolan. Intervjuerna genomfördes enskilt med båda författarna närvarande. Den teoretiska ansatsen vi valt att grunda uppsatsen på har sin grund inom motivations- och beteendeforskningen. Då mycket forskning inom beteende- och motivationsområden grundar sig på varandra, har vi valt att analysera resultaten utifrån flera teoretiska modeller.

    Resultat

    Resultaten från studien pekar på en rad olika faktorer som krävs för att unga vuxna ska välja att vara fysiskt aktiva. De anser att det absolut viktigaste är att aktiviteten är rolig. Detta kan uppnås genom att deltagarna får känna att de är duktiga, att de får bekräftelse under genomförandet samt att det stimulerar egenintresset. Andra faktorer som påverkar valet av aktivitet är att det ska vara lätta att genomföra, både när det gäller material och deltagare samt att det är lätt att planera in utefter andra sysslor i vardagen.

    Slutsats

    Det som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv är framförallt att de känner glädje till aktiviteten. Aktiviteten skall även vara genomförbar och inte kräva för mycket tid eller resurser. Elever som redan har positiva erfarenheter av fysisk aktivitet påverkas inte av undervisningen i samma grad som de saknar det. Avsaknaden kan leda till fysisk inaktivitet senare i livet. Samtliga elever bör uppmärksammas och ges beröm då detta bidrar till positiva känslor och associationer till fysisk aktivitet som sedan motiverar dem till fysisk aktivitet senare i livet.

  • 33.
    Dubois, Sofia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sär- eller samundervisning i ämnet idrott och hälsa: En enkätstudie om hur flickor i år 7-9 i Norrtälje kommun upplever ämnet idrott och hälsa2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien har varit att undersöka flickor i skolår 7-9 i två skolor i Norrtälje kommun och deras syn på särundervisning i ämnet idrott och hälsa. Detta görs genom att studera hur flickornas deltagande ser ut vid sam- respektive särundervisning samt hur flickorna uppfattar att innehållet, betyg och trygghet påverkas av sam- respektive särundervisning?

    Metod

    Undersökningen är en kvantitativ studie och har utförts med hjälp av enkäter med fasta svarsalternativ. Skolorna har valts av praktiska skäl, de låg i närområdet och de var de enda skolorna i närområdet som hade särundervisning. Enkätundersökningen utfördes av mig personligen, vilket medförde att eleverna vid problem kunde ställa frågor. Enkätundersökningen utfördes på 75 stycken flickor. Samtliga elever har tidigare haft samundervisning och samtliga elever har svarat på alla frågor.

    Resultat

    53 % av flickorna är alltid med på lektioner med särundervisning, medan 3 % menar att de sällan är med. Vid samundervisning var 45 % alltid med medan 9 % sällan var med. 75 % av flickorna menar att innehållet blir mer varierat vid särundervisning. Nästan 50 % svarade att de har chans att få bättre betyg vid särundervisning. 13 % av flickorna känner sig helt trygga vid samundervisning, 73 % känner sig helt trygga vid särundervisning. 55 % menar att det är ordning på lektionerna vid särundervisning, 11 % säger att det är ordning vid samundervisning. Att stämningen är bättre vid särundervisning säger 37 %.

    Slutsats

    Enligt denna studie är flickor mer positivt inställda till deltagande i idrott och hälsa vid särundervisning. De uppger även känna sig mer trygga på lektionerna samt att innehållet blir mer varierat och att särundervisningen gynnar deras chans till bättre betyg.

  • 34.
    Edwall, Carolina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Det är ju typ total lycka": en kvalitativ studie om upplevelse i kitesurfing, vågsurfing och friåkning på skidor.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställning

    Syftet med detta arbete är att förstå känslans betydelse för utövare inom kitesurfing, vågsurfing och friåkning inom skidor, där studien tar avstamp utifrån sex olika tematiska områden: livsstil och identitet, gemenskap, frihet och lek, människa och natur, behov och kropp och känslan (flow). För att besvara arbetets syfte formulerades tre frågeställningar: Hur upplevs utövandet av sporten i tid och rum, och vilka beskrivningar framträder? Av dessa beskrivningar, vilka av upplevelserna är mest framträdande? Hur visualiseras sportens känsla?

    Metod

    Studien är en abduktiv kvalitativ sådan som bygger på en etnografisk ansats med deltagande observationer och sex intervjuer med fotoelicitering. En man och en kvinna representerade från vardera sport, det vill säga kitesurfing, vågsurfing och friåkning på skidor. Utifrån den intervjumall som skapats genomfördes semistrukturerade intervjuer som sedan ordagrant transkriberades i sin helhet. Det empiriska materialet systematiserades genom en fördjupande iterativ analysprocess i vilken det tidigare forskningsläget vävdes samman.

    Resultat

    Resultatet visar att samtliga deltagare såg sin sport som en livsstil som bidrog till meningssökande, identitetsskapande och en tillhörighet av att känna sig som hemma. Genom glädje, gemenskap, spänning, adrenalin och naturen med sina element skapades känslorna i upplevelserna som sågs som den största betydelsen för att vilja utföra och vara i sin sports kontext. Det var även av största vikt att sporten endast utfördes utifrån deras egen vilja, vilket handlade om ett behov av att få känna frihet.

    Slutsats

    Hela kontexten i dessa sporter ansågs vara av betydelse för att uppleva de emotionella upplevelserna, men framförallt hade glädjen och gemenskapen en stark inverkan. Deltagarna menade att känslorna var många och starka och att de alltid var kopplade till något vilket gjorde att de upplevde det svårt att kunna sätta ord på känslan.

  • 35.
    Efraimsson, Emelie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsoundervisning i skolan: Är det nödvändigt?2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med undersökningen var att jämföra hur lärare och personal på en högstadieskola i Stockholm arbetar och tänker kring hälsa i undervisningen samt hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Utifrån syftet har dessa frågeställningar skapats: Hur kan man som lärare dels i idrott och hälsa, biologi samt hemkunskap, jobba med hälsa i undervisningen? Vad anser lärarna och personal är viktigt i hälsoundervisningen? Hur uppfattar eleverna hälsoundervisningen?

    Metod

    I studien användes en kvalitativ metod och insamling av data med hjälp av intervjuer för att få ingående och djupa svar på frågeställningarna. Urvalet av informanter har varit tre lärare samt en biträdande rektor samt tio elever i årskurs 6, 7 och 8.

    Resultat

    Jag fick i studien svar på att det är en skillnad i hur de vuxna informanterna tänker kring hälsa och hälsoundervisning och att det skiljer sig mot hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Lärarna och personalen tycker att det är viktigt att eleverna får en undervisning i hälsa däremot är det även en skillnad i när eleverna bör få undervisning i hälsa. Samtliga lärare och personal ansåg att eleverna var mogna för hälsoundervisning från och med årskurs 8. Eleverna i åk 6 och 7 uppfattade att de inte hade så mycket undervisning i hälsa, varken på idrott och hälsa eller i andra ämnen. Däremot tyckte eleverna i åk 8 att de hade tillräckligt med teori om hälsa i nuläget, eftersom de har fokus på hälsa i biologi och hemkunskap.

    Slutsats

    Samtliga elever har ett patogent synsätt och fokuserade på den friska kroppen medan samtliga lärare och personal har ett salutogent synsätt, vilket innebär att de fokuserar på ett helhetsperspektiv och att vara hälsosamma. Slutsatsen på arbetet stämmer väl överens med titeln på studien: Hälsoundervisning – är det nödvändigt? Det är nödvändigt inte minst för att Lgr11 betonar hälsoperspektivet och ett bra sätt att börja är att presentera definitioner kring hälsa samt olika teorier om hälsa. Antonovskys känsla av sammanhang kan lärare jobba med för att eleverna ska känna att undervisningen är begriplig, att de kan hantera informationen samt att den är meningsfull för dem.

  • 36.
    Egardt, Anna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Stokken, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Är utsattheten i omklädningsrummet en myt?: En studie om utsatthet i högstadiet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på lärarens arbete för att förebygga utsatthet i samband med idrottsundervisningen samt elevernas perspektiv på lärarens arbete med detta. 

    • Hur arbetar lärare i glesbygd respektive storstad med att motverka mobbning och utsatthet?
    • Hur ser storstadselever respektive glesbygdselever på mobbning och utsatthet i skolan?

    Vi vill få förståelse hur eleverna upplever omklädningsrummen, då det visats att omklädningsrummen är en av de mest utsatta platser i skolans miljö (Friends, Forskning, 2013).

     

    Metod

    Metoden vi valt för detta arbete var en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Vi har intervjuat två lärare i ämnet idrott och hälsa. En arbetade på en glesbygdskola och den andra på en storstadsskola. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att se hur lärarna arbetar för att förebygga utsattheten främst i sin undervisning, men även under den tiden eleverna vistas i skolans miljö. För att få reda på elevernas syn på lärarens arbete har vi använt oss av en anonym enkät som innehöll 19 stycken frågor om utsattheten på skolan. Samtliga elever, 107 stycken, gick i åk 8 och 9,

     

    Resultat

    Resultatet från intervjuerna visade att lärarna arbetar mycket för att förbygga mobbning på skolan. Lärarna sa att mobbningen oftast sker på sociala medier, dvs inte offentligt utan bakom deras ryggar. De flesta eleverna upplever att skolans miljö är en säker plats, men att det är korridorerna, omklädningsrummet och toaletten som är de mest utsatta platserna. Enkätsvaren visade stora skillnader mellan eleverna på glesbygden och i storstaden vad det gäller utseende och kommentarer men inte utsatta platser och trivsel.

     

    Slutsats

    Slutsatsen i vår studie är att läraren gör ett stort arbete för att förebygga utsattheten och hantera mobbning. Eleverna är inte medvetna om vad lärarna gör för deras välmående. De platser som anses vara utsatta skiljer sig inte mellan de undersökta skolorna.

  • 37.
    Ekdahl, Mattias
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lundell, Philip
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    “Allt vi gjorde på gympan handlade om att vara bäst": En diskursanalytisk studie av storstadspressens framställningar av skolämnet idrott och hälsa2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur kroppsövningsämnet framställs i storstadspressunder perioden 1 juli 2015 - 30 juni 2016. För att uppfylla studiens syfte utgick vi frånföljande frågeställningar: 1) Vilka och vilken typ av formuleringar framställs i samband med kroppsövningsämnet i storstadspress hösten 2015 och våren 2016? 2) Vilka diskurser framträder ur dessa formuleringar och vilka kopplingar finns till tidigare identifierade ämnesdiskurser? 3) Vilka kopplingar kan identifieras mellan framställda diskurser och analyserade artiklar, med avseende till skribentens yrke, citerade/refererade personer, typ av artikel och kroppsövningsämnets benämning?

    Metodvalet i studien var diskursanalys. Källmaterialet inhämtades från en databas som samlar all svensk tryckt press. Insamlingen skedde genom användandet av sökord beståendes av olika benämningar på kroppsövningsämnet. Storstadspress är en kategorisering som innehåller tidningar med säte i Stockholm, Malmö och Göteborg. Insamlingen, urvalet och analysförfarandet strukturerades utifrån fem kategoriseringssteg. Studiens slutgiltiga urval var 63 artiklar. Diskursteorin kombineras med dagordningsteorin, vars utgångspunkt är att massmediernas dagordning speglar allmänhetens dagordning.

    Formuleringar framställda i samband med kroppsövningsämnet handlade bland annat omförebyggandet av sjukdomar, att andra skolämnen gynnas, att ämnet innehåller fysisk aktivitet och olika idrotter samt att ämnets utformning leder till mobbning och utanförskap. Utifrån formuleringarna identifierades fyra diskurser: Rörelse- och aktivitetsdiskursen (beståendes avfem underdiskurser), Exkluderingsdiskursen, Kost- och välbefinnandediskursen samt Säkerhetsdiskursen. Rörelse- och aktivitetsdiskursen är den mest återkommande och regelbundna diskursen. Idrott är den mest förekommande benämningen på ämnet.

    Slutsatserna i studien är att allmänheten prioriterar elevers rörelse och aktivitet som kroppsövningsämnets viktigaste uppdrag, att ämnet inte betraktas som ett kunskapsämne, att ämnets aktiviteter antas bestå av idrotter och andra tävlingsaktiviteter, att ämnet tillskrivs en kultur där maskulin norm råder, att tävlingsbetingade aktiviteter anses reproducera denna kultur, att ämnets aktivitet antas syfta till att stärka samhället. Det finns en diskrepans mellan allmänhetens föreställningar och ämnesplanernas syfte.

  • 38.
    El Bajdi, Sofian
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Omklädningsrummet: En studie om elevers uppfattning om miljön i omklädningsrummet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i årskurs 7-9 har för åsikter om miljön i omklädningsrummet som används i samband med idrott och hälsa samt vilka faktorer som gör att vissa elever avstår från att byta om och duscha efter idrottslektionen.

    - Vad anser eleverna om att duscha och byta om öppet med andra elever?

    - Skiljer sig tjejernas och killarnas erfarenheter av omklädningsrummet åt?

    Metod

    Undersökningen är kvantitativ och jag använde mig av en enkätundersökning som omfattar 60 elever. Deltagarna i min undersökning är elever från en klass i årskurs 7, 8 och 9.

    Resultat

    Resultatet av enkätundersökningen visade att hälften av alla elever inte duschade och många av dem på grund av risken för kränkande behandling, hur ens kropp ser ut och att det är ofräscht i omklädningsrummet. Undersökningen visade också att hälften av eleverna ansåg att det aldrig sker kränkande behandlingar i omklädningsrummet. Studien visade inga stora könsskillnader i omklädningsrummet men antalet flickor som blivit utsatta för kränkande behandling var några fler än pojkarna. Däremot visade undersökningen att antalet flickor som är missnöjda med sitt kroppsutseende är högre än pojkarna. Undersökningen visade även att de elever som var missnöjda med sin kropp också var de som undvek att duscha efter idrottslektionen.

    Slutsats

    Undersökningen visar att många elever är missnöjda med sitt kroppsutseende och detta kan vara en orsak till att hälften av eleverna i undersökningen inte duschar efter lektionen. I denna studie framkommer det även att cirka en tredjedel av eleverna säger sig ha blivit utsatta för kränkande behandlingar. Detta är viktigt att skolan tar denna problematik på allvar då en av deras uppgifter är att motverka kränkande behandling.

  • 39.
    Eldh Bastman, Marlie
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ljungström, Helena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lärares syn på friluftsliv i skolan: En kvalitativ undersökning av gymnasielärare i idrott och hälsa2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka hur sex idrottslärare som undervisar i idrott och hälsa 1 på gymnasiet i Stockholm, väljer att bedriva sin undervisning i friluftsliv. Studien avser att ta reda på vad som påverkar lärarnas val av innehåll i friluftslivsundervisningen. För att besvara syftet har vi tagit fram följande frågeställningar: 1. Vilket ämnesinnehåll i friluftsliv är det som bedrivs i skolorna och är det något särskilt som dominerar? 2. Hur påverkar lärarnas syn på skolbaserat friluftsliv valet av innehåll i undervisningen? 3. Bedriver lärarna friluftsliv i skolans närområde?

    Metod: För att besvara studiens frågeställningar har det förts kvalitativa intervjuer med fem män och en kvinna som är lärare i idrott och hälsa. Vi gjorde ett bekvämlighetsurval där de lärare som ville och kunde vara med i vår studie intervjuades. Vid intervjuerna ställdes frågor via en intervjuguide som utgick från studiens syfte och frågeställningar. För att fördjupa förståelsen för lärarnas tankar och åsikter kring friluftsliv har den hermeneutiska spiralen använts som analysverktyg.

    Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att lärarna ser friluftsliv som en aktivitet, och att man gör något ute i naturen. Fem av lärarna har en bred definition av friluftsliv och beskriver det som det exklusiva friluftslivet (det friluftsliv som utförs på en speciell plats, oftast långt ut på landsbygden och kräver speciella egenskaper från deltagarna.) Detta resulterar i att de inte anser sig ha tiden för att bedriva denna typ av friluftsliv i skolan. Dock är det en lärare som påpekar att det inte spelar så stor roll vad man gör, utan huvudsaken är att man är utomhus. Aktiviteter som ämnesinnehållet mestadels består av är traditionella idrotter som bland annat orientering och skridskoåkning. Alla lärare utom en menade att tillgängligheten till naturområden är så begränsad att innehållet i friluftsliv påverkas. Studiens slutsats är att det finns många olika faktorer som påverkar hur skolfriluftsliv bedrivs. En är att själva idrottsläraren kan påverka mycket bara genom sin inställning till skolfriluftsliv och eleverna. Andra faktorer är skolans förutsättningar så som ekonomi, material och skolledning. Trots begränsningarna bedriver lärarna någon form av friluftsliv i närområdet. Lärarna skulle därför kunna tillämpa nya undervisningssätt, så som platsresponsiv pedagogik.

  • 40.
    Elveljung, Gunnar
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vad hände sedan?: En enkätstudie av avgångsstudenterna på Idrottshögskolans lärarprogram 19972008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna undersökning är att undersöka 1997-års avgångsstudenters arbetssituation drygt elva år efter deras studietid på Idrottshögskolans lärarprogram i Stockholm (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH).

    Följande frågeställningar användes för att få svar på syftet med undersökningen:

    - Vilka arbetar kvar som idrottslärare och vad är det som gör att de stannar kvar i yrket?

    - Hur många har lämnat idrottsläraryrket och vilka är orsakerna till det?

    Metod

    Utifrån de frågeställningar jag ville ha besvarade valde jag att använda enkät innehållande 21 frågor som undersökningsmetod. Inget externt bortfall finns i svarsfrekvensens, alla 57 personer som ingick i undersökningsgruppen har besvarat enkäten

    Resultat

    61 procent av undersökningsgruppen är verksamma som idrottslärare drygt elva år efter deras studietid på lärarprogrammet. Den största enskilda faktorn till att de verksamma idrottslärarna stannar kvar i yrket är att de tycker om att arbeta med ungdomar. Trevliga arbetskamrater, omväxlande arbetsuppgifter och bra arbetstider är andra faktorer som bidrar till att de stannar kvar i yrket.

    Vid jämförelse mellan de verksamma och de icke verksamma idrottslärarna framkommer det att om man söker sig till en arbetsplats med äldre elever, många idrottslärarkollegor och får så lågt elevantal per undervisningsgrupp som möjligt, så är det något som bidrar till att man stannar kvar i yrket längre tid.

    Den största orsaken till att man inte är verksam eller aldrig varit verksam som idrottslärare har med skolan och dess arbetsvillkor att göra, exempelvis arbetsmiljön med buller, arbetsuppgifter vid sidan om undervisningen och för mycket fostran istället för undervisning.

    Slutsats

    Tre av fem arbetar kvar som idrottslärare drygt elva år efter avslutad utbildning, ett resultat som stämmer ganska bra överrens med liknande undersökningar. Utbildningen var bra men mer undervisning kring skolan som arbetsplats och dess arbetsvillkor hade kanske kunnat bidra till att fler varit verksamma som idrottslärare idag.

  • 41.
    Eriksson, Joel
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Olin, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Varför skulle man?": En studie om hur IKT används i idrott och hälsa samt hur lärarna ser på det2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning, på vilka sätt och av vilka anledningar IKT (informations- och kommunikationsteknik) används eller inte används av nyexaminerade lärare inom ämnet idrott och hälsa.

    Frågeställningarna har formuleras på följande vis:

    • Innefattas IKT i nyexaminerade lärares lektioner inom idrott och hälsa? I sådana fall hur och i vilken utsträckning?
    • Hurudan är nyexaminerade lärares syn på att använda IKT i undervisningen?

    Metod: Uppsatsen är uppbyggd genom två olika metoder. Den ena metoden är kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Sammanlagt intervjuades fyra nyexaminerade lärare som har arbetat som längst i tre år. Den andra metoden är observationsstudier gjorda på tolv lektioner genomförda av de fyra lärarna som intervjuades.

    Resultat: Resultatet visade att användningen av IKT bland dessa fyra lärare varierade mellan nästan ingen IKT-användning upp till nästan hälften av lektionerna. Det vanligaste förekommandet av IKT-användning var i form av musik, videouppspelning och olika presentationsredskap. De fördelar med IKT som framkom var att det var en bra hjälpreda, det bidrog till variation och att det innebar tidsbesparing vid kontinuerligt användande. Nackdelarna med IKT som framkom var tillgängligheten och att det initialt är tidskrävande.

    Slutsats: IKT-användning inom ämnet idrott och hälsa varierar för olika lärare på olika skolor. Faktorer som påverkar lärarna ovanifrån är till exempel otydlighet i styrdokumenten, den egna skolans riktlinjer, resurser och resursernas tillgänglighet. Lärarens kapital och habitus påverkar hur mottaglig en lärare är till införandet av IKT.

    De nyexaminerade lärarna i denna studie är positiva till IKT men de utnyttjar inte möjligheten så mycket som de önskar. Detta är främst på grund av skolans bristande resurser, tillgänglighet, tidsbrist och/eller riktlinjer. En möjlig lösning som diskuteras är en statlig eller kommunal resursbank som underlättar för lärare genom att det sparar tid och att det blir lättare för dem att introduceras till att använda IKT i undervisningen.

  • 42.
    Eriksson, Linda
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lärares inställning till uppdraget som lärare, i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några lärare i den svenska grundskolan ser på sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Utifrån syftet med uppsatsen är frågeställningarna följande:

    1. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till styrdokumenten?

    2. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna?

    3. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetstiden?

    Metoden som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer med några lärare från en grundskola i Södertälje kommun. Valet av metod grundades i att jag eftersökte en djupare kunskap om lärares uppfattningar kring sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Genom att använda intervjuer kunde följdfrågor ställas och möjligheten gavs att få en bredare bild av lärarnas olika uppfattningar. Med utgångspunkt i ramfaktorteorin identifierar studien ett antal faktorer, främst den nya läroplanen (Lgr 11) och de centrala kollektivavtalen, som ett ramverk för lärarens uppdrag i form av undervisningsprocess och arbetsuppgifter. Resultatredovisningen visar att lärarna upplever att Lgr 11 medför nya utmaningar i form av innehållet i undervisningen, men även i form av krav och efterfrågan på dokumentation och administrativa uppgifter samt fler möten och konferenser. Till följd av den nya läroplanen, de många olika arbetsuppgifterna och den hektiska arbetsmiljön på skolan så upplever lärarna att det är svårt att få arbetstiden att räcka till. Samtliga fyra lärare upplever att man kan jobba mer och längre. Resultaten av hur mycket arbetstid under en genomsnittlig arbetsvecka som lärarna arbetar tyder dock på att de centrala ramarna kring arbetstid fungerar som stöd till hur mycket de bör/ska arbeta. Studien visar också att Lgr 11 ger mål och riktlinjer för utbildningen kring normer och värden, kunskaper, elevens ansvar och inflytande, skolan och omvärlden samt bedömning och betyg.

  • 43.
    Eriksson, Madeleine
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Yousef, Jessica
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vem får högst betyg?: En kvalitativ studie om genus och bedömning i ämnet idrott och hälsa2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien var att ta reda på hur lärarna förhåller sig till genus och bedömning i ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9.

    Våra frågeställningar var:

    • Bedöms pojkar och flickor på olika sätt?
    • Vilka faktorer tar läraren hänsyn till i sin bedömning?
    • Hur arbetar läraren med feedback?

    Metod

    Studien har en kvalitativ ansats där tre idrottslärare har intervjuats. Lärarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.Intervjuerna var semistrukturerade och vi använde en intervjuguide för att säkerställa likvärdig information från våra respondenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av genusteori relaterat till bedömning av pojkar och flickor.

    Resultat

    Resultaten visade att bedömning är något som lärarna anser är viktigt. Ibland bedöms eleverna under lektionstid och ibland efteråt. Bedömning är viktigt för elevernas utveckling och lärande. Den formativa bedömningen är den form som lärarna använder sig av mest därför att den anses av lärarna vara mest rättvis och ger eleverna mest utveckling. Lärarna anser att det är svårt att bedöma eleverna men de försöker bedöma flickor och pojkar på ett likvärdigt sätt.

    Feedback är A och O för elevens utveckling anser lärarna. Lärarens arbete med feedback sker oftast spontant och är i form av positiv feedback. Den positiva feedbacken är den feedback som ger mest utveckling och förståelse för eleverna anser lärarna i denna studie.

    Slutsats

    Formativ bedömning är ett måste för elevernas utveckling. Lärarna lyfter den formativa bedömningen och utgår från detta bedömningssätt. I skolorna kommer flickorna i skymundan då pojkarna tar mer plats på lektionerna. För att flickorna ska lyftas fram använder en del av lärarna sig av en viss strategi som innebär en uppdelning i pojk- och flickgrupper, för att flickorna ska våga ta för sig mer.

    Feedback sker spontant och är inte alltid genomtänkt. Lärarna arbetar med feedback genom att ge kontinuerlig information och feedback om vad och hur eleverna ska göra för att bli bättre och utvecklas. 

  • 44.
    Eriksson, Marie-Louise
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hagman, Maria Fernanda
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Om och om igen": en kvalitativ studie om idrottslärares utformning av ämnet idrott och hälsa i grundsärskolan2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka grundsärskolans idrottsundervisning i relation till kursplanens innehåll. Frågeställningarna var: Vad innehåller kursplanen samt vilka skillnader finns gentemot grundskolans kursplan i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt är kursplanen förankrad i undervisningens utformning? Vilka hinder och/eller möjligheter finns i undervisningen?

    Metod

    De metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Inledningsvis genomfördes en textanalys av grundsärskolans och grundskolans kursplaner. Utifrån textanalysen utformades en intervjuguide. Därefter genomfördes tre intervjuer med idrottslärare på två grundsärskolor i olika kommuner, två av lärarna som arbetar på samma skola undervisar samma elevgrupper. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades för att sedan tolkas utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning.

    Resultat

    Kursplanen i grundsärskolan innehåller av oss fyra identifierade aspekter: en lustfylld, en social, en teoretisk samt en praktisk. Respektive aspekt innehåller underliggande moment. Textanalysen visar att kursplanerna är relativt lika. Dock har grundsärskolan färre och något lägre krav. Alla fyra aspekter ingår mer eller mindre i undervisningen i de två grundsärskolorna. Kunskaper om idrottens historia är ett obligatoriskt inslag som saknas på båda skolorna. På en av skolorna finns heller inte undervisning som berör missförhållanden som kan förekomma i samband med fysisk aktivitet samt friluftsliv i idrottsundervisningen. En förklaring till att inte friluftsliv förekommer är att lärarna upplever momentet som tidskrävande. Viss tidsbrist ses alltså som ett hinder medan elevernas generellt positiva inställning till ämnet ses som en möjlighet.

    Slutsats

    Slutsatsen blir att kursplanen används av de intervjuade lärarna som riktlinje vid idrottsundervisningens utformning. Dock är inte kursplanen förankrad fullt ut, då vissa underliggande moment saknas. Undervisningen baseras på glädje och repetition.

  • 45.
    Eriksson, Pär-Ola
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Åldersintegrerad idrottsundervisning: Idrottslärares inställning och erfarenheter2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Denna studie syftar till att undersöka idrottslärares inställning till, samt erfarenheter av åldersintegrerad undervisning i Östersunds kommun.

    • Vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning?

    • Vilka begränsningar och möjligheter upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning?

    • Hur är förutsättningarna för idrottslärare att lyckas få till en god undervisning för samtliga elever om man jämför åldersintegrerad undervisning med åldershomogen undervisning?

    Metod

    I studien deltog fem idrottslärare som alla är eller har varit yrkesverksamma i Östersunds kommun. Alla fem har erfarenhet av både åldersintegrerad och åldershomogen undervisning i årskurs 1-9. Jag genomförde en kvalitativ intervju med samtliga deltagare. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, för att sedan tolkas utifrån en ramfaktorteori och tidigare forskning.

    Resultat

    Enligt intervjuade personer är åldersintegrering är en ramfaktor som främst ger begränsningar, de var sparsamma med att påvisa möjligheter med undervisningsformen. Intervjuresultatet pekar på att svaga elever gynnas av åldersintegrering, tydligt är också att ett mer förlåtande klimat uppstår samt att konkurrensen i klassen minskar med åldersintegrering.

    Slutsats

    Den slutsats jag anser mig kunna dra är att idrottslärarna till stor del är negativt inställda till åldersintegrerad undervisning, de hävdar dock att det sociala klimatet förbättras. Man ser fler svårigheter/begränsningar än möjligheter. Ytterligare en slutsats jag kan dra är att idrottslärare upplever åldersintegrerad undervisning är mer krävande än åldershomogen undervisning.

  • 46.
    Falch, Jorun
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hedström, Sofia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vad [...] är kvaliteter?: En studie om legitimerade gymnasielärares tolkning och bedömning av rörelsekvaliteter2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar legitimerade gymnasielärare i idrott och hälsas tolkning av begreppen rörelsekvalitet och kroppslig förmåga samt vad som påverkar bedömningen av rörelsekvalitet. Studien svarar på följande forskningsfrågor: “Vad påverkar lärarnas tolkning av kunskapskravet?” och “Vad påverkar lärarnas bedömning av kunskapskravet?”.

    Metod

    Studiens material har inhämtats via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i idrott och hälsa i Stockholmsområdet. Materialet analyserades efter transkriberingen genom en diskursanalys utifrån två teman baserade på studiens frågeställningar, där lärarnas utsagor fördelades in i kategorier av påverkansfaktorer. Utifrån kategorierna synliggjordes tre diskurser, fysisk aktivitet, tävlingsidrott och utbildning, vilka senare användes för att diskutera materialets resultat.

    Resultat

    De tre faktorer som påverkar gymnasielärares tolkning av kunskapskravet är: lärarens bakgrund, lärarens tolkning av begreppen rörelsekvalitet och kroppslig förmåga samt om lärarna har ett kollegialt samarbete. De fyra faktorer som påverkar bedömningen av kunskapskravet är: kollegialt samarbete, tillgång till lokaler, hur gymnasielärarna tolkar betygsnivåerna i kunskapskravet samt deras inställning till kunskapskravet.

    Slutsats

    Gymnasielärare tolkar kunskapskravet olika vilket verkar bero på deras olika syn på vad som ska läras ut i ämnet, det kan relateras till deras idrottsbakgrund. Det påverkar även deras olika syn på hur begreppet rörelsekvalitet ska realiseras och bedömas i ämnet. Lärarna betonar vikten av att ha ett kollegialt samarbete, både för att tolka och för att bedöma kunskapskravet, vilket ger indikationer på att kunskapskravet inte är tillräckligt tydligt utformat för att lärarna ska kunna tolka det på egen hand.

  • 47.
    Florido Nuutinen, Susana
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Alla behöver uppmuntran!: en studie om idrottslärares motivationsarbete2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien har varit att undersöka hur idrottslärare motiverar sina elever i årskurs nio. Frågeställningarna utgick från självbestämmmandeterorin och var följande: Hur påverkar idrottslärarna elevernas autonomi? Vilka aspekter tas tillvara för eleverna ska uppleva tillhörighet och kompetens? Vilka strategier använder idrottslärarna? Vilket förhållningssätt har idrottslärarna gentemot eleverna?

     

    Metod

    För att uppnå syftet samlades empirisk data in genom intervjuer av tre idrottslärare från olika grundskolor samt genom två observationer av varje lärares idrottsundervisningar med elever i årskurs nio.

     

    Resultat

    Samtliga idrottslärare planerar sina lektioner med utgångspunkten att alla elever ska kunna vara delaktiga och aktiva. För att uppnå det varierar de sin undervisning så att eleverna får prova på olika aktiviteter och därigenom intressera sig för något som de även kan utöva på fritiden. Eleverna får till viss del vara delaktiga i planeringen genom att de har vissa dagar som de får välja aktivitet. Beträffande den elevledda lektionen, får de välja fritt vad för lektion de ska. Om eleverna upplever obehag inför något moment är de inte tvungna till att göra något men de får stöd, hjälp och tid att i alla fall försöka. Samtliga idrottslärare är eniga om att det viktigaste inte är att klara av en viss övning utan att försöka. De elever som befinner sig på en hög nivå rent färdighetsmässigt får varianter på övningar och även möjlighet att dela med sig av sina kunskaper till sina vänner. Det är viktigt hur idrottslärarna uttrycker sig när de vill att eleverna ska gå vidare för att undvika missförstånd, att de exempelvis tror att idrottslärarna är petiga.

     

    Slutsats

    Idrottslärarna motiverar eleverna på olika sätt. Gemensamt hos samtliga idrottslärare är att de skapar dialoger mellan dem och eleverna. Eleverna vill bli sedda och idrottslärarna är måna om det och ser till att de känner sig sedda genom att ge uppmuntran och återkoppling. Tillåts eleverna utöva in­flytande motiveras de samtidigt som de upplever att de är en del av ämnet istället för att ”det är en lärares ämne”.

  • 48.
    Florido Nuutinen, Susana
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vägen till motivation: En kvalitativ studie om idrottslärares arbetssätt och elevers motivation2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur tre lärare i Idrott och hälsa lägger upp sin undervis-ning samt sju elevers upplevelse av detsamma med utgångspunkt i självbestämmandeteorin. De frågeställningar som ska besvara syftet är följande: Vilka olika arbetssätt genomsyrar undervisningen bland lärarna i Idrott och hälsa? Vilka faktorer i undervisningen korrelerar med tillfredsställelsen av  elevernas autonomi-, kompetens- och tillhörighetsbehov?Hur motiveras eleverna till att vara delaktiga i undervisningen?

     

    Metod: Till denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre idrottslärare på grundskolan och sju elever i skolår nio. Intervjuerna spelades in på en digital diktafon.

     

    Resultat: Samtliga idrottslärare arbetar på skilda sätt. En idrottslärare arbetar i block där olika moment läses i två till tre veckor. Idrottsundervisningen i de andra två skolorna präglas av en ledar-skapsuppgift vilket innebär att eleverna skall planera och leda var sin lektion under båda ter-minerna samt att de ska skriva tränings- och kostdagbok. Utöver dessa uppgifter har samtliga idrottslärare uppgifter som fungerar betygshöjande vilka är att leda ett jympa pass i skola 1, leda en lektion enskilt i skola 2 och planera och genomföra ett personligt träningsupplägg i skola 3. Variation av aktiviteter, ledarskapsuppgiften, tränings- och kostdagboken samt den sociala samvaron (klasskamraterna) är olika faktorer som enligt eleverna korrelerar med deras moti-vation till att delta i idrottsundervisningen.

     

    Slutsats: De arbetssätt som genomsyrar undervisningen skiljer sig bland de tre idrottslärarna vilket blev tydligt i intervjuerna. Elever som upplevde att de hade en tydlig lektionsplanering, variation av både aktiviteter och arbetssätt samt en progression i lektionerna uppskattade detta. Generellt var eleverna nöjda med undervisningen i Idrott och hälsa vilket enligt studien kan bero på faktorer som möjligheten att få röra på sig, umgås med sina vänner samt att de får lära sig och utveckla olika färdigheter.

  • 49.
    Forsberg, Kalle
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Johansson, Gustav
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Flickor är bättre än pojkar!: En kvantitativ studie gällande gymnasieelevers motivation till skolarbete ur ett socialt klass- och könsperspektiv2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse social klass och kön har för elevernas motivation till sitt skolarbete. Frågeställningarna vi använt oss av är, vilken typ av motivation har eleverna på studieförberedande program?, vilken typ av motivation har eleverna på yrkesförberedande program?, vilken typ av motivation har pojkar? och vilken typ av motivation har flickor?

    Metod

    Vi har med hjälp av enkäter genomfört en undersökning med 100 sistaårselever från fem olika gymnasieskolor i Stockholmsområdet. 50 elever från studieförberedande och 50 elever från yrkesförberedande program, könsfördelningen är helt jämn. Enkätsvaren har bearbetats statistiskt i statistikprogrammet SPSS, signifikansnivån är i denna studie 95%.

    Resultat

    Det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan motivation och kön. Flickor är i betydligt större utsträckning yttre motiverade till sitt skolarbete än pojkar. Studien visade även att pojkar i dubbelt så många fall som flickor är amotiverade till sitt skolarbete. Noterbart är även att den yttre motivationen dominerade för båda könen.

    Vad gäller sambandet mellan motivation och social klass fann studien inget statistiskt säkerställt samband. Dock pekade resultatet mot att elever från de yrkesförberedande programmen i högre grad är yttre motiverade jämfört med eleverna från de studieförberedande programmen.

    Slutsats

    Vår slutsats av denna studie är att det finns ett samband mellan motivation och kön. Flickor är mer motiverade än pojkar och har en högre yttre motivation. Studien fann inga samband som är statistiskt säkerställda mellan motivation och social klass.

  • 50.
    Forsström, Linda
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Elevers inställning till sam-, och särundervisning idrotten i skolår 8: en kvantitativ jämförande studie mellan Finland och Sverige2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Det övergripande syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken inställning eleverna i skolår 8 har till sam- respektive särundervisningen i idrott och hälsa idag, vidare hur elevernas inställning skiljer sig i de olika undervisningsformerna i Finland och Sverige. Jag har även valt att fördjupa mig i hur man sett på de olika undervisningsformerna ur ett historiskt perspektiv, samt vad som står i läroplanerna om vilken undervisningsform som skall bedrivas i skolan i de båda länderna.

    Metod

    Datainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, tillsammans med en litteraturstudie av de båda ländernas historiska framskrivning av kroppsövningsämnets utveckling i Finland och Sverige. Genom ett bekvämlighetsurval har 2 klasser i Finland samt i Sverige valts ut. I urvalet av de svenska klasserna kom en av klasserna att bestå av en s.k. idrottsklass

    Resultat

    Genom de svar som fåtts från enkäten har jag gjort en jämförelse mellan de båda ländernas idrottsundervisning. Resultaten visar att flickor med samundervisning i både Finland och Sverige är mer positivt inställda till samundervisning än pojkarna, flickor med särundervisning föredrar särundervisning istället för samundervisning, medan pojkarna med samundervisning föredrar särundervisning. Eleverna med samundervisning har överlag ett bättre betyg i idrottsämnet, är fysiskt mera aktiva under sin fritid samt kan påverka lektionsinnehållet i ämnet i större grad i jämförelse med de särundervisade grupperna. De pojkar med särundervisning som inte är så aktiva under sin fritid föredrar samundervisning då de tror att de betygsmässigt skulle gynnas av denna undervisningsform. De svenska flickorna med särundervisning känner sig mest stressade, dåliga samt uttråkade under lektionerna, men samtidigt känner de sig nöjdast av alla grupperna. Eleverna i Finland deltar flitigast i idrottslektionerna känner sig mindre stressade och otrygga i jämförelse med eleverna i Sverige. Hur eleverna i de båda länderna förhåller sig till sam-, och särundervisning anser jag att stora skillnader mellan länderna inte finns. -STRYK- Genomgången av styrdokumenten ur ett historiskt perspektiv visar att attityden till könen har varit densamma i de båda länderna. Framtill 1999 var särundervisning den vanligaste undervisningsformen i Finland. Sedan 1980 har i princip alla skolor i Sverige samundervisning idrottsundervisningen. Enligt de nuvarande styrdokumenten i Finland kan skolan eller läraren bestämma vilken undervisningsform de föredrar eller anser som den bästa i idrottsundervisningen. Trots detta är den vanligaste undervisningsformen särundervisning.

    Slutsats

    Studiens slutsatser är att eleverna i de båda länderna överlag känner sig nöjda med den undervisningsform de har, dvs. den form som ges. Det något skeva urvalet gör det svårt att med säkerhet dra ytterligare slutsatser. Bedömning och betygssättning framträder som ett område som bör bevakas ur ett kön/genusperspektiv i relation till ämnets innehåll, målsättning och undervisningsform.

12345 1 - 50 av 217
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf