Endre søk
Begrens søket
12345 1 - 50 of 240
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdulla, Pashang
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Rabun, Hedi
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Jag kunde inte språket och jag hade inga kompisar”: en kvalitativ studie om elevers integrering genom ämnet idrott och hälsa2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstarct

    Syfte och frågeställningar

    Syfte med denna studie är att undersöka hur integrationen av nyanlända elever genom undervisning i ämnet idrott och hälsa fungerar. Detta sker genom att ta reda på vad deras erfarenheter har för betydelse för integreringen samt genom att undersöka deras aktuella upplevelser av den svenska idrottsundervisningen.

    • Hur kan nyanländas integrering i svensk idrottsundervisning beskrivas utifrån de nyanländas livsvärld?
    • Vilka möjligheter och begränsningar upplever nyanlända för att kunna delta i idrottsundervisningen?

    Metod

    Studien har genomförts med hjälp av fyra nyanlända elever, som har intervjuats enskilt. Genom dessa kvalitativa intervjuer kunde en analys av hur eleverna uppfattar sitt deltagande i ämnet idrott och hälsa göras. I vår studie använder vi sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Intervjuerna har genomförts enskilt, eftersom detta ger största möjliga förståelse för elevernas individuella uppfattningar och tankar. Intervjuerna har transkriberats och används i resultatdelen. För att underlätta arbetsprocessen användes en intervjuguide.

    Resultat

    De tydligaste resultaten som denna studie visade var (1) Respondenternas olika erfarenheter från sitt hemland och olika erfarenheter från skolan har påverkat hur mycket intresse de har för idrottsundervisningen. (2) Olika pedagogiska nyckar och olika inlärningsmetoder är något som eleverna uppskattar från läraren som hjälper eleverna att integreras. (3) Lärarna och klasskamraterna har en stor betydelse för hur de anpassar sig till idrottsundervisningen.   

    Slutsats

    Studien visar att såväl härkomst som kön kan ha betydelse för hur väl man anpassar sig till den svenska idrottsundervisningen. Idrottsundervisningen kan vara till nytta för nyanlända, eftersom undervisningen i ämnet kan bidra till gynnsam integration i det svenska samhället. 

  • 2.
    Acson, Dennis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att lära sig vara hälsosam: en fallstudie om arbetet i en hälsoprofilerad skola2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar:

    Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:

    1. Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?
    2. Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?
    3. Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?

     

    Metod

    Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts.

    Resultat

    Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål.

    Slutsats

    Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet

  • 3.
    Ahnström, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsoskolor kontra ”vanliga” skolor: skiljer sig undervisningen i ämnet idrott och hälsa?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim

    The purpose of this study is to investigate how schools who have a health concentration and schools who haven’t are teaching physical education and if possible compare these schools.

    This study is based on following questions: How do schools with a health concentration and schools who haven’t, in compulsory school, teach physical education and health. How do physical education teachers describe their teaching and how do the students describe it.

    Method

    My study is a qualitative study based on interviews with teachers and students from different schools. The interviews have been made on four different schools from all over the country. I have interviewed one physical education teacher and four students, two boys and two girls, from each school. The schools, participating in the study, are one health promoting school from the northern part of Sweden, one health school from Stockholm, one “ordinary” school from Stockholm and one “ordinary” school from the ambient parts of Stockholm.

    Results

    The physical education teaching doesn’t part between schools who have a health concentration and schools who haven’t. The pupils´ on every interviewed school consider that the teaching contain different activities. The most common activities according to the pupils´ are ballgames, gymnastics and strength. Most of the pupils interviewed have the opinion that physical education and health is fun. Both physical education teachers and the pupils think that the learning’s are connected with health. The teachers think that the pupils´ possibility to influence the teaching is much bigger than what the pupils think.

    Conclusions

    In the end I reached the conclusion that the teaching in physical education and health, didn’t contain any differences between the schools who had a health concentration and schools who hadn’t.

  • 4.
    Aitalaakso, Karoliina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Pirttimäki, Meri-Tuuli
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ämnet idrott och hälsa och fysisk aktivitets akuta effekt på gymnasieelevernas kognition2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet i denna studie är att utforska om fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa har direkt positiv effekt på gymnasieelevernas korttidsminne samt arbetsminne.

    Forskningsfrågorna är följande:

    1. Har akut fysisk aktivitet på medelintensiv ansträngning en direkt positiv påverkan på korttidsminne samt arbetsminne hos gymnasieelever?
    2. Finns det könsskillnader på prestation i kognitiva testerna?

    Metod

    Urvalet var 84 deltagare (gymnasieelever) i åldrarna 15–20, varav 23 kvinnor och 61 män. Sju olika gymnasieklasser behövdes för att nå denna mängd av deltagare. Deltagarna delades in i två olika grupper. Grupp 1 genomförde kognitiva tester (TMT-A, TMT-B och fri återgivning) utan fysisk aktivitet först. En vecka efter tillfälle ett genomförde grupp 1 kognitiva tester efter fysisk aktivitet. Grupp 2 gjorde upplägget omvänt ordning. Dessa grupper bestämdes slumpmässigt.

    Resultat

    Vid TMT-A och fri återgivningstest framkom inga signifikanta skillnader om fysisk aktivitet genomförts innan eller inte. Den grupp som genomförde fysisk aktivitet vid tillfälle två presterade bättre på TMT-B test efter fysisk aktivitet medan den andra gruppen presterade bättre efter vila. I grupp 1 fanns det signifikanta skillnader mellan män och kvinnor. Män och kvinnor presterade bättre efter fysisk aktivitet jämfört med vila men hos kvinnor förbättringen var större.

    Slutsats

    Fysisk aktivitet hade ingen signifikant effekt på prestation i kognitiva tester av arbetsminne och korttidsminne. Fysisk aktivitet kan dock hjälpa gymnasieleverna att klara av kognitivt krävande uppgifter. Detta behöver undersökas mer i skolmiljö innan giltiga slutsatser dras.

     

     

  • 5.
    Ajger, Joakim
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrott och hälsa på ett yrkesförberedande gymnasium: En pilotstudie på Fredrik Bremers fordonsprogram årskurs 12008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Med denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka?

    Metod

    Undersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer. Jag har valt att använda mig av gruppintervjuer med en utformad intervjuguide. Jag agerade som frågeställare. Elever från fordonsprogrammet åk 1, (läsår 07/08) från tre klasser blev intervjuade. Det totala antal elever på fordonsprogrammet årskurs 1, är 48 stycken. Jag valde sedan ut och fördelade eleverna i 3 grupper med 4st i varje. Med stöd av intervjuguiden öppnade jag upp till en diskussion som inspelades med diktafon.

    Resultat

    Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en kort sammanfattning efter intervjuerna. I det avslutande diskussionskapitlet görs en större analys och reflektion.

    Man kan kort sammanfatta det eleverna säger med: att samtliga elever tycker ämnet är viktigt. Den största andelen av eleverna anser sig ha en bra hälsa.

    På frågan om vad de anser om ämnet nu på gymnasiet jämfört med på högstadiet så säger samtliga att det var bättre på högstadiet. Man ansåg att det fanns en bättre struktur, ett bättre ledarskap och en mer varierad undervisning. Eleverna förstår också vikten av ämnet inför kommande yrkesroll. Det säger att de förstått innebörden av ergonomin. Eleverna är mycket missnöjda med utfallet av undervisningen av både ergonomin och idrott/hälsa. De föreslår en rad förbättringar.

    Slutsats

    Det studien kommit fram till är att ämnet idag inte fungerar som eleverna önskar. Eleverna ser gärna en rad förändringar exempelvis, tydligare ledarskap, mer strukturerat upplägg, en större variation, ett större medinflytande i ämnet. Idrott och hälsa väcker mycket känslor. Insikten om hur viktig hälsan är visar eleverna stor kunskap om. Vid övergången till gymnasiet försvinner mycket av glädjen och motivationen.

    Gymnasieskolan har en viktig uppgift att ta hand om, utveckla och bejaka elevernas intresse för ämnet. Att så inte sker fullt ut på Fredrik Bremer gav mig en tankeställare på om hur vi som lärare mer måste ”lyssna in” vad eleverna anser. Viktiga variabler som kan förbättras anser jag vara elevinflytande, struktur, tydligt ledarskap, variation, anpassning av undervisningen till elevunderlaget.

  • 6.
    Akdag, Gülsah
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Specialidrott eller inte?: Kan elever från riksidrottsgymnasiet i karate jämföra sig med svensk karate elit?2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inledning: Specialidrott har funnits i skolvärlden sedan 70-talet och har lett till att många ungdomar har kunnat kombinera skola och elitidrottssatsning vid sidan om varandra. Det har skapats RIG (riksidrottsgymnasier) och ämnet specialidrott har lagts till som en kurs på gymnasieskolan. Målet med RIG var att göra det möjligt för talangfulla ungdomar att kombinera elitidrott med gymnasiestudier då gymnasietiden anses vara en brytpunkt för när elitsatsningen börjar. Att gå på ett RIG innebär även att få träna väldigt mycket och tävla med många av de bästa i samma åldersgrupper. RIG-systemet har producerat många svenska elitidrottare i olika idrotter. Syfte och frågeställning: Syftet med arbetet var att jämföra elever från RIG-karate med landslagsutövare i karate och att se om RIG- utbildningen kan ha bidragit till att utveckla eleverna så att de kan mätas med landslagsutövare. Skiljer sig landslagaktiva och karategymnasiets elever i hopp, reaktion och explosivitet i förhållande till specifika hopptester? Skiljer sig landslagsaktiva och RIG- elever i träningsupplägg och målsättning? Hur utvecklar RIG- utbildningen eleverna till att komma till elitnivå? Metod: Hopptester som bl.a. optimal drop jumptest (DJ), countermovmenttest (CJM), squat jump (SJ) och stiffness jump genomfördes. Testpersonerna från elevgruppen bestod av tre kvinnor och nio män. Testpersonerna från landslaget bestod av fyra kvinnor och åtta män. Det gjordes även en enkätundersökning som syftade till att kartlägga de aktivas träningsupplägg och målsättning med sin träning. Resultat: På damernas testresultat fanns det signifikant skillnad på drop jump 40 cm testet och CJM testet. Herrarnas resultat visade på signifikanta skillnader på SJ med visuell reaktion i höjd och stiffness jump genomsnittlig kontakttid. Enligt enkätundersökningen skiljer det sig i ett halvt styrke- och konditionspass mellan landslagsaktiva och eleverna. Båda grupperna tränade matchträning och situationsträning, men enbart eleverna periodiserade sin träning i form av för-, under- och eftersäsong och tränade teknikträning. Eleverna hade även specifikare mål med träningen. Slutsats: Då utbildningen syftar till att eleverna ska kunna ta ansvar för sin träning och för varje årskurs träna mer elitinriktad och systematiskt för att nå eliten, kan kursplanen i specialidrott samt den kontinuerliga träningen ha lett till att eleverna utvecklas mot att nå elitnivå. Detta verkar ha varit bland de bidragande faktorerna till att det är få signifikanta skillnader mellan grupperna i förhållande till testerna samt enkätfrågorna. RIG- eleverna kan jämföra sig med nationell elit i förhållande till hopptester, träningsupplägg och målsättning. Eleverna har tydligare målsättning samt mer planerad träningsupplägg än landslagsutövarna.

  • 7.
    Al Djezani, William
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Baydono, Gabriel
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kan rörelse och dans utmana könsuppfattningar i idrott och hälsa-ämnet?: En kvalitativ undersökning om hur idrottslärare arbetar könsneutralt i momentet rörelse och dans2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur idrottslärare arbetar könsneutralt i rörelse och dans. Syftet är konkretiserat i tre frågeställningar:

    • Hur arbetar idrottslärare med att bryta könsnormerna i momentet rörelse och dans?
    • Hur upplever idrottslärarna elevernas synsätt om könsnormer inom momentet rörelse och dans?
    • Hur kan idrottslärarens utsagor förstås ur ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv?

    Metod

    För att uppnå syftet med undersökningen valdes en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. I denna studie har vi valt att intervjua fyra gymnasielärare i idrott och hälsa, i Stockholmsområdet. Utifrån idrottslärarnas svar formades tematiseringen. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie var feministisk poststrukturalism.

    Resultat

    Idrottslärares uppfattningar är att pojkar har en mer negativ inställning till dans i jämförelse med flickorna som har en positiv inställning. Resultaten visar att vissa diskurser om könsnormer dominerar idrottslärarnas sätt att förstå genus och dans och deras sätt att undervisa i dans inom ämnet idrott och hälsa. Resultatet visade även att som lärare behöver arbetssättet utgå från att alla elever är individer och inte skilja på att deras kön och inneha ett könsneutralt arbetssätt.

    Slutsats

    Slutsatsen som kan dras i denna studie är att intervjuade idrottslärarna arbetar med att eftersträva vad de uppfattar vara ett könsneutralt arbetssätt i momentet dans och rörelse. Studien visar att elever fortfarande är formade av samhället om vad de ska tycka och tänka om dans. Idrottslärarna menar att flickor är mer positivt inställda till dans i jämförelse med pojkar. Det framkommer diskurser om att dans fortfarande är ”tjejigt” vilket leder till att pojkar undviker dansundervisningen.

  • 8.
    Allström, Henrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Komplex rörelse med en god kvalité", vad är det?: En kvalitativ undersökning bland lärare i idrott och hälsa på gymnasiet.2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasielärare i idrott och hälsa går tillväga för att bedöma samt mäta elevernas förmåga att röra sig med en god kvalitet av komplex karaktär. Frågeställningarna som kommer att beröras är; Vad ansåg gymnasielärare på fyra skolor som undervisar i idrott och hälsa om uttrycket rörelsekvalité av komplex karaktär? Har lärarna några konkreta verktyg (tester, laborationer o.s.v.) för att mäta eller bedöma elevernas kunskaper gällande god rörelsekvalité av komplex karaktär?

    Hur resonerar de olika idrottslärarna kring progressionen från grundskolan till gymnasiet gällande goda rörelsekvalitér av en komplex karaktär?

    Metod

    Kvalitativ intervju med halvstrukturerade frågor användes som metod för denna undersökning. Sex idrottslärare ifrån Stockholmsregionen deltog i undersökningen och könsfördelningen var jämn. PCK fungerade som teoretisk referensram.

    Resultat

    Lärarna påstod att ju fler moment en rörelse innehåller desto mer komplex är den. Kvalitéer som teknik, taktik, kondition och lagsporter kopplades samman med komplexa rörelser. God rörelsekvalité var enligt lärarna synonymt med en bred rörelsebank.

    Hälften av lärarna mätte dessa rörelser i form av test.

    Ingen av lärarna hade någon speciell matris för att bedöma rörelser av god kvalité av komplex karaktär. Individanpassning, utveckling, intresse samt kunskapsbefästning var vanliga svar gällande kunskapsprogressionen.

    Slutsats

    Samtliga resonemang gällande komplexa rörelser med en god kvalité gick i linje med tidigare forskning. Hälften av lärarna hade inget konkret mätverktyg gällande dessa kvalitéer. Lärarna gick i linje med tidigare forskning vad gäller kunskapsprogressionen.

  • 9.
    Andersson, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Respekt i skolan: Elevers och idrottslärares syn på respekt och samarbete i grundskolans lägre åldrar2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete.

    Forskningsfrågor:

    Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt?

    Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?

    Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.

    Metod

    Vid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar.

    Resultat

    Resultatet visade att lärarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt. En av lärarna nämnde även att eleverna visade respekt då de tog hänsyn till lärarens roll och inte blev för personliga. Eleverna och lärarna hade en liknande uppfattning om samarbete, flera som jobbar eller gör något tillsammans och att någon inte gör allt. Eleverna framförde att ett respektfullt beteende kunde vara att inte handla destruktivt mot andra eller mot miljön, att hjälpa sina kompisar när de behövde och att lyssna på lärarna. Eleverna hade likväl olika resonemang om respekt om vilka beteenden som gav respekt.

    Slutsats

    I resultaten går det att urskilja att elevernas resonemang är lika på vissa punkter. Det finns även en hel del av elevernas resonemang som skiljer sig åt i kompexitet och skarpsynthet. Denna forskning visar att några elever var bättre än andra på att uttrycka sig. En av lärarna hade ett intressant resonemang kring vad detta kan innebära i verkligheten, de elever som var duktiga på att sätta ord kunde göra samma dumma grejer i alla fall. Det är alltså svårt att veta om elever och lärare verkligen agerar utifrån sina resonemangen. Det behövs troligtvis en mer djupgående forskning som tar hänsyn till kroppsliga uttryck för respekt för att få en holistisk bild av lärares och elevers förståelse av respekt och samarbete.

  • 10.
    Andersson, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ger fysisk aktivitet bättre studieresultat?: En enkätundersökning om samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos elever i årskurs nio i en skola utanför Stockholm. I syfte att utföra detta användes följande frågeställning:

    ● Ger en ökad mängd fysisk aktivitet ett högre meritvärde hos elever i årskurs nio?

    Metod Studien är baserad på en enkätundersökning besvarad av 71 deltagare från tre klasser i årskurs nio på en skola utanför Stockholm. Enkäten innehåller frågor om elevens mängd av fysisk träning, fysisk aktivitet och stillasittande samt en fråga om elevens totala meritvärde från terminen innan. Eleverna fick själva uppskatta mängden tid de spenderade på de olika aktiviteterna. Elevernas meritvärden kontrollerades med skolans betygskatalog för att säkerställa att rätt meritvärde var angivet.

    Resultat Resultatet visade inget samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat i form av ökat meritvärde. Det kunde heller inte påvisas något samband mellan fysisk träning och studieresultat. Däremot upptäcktes ett medelstarkt samband mellan ett ökat stillasittande och ett ökat meritvärde.SlutsatsDenna undersökning har inte påvisat något samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos den undersökta populationen.

  • 11.
    Andersson, Maria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Holmberg, Jennifer
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Motorik i skolan: idrottslärares syn på motorisk träning för barn i åldrarna 9-12 år2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utsträckning organiserad motorisk träning bedrivs i skolan för elever i åldrarna 9-12 år. I detta syfte har ingått att ta reda på hur idrottslärare ser på motorisk träning i ämnet Idrott och hälsa för barn i åldrarna 9-12 år. Våra frågeställningar har varit följande:

    1. Är motoriken viktig när idrottslärarna planerar sina idrottslektioner?

    2. Förekommer individuellt anpassad undervisning för barn med motoriska brister?

    3. Vilka övningar använder idrottslärarna för att främja motoriken hos eleverna?

    4. Vad anser idrottslärarna är svårigheterna med motorisk träning?

    5. Anser sig idrottslärarna kompetenta att undervisa i motorisk träning?

    Metod

    Denna studie är en kvalitativ studie som är genomförd med intervjuer. Vi har intervjuat sju stycken idrottslärare i Nacka, Värmdö och Stockholm.

    Resultat

    Vi kunde konstatera att idrottslärarna till en början inte nämnde motoriken när de fritt fick svara på frågan om vad de tänkte på och vad de ville uppnå med sina lektioner. Men när de sedan vid ett senare tillfälle under intervjun fick givna svarsalternativ så värderades den motoriska utvecklingen hos eleverna väldigt högt. Av de tillfrågade idrottslärarna arbetade fyra av sju med individuellt anpassad undervisning. De flesta av idrottslärarna betonade att brist på resurser var den största orsaken till att man inte kunde bedriva individuellt anpassad undervisning. Alla idrottslärare var överens om att motorisk träning automatiskt är en del av nästan varje lektion. Men de flesta av lärarna hade inte en tanke på motorisk träning när de planerade lektionerna. Idrottslärarna ansåg att de stora elevgrupperna var ett hinder för att se varje elev och hinna med att hjälpa alla elever. Trots att idrottslärarna kunde se brister inom sin utbildning i motorisk träning ansåg majoriteten av de tillfrågade idrottslärarna ändå sig vara kompetenta för uppgiften.

    Slutsats

    I det stora hela ansåg idrottslärarna att den fysiska aktiviteten var en av de viktigaste ingående delarna på idrottslektionerna. Den motoriska träningen var också en del av nästan varje lektion. Trots detta angav ändå nästan alla idrottslärare spontant andra områden som viktigare.

  • 12.
    Anstrén, Ludwig
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nauclér, Victor
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Den nya timplanen för Idrott och hälsa: En studie om idrottslärares undervisning och arbetsbelastning2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare upplever att den nya timplanen som implementerades från hösten 2019 påverkar samt kan komma att påverka deras idrottsundervisning och arbetsbelastning.

    • På vilket sätt upplever idrottslärare i årskurs 7–9 att den nya timplanen påverkar deras idrottsundervisning?
    • På vilket sätt upplever idrottslärare i årskurs 7–9 att deras arbetsbelastning har förändrats sedan den nya timplanen infördes?
    • Hur tror idrottslärare i årskurs 7–9 att deras arbetssituation kommer att se ut när timplanen är fullt implementerad?

    Metod

    För genomförandet av studien valdes en kvalitativ metod. Halvstrukturerade intervjuer valdes som metod. Totalt intervjuades sju idrottslärare från tre olika skolor inom Stockholm stad, som alla arbetade med idrottsundervisning i årskurs 7–9. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Teorierna som användes var läroplans- och ramfaktorteori.

    Resultat

    Resultatet från intervjuerna visar att respondenternas möjlighet att förmedla innehållet i läroplanen har förbättrats med den utökade undervisningstiden. Respondenterna upplevde sin arbetsbelastning som oförändrad men upplever en ovisshet gällande hur deras arbetssituation i framtiden kommer att påverkas av idrottslokal, budget, slitage på utrustning och ytterligare anställningar.

    Slutsats

    Respondenternas helhetsbild av den nya timplanen är positiv och de ger uttryck för att de utökade undervisningstimmarna bidrar till att respondenterna enklare kan hjälpa eleverna att uppnå kunskapskraven. Den utökade undervisningstiden tillsammans med den oförändrande läroplanen synes ha bidragit till en ökad flexibilitet avseende tidsanvändningen. Trots detta finns en viss oro inför framtiden. Den nya timplanen innebär sannolikt mer slitage på utrustning och en viss trängsel i undervisningslokalerna samt lokalerna i anslutning till dessa. Tid, materialkostnader och lokaler har i studien presenterats som de viktigaste ramfaktorerna. Det framstår ännu som oklart hur skolorna framgångsrikt ska hantera de utökade undervisningstimmarna utifrån den enskilda skolans förutsättningar.

  • 13.
    Arlestrand, Frida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. 1991.
    Vitt friluftsliv: En kvalitativ studie om undervisning i vitt friluftsliv på kommunala gymnasieskolor i Stockholms län2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av vitt friluftsliv i kommunala gymnasieskolor runt om i Stockholms län. Frågeställningarna är:  

    • Bedrivs undervisning i vitt friluftsliv på gymnasieskolor runt om i Stockholms län?
    • Hur bedrivs undervisningen i vitt friluftsliv?
    • Finns det några faktorer som påverkar utformningen av undervisning i vitt friluftsliv?

    Metod: Studiens datainsamling gjordes genom intervjuer. Urvalet bestod av åtta stycken idrott- och hälsalärare på gymnasieskolor runt om i Stockholms län. För att få en spridning av urvalet över hela området delades Stockholms län in i tre zoner: norra sidan, innerstad och södra sidan. Utifrån dessa zoner listades alla kommunala gymnasieskolor och ett slumpmässigt urval gjordes. Tre intervjuer vardera skedde på norra respektive södra sidan och två intervjuer tog plats i innerstaden. Resultatet har analyserats utifrån ramfaktorteorin.

    Resultat: Fem av åtta skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur undervisningen går till skiljer sig mellan skolorna. Vissa bedriver undervisning i säkerhet, längdskidor och långfärdskridskor under lektionstid, andra skolor använder sig av friluftsdagar för att undervisa inom detta och några skolor gör längre skidresor. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar utformningen av undervisningen. Exempel på dessa faktorer är tillgången till material, ekonomi, tid, elevers attityder och bakomliggande organisation.

    Slutsats: Det som framkommit i denna uppsats är att majoriteten av medverkande skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur den undervisningen går till varierar mellan de olika skolorna. Slutsatsen är att det går att bedriva undervisning inom vitt friluftsliv i Stockholms län men det finns ett antal faktorer som påverkar utformning och genomförandet av detta. 

  • 14.
    Askman, Sebastian
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindberg, Sofie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att arbeta med kroppsideal i idrott och hälsa - vad innebär det?: En kvalitativ studie om hur lärare på gymnasiet arbetar med kroppsideal2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring att arbeta med kroppsideal i undervisningen. Studien är av kvalitativ art och har en läroplansteoretisk utgångspunkt.

    - Hur arbetar lärare med kroppsideal i ämnet idrott och hälsa?

    - Vilka utmaningar anser lärarna att det finns med undervisning i kroppsideal?

    Metod

    Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes på gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa på skolor i Stockholms län. Intervjuerna analyserad genom teoriledd tematisk analys.

    Resultat

    Intervjuerna påvisade att undervisningen om kroppsideal i stor utsträckning präglades av diskussioner i minder eller större grupper och att eleverna examineras genom antingen muntliga diskussioner eller skriftliga reflektionsuppgifter. De största utmaningarna för lärarna vid undervisningen var att ämnet kan var känsligt att prata om samt att det är svårt att veta exakt vad som skall läras ut gällande kroppsideal eftersom begreppet kroppsideal är svårdefinierat för lärarna.

    Slutsats

    Lektionerna präglas av diskussioner och det kan vara svårt att veta vad undervisningen skall innehålla.

  • 15.
    Audell, Charlott
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Är lärare i idrott och hälsa rätt rustade för IUP?: en kvalitativ studie om individuella utvecklingsplaner2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna uppsats är att undersöka om lärarna i idrott och hälsa känner behov av fortbildning för att lyckas bättre i arbetet med hur de individuella utvecklingsplanerna ska formuleras i dagens skola. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att vara i fokus:

    - Hur lyckas lärarna i idrott och hälsa med arbetet med de individuella utvecklingsplanerna?

    - Vilka fördelar lyfter lärarna i idrott och hälsa fram då det gäller arbetet med IUP?

    - Vari ligger svårigheterna i arbetet med IUP för lärarna i idrott och hälsa?

    Metod

    Denna studie är en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare i idrott och hälsa. Målgruppen var lärare i idrott och hälsa som arbetar i år 1-6. De valdes för att flera av dem kanske inte har någon tidigare erfarenhet av bedömningar (betyg) mm, då det i år 1-6 inte finns betyg. Urvalsgruppen gjordes av bekvämlighetsskäl, jag har tagit kontakt med ett antal kollegor och frågat om de kunde tänka sig att bli intervjuade angående IUP.

    Resultat

    Resultatet på studien visar att de intervjuade lärarna i idrott och hälsa upplever tiden som det som saknas mest för att lyckas bättre med IUP.

    Det finns många fördelar med IUP och lärarna i studien lyfte fram att de ger en tydlig bild till elev och föräldrar. Även det att föräldrar och elever blir mer delaktiga i skolarbetet, är positivt. IUP är även till fördel vid lärarbyten.

    De svårigheter som lärarna i studien tar upp är bristen av ett gemensamt språk, svårigheter i hur de ska formulera sig när de skriver IUP . Tid för pedagogiska diskussioner mellan lärare, är en annan bit som efterlyses av lärarna.

    Slutsats

    Det är tydligt att lärare i idrott och hälsa upplever ett behov av fortbildning, för att lyckas bättre med hur de ska formulera sig i de IUP. Fortbildningen kan vara i form av pedagogiska diskussioner, men det är viktigt att tid ges till detta.

  • 16.
    Avered, Chris
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Varför krypa när man kan gå?: - en studie om motorik i ämnet idrott och hälsa2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Motoriken präglar ämnet idrott och hälsas alla vrår. Från skeppsbrott till dans, allt präglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska träningen ser ut i skolan och hur metoder används genom två frågeställningar; vad använder sig lärare i idrott och hälsa av för innehåll vid träning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lärare i idrott och hälsa syftet med innehållet.

    Två metoder användes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 6 vid fyra tillfällen per årskurs. Intervjuerna gjordes på årskursernas lärare efter varje avslutad lektion eller dag med frågor som berörde de just observerade lektionerna. Detta skedde under totalt tio dagar.

    De resultat som jag genom observationer kom fram till i min studie var att praktiken lek och rekreation är den mest frekventa innehållet när motorik tränas följt av färdighetsinlärning och tävling och rangordning. Intervjuernas resulterade i svar där lärarens syfte återspeglade innehållet som iakttogs under observationerna, det vill säga att lek och rekreation framhålls som en stor del vid motorisk träning. 

    Slutsatsen är att den motoriska träningen i skolan präglades av praktiken lek och rekreation när denna studie genomfördes.

  • 17.
    Backman, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Humberstone, Barbara
    Loynes, Chris
    Urban nature2014Inngår i: Urban nature: inclusive learning through youth work and school work / [ed] Erik Backman, Barbara Huberstone and Chris Lynes, Norsborg: Recito , 2014, s. 11-24Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Backman, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Humberstone, BarbaraBucks New University, UK.Loynes, Chris
    Urban nature: inclusive learning through youth work and school work2014Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Baksidestext:

    An increased globalization and growth of cities also highlights the boundaries between nature and civilization from educational and experiential perspectives, especially with regards to issues of democracy and inclusion. From this perspective, much of modern outdoor education can be understood as 'urban' wherever the people come from or wherever the activity takes place. This book, building upon papers presented on the EOE Seminar 2013, takes its departure within how our notions of nature are related to the urbanization of people.

    The following authors have contributed to this book: Erik Backman, Barbara Humberstone, Chris Loynes, Klas Sandell, Sue Waite, Rowena Passy, Martin Gilchrist, Maija Venäläinen, Laura Kuusinen, David Brown, Katharina Seyfferth, Jakob F. Þorsteinsson, Diane Collins, Elizabeth Nasimbwa, Steve Bowles, Fiona Nicholls, Mark Leather and Peter Becker.

    The EOE Seminar 2013 - «Urban nature: inclusive learning through youth work and school work», hosted by The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH) in partnership with Friluftsfrämjandet, The European Institute for Outdoor Adventure Education and Experiential Learning (EOE) and the European Union (Youth in Action Programme), took place at GIH in Stockholm over four days from 5th to 9th June 2013.  Collaborating partners were also Svenska Turistföreningen (STF) and National Centre of Outdoor Education (NCU).

  • 19.
    Barakat, Mohammed
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Östergren, Rolf
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Maten är kass, men lärarna är snälla”: Recensioner av gymnasieskolor - ett beslutsunderlag för gymnasievalet på skolmarknaden2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för vad det är elever som söker till gymnasieskolan kan tänkas möta då de läser recensionstexter. Syftet är således att kartlägga recensionssystemets omfattning och innehåll kvantitativt; vad som tas upp i recensionstexterna, samt att undersöka hur recensionstexterna är konstruerade. Avslutningsvis syftar uppsatsen till att diskutera recensionssystemet i en större samhällskontext - som ett resultat av och en del i vår samtid.

    • Vilka ämnen och teman förekommer i recensionstexter av gymnasieskolor samt hur frekvent är förekomsten? 
    • Hur värderas (positivt, negativt eller neutralt) de olika temana i recensionerna? 
    • På vilket sätt är recensionstexterna konstruerade och hur kan det tolkas?
    • På vilket sätt framträder en skolmarknadsdiskurs i recensionstexterna?

    Metod

    De kvantitativa frågorna undersöks genom en innehållsanalys av slumpmässigt utvalda recensioner på gymnasieskolor i Stockholms län. De förekomna orden kvantifieras och delas in i temankategorieroch subkategorier. En bedömning görs även utifrån om de förekomna orden lyfts i en positiv, negativ eller neutral kontext. Den kvalitativa delen utgörs av en textanalys inspirerad av diskursanalysen. Av ett antal utvalda recensioner, baserat på dess innehållsliga relevans, analyseras dessa semantiskt med diskursanalytiska verktyg. I diskussions- och analysdelen behandlas resultatet utifrån det teoretiska ramverket och tidigare forskning. 

    Resultat

    Av innehållsanalysen framgår att de vanligast förekommande temana var allmänna värdeomdömen om skolan, att kommentera lärare samt skolans upplägg och utbildningens kvalité. Det är även vanligt att sociala aspekter så som atmosfär och gemenskap lyfts fram i recensionerna. Av den kvalitativa delen framgår det att recensenterna uttrycker sig på ett sätt som speglar skolmarknadsdiskursen. I somliga fall framgår tydligt hur recensenten anammat skolmarknadsdiskursen.

    Slutsats

    Resultatet indikerar att recensionssystemet riskerar att generera segregerande effekter. Framförallt utifrån den asymmetriska tillgången av information och att skola och identitet knyts allt närmare varandra. Detta förtydligas och ställs på sin spets i hur recensionerna är konstruerade och kan, i vissa fall, tänkas vara svårare att bearbeta då gemene elev tenderar att se recensenter som objektiva (till skillnad från övrig tillgänglig information).

  • 20.
    Bede, Meseret
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Den reflekterande boxaren: Hur lärare fostrar elever till självständiga elever med hjälp av boxning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur tränaren på boxningsakademin "fostrar" sina elever enligt skolans mål med hjälp av boxningen. Frågeställningen är: hur kan man uppnå skolans mål med hjälp av boxningsträning? Metoden till denna studie var en kvalitativ semistrukturerad intervju och valdes för att man har en mall att utgå ifrån men samtidigt har utrymme för att ställa följdfrågor vilket passar till denna studie.

    Första året på boxningsakademin får de göra en kravprofil på sig själva som boxare. I den kravprofilen skriver de ned sina fördelar i sin boxning och vilka områden de anser behöver förbättras. Den intervjuade läraren menar att eleverna får bygga en individuell utvecklingsplan som läraren senare utgår ifrån i planeringen på individnivå. Med detta menar läraren att eleverna ska lära sig reflektera utifrån sig själva, gå igenom vad de behöver förbättra i sin boxning samtidigt som studierna ska finnas med i beräkningarna Med detta ska eleverna utvecklas i god riktning och blir mer självgående under de tre åren på boxningsakademin. Läraren framhåller att han ger eleverna liknande uppgifter med progression under gymnasietiden för att på så sätt låta eleverna vara mer delaktiga i olika beslut. Med detta som metod lär sig eleverna bli mer självgående och reflekterande individer.

    Läraren på boxningsakademin följer eleverna i tre år och under dessa år har han tid att stimulera eleverna till att bli mer självgående boxare som vågar reflektera och ta egna beslut. Läraren använder då progression och pedagogik till att fostra eleverna till just detta och det är den skillnaden jag anser finns mellan boxningsakademin och vanliga boxningsklubbar. Läraren som inte är utbildad lärare i grunden har lyckats använda sig av skolans mål och har på ett konstruktivt sätt fostra boxarna till emanciperade individer. Däremot kan jag inte svara på om denna metod fungerar på samtliga elever. Ytterligare intervjuer genomfördes med två elever som går på boxningsakademin och en elev som tidigare har gått på akademin.

  • 21.
    Berggren, André
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Serrander, Simon
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Vad gör du nu?”: En studie om hur lärare i idrott och hälsa arbetar med formativ bedömning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att, ur ett kulturellt perspektiv, undersöka om och hur fyra lärare på gymnasiet i idrott och hälsa använder formativ bedömning i sin undervisning. Studien syftar även till att utröna faktorer som främjar och hindrar användning av formativ bedömning.

    (1) Hur framställs syftet i undervisningen och på vilket sätt är det relaterat till lärande?

    (2) När och på vilket sätt använder läraren någon av de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning?

    (3) Vilka faktorer kan främja användningen av formativ bedömning?

    Metod

    En kvalitativ studie genomfördes genom att observera videoinspelade filmer av fyra stycken lärare i idrott och hälsa på gymnasiet från fyra olika skolor. Under observationen användes de fem nyckelstrategier inom formativ bedömning som dataanalysverktyg. Observationen synliggjorde hur lärarna arbetar med formativ bedömning i sin undervisning.

    Resultat

    Observationerna visade att om lärarna inte tydliggör lärandesyftet för eleverna så blir undervisningen ur lärandesynpunkt inte lika meningsfull. Lärarna tydliggör syftet på olika sätt, antingen i början, under lektionens gång, i slutet eller inte alls. Resultatet visar också att lärarna inte använder formativ bedömning medvetet. Det medför att situationerna när lärarna använder någon av nyckelstrategierna inom formativ bedömning sker sporadiskt och vid enstaka tillfällen under lektionerna. Det visade sig också att viktiga faktorer som främjar användningen av formativ bedömning är att läraren har ett syfte med lektionen som tydliggörs för eleverna, lektionens upplägg, att eleverna blir aktiva i sitt eget lärande och hur gruppindelningen sker.

    Slutsats

    Slutsatsen i studien är att lärarna inte använder sig av formativ bedömning i sin undervisning men det förekom att de omedvetet fick med någon del av den formativa bedömningen. När de omedvetet använde sig av formativ bedömning gick det tyda att lektionen blev mer meningsfull för eleverna och att lärandesituationer förekom oftare.

  • 22.
    Bertills, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    School, learning and mental health: a systematic review of aspects of school climate affecting mental health and positive academic outcomes2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim

    This study of a systematic review of systematic reviews on school, learning and mental health investigates the relation between school climate, mental health and positive school outcomes. The aim is to analyze the quality and content of previous reviews and to identify aspects in the school climate that positively affect learning and mental health. Research questions are: What is the quality and content of previous systematic reviews on school, learning and mental health? What is the current state of knowledge concerning causal relationships between school climate, learning and mental health according to systematic reviews? What factors in the school climate can be identified as vital for positive outcomes and good mental health?

    Method

    Systematic review of longitudinal or cross-sectional studies. 792 references were identified through literature searches in various databases, with search words considering mental health in combination with search words considering school and learning. Data extraction was performed in three steps; abstract, full text and in-depth data extraction. Criteria for inclusion were: systematic review, published 1999-2009, ages 2-19 years, published in English in peer reviewed journals. The number of reviews that met the criteria set for quality was 37, which were quality rated as of high 27% (10/37), medium 46% (17/37) or low quality 27% (10/37).

    Results

    Three categories of content emerge, where much research has been executed: the relation between positive aspects of mental health and learning, between mental health problems and learning and indirect relations between school factors and mental health and learning. The quality is relatively low, only 8% (3/37) meet all the quality criteria. At school level, where the teacher plays an important role, there is a positive relation between school climate and outcome and mental health, as well as on an individual level, where self-efficacy, i.e. will and skill to perform, can be identified as a factor of major importance to school outcome.

    Conclusions

    Due to the low quality of research on the relation between school, learning and mental health causal relation cannot be established. There are apparent connections between school outcome, self-efficacy and a positive school climate. Teachers are important in and for school climate and are of vital importance for outcome and mental health. Students’ possibility to influence and control their learning promote school outcome and mental health. Policy aimed at improving achievement and school outcome need to consider perceived self-efficacy.

  • 23.
    Bestic, Milos
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Eriksson Petersson, Adam
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    E-sport – ”Jag ser den som vilken idrott som helst”: En kvalitativ studie om utbildning med E-sportprofil i svensk gymnasieskola2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka hur E-sportprofiler på svenska gymnasieskolor ser ut i förhållande till vilket lärande som sker genom datorspelande, hur skolorna och utbildningen arbetar med spelproblematik och hur utbildningens utformning ser ut.

    • På vilket sätt involverar lärare spelproblematik i sin undervisning?
    • Vad innebär och innefattar fenomenet E-sport som inriktning i svensk gymnasieskola?
    • Hur talar lärare kring vilket lärande och vilka lärprocesser som sker inom E-sportutbildningen?

    Metod

    Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer gjorts med 6 lärare som arbetar på E-sportprofilerade skolor i Sverige. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide där följdfrågor lades till för att komma så nära ämnet i fråga som möjligt. Ett teoretiskt ramverk i form av det sociokulturella perspektivet på lärande har använts som analysverktyg.

    Resultat

    Samtliga skolor arbetar i olika hög grad med spelproblematik, vilket inkluderar ett förbyggande perspektiv. Utbildningen skiljer sig åt mellan skolorna då profilen går under olika kurser eller helt utan kurs. En bidragande faktor till detta är att Skolverket inte har någon utformad kursplan för en E-sportprofil. Samtliga skolor hade ett bestämt och begränsat urval av spel för att effektivisera undervisningen. Lärarna talade kring många saker som lärs på utbildningen. Det som var gemensamt för samtliga var de kommunikativa och sociala vinningarna som elever får genom E-sport för deras framtida liv.

    Slutsats

    Utbildningens skillnader mellan skolorna beror på avsaknad av ämnesplan med inriktning E-sportprofil. Då E-sporten innefattar mer än bara spelande finns lärdomar som berör social interaktion, kommunikation och samarbete vilket kommer till nytta för elevers framtid. Spelproblematik behandlas av samtliga lärare men med olika innehåll, vilket ger olika typer av kunskap för eleverna.

  • 24.
    Björklund, Melissa
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tirpan, Adem
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Förutsättningar för friluftsliv i grundskolan: En kvalitativ undersökning om hur idrottslärare hanterar läroplanens vision i undervisningen2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar 

    Studiens syfte är dels att undersöka hur idrottslärare bedriver friluftsundervisningen i förhållande till läroplanens vision och dels att undersöka om de har eventuella förslag på utvecklingsmöjligheter i arbetet med friluftsliv i undervisningen. Studiens frågeställningar är:

    • Hur upplever idrottslärare sina förutsättningar för att undervisa i friluftsliv i grundskolan?
    • Hur omvandlar idrottslärare läroplanens vision till ett konkret innehåll i friluftsliv?
    • Vilka utvecklingsmöjligheter uppfattar idrottslärare att det finns i arbetet med friluftsliv i förhållande till Lgr11?

    Metod

    Studien utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används som metod för att söka svar på studiens frågeställningar. Urvalsproceduren skedde i form av ett bekvämlighetsurval. De kvalitativa intervjuerna har genomförts med sex idrottslärare från fyra grundskolor belägna i olika kommuner i stockholmstrakten. Studiens teoretiska ramverk har ett läroplansteoretiskt perspektiv. 

    Resultat

    Resultatet visar att aktivitetsdiskursen styr det skolbaserade friluftslivet och att den ekonomin är främsta styrande faktorn för undervisningen. Idrottslärarna upplever läroplanens riktlinjer som öppna för tolkning vilket skapar ojämna villkor inom den skolbaserade friluftsundervisningen. Beträffande utvecklingsmöjligheter betonas främst förbättrade förutsättningar gällande ekonomi och tid. Vidare har resultatet även visat att det råder en nybörjarkultur hos nyexaminerade lärare vilket hämmar undervisningens utvecklingsmöjligheter i dagsläget då det kan innebära svårigheter att bryta arbetsplatsens rådande traditioner inom ämnet. 

    Slutsats

    Studiens slutsatser visar även att den öppna tolkningsmöjligheten för idrottslärarna gör att aktivitets- och idrottsrelaterade diskurser kvarstår på realiseringsarenan trots läroplanens vision med olika perspektiv. Idrottslärarna arbetar tätt med kunskapskraven vilket dock leder till att de övergripande perspektiven hamnar i skymundan, vilket således skapar en ojämlik undervisning där alla elever inte hittar in. 

    Utifrån studiens resultat anses även Mikaels (2018) förslag gällande det platsresponsiva pedagogiken och ett mer skolbaserat friluftsliv vara ett aktuellt och nyanserat sätt att implementera i friluftsundervisningen.

  • 25.
    Björkman, Niklas
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nordström, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ett hopp om högt betyg: En kvantitativ studie om elevuppskattade fysiska förmågors betydelse för slutbetyget i idrott och hälsa årskurs 92017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte är att undersöka om de fysiskt kvantifierbara förmågorna snabbhet, spänst, styrka och kondition har betydelse för slutbetyget i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio. Följande frågeställningar var centrala för studien: Överensstämmer data från CY-PSPP med de egenformulerade enkätfrågorna? Korrelerar självskattade fysiska förmågor med betyget i idrott och hälsa? Finns det någon skillnad mellan ovan nämnda självskattade fysiska förmågor i hur de korrelerar med betyget i idrott och hälsa?

     

    Metod

    Studiens data baseras på enkätsvar från 233 gymnasieelever i stockholmsregionen. Enkäten är dels utformad efter CY-PSPP-metoden, dels av egenformulerade frågor. Databehandlingen utfördes i beräkningsprogrammen Excel och SPSS Statistics, där Spearmans rangkorrelation beräknades. CY-PSPP variablerna jämfördes med variabeldata från de egenformulerade frågorna.

     

    Resultat

    Resultatet av jämförelsen mellan CY-PSPP och EF-frågorna visar på tydlig korrelation. Baserat på elevsvaren var spänst den kvantifierbara förmåga som i högst grad korrelerade med betyget, strax följt av snabbhet och kondition. Styrkeförmågans korrelation gentemot betyget var långt mycket lägre än för de andra värdena.

     

    Slutsats

    Data från undersökningen pekar på att det finns positiv korrelation mellan alla de fyra förmågorna och betyg i idrott och hälsa. Förankrat i Bourdieus begrepp är det svårt att avgöra i hur stor utsträckning konditionsförmågan i sig kan klassas som ett kapital för höga betyg samtidigt som styrkeförmågan föga verkar vara ett kapital i detta avseende. En del tyder på att snabbhet och spänst i lite högre grad än kondition kan ses som ett kapital för betyget.

  • 26.
    Björling, Monika
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Dans är inte idrott!: En kvalitativ studie om elevers attityder till dans2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim

    The purpose of this study has been to examine attitudes towards dance in a broad sense, among Swedish schoolchildren. The study has been done with three different questions in mind: What do pupils think and express about dance? Are there any differences in attitude towards dance between girls and boys? And how do the pupils relate to gender conceptions in connection to dance illustrations?

    Method

    Eight pupils 12 – 14 years of age have been interviewed separately during physical education lessons. During parts of the interviews dance illustrations were used in order to encourage the pupils in their discussions, especially when asked to relate to dance and gender conceptions. The statements have been interpreted from a gender theoretical perspective.

    Results

    My interview study shows that male pupils to a larger extent than female pupils inhabit hostile feelings towards dance as part of physical education lessons. This study reveals an almost non-existing dance education. On the rare occasions when dance lessons are actually given, pupils tend to be dissatisfied. Other conclusions are that the pupils don’t regard dance as a “sport” and that dance is considered as a feminine activity. Furthermore, it is clear that pupils have a more positive attitude towards dance when it comes to dance as an extracurricular activity.

    Conclusions

    Since pupils´ attitudes towards dance are more negative when dance becomes a part of physical education than towards dance as an extracurricular activity, the physical education curriculum should provide for this. By accommodating the pupils´ requests and by introducing dance lessons in the first grade, pupils can become more confident in their dancing abilities. Perhaps then attitudes towards dance can be more positive. Dance is considered as something feminine by the pupils and their views of normal femininity and masculinity behavior become very clear in this context. Therefore, issues about tolerance and gender may be addressed through a dance education that is serious and well thought out.

  • 27.
    Blomkvist, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hur arbetar lärare med elevinflytande?: en kvalitativ intervjustudie med lärare i idrott och hälsa i skolans tidigare år2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med studien är att analysera hur elevinflytande fungerar i praktiken. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har lärarna i idrott och hälsa när det gäller elevinflytande? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med elevinflytande? Om det finns några likheter och skillnader mellan lärarna vilka är då dessa?

    Metod

    I studien har kvalitativa intervjuer använts. De som har deltagit är tre stycken män och tre stycken kvinnor som är verksamma lärare i idrott och hälsa. Alla arbetar med elever i årskurs F-6. Kontakt togs med lärarna för att informera om studien. Tid och plats bestämdes för mötet och intervjuerna genomfördes. Sedan transkriberades och tolkades materialet för att till sist sammanställas.

    Resultat

    Lärarnas erfarenheter Majoriteten av lärarna anser att elevinflytande togs upp under utbildningen. Hälften tycker att de har fått tillräckligt med hjälpmedel och hälften tycker inte det. Eleverna har inte stort inflytande men de får vara med och påverka direkt i undervisningen. Hälften anser att det behövs tid för att ge ökat inflytande, andra menar atteleverna har det inflytande som går att ha. Lärarnas arbete Elevinflytande betyder att eleverna får vara med att påverka i undervisningen och det är viktigt med inflytande. När det handlar om miljöns påverkan är lärarnas åsikter delade. Lärarna har olika synpunkter på hur en miljö borde se ut för att få in inflytande. För att göra eleverna mer delaktiga handlar det om att prata mer. Grovplaneringen och ”måste momenten” är det som eleverna inte kan påverka. Lärarna har skilda åsikter om reflektion hinns med i undervisningen. Nästan alla är positiva till förslag från eleverna och dialog är jättebra och viktigt. Det råder delade meningar om vad eleverna känner till om sin rätt till inflytande. Hälften tror att det är svårt för eleverna att ta tillvara sitt inflytande och hälften påstår att det handlar om att förvalta ansvaret på ett bra sätt.

    Slutsatser

    Lärarnas erfarenheter av elevinflytande ser olika ut och ute i verksamheterna förekommer inte inflytande i så stor utsträckning. De flesta av lärarna är positiva till elevinflytande men hur de ska få in det i undervisningen är svårt eftersom det finns så lite tid och deras elever är små. Studien visar på fler skillnader än likheter mellan lärarnas åsikter.

  • 28.
    Brandt, Hedwig
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Plate, Andreas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Simundervisning: - “...jag simundervisar inte, tycker inte jag. För jag har alldeles för lite tid för det.”2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract 

    Aim

    The aim of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in primary school (9th grade) are working with students who do not meet the requirement in the segment swimming.

    1. In which way do the teachers interpret the requirements and the main content in Lgr 11, regarding swimming?

    2. How do the teachers work with students who do not meet the requirements in the segment swimming?

    3. What do the teachers consider to be the reason why students do not meet the requirements for swimming in grade 9?

    Method

    In this study we have used a qualitative approach using interviews conducted with five primary school PE teachers. The interviews are semi-structured with specific themes, but with open questions that provide opportunities for follow-up questions. The teachers were chosen based on a convenience selection with teachers in the Stockholm area. All interviews took place at the schools where the teachers themselves worked. The interviews were recorded and later transcribed. The theoretical starting points chosen for the study are curriculum theory, frame factorial theory and the teacher's repertoire.

    Results

    The results showed that the teachers consider the syllabus to be interpretable and that there is too little amount of time for swimming lessons, at the moment only regular checks are made. The teachers contact and talk with the students who do not meet the proficiency requirement. Those who do not meet the proficiency requirement are offered swimming schools organized by the municipality. The results also showed that teachers believe that students’ lack of swimming competence are dependent on external factors, such as fitness, home relationships and the students’ origins.

    Conclusion

    There is too little amount of time for teachers to accomplish swimming lessons in primary school. The proficiency requirement for the segment swimming in 9th grade are, according to the teachers, too broad and interpretable. External factors such as time, resources and past experiences affect how the swimming competence looks like among the students in 9th grade primary school.

  • 29.
    Buljubasic, Jasenko
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysiskt aktiva skolungdomar: En studie som belyser högstadielärares motivationsarbete2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Summary

    Aim and research questions

    The purpose of the study is to examine how physical education (PE) teachers can work to increase young people’s interest in physical education but also physical activity in general.

    - How can PE teachers work to increase student’s interest in physical activity?

    - Does PE teachers believe that the student’s interest for sports is achieved according to the educations curriculum and in that case, how?

    - What problems can PE teachers encounter in their efforts to get young people motivated for physical activities during PE classes?

    Method

    Prior to implementation of the study i reviewed on a lot of past research and got interested about the problem with unmotivated students. After this I looked for different theories that I could use for my study and settled with the KASAM theory by Aaron Antonovsky. The method applied in this study was a qualitative interview method. The aim was to find out how teachers work to motivate their students to be physically active and wanting to participate in PE classes. The interview was made with five different PE teachers who worked with students at high school. After having collected and transcribed all data the study’s aim and questions could be answered. 

    Results

    The interviews made shows that teachers in schools often work with motivating their students, but it doesn’t seem like an easy task. Building a good relationship to all students in a class was something that the teachers thought were important factors getting the students more motivated and having a better attitude towards PE. A well-formed lesson with various activities and variation was considered to be important. There should also be a range of levels and options during one lesson so that all students at times could be successful. In this way students find something that suits them and they get motivated.

    Conclusion

    Working with motivating students is a core element out in the schools and the teachers carry a huge social responsibility to ensure that more students want to be physically active in physical education but also seen from a lifetime perspective

  • 30.
    Börjesson, Patrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sjukhusskolan, en plats för idrott och hälsa?: En kvalitativ studie av sjukhusskolans utformning och förutsättningar2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att få en förståelse för sjukhusundervisningen. Detta innebär att denna studie handlar om hur undervisningen ut-formas och vad som påverkar sjukhuslärarens undervisning, samt få en förståelse för hur äm-net idrott och hälsa bedrivs på sjukhusskolan. Syftet mynnade ut i tre frågeställningar: 1. Vilka faktorer påverkar sjukhuslärarens undervisning? 2. Använder sig sjukhusläraren av id-rott och hälsa i undervisningen och vad har de för erfarenhet av fysisk aktivitet i undervis-ningen? 3. Vilka möjligheter och begränsningar upplever sjukhuslärarna när det gäller att bed-riva undervisning som innehåller fysisk aktivitet?

    Metod: Metoden är intervju där intervjuernas karaktär är semistrukturerade. Urvalet är base-rad på ett strategiskt urval av deltagare. Urvalskriteriet är att läraren är verksam på en sjuk-husskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteori och ramfaktorteori.

    Resultat: Resultatet visar att fem faktorer påverkar undervisningen vid sjukhusskolan. Dessa faktorer är elevgrupp, utformning, lokal, innehåll och tid. Majoriteten av lärarna vid sjukhus-skolor använder sig inte av idrott och hälsa vid undervisning. De tillfällen fysisk aktivitet an-vänds varierar. Elevens sjukdomstillstånd och lokaltillgång anser lärarna vara de faktorer som påverkar möjligheten att bedriva undervisning som innehåller fysisk aktivitet.

    Slutsats: Undervisningen vid sjukhusskolan formas i huvudsak av det som elevens hemskola ålägger. Svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska får stort utrymme i undervisning. Fysiska ramar, reglerande ramar samt transformeringsprocess och realiserings-process påverkar undervisningen vid sjukhusskolan

  • 31.
    Carling, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wallsten, Robert
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kunna lära ut eller kunna det man lär ut: en undersökning av gymnasieelevers uppfattning om lärarkompetens inom ämnet idrott och hälsa2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet har varit att undersöka gymnasieelevers uppfattning om på lärarkompetens i ämnet idrott och hälsa. Vår frågeställning var följande: Vilka delkompetenser hos idrottsläraren anser gymnasieeleverna vara primära för att denne skall vara en bra lärare? Delkompetenserna som vi då avser är pedagogisk, idrottslig, vetenskaplig, politisk och social kompetens.

    Metod

    Datainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en strukturerad enkät, och dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 76 gymnasieelever. Elever som alla går på samhällsvetenskapsprogrammet år 3 på skolor i Stockholmsområdet. Av dessa elever valdes 2 ut till intervju. En elev som representerade allmänna uppfattningar i enkätresultatet och en elev med mer avvikande åsikter. Som analysredskap har vi använt en tysk modell som kallas DSB-konceptet. Med bakgrund av vad som framkommit i tidigare forskning har modellen kompletterats.

    Resultat

    Vårt resultat visar att den pedagogiska kompetensen anses central. Av de övriga fyra kompetenserna prioriteras den idrottsliga och sociala kompetenserna högre än politisk och vetenskaplig. Påpekas bör dock att ingen av kompetenserna anses vara irrelevant utan alla bidrar till att fullborda lärarkompetensens innehåll. Inom den pedagogiska kompetensen framträder egenskaper som nivåanpassad undervisning, progressionstänkande, förtrogenhet samt förmågan att skapa glädje och ambition som extra viktiga. Den idrottsliga kompetensen anses som underförstådd och självklar. Övergripande kunskap inom det idrottsliga området anses viktigare än detaljerad kunskap så som regler och fakta. Inom den sociala kompetensen lyfts lärarens förmåga att skapa god stämning och roliga lektioner fram. Att en lärare dessutom har fallenhet för att skapa aktivitet och rörelse under lektionerna framträder klart och tydligt. Vetenskaplig och politisk kompetens värderas inte fullt lika högt. Kunskapsområdena kost och hälsa samt god förståelse för läroplan/kursplan visar sig dock vara uppskattade.

    Slutsats

    Att kunna lära ut eller kunna det man lär ut kan inte tudelas. Båda kunskaperna ger en bra grund för lärarkompetens. Eleverna anser att en kompetent lärare dessutom bör inneha många andra kompetenser sett till DSB-modellen. Slutsatsen är att lärarkompetens är ett komplext område.

  • 32.
    Carlström, Anna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Modiér, Matilda
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Den som man har en relation med, den bråkar man inte med": en kvalitativ studie om idrott- och hälsalärares syn på konflikter och konflikthantering2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate physical education teachers’ views on conflicts and conflict resolution work in elementary school. The focus is on conflicts between teachers and student.

    • How do teachers experience conflicts between themselves and students?
    • Are any prevention strategies used? If so, how?
    • Do teachers use any strategies in particular for conflict resolutions? If so, which ones? 
    • Are any follow-ups used when conflicts have occurred? If so, how?

    Qualitative and semi-structured interviews were used to answer the aim and research questions for this study. The sample was conducted in two ways: through a strategic convenient sample and a bound random sample. Six physical education teachers in the Stockholm region were interviewed. The result analysis was conducted through a thematical analysis, and the results have as well been correlated to Cohen’s conflict pyramid.

    The interviewed teachers experienced a rare number of conflicts with students. The majority of the teachers used methods to prevent the occurrence of conflicts. The most commonly used procedures were collaboration amongst colleagues and efficient leadership. Plenty of strategies for conflict resolution were used by the teachers, where communication, mediation and relationship creation were the most occurring. Conflict follow-ups were rarely utilized by the teachers. However, when used, it was through individual conversations with the student, the care-taker or through collegial follow-ups.

    The study shows that the teachers’ views on conflict are partly divided, where the negative interpretation dominated. In spite of the negative view, the greater part of the teachers perceived their conflict strategies as constructive. The teachers’ views on conflict resolution methods, corresponds well with the order of precedence of the levels in Cohen’s conflict pyramid. 

  • 33.
    Contreras, Aurora
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Brattström, Andreas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Elever kontra lärare - Synen på formativ bedömning: En kvalitativ studie om hur elever uppfattar den formativa bedömning lärarna använder2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att ta reda på om eleverna upplever att formativ bedömning används i deras undervisning i idrott och hälsa samt hur de upplever att det gynnar deras lärande. Studien strävade även efter att finna likheter och skillnader i elevernas och lärarnas tankar kring hur formativ bedömning används.

    • I vilken utsträckning använder lärarna formativ bedömning i sin undervisning?         
    • Hur upplever eleverna att formativ bedömning används i undervisningen?         
    • Hur upplever eleverna att formativ bedömning gynnar deras lärande?

    Metod

    Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med semistukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Med hjälp av ett bekvämlighetsurval valdes fem elever och två lärare. Båda lärarna arbetar på gymnasiet. Samtliga intervjuer genomfördes samt bearbetades och tolkades. Wiliams fem strategier för formativ bedömning och KASAMs tre begrepp användes som teoretiska utgångspunkter vid analys av det transkriberade materialet.

    Resultat

    Våra huvudsakliga resultat är att de intervjuade lärarna finner formativ bedömning som nödvändigt och svårt att undvika. Vad lärarna väljer att använda sig av inom Wiliams fem strategier ser lite olika ut. Större delen av de intervjuade eleverna menar att samtliga strategier inom formativ bedömning gynnar deras lärande. Upplevelsen kring hur den formativa bedömningen används skiljer sig en del från lärare till elev. I det stora hela kan man konstatera att de elever som deltog anser att feedback är dominerande i undervisningen, samtidigt som en av våra lärare anser att kamratbedömning är det hen använder sig mest av.

    Slutsats

    Det visade sig finnas några likheter och skillnader lärarna emellan samt vad eleverna upplever används i undervisningen. Det visade sig dock att de flesta av eleverna upplever att strategierna används på ett eller annat sätt, samt det på något sätt kan ha en påverkan på lärandet.

  • 34.
    Dahlberg, Malin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Niska, Pia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Friluftsliv på gymnasiet: En jämförelse mellan friluftslivsinslag i tre svenska gymnasieskolor2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim

    The purpose with our study has been to investigate if upper secondary high schools in the south of Sweden, Stockholm and north of Sweden follow the outdoor education regulations stated in the curriculum (Lpf-94). Moreover, we aim to study if the teachers’ previous experiences as well as the students affect the outdoor education. Finally, the purpose is to find out how the outdoor-life-education can be improved. These are the research questions:

    o How do the chosen high schools follow the outdoor education regulations stated in Lpf-94?

    o What obstacles, advantages and differences exist between the outdoor-life-education in these high schools?

    o In what way do the teachers’ outdoor life experiences influence their education at school?

    o How can the students influence the outdoor education in their High Schools?

    o How can outdoor education be improved?

    Method

    The study is based upon data collected from four interviews with PE ( physical education) teachers from four different high schools. These schools are situated in Stockholm, and in the south and north of Sweden. Moreover, a questionnaire was developed and distributed among the students at three of the High Schools (excluding one that had a focus on outdoor education).

    Results

    The PE teachers argue that they follow Lpf-94. However, they state that they improve their teaching style based on own experiences. They claim that their experiences are crucial when teaching outdoor life.

    The major difference between the schools is that in the high school in the north of Sweden, the PE teacher is not responsible for the outdoor education. This is not evident in the other schools. Furthermore, the most evident obsticles are problems associated with schedules as well as lack of time. In addition, the advantages with outdoor education are that the students can work according to their own abilities and learn how to dress for the outdoors. According to the PE teachers, the students can influence their outdoor education. However, the majority of the students claim that they cannot influence this education.

    Conclusions

    The outdoor education can be improved if the PE teachers develop their own knowledge and add to their own experiences. Furthermore, the education can be improved if schools with extended outdoor education share their knowledge, ideas and skills with others. Students appear to have only a minor influence of the education, contrary to regulations.

  • 35.
    Dahlgren, Natascha
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Gottberg, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Likvärdig bedömning?: Så tolkar idrottslärarna värdeorden "till viss del", "relativt väl" och "väl" utifrån kunskapskraven i Lgr 112012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 36.
    Dillner, Marie
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sandström, Lovisa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Konsten att nyttja en skolgård: En analyserande samt jämförande studie av skolgårdens betydelse för elevernas fysiska aktivitet2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie har varit att studera elevers aktiviteter samt fysiska ansträngning på två olika skolgårdar. Våra frågeställningar var följande:

     Hur påverkar skolgårdens utseende elevernas fysiska ansträngning?

     Vilka motoriska färdigheter tränas på respektive skolgård?

     På vilket sätt påverkar skolgårdens utseende elevernas aktiviteter?

    Metod

    Studien omfattar två delar; registrering av hjärtfrekvensvärden och en observation. Observationen bestod av två delar, de motoriska färdigheter eleverna tränade på respektive skolgård samt de aktiviteter eleverna utförde.

    Resultat

     Arkitektoniska egenskaper som kan göra att skolgårdens utseende utövar inflytande på elevernas fysiska ansträngning är bland annat huruvida eleverna kan röra sig runt skolhuset och om skolgården är en öppen yta eller utformad av mindre rum.

     På skolgård A tränas kast, elevernas förmåga att springa och hoppa. På skolgård B tränas de motoriska färdigheterna gång, balans men även färdigheten att springa.

     Huruvida det är skolgårdens utseende som påverkar elevernas aktiviteter eller inte går att diskutera. Det vi har kommit fram till i vår studie är att en öppen yta kan påverka hur väl elevgrupper blandas men också huruvida aktiviteterna utförs i lag eller individuellt i grupp.

    Slutsats

    Slutsatsen är att en öppen skolgård tränar motoriska färdigheter bättre än en skolgård med olika rum. För att elevernas fysiska ansträngning ska utmanas ska skolbyggnaden vara belägen så att eleverna kan transportera sig runt den. Skolgården ska även vara uppbyggd av flera ytor som eleverna kan transportera sig mellan. De motoriska färdigheter som utförs skiljer sig delvis skolgårdarna mellan. Eleverna på skola A utförde aktiviteter som var anpassade för individuellt deltagande. Dessa aktiviteter utfördes i blandade grupper avseende ålder och kön. På skolgård B utfördes lagidrotter med bestämda lag.

  • 37.
    Drott, Joakim
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindgren, Jakob
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Det känns som ett tidsfördriv: En studie om elevers inställning till ämnet  idrott och hälsa2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.

    Frågeställning:

    • Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?

    • Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?

    Metod

    Vi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.

    Resultat

    Eleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.

    Slutsats

    Resultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga. Enligt vår mening klarar de dock av att utföra de moment som utförs på lektionerna. De upplever sig dock inte lika bra som andra elever i gruppen vilket leder till en mindervärdeskänsla och en rädsla för att göra fel vilket i slutändan leder till att de väljer att inte går dit.

  • 38.
    Drott, Joakim
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindgren, Jakob
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ett liv efter skolan?: Vad som motiverar elever till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställning

    Syftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.

    Metod

    Studien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit examen från den svenska gymnasieskolan. Intervjuerna genomfördes enskilt med båda författarna närvarande. Den teoretiska ansatsen vi valt att grunda uppsatsen på har sin grund inom motivations- och beteendeforskningen. Då mycket forskning inom beteende- och motivationsområden grundar sig på varandra, har vi valt att analysera resultaten utifrån flera teoretiska modeller.

    Resultat

    Resultaten från studien pekar på en rad olika faktorer som krävs för att unga vuxna ska välja att vara fysiskt aktiva. De anser att det absolut viktigaste är att aktiviteten är rolig. Detta kan uppnås genom att deltagarna får känna att de är duktiga, att de får bekräftelse under genomförandet samt att det stimulerar egenintresset. Andra faktorer som påverkar valet av aktivitet är att det ska vara lätta att genomföra, både när det gäller material och deltagare samt att det är lätt att planera in utefter andra sysslor i vardagen.

    Slutsats

    Det som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv är framförallt att de känner glädje till aktiviteten. Aktiviteten skall även vara genomförbar och inte kräva för mycket tid eller resurser. Elever som redan har positiva erfarenheter av fysisk aktivitet påverkas inte av undervisningen i samma grad som de saknar det. Avsaknaden kan leda till fysisk inaktivitet senare i livet. Samtliga elever bör uppmärksammas och ges beröm då detta bidrar till positiva känslor och associationer till fysisk aktivitet som sedan motiverar dem till fysisk aktivitet senare i livet.

  • 39.
    Dubois, Sofia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sär- eller samundervisning i ämnet idrott och hälsa: En enkätstudie om hur flickor i år 7-9 i Norrtälje kommun upplever ämnet idrott och hälsa2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien har varit att undersöka flickor i skolår 7-9 i två skolor i Norrtälje kommun och deras syn på särundervisning i ämnet idrott och hälsa. Detta görs genom att studera hur flickornas deltagande ser ut vid sam- respektive särundervisning samt hur flickorna uppfattar att innehållet, betyg och trygghet påverkas av sam- respektive särundervisning?

    Metod

    Undersökningen är en kvantitativ studie och har utförts med hjälp av enkäter med fasta svarsalternativ. Skolorna har valts av praktiska skäl, de låg i närområdet och de var de enda skolorna i närområdet som hade särundervisning. Enkätundersökningen utfördes av mig personligen, vilket medförde att eleverna vid problem kunde ställa frågor. Enkätundersökningen utfördes på 75 stycken flickor. Samtliga elever har tidigare haft samundervisning och samtliga elever har svarat på alla frågor.

    Resultat

    53 % av flickorna är alltid med på lektioner med särundervisning, medan 3 % menar att de sällan är med. Vid samundervisning var 45 % alltid med medan 9 % sällan var med. 75 % av flickorna menar att innehållet blir mer varierat vid särundervisning. Nästan 50 % svarade att de har chans att få bättre betyg vid särundervisning. 13 % av flickorna känner sig helt trygga vid samundervisning, 73 % känner sig helt trygga vid särundervisning. 55 % menar att det är ordning på lektionerna vid särundervisning, 11 % säger att det är ordning vid samundervisning. Att stämningen är bättre vid särundervisning säger 37 %.

    Slutsats

    Enligt denna studie är flickor mer positivt inställda till deltagande i idrott och hälsa vid särundervisning. De uppger även känna sig mer trygga på lektionerna samt att innehållet blir mer varierat och att särundervisningen gynnar deras chans till bättre betyg.

  • 40.
    Edwall, Carolina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Det är ju typ total lycka": en kvalitativ studie om upplevelse i kitesurfing, vågsurfing och friåkning på skidor.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställning

    Syftet med detta arbete är att förstå känslans betydelse för utövare inom kitesurfing, vågsurfing och friåkning inom skidor, där studien tar avstamp utifrån sex olika tematiska områden: livsstil och identitet, gemenskap, frihet och lek, människa och natur, behov och kropp och känslan (flow). För att besvara arbetets syfte formulerades tre frågeställningar: Hur upplevs utövandet av sporten i tid och rum, och vilka beskrivningar framträder? Av dessa beskrivningar, vilka av upplevelserna är mest framträdande? Hur visualiseras sportens känsla?

    Metod

    Studien är en abduktiv kvalitativ sådan som bygger på en etnografisk ansats med deltagande observationer och sex intervjuer med fotoelicitering. En man och en kvinna representerade från vardera sport, det vill säga kitesurfing, vågsurfing och friåkning på skidor. Utifrån den intervjumall som skapats genomfördes semistrukturerade intervjuer som sedan ordagrant transkriberades i sin helhet. Det empiriska materialet systematiserades genom en fördjupande iterativ analysprocess i vilken det tidigare forskningsläget vävdes samman.

    Resultat

    Resultatet visar att samtliga deltagare såg sin sport som en livsstil som bidrog till meningssökande, identitetsskapande och en tillhörighet av att känna sig som hemma. Genom glädje, gemenskap, spänning, adrenalin och naturen med sina element skapades känslorna i upplevelserna som sågs som den största betydelsen för att vilja utföra och vara i sin sports kontext. Det var även av största vikt att sporten endast utfördes utifrån deras egen vilja, vilket handlade om ett behov av att få känna frihet.

    Slutsats

    Hela kontexten i dessa sporter ansågs vara av betydelse för att uppleva de emotionella upplevelserna, men framförallt hade glädjen och gemenskapen en stark inverkan. Deltagarna menade att känslorna var många och starka och att de alltid var kopplade till något vilket gjorde att de upplevde det svårt att kunna sätta ord på känslan.

  • 41.
    Efraimsson, Emelie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsoundervisning i skolan: Är det nödvändigt?2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med undersökningen var att jämföra hur lärare och personal på en högstadieskola i Stockholm arbetar och tänker kring hälsa i undervisningen samt hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Utifrån syftet har dessa frågeställningar skapats: Hur kan man som lärare dels i idrott och hälsa, biologi samt hemkunskap, jobba med hälsa i undervisningen? Vad anser lärarna och personal är viktigt i hälsoundervisningen? Hur uppfattar eleverna hälsoundervisningen?

    Metod

    I studien användes en kvalitativ metod och insamling av data med hjälp av intervjuer för att få ingående och djupa svar på frågeställningarna. Urvalet av informanter har varit tre lärare samt en biträdande rektor samt tio elever i årskurs 6, 7 och 8.

    Resultat

    Jag fick i studien svar på att det är en skillnad i hur de vuxna informanterna tänker kring hälsa och hälsoundervisning och att det skiljer sig mot hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Lärarna och personalen tycker att det är viktigt att eleverna får en undervisning i hälsa däremot är det även en skillnad i när eleverna bör få undervisning i hälsa. Samtliga lärare och personal ansåg att eleverna var mogna för hälsoundervisning från och med årskurs 8. Eleverna i åk 6 och 7 uppfattade att de inte hade så mycket undervisning i hälsa, varken på idrott och hälsa eller i andra ämnen. Däremot tyckte eleverna i åk 8 att de hade tillräckligt med teori om hälsa i nuläget, eftersom de har fokus på hälsa i biologi och hemkunskap.

    Slutsats

    Samtliga elever har ett patogent synsätt och fokuserade på den friska kroppen medan samtliga lärare och personal har ett salutogent synsätt, vilket innebär att de fokuserar på ett helhetsperspektiv och att vara hälsosamma. Slutsatsen på arbetet stämmer väl överens med titeln på studien: Hälsoundervisning – är det nödvändigt? Det är nödvändigt inte minst för att Lgr11 betonar hälsoperspektivet och ett bra sätt att börja är att presentera definitioner kring hälsa samt olika teorier om hälsa. Antonovskys känsla av sammanhang kan lärare jobba med för att eleverna ska känna att undervisningen är begriplig, att de kan hantera informationen samt att den är meningsfull för dem.

  • 42.
    Egardt, Anna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Stokken, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Är utsattheten i omklädningsrummet en myt?: En studie om utsatthet i högstadiet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på lärarens arbete för att förebygga utsatthet i samband med idrottsundervisningen samt elevernas perspektiv på lärarens arbete med detta. 

    • Hur arbetar lärare i glesbygd respektive storstad med att motverka mobbning och utsatthet?
    • Hur ser storstadselever respektive glesbygdselever på mobbning och utsatthet i skolan?

    Vi vill få förståelse hur eleverna upplever omklädningsrummen, då det visats att omklädningsrummen är en av de mest utsatta platser i skolans miljö (Friends, Forskning, 2013).

     

    Metod

    Metoden vi valt för detta arbete var en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Vi har intervjuat två lärare i ämnet idrott och hälsa. En arbetade på en glesbygdskola och den andra på en storstadsskola. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att se hur lärarna arbetar för att förebygga utsattheten främst i sin undervisning, men även under den tiden eleverna vistas i skolans miljö. För att få reda på elevernas syn på lärarens arbete har vi använt oss av en anonym enkät som innehöll 19 stycken frågor om utsattheten på skolan. Samtliga elever, 107 stycken, gick i åk 8 och 9,

     

    Resultat

    Resultatet från intervjuerna visade att lärarna arbetar mycket för att förbygga mobbning på skolan. Lärarna sa att mobbningen oftast sker på sociala medier, dvs inte offentligt utan bakom deras ryggar. De flesta eleverna upplever att skolans miljö är en säker plats, men att det är korridorerna, omklädningsrummet och toaletten som är de mest utsatta platserna. Enkätsvaren visade stora skillnader mellan eleverna på glesbygden och i storstaden vad det gäller utseende och kommentarer men inte utsatta platser och trivsel.

     

    Slutsats

    Slutsatsen i vår studie är att läraren gör ett stort arbete för att förebygga utsattheten och hantera mobbning. Eleverna är inte medvetna om vad lärarna gör för deras välmående. De platser som anses vara utsatta skiljer sig inte mellan de undersökta skolorna.

  • 43.
    Ekdahl, Mattias
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lundell, Philip
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    “Allt vi gjorde på gympan handlade om att vara bäst": En diskursanalytisk studie av storstadspressens framställningar av skolämnet idrott och hälsa2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur kroppsövningsämnet framställs i storstadspressunder perioden 1 juli 2015 - 30 juni 2016. För att uppfylla studiens syfte utgick vi frånföljande frågeställningar: 1) Vilka och vilken typ av formuleringar framställs i samband med kroppsövningsämnet i storstadspress hösten 2015 och våren 2016? 2) Vilka diskurser framträder ur dessa formuleringar och vilka kopplingar finns till tidigare identifierade ämnesdiskurser? 3) Vilka kopplingar kan identifieras mellan framställda diskurser och analyserade artiklar, med avseende till skribentens yrke, citerade/refererade personer, typ av artikel och kroppsövningsämnets benämning?

    Metodvalet i studien var diskursanalys. Källmaterialet inhämtades från en databas som samlar all svensk tryckt press. Insamlingen skedde genom användandet av sökord beståendes av olika benämningar på kroppsövningsämnet. Storstadspress är en kategorisering som innehåller tidningar med säte i Stockholm, Malmö och Göteborg. Insamlingen, urvalet och analysförfarandet strukturerades utifrån fem kategoriseringssteg. Studiens slutgiltiga urval var 63 artiklar. Diskursteorin kombineras med dagordningsteorin, vars utgångspunkt är att massmediernas dagordning speglar allmänhetens dagordning.

    Formuleringar framställda i samband med kroppsövningsämnet handlade bland annat omförebyggandet av sjukdomar, att andra skolämnen gynnas, att ämnet innehåller fysisk aktivitet och olika idrotter samt att ämnets utformning leder till mobbning och utanförskap. Utifrån formuleringarna identifierades fyra diskurser: Rörelse- och aktivitetsdiskursen (beståendes avfem underdiskurser), Exkluderingsdiskursen, Kost- och välbefinnandediskursen samt Säkerhetsdiskursen. Rörelse- och aktivitetsdiskursen är den mest återkommande och regelbundna diskursen. Idrott är den mest förekommande benämningen på ämnet.

    Slutsatserna i studien är att allmänheten prioriterar elevers rörelse och aktivitet som kroppsövningsämnets viktigaste uppdrag, att ämnet inte betraktas som ett kunskapsämne, att ämnets aktiviteter antas bestå av idrotter och andra tävlingsaktiviteter, att ämnet tillskrivs en kultur där maskulin norm råder, att tävlingsbetingade aktiviteter anses reproducera denna kultur, att ämnets aktivitet antas syfta till att stärka samhället. Det finns en diskrepans mellan allmänhetens föreställningar och ämnesplanernas syfte.

  • 44.
    Eklund, Annika
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsa och välmående i samband med utökad fysisk aktivitet i form av pulspass: Ungdomars uppfattning om hälsa, samt välmående i samband med utökad fysisk aktivitet i skolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar elevernas uppfattning om sin egen hälsa i samband med utökad rörelse på skolan i form av pulspass. – Vilka hälsodefinitioner kan identifieras utifrån elevernas berättelse om sin hälsa? – Hur upplever eleverna sitt välmående och hälsa i samband med den utökade fysiska aktiviteten i skolan?

    Metod

    För att få svar på elevernas uppfattning kring frågeställningarna, i samband med utökad fysisk aktivitet i form av två 30 minuters pulspass per vecka, genomfördes intervjuer. Normal idrottsundervisning är 60 min två gånger i veckan. Urvalsgruppen bestod av sex 13 åriga flickor som går i årskurs 7. De har ett annat modersmål än svenska och är specifikt utvalda med hjälp av elevernas idrottslärare. En tidigare kvantitativ delstudie i forskningsstudien ”Rörelse för bättre hälsa och inlärning” har genomfört och som givit anmärkningsvärt goda resultat beträffande välbefinnande i just denna grupp.

    Resultat

    Studien visar att flickornas uppfattning om begreppet hälsa och vad detta står för handlar om att må bra både fysiskt och psykiskt. Detta innebär att man rör på sig och har goda kostvanor. De anser även att det är viktigt att ha goda relationer och ett gott socialt umgänge för att må bra. De förknippar även hälsobegreppet med någon form av idrott eller sport. I samband med utökad fysisk aktivitet i skolan är elevernas uppfattning om sitt välmående och hälsa i stort att de har mer energi att klara av skolarbetet på ett bättre sätt jämfört med tidigare. De upplever en ökad koncentrationsförmåga och ork att hålla fokus och få mer saker gjorda i skolan. Eleverna känner sig dessutom starkare jämfört med tidigare och har även ändrat sina kostvanor framförallt beträffande frukostvanor då de äter mer regelbundet och nyttigare.

    Slutsats

    Elevernas uppfattning om hälsa som begrepp kretsar kring att må bra både fysiskt och psykiskt, att man rör på sig samt har goda kostvanor. En viktig aspekt är även att ha ett gott socialt umgänge för att må bra. Idrott och sport förknippas med hälsobegreppet. Eleverna i studien uppger själva att de förbättrat sin skolprestation genom en ökad koncentrationsförmåga och uthållighet att kunna prestera i skolan. De har förbättrat sina kostvanor och känner sig starkare jämfört med tidigare.

  • 45.
    El Bajdi, Sofian
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Omklädningsrummet: En studie om elevers uppfattning om miljön i omklädningsrummet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i årskurs 7-9 har för åsikter om miljön i omklädningsrummet som används i samband med idrott och hälsa samt vilka faktorer som gör att vissa elever avstår från att byta om och duscha efter idrottslektionen.

    - Vad anser eleverna om att duscha och byta om öppet med andra elever?

    - Skiljer sig tjejernas och killarnas erfarenheter av omklädningsrummet åt?

    Metod

    Undersökningen är kvantitativ och jag använde mig av en enkätundersökning som omfattar 60 elever. Deltagarna i min undersökning är elever från en klass i årskurs 7, 8 och 9.

    Resultat

    Resultatet av enkätundersökningen visade att hälften av alla elever inte duschade och många av dem på grund av risken för kränkande behandling, hur ens kropp ser ut och att det är ofräscht i omklädningsrummet. Undersökningen visade också att hälften av eleverna ansåg att det aldrig sker kränkande behandlingar i omklädningsrummet. Studien visade inga stora könsskillnader i omklädningsrummet men antalet flickor som blivit utsatta för kränkande behandling var några fler än pojkarna. Däremot visade undersökningen att antalet flickor som är missnöjda med sitt kroppsutseende är högre än pojkarna. Undersökningen visade även att de elever som var missnöjda med sin kropp också var de som undvek att duscha efter idrottslektionen.

    Slutsats

    Undersökningen visar att många elever är missnöjda med sitt kroppsutseende och detta kan vara en orsak till att hälften av eleverna i undersökningen inte duschar efter lektionen. I denna studie framkommer det även att cirka en tredjedel av eleverna säger sig ha blivit utsatta för kränkande behandlingar. Detta är viktigt att skolan tar denna problematik på allvar då en av deras uppgifter är att motverka kränkande behandling.

  • 46.
    Eldh Bastman, Marlie
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ljungström, Helena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lärares syn på friluftsliv i skolan: En kvalitativ undersökning av gymnasielärare i idrott och hälsa2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Purpose and questions: The purpose is to investigate how six teachers in the course physical education 1 at upper secondary school in Stockholm choose to pursue their outdoor education. The study intends to find out what influences teachers' choice of content in outdoor education. To answer this purpose, the following questions have been raised. 1. What content in outdoor education is being taught in the schools and is there something special that dominates? 2.  How do the teachers’ views about school-based outdoor education influence the choice of content in the classroom? 3. Do teachers teach outdoor education in the school's vicinity?

    Method: To answer the study´s questions, qualitative interviews have been conducted with five male teachers and one female teacher in sports and health. We made a convenience selection where the teachers who wanted and could participate in our study were interviewed. During the interviews, questions were asked via an interview guide, which is based on the study´s purpose and questions. In order to gain a deeper understanding of the teachers´ thoughts and opinions on outdoor education, this study aims to follow the hermeneutic spiral as a model on the analysis method.

    Results and conclusions: The study´s results show that teachers see outdoor education as an activity based on doing something outdoors. Five of the teachers have a broad definition of outdoor education and they explain it as the exclusive outdoor life (the outdoor education that is based on a special place, often far away in the countryside and requires special qualities by the participants.) This results in that they don´t consider themselves having enough time to conduct this type of outdoor education. However, one teacher points out that exactly what you do doesn´t play such a big role and the main thing is that you are outdoors. Activities that consist of the subject content are mostly traditional sports such as orientation and ice-skating. All teachers except one meant that access to open nature is so limited that the content of outdoor education is affected. The study´s conclusion is that there are many different factors that affect how outdoor education is performed. One factor is that sports teachers themselves can influence very much only through their attitude to outdoor education and to the students. Other factors are the school´s conditions such as finance, equipment and school management. Despite the limitations, teachers conduct some form of outdoor education in the local area. They could therefore be able to easily apply a new manner of teaching, for example place-responsive pedagogy.

  • 47.
    Elveljung, Gunnar
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vad hände sedan?: En enkätstudie av avgångsstudenterna på Idrottshögskolans lärarprogram 19972008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna undersökning är att undersöka 1997-års avgångsstudenters arbetssituation drygt elva år efter deras studietid på Idrottshögskolans lärarprogram i Stockholm (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH).

    Följande frågeställningar användes för att få svar på syftet med undersökningen:

    - Vilka arbetar kvar som idrottslärare och vad är det som gör att de stannar kvar i yrket?

    - Hur många har lämnat idrottsläraryrket och vilka är orsakerna till det?

    Metod

    Utifrån de frågeställningar jag ville ha besvarade valde jag att använda enkät innehållande 21 frågor som undersökningsmetod. Inget externt bortfall finns i svarsfrekvensens, alla 57 personer som ingick i undersökningsgruppen har besvarat enkäten

    Resultat

    61 procent av undersökningsgruppen är verksamma som idrottslärare drygt elva år efter deras studietid på lärarprogrammet. Den största enskilda faktorn till att de verksamma idrottslärarna stannar kvar i yrket är att de tycker om att arbeta med ungdomar. Trevliga arbetskamrater, omväxlande arbetsuppgifter och bra arbetstider är andra faktorer som bidrar till att de stannar kvar i yrket.

    Vid jämförelse mellan de verksamma och de icke verksamma idrottslärarna framkommer det att om man söker sig till en arbetsplats med äldre elever, många idrottslärarkollegor och får så lågt elevantal per undervisningsgrupp som möjligt, så är det något som bidrar till att man stannar kvar i yrket längre tid.

    Den största orsaken till att man inte är verksam eller aldrig varit verksam som idrottslärare har med skolan och dess arbetsvillkor att göra, exempelvis arbetsmiljön med buller, arbetsuppgifter vid sidan om undervisningen och för mycket fostran istället för undervisning.

    Slutsats

    Tre av fem arbetar kvar som idrottslärare drygt elva år efter avslutad utbildning, ett resultat som stämmer ganska bra överrens med liknande undersökningar. Utbildningen var bra men mer undervisning kring skolan som arbetsplats och dess arbetsvillkor hade kanske kunnat bidra till att fler varit verksamma som idrottslärare idag.

  • 48.
    Eriksson, Joel
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Olin, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Varför skulle man?": En studie om hur IKT används i idrott och hälsa samt hur lärarna ser på det2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning, på vilka sätt och av vilka anledningar IKT (informations- och kommunikationsteknik) används eller inte används av nyexaminerade lärare inom ämnet idrott och hälsa.

    Frågeställningarna har formuleras på följande vis:

    • Innefattas IKT i nyexaminerade lärares lektioner inom idrott och hälsa? I sådana fall hur och i vilken utsträckning?
    • Hurudan är nyexaminerade lärares syn på att använda IKT i undervisningen?

    Metod: Uppsatsen är uppbyggd genom två olika metoder. Den ena metoden är kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Sammanlagt intervjuades fyra nyexaminerade lärare som har arbetat som längst i tre år. Den andra metoden är observationsstudier gjorda på tolv lektioner genomförda av de fyra lärarna som intervjuades.

    Resultat: Resultatet visade att användningen av IKT bland dessa fyra lärare varierade mellan nästan ingen IKT-användning upp till nästan hälften av lektionerna. Det vanligaste förekommandet av IKT-användning var i form av musik, videouppspelning och olika presentationsredskap. De fördelar med IKT som framkom var att det var en bra hjälpreda, det bidrog till variation och att det innebar tidsbesparing vid kontinuerligt användande. Nackdelarna med IKT som framkom var tillgängligheten och att det initialt är tidskrävande.

    Slutsats: IKT-användning inom ämnet idrott och hälsa varierar för olika lärare på olika skolor. Faktorer som påverkar lärarna ovanifrån är till exempel otydlighet i styrdokumenten, den egna skolans riktlinjer, resurser och resursernas tillgänglighet. Lärarens kapital och habitus påverkar hur mottaglig en lärare är till införandet av IKT.

    De nyexaminerade lärarna i denna studie är positiva till IKT men de utnyttjar inte möjligheten så mycket som de önskar. Detta är främst på grund av skolans bristande resurser, tillgänglighet, tidsbrist och/eller riktlinjer. En möjlig lösning som diskuteras är en statlig eller kommunal resursbank som underlättar för lärare genom att det sparar tid och att det blir lättare för dem att introduceras till att använda IKT i undervisningen.

  • 49.
    Eriksson, Linda
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lärares inställning till uppdraget som lärare, i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några lärare i den svenska grundskolan ser på sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Utifrån syftet med uppsatsen är frågeställningarna följande:

    1. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till styrdokumenten?

    2. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna?

    3. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetstiden?

    Metoden som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer med några lärare från en grundskola i Södertälje kommun. Valet av metod grundades i att jag eftersökte en djupare kunskap om lärares uppfattningar kring sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Genom att använda intervjuer kunde följdfrågor ställas och möjligheten gavs att få en bredare bild av lärarnas olika uppfattningar. Med utgångspunkt i ramfaktorteorin identifierar studien ett antal faktorer, främst den nya läroplanen (Lgr 11) och de centrala kollektivavtalen, som ett ramverk för lärarens uppdrag i form av undervisningsprocess och arbetsuppgifter. Resultatredovisningen visar att lärarna upplever att Lgr 11 medför nya utmaningar i form av innehållet i undervisningen, men även i form av krav och efterfrågan på dokumentation och administrativa uppgifter samt fler möten och konferenser. Till följd av den nya läroplanen, de många olika arbetsuppgifterna och den hektiska arbetsmiljön på skolan så upplever lärarna att det är svårt att få arbetstiden att räcka till. Samtliga fyra lärare upplever att man kan jobba mer och längre. Resultaten av hur mycket arbetstid under en genomsnittlig arbetsvecka som lärarna arbetar tyder dock på att de centrala ramarna kring arbetstid fungerar som stöd till hur mycket de bör/ska arbeta. Studien visar också att Lgr 11 ger mål och riktlinjer för utbildningen kring normer och värden, kunskaper, elevens ansvar och inflytande, skolan och omvärlden samt bedömning och betyg.

  • 50.
    Eriksson, Madeleine
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Yousef, Jessica
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vem får högst betyg?: En kvalitativ studie om genus och bedömning i ämnet idrott och hälsa2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien var att ta reda på hur lärarna förhåller sig till genus och bedömning i ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9.

    Våra frågeställningar var:

    • Bedöms pojkar och flickor på olika sätt?
    • Vilka faktorer tar läraren hänsyn till i sin bedömning?
    • Hur arbetar läraren med feedback?

    Metod

    Studien har en kvalitativ ansats där tre idrottslärare har intervjuats. Lärarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.Intervjuerna var semistrukturerade och vi använde en intervjuguide för att säkerställa likvärdig information från våra respondenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av genusteori relaterat till bedömning av pojkar och flickor.

    Resultat

    Resultaten visade att bedömning är något som lärarna anser är viktigt. Ibland bedöms eleverna under lektionstid och ibland efteråt. Bedömning är viktigt för elevernas utveckling och lärande. Den formativa bedömningen är den form som lärarna använder sig av mest därför att den anses av lärarna vara mest rättvis och ger eleverna mest utveckling. Lärarna anser att det är svårt att bedöma eleverna men de försöker bedöma flickor och pojkar på ett likvärdigt sätt.

    Feedback är A och O för elevens utveckling anser lärarna. Lärarens arbete med feedback sker oftast spontant och är i form av positiv feedback. Den positiva feedbacken är den feedback som ger mest utveckling och förståelse för eleverna anser lärarna i denna studie.

    Slutsats

    Formativ bedömning är ett måste för elevernas utveckling. Lärarna lyfter den formativa bedömningen och utgår från detta bedömningssätt. I skolorna kommer flickorna i skymundan då pojkarna tar mer plats på lektionerna. För att flickorna ska lyftas fram använder en del av lärarna sig av en viss strategi som innebär en uppdelning i pojk- och flickgrupper, för att flickorna ska våga ta för sig mer.

    Feedback sker spontant och är inte alltid genomtänkt. Lärarna arbetar med feedback genom att ge kontinuerlig information och feedback om vad och hur eleverna ska göra för att bli bättre och utvecklas. 

12345 1 - 50 of 240
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf