Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 174
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Acson, Dennis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att lära sig vara hälsosam: en fallstudie om arbetet i en hälsoprofilerad skola2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar:

    Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:

    1. Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?
    2. Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?
    3. Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?

     

    Metod

    Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts.

    Resultat

    Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål.

    Slutsats

    Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet

  • 2.
    Acson, Dennis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tillsammans får idrotten ett lyft: idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien var att i ett mångkulturellt område undersöka idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet. Frågeställningar var följande:

    1. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsläraren med samverkan?
    2. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan?

     Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslärare och tre idrottsledare verksamma i mångkulturella områden. Materialet transkriberades och analyserades utifrån ad hoc-metoden.

    Resultat: Idrottslärarna ser samverkan som ett sätt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten. Svårigheter som idrottslärarna upplevde där brister finns berör ledarbiten.

    Idrottsledarna ser samverkan som en möjlighet att möta och rekrytera barn i deras föreningsverksamhet. De ser samverkan som ett sätt för barnen att komma i kontakt med idrotten. Svårigheter som idrottsledarna nämnde gällde sådant som berör planering och tidsramar.

    Slutsats: Både idrottslärarna och idrottsledarna är generellt positiva till samverkan. Samverkan fyller en funktion och anses ha ett stort värde för de barn som inte har habitus att vara fysiskt aktiva på fritiden och/eller som har svårt att få kontakt med idrottsföreningarna. Samverkan fyller dessutom en funktion hos idrottsföreningar eftersom detta leder till nyrekryteringar i deras verksamhet. Eleverna och idrottsföreningarna vinner alltså på samverkan vilket blir ett lyft för idrotten. Men både idrottslärarna och idrottsledarna anser att det finns brister med systemet. Brister som är kopplade till de tidsramar som tillåts inom samverkan.

  • 3.
    Agné, Pia
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hård af Segerstad, Kristina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tränare och Riksidrottsförbundets policydokument, Idrotten vill: en studie med fokus på barnfotbollstränare utifrån ett Idrotten vill perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Uppsatsen handlar om fotbollstränare för barn inom föreningsidrotten och då främst om att synliggöra den verksamhet som tränarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv.

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte är att undersöka om fotbollstränare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar använder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill.

    Frågorna som vi utgick ifrån var:

    • Arbetar tränarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver.

    • Om inte dokumentet (Idrotten vill) är utgångspunkten för verksamheten, vad används istället.

    • Vilken betydelse får det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för tränaren?

    Metod

    För att få en uppfattning om fotbollstränares kunskap om och praktiska tillämpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstränare. Fyra av tränarna kom från storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större städer. Den femte tränaren var från en storklubb utanför storstadsregionen. Alla tränarna var män.

    Resultat

    Resultatet visar att RF:s policydokument, Idrotten vill inte har implementerats i föreningarnas verksamhet. Riktlinjerna för barnidrott följs inte av de intervjuade tränarna från storstadsregionen.

    Slutsats

    Idrotten vill dokumentet har till synes liten inverkan på tränarnas verksamhet för 10 -åringarna i storstadsregionen. Tränaren utanför storstadsregionen följer noga sin förenings policydokument vilket inte verkar vara fallet i storstadsregionen. Av svaren kan vi dra slutsatsen att tävling och rangordning prioriteras före allsidig utveckling i barnens fotbollsverksamhet. Uttagning till utvecklingslag sker ibland före 10 års ålder vilket går stick i stäv med Idrotten vills riktlinjer. Alla fotbollstränarna från storstadsregionen använder sig oftast av sin egen fotbollserfarenhet vid planering av barnidrottsverksamheten. Fotbolltränarnas egen erfarenhet kan innehålla Svenska fotbollsförbundets basutbildning och mångårig erfarenhet av eget spel. Man kan fundera över om Svenska Fotbollförbundets utbildningar och egen erfarenhet från träning och spel avspeglar de värderingar kring barnidrott som skrivs fram i Idrotten vill.

     

  • 4.
    Arnegård, Johan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur. Stockholms universitet, Institutionen för samhälle, kultur och lärande (SKL).
    Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The physicality of sports and outdoor life offers great opportunities for intensive experiences – participants ”feel” the happening in their bodies. As well as looking upon physical activity mainly as something instrumental, as for example in competitive sports and exercise culture, other aspects can also be central, for instance the pure joy of movement. The existential or expressive side of physical activity is examined in this doctoral thesis.

    In order to study such experiential quality more thoroughly, the author’s attention turns to adventure sports participants, as they appear to have a capacity for becoming highly involved and seeking very intense experiences. Who is involved in adventure sports? Why are they engaged in a sport that demands such great hardships and risk-taking? What do they get out of it? The overall objective of the thesis is to shed light on adventure sports as a practice and to discuss the educational significance of flow and other experiential qualities in adventure sports and in schools.

    The analyses are based on three empirical sub-studies. The first began with a questionnaire that 161 adventure sports participants responded to. This was followed by an interview study of eleven men and three women, all of whom had extensive experience in adventure sports. The categories of sport were evenly divided between climbing, off-piste skiing and hang gliding.

    In the second sub-study a detailed investigation of climbing was carried out. A notable sportification has brought about a very clear and interesting change in parts of this activity. Six traditional/adventure climbers and six sport climbers were interviewed, of which half were men and half women. All the climbers were experienced and very much involved in their sport.

    The aim of the third sub-study was to seek an answer as to whether pupils have experiences in their daily school life that are similar to those of adventure sports participants. An ESM (Experience Sampling Method) investigation was carried out with 60 pupils in compulsory school year nine (corresponding to UK schools’ year eleven) from four different schools. The pupils’ parents answered a special parent questionnaire including questions about academic and professional backgrounds, living conditions, habits, interests, attitudes and leisure time activities.

    The results were analysed taking into consideration the phenomenological perspective and structuralistic or more correctly expressed the cultural sociological perspective. Mihály Csikszentmihályi’s theoretical argument on optimal experiences, which in turn is based on the flow concept, constitutes the phenomenological foundation. Pierre Bourdieu’s concept apparatus and theories were used to closely examine the participants’ backgrounds, life histories and current living situations.

    The study shows that a preference for adventure sports is clearly linked to the participants’ backgrounds and earlier life experiences. A behavioural pattern is incorporated and developed into an embodied capacity to master a practice, a result of a long learning process. Participants were clearly concordant in these respects. Participants emphasise the abundant opportunities for intensive experiences that arise from adventure sports. It is a matter of something multidimentional: the active body, outdoor life in natural surroundings, exacting and clear goals, total focus, and about exercising control. This approach presents a model for identification of content qualities, which together create the dynamics that form the meaningful rewards that result from participation in adventure sports. The dimensions include flow experiences, but also go beyond them.

    The deep sense of presence, the physical involvement, the fact that they can choose the path and increase the degree of difficulty themselves – and simultaneously counter this new challenge with increased capacity so that they are engaged at the ”right level” – also provide favourable conditions for a stimulating and successful learning experience.

    The observation was made that it was primarily in the practical and aesthetic subjects that school pupils had the same deep feeling of presence together with a meaningful and pleasurable holistic experience as the adventure sports participants had. Here they were actively involved with their hands or with their whole bodies, and they could make their own choices and be in control of the activity, which for most pupils led to a strong feeling of satisfaction.

  • 5.
    Avered, Chris
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Varför krypa när man kan gå?: - en studie om motorik i ämnet idrott och hälsa2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Motoriken präglar ämnet idrott och hälsas alla vrår. Från skeppsbrott till dans, allt präglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska träningen ser ut i skolan och hur metoder används genom två frågeställningar; vad använder sig lärare i idrott och hälsa av för innehåll vid träning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lärare i idrott och hälsa syftet med innehållet.

    Två metoder användes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 6 vid fyra tillfällen per årskurs. Intervjuerna gjordes på årskursernas lärare efter varje avslutad lektion eller dag med frågor som berörde de just observerade lektionerna. Detta skedde under totalt tio dagar.

    De resultat som jag genom observationer kom fram till i min studie var att praktiken lek och rekreation är den mest frekventa innehållet när motorik tränas följt av färdighetsinlärning och tävling och rangordning. Intervjuernas resulterade i svar där lärarens syfte återspeglade innehållet som iakttogs under observationerna, det vill säga att lek och rekreation framhålls som en stor del vid motorisk träning. 

    Slutsatsen är att den motoriska träningen i skolan präglades av praktiken lek och rekreation när denna studie genomfördes.

  • 6.
    Backman, Erik
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. PIF gruppen.
    Friluftsliv i ämnet idrott och hälsa: Ett bidrag till mer integrering i skolan?2008Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 4, s. 1-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Backman, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur. Stockholms universitet.
    Friluftsliv in Swedish Physical Education – a Struggle of Values: Educational and Sociological Perspectives2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to examine some of the educational and sociological conditions underlying the production of teaching in friluftsliv within the Physical Education (PE) subject in Swedish compulsory school. Despite the value awarded to the Scandinavian outdoor practice friluftsliv, in both the national PE curriculum document and in Physical Education Teacher Education (PETE) in Sweden, it does not seem to be thoroughly implemented in compulsory school teaching. Through analyses of interviews with PE teachers and PE teacher educators, as well as of curriculum documents, using the perspectives of Basil Bernstein and Pierre Bourdieu, I explore conditions underlying the expressions of friluftsliv teaching in Swedish PE.

    The pedagogic discourse for friluftsliv in Swedish PE is described as a teaching that should take place in a natural setting remote from civilisation, involve risks, and require time, technical equipment, financial resources, and cooperation. This discourse for friluftsliv is shown to be similar to the values emphasised in friluftsliv education in PETE. Although proven to be difficult to implement in school, this discourse appear to form the conception of friluftsliv teaching for PE teachers in Sweden. Under the influence of the performance code, friluftsliv is transformed into outdoor activities with which the PE teachers are familiar, or is totally left out of PE teaching.

    A turn towards options that are seen as unthinkable in relation to the current pedagogic discourse may benefit the achievement of the aims set out in the national PE curriculum. Values such as environmental awareness, sustainable development and cultural perspectives on the landscape could strengthen the classification of friluftsliv and PE in compulsory school. Further, an increase of socially critical and constructivist perspectives during PETE could make unthinkable options in friluftsliv thinkable and contribute to a break with the reproduction of teaching practices in PE.

  • 8.
    Backman, Erik
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskulturer.
    Friluftsliv in Swedish Physical Education - a Struggle of Values: Educational and Sociological Perspectives2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to examine some of the educational and sociological conditions underlying the production of teaching in friluftsliv within the Physical Education (PE) subject in Swedish compulsory school. Despite the value awarded to the Scandinavian outdoor practice friluftsliv, in both the national PE curriculum document and in Physical Education Teacher Education (PETE) in Sweden, it does not seem to be thoroughly implemented in compulsory school teaching. Through analyses of interviews with PE teachers and PE teacher educators, as well as of curriculum documents, using the perspectives of Basil Bernstein and Pierre Bourdieu, I explore conditions underlying the expressions of friluftsliv teaching in Swedish PE.

    The pedagogic discourse for friluftsliv in Swedish PE is described as a teaching that should take place in a natural setting remote from civilisation, involve risks, and require time, technical equipment, financial resources, and cooperation. This discourse for friluftsliv is shown to be similar to the values emphasised in friluftsliv education in PETE. Although proven to be difficult to implement in school, this discourse appear to form the conception of friluftsliv teaching for PE teachers in Sweden. Under the influence of the performance code, friluftsliv is transformed into outdoor activities with which the PE teachers are familiar, or is totally left out of PE teaching.

    A turn towards options that are seen as unthinkable in relation to the current pedagogic discourse may benefit the achievement of the aims set out in the national PE curriculum. Values such as environmental awareness, sustainable development and cultural perspectives on the landscape could strengthen the classification of friluftsliv and PE in compulsory school. Further, an increase of socially critical and constructivist perspectives during PETE could make unthinkable options in friluftsliv thinkable and contribute to a break with the reproduction of teaching practices in PE.

  • 9.
    Backman, Erik
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskulturer.
    To acquire a taste for friluftsliv - a part of becoming a PE teacher?: Swedish Physical Education teacher educators' thoughts about their students' preferences for friluftsliv2009Ingår i: Moving Bodies, ISSN 1503-6065, Vol. 7, s. 9-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teacher students’ own biographies and early experiences of teaching have proven to have a major significance for their future teaching, compared to perspectives and content in teacher education. This is also the case for Physical Education (PE) teacher students, whose preferences for physical activity are often constituted by their experiences of sport. Based on the values assigned to friluftsliv (or its anglicised equivalents, “outdoor recreation” or “outdoor education”) in Swedish Physical Education Teacher Education (PETE), the disparity between the taste of Swedish PE teacher educators’ and that of their students’ for friluftsliv is analysed. The lack of teaching in friluftsliv in Swedish schools seems to be an example of that PE teaching is mainly based on PE teachers’ taste for physical practices, rather than on the PE curriculum. In this article the potential to change this condition by developing the teaching in friluftsliv at Swedish PETE is discussed.  

  • 10.
    Backman, Erik
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. PIF gruppen.
    Vad följer av friluftsundervisningen på idrottslärarutbildningen?: Ett bidrag till diskussionen om villkoren för undervisning i friluftsliv på grundskola och gymnasium2008Ingår i: Idrott & hälsa, ISSN 0281-5338, nr 1, s. 16-19Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Backman, Erik
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. PIF gruppen.
    Vad har idrottslärare för bild av "riktigt" friluftsliv?: Ett bidrag till diskussionen om friluftsundervisning och tolkningen av kursplanens mål.2009Ingår i: Idrott & hälsa, ISSN 0281-5338, nr 4, s. 14-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Backman, Erik
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskulturer.
    What is valued in friluftsliv within PE teacher education?: Swedish PE teacher educators' thoughts about friluftsliv analysed through the perspective of Pierre Bourdieu2008Ingår i: Sport, Education and Society, ISSN 1357-3322, E-ISSN 1470-1243, Vol. 13, s. 61-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The value assigned to friluftsliv (activities similar to outdoor education) in Physical Education Teacher Education (PETE) and in the PE syllabus in Sweden does not seem to result in the implementation of friluftsliv in the practice of teaching in Swedish schools. This study investigates how the identified values of friluftsliv, expressed in interviews with 17 PE teacher educators in Sweden, reflect struggles for legitimate and privileged knowledge in PETE. The exploration of friluftsliv within PETE reveals positions that appear to be an effect of the dominating logic of sport within Swedish PETE and the limited influence of the academic field. The educational consequences of the identified values are analysed and discussed from a socio-cultural perspective.

  • 13.
    Backman, Thomas
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Svensson, Per-Jonas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tarzan and the shattered mind: en kvalitativ studie av teorin om de multipla intelligenserna i relation till gymnasieskolans friluftslivsundervisning2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:

    Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?

    Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?

    Metod

    Datainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.

    Resultat

    Resultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens. Under orientering tränas följande intelligenser: logisk-matematisk, kroppslig och visuell-spatial. Till skillnad från den intrapersonella och visuell-spatiala intelligensen råder det bland respondenterna delade meningar om naturintelligensen stimuleras under vandring eller ej. I lägerliv stimuleras interpersonell och logisk-matematisk intelligens men också visuell-spatial, kroppslig och verbal-lingvistisk. I granskningen av klättring visar resultaten att alla intelligenser, utom naturintelligensen och den musikalisk-rytmiska intelligensen, aktiveras. Under långfärdsskridskoåkning tränas alla intelligenser utom naturintelligensen och den visuell-spatiala. Det råder dock bland respondenterna delade meningar om den musikalisk-rytmiska intelligensen aktiveras. Under utförsåkning stimuleras verbal-lingvistisk, kroppslig, intrapersonell samt interpersonell intelligens.

    Slutsats

    Enligt elever och lärare aktiveras samtliga intelligenser, utifrån vår tolkning av Gardners teori, i friluftslivsundervisningen. Det fanns dock motsägelser i respondenternas berättelser huruvida naturintelligensen aktiveras eller inte.

  • 14.
    Barker, Dean
    et al.
    Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Transformative pedagogy in physical education and the challenges of young people with migration backgrounds2016Ingår i: Routledge Handbook of Physical Education Pedagogies / [ed] Catherine D. Ennis, Routledge, 2016, s. 356-367Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter provides an overview of scholarship dealing with ethnicity and cultural diversity in relation to PE. It identifies two central themes that have occupied scholars over the last two decades: Muslim girls’ experiences, and teachers’ preparedness to respond to increasing cultural pluralism. It also takes in a small number of investigations focusing on the experiences and perceptions of young people from minority groups. In synthesizing this literature, the chapter underscores recurring issues, central findings, and implications for practitioners, as well as identifying themes that require further theoretical and practical attention.

  • 15.
    Bergdahl, Jonas
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wallgren, Lisa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    En studie av idrottslärarrollen i skolor med Waldorfpedagogik2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet har varit att beskriva Waldorfskolans mål och pedagogiska utformning vad gäller ämnet idrott och hälsa i Waldorfsskolan. Vidare syfte var att beskriva vad lärarnas syn på sin lärarroll i ämnet idrott och hälsa. Vi har därför också valt att ge en bild av hur lärarrollen ser ut i andra dokument, både ur Waldorfskolans perspektiv och den kommunala skolans pedagogik. Waldorfskolan lyder under Lpo 94 men kan själva, precis som andra skolor, skapa och anpassa de egna kursplanerna efter sin pedagogik.

    Frågeställningar

    • Vad anser lärarna påverkar och utvecklar idrottslärarrollen i Waldorfskolan?

    • Hur beskrivs Waldorfskolan i litteraturen när det gäller lärarrollen/idrottslärarrollen?

    • Vad säger idrottsläraren att de strävar mot, kontra vad säger kursplanen för idrott och hälsa i Waldorfskolan?

    • Hur gör lärarna på Waldorfskolan för att nå upp till målen i Lpo 94?

    Metod

    En litteratursökning har genomförts efter relevant tidigare forskning i bl.a. databasen Eric. Därtill har kursplaner för Waldorfskolan och böcker om Waldorfpedagogik och lärarrollen studerats. Vi valde intervju som metod. Kriterier för urval av intervjupersoner var att hon/han gått en idrottslärarutbildning för Waldorfskolan. Intervjuerna följde alla samma frågor kring deras lärarroll och hur de talar om den, även kring vad de ville uppnå med sin lärarroll. Vid tolkningen av intervjuerna strukturerade upp intervjuerna efter de teman vi kunde hitta i deras svar. Vi har använt oss av Kvales metoder för Ad hoc vid tolkning och strukturering av intervjuerna.

    Resultat

    När lärarna talade om det viktigaste i sin lärarroll som att var det att eleverna skulle tycka att idrott är roligt, att de ska kunna samarbeta och att de ska känna sig trygga. Lärarna ansåg att det som påverkat deras lärarroll till det den är idag, var egna erfarenheter från när man var liten, att de lärt sig mycket av eleverna och kollegor och även fått en fortsatt utveckling vid lärarkollegiet samt även träffar med idrottslärare från andra Waldorfskolor.

    Slutsats

    Vår slutsats är det som att Waldorfskolan arbetar i enlighet med det som står i läroplanen. Kommunala skolan har svårare att realisera den och det grundar vi på vår egen erfarenhet från skolorna under vår praktik. På Waldorfskolan jobbar de mer medvetet mot att skapa ett sammanhang för eleverna, och för att de ska se helheten.

  • 16.
    Bergljung, Simon
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Friluftsliv som en del av ämnet idrott och hälsa: En studie om lärares uppfattning om vad friluftsliv i skolan utgörs av och dess utvecklingsmöjligheter2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar:

    Syftet med min studie är att undersöka hur idrottslärare uppfattar friluftsliv som en del av idrott och hälsa och hur friluftsliv kan utvecklas i undervisningen. Frågeställningar jag vill få besvarade i min studie är:

    • Vad är, och vad betyder friluftsliv enligt idrottslärare?
    • Hur ser idrottslärare på möjligheten att utveckla arbetet med friluftsliv enligt läroplanen?

    Metod:

    För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts. Intervjuerna är halvstrukturerade. Samtliga intervjuer har utgått från en intervjumall. Studien omfattar intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval av fyra lärare som arbetar på fyra olika grundskolor i olika typer av områden i Stockholmstrakten. Studien har som teoretiskt ramverk läroplansteori.

    Resultat:

    Resultatet visar att deltagande lärare i studien har en samstämmig bild av vad friluftsliv är, de anser att friluftsliv är en viktig del av ämnet idrott och hälsa. Det finns dock variation och skillnader i undervisningens innehåll beroende på lokala förutsättningar och lärarnas egen erfarenhet. Resultatet visar att lärarna i nuläget ser svårigheter att realisera friluftsundervisningen utifrån ett flertal ramfaktorer. Lärarna ser möjligheter i att utveckla friluftsliv genom att fånga elevernas intresse för naturen tidigt, och använda utemiljön för inlärning genom ämnesövergripande samarbeten och genom att använda ny pedagogik. Lärarna framhåller att elevers kunskap om och vistelse i naturen kan komma att bidra till bättre miljö och hälsa.

    Slutsats:

    Idrottslärarnas syn på friluftsliv och egen erfarenhet påverkar undervisningen, vilket stämmer väl överens med tidigare forskning. Ramfaktorer och resursfrågan påverkar inriktningen på friluftundervisningen på kort och lång sikt. Lärarna har en tilltro till utveckling av friluftsliv och möjligheter till att utveckla undervisningen och inlärning av kunskaper i skolans utemiljö genom bl.a. ämnesövergripande samarbeten och platsresponsiv pedagogik.

  • 17.
    Berglund, Magnus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Carlström, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Enhanced Guided Discovery och Teaching Games for Understanding som arbetsätt i fotboll.: En observationsstudie om tränarbeteenden inom ungdomsfotboll2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med uppsatsen var att genom systematisk observation undersöka hur en ungdomsfotbollstränare använder sig av beteenden som är överensstämmande med Enhanced Guided Discovery (EGD) och Teaching Games for Understanding (TGfU) i sin tränarroll under träning. Syftet besvarades med hjälp av följande frågeställningar: Hur ser fördelningen ut för tränaren med instruktionsbeteenden, feedback och frågetekniker? Hur stor del av träningen går åt till aktiviteter i training form respektive playing form?

    Metod

    Metoden som användes var en systematisk deltagande observation. Observationen gjordes i realtid och följde en modifierad version av Coach Analysis and Intervention System (CAIS)

    (Cushion, Harvey, Muir & Nelson 2012, s. 201ff.; Partington & Cushion 2011). Denna modifierade version innehåller 22 tränarbeteenden som rör instruktioner, frågetekniker, feedback, tystnad och övriga beteenden. Tränaren som observerades var huvudtränare för ett akademilag i fotboll för pojkar (11 år). Två pilotstudier genomfördes, och sedan observerades fem träningstillfällen till den här studien.

    Resultat

    Tränaren använde sig i högre grad av frågetekniker än av instruktionsbeteenden. Majoriteten av feedbacken var specifik och positiv, men mycket generell feedback samt korrigerande feedback förekom även. Feedback registrerades vid fler tillfällen än instruktioner och frågetekniker tillsammans. Större delen av träningarna spenderades i training form än i playing form.

    Slutsats

    Tränaren använder sig till stor del av beteenden som överensstämmer med EGD och TGfU.

  • 18.
    Björklund, Per
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fahlcrantz, Sussie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Trettio minuter om dagen!: En undersökning av elevers och lärares skolmiljö och hälsa efter införandet av daglig fysisk aktivitet2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet har varit att undersöka konsekvenserna av den ”dagliga dosen” på elev och lärarnivå. Frågeställningarna var följande: Vilka fördelar märker elever/lärare av den ”dagliga dosen”? Vilka nackdelar märker elever/lärare av den ”dagliga dosen”?

    Metod

    Empiriska data har samlats in genom intervjuer med fyra lärare och sex elever i årskurser 7, 8 och 9. De intervjuade lärarna kommer från två olika skolor medan samtliga elever är från samma skola, alla i Stockholmsområdet. Intervjuerna var ostrukturerade och formulerades efter frågeområden.

    Resultat

    Intervjuerna redovisade både fördelar och nackdelar av fysisk aktivitet. En fördel är hälsoeffekter, både kortsiktigt i samband med utförandet och långsiktigt i samband med förändringar i sin fritid (livslång fysisk aktivitet). Ytterligare positiva konsekvenser som redovisades är bättre koncentrationsförmåga hos eleverna samt lugnare klassrum och övriga allmänna utrymmen. Exempel på redovisade nackdelar är att många elever anser att utbudet av valbara fysiska aktiviteter inte är tillräckliga, även lärarna upplevde detta som en nackdel eftersom många elever var negativt inställda redan från början. Även skolans organisering av ”Den dagliga dosen” – tillgång till lokaler och duschutrymmen samt nödvändigheten av många ombyten redovisades som nackdel.

    Slutsats

    Vår slutsats är att konsekvenserna är gemensamma för både lärare och elever men inte alltid ur samma synvinkel. Exempel på positiva konsekvenser är att koncentrationsförmågan har ökat hos eleverna och hälsan påverkas positivt hos elever som är inaktiva på fritiden. Exempel på negativa konsekvenser är tight schema och uttröttande moment för lärare.

  • 19.
    Buljubasic, Jasenko
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysiskt aktiva skolungdomar: En studie som belyser skolungdomar och deras motivationsfaktorer till att börja vara fysiskt aktiva2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar väljer att vara fysiskt aktiva även på fritiden.

    Frågeställningar:

     – Hur ser träningsvanorna ut för skolungdomar på högstadiet?

    – Vad kan motivera skolungdomar att vara fysiskt aktiva på sin fritid?

    – Finns det några samband mellan hur skolungdomar tränar på sin fritid och vem/vad som gjorde att de började träna?

    Metod

    Undersökningen är av kvantitativ art i form av enkätundersökning. 130 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet har deltagit i undersökningen. Alla elever är från årskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frågor användes för att ta reda på elevernas träningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet.

    Resultat

    Resultat i studien visar på att eleverna på de två skolorna har ganska goda träningsvanor, innebärande att den totala siffra fysiskt aktiva elever på fritiden var större än den inaktiva. Vad gäller motivationsfaktorer till att vara fysisk aktiv så fick kompisar och familj störst andel svarande, medan idrottslärare och skola fick minst. 

    Slutsats

    Enkätundersökningens resultat ger en begränsad bild av situationen men det går ändå att dra en slutsats att det sociala nätverkets påverkan på elever vad gäller att vara fysiskt aktiv på fritiden är stor. Oroande är att väldigt få angav att skola och idrottslärare var motivationsfaktorer. Rollen som framtida idrottslärare blir än mer viktig.

  • 20.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap.
    Från skateboard till e-sport2008Ingår i: Idrottsforum.org, ISSN 1652–7224, s. 4-Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I samband med att idrottsforskningen i ökande utsträckning fokuserar sportens stjärnor har ett intresse växt fram för vad som händer med elitidrottare efter det att sportkarriären är över. Det är uppenbart att övergången från kändis till föredetting är plågsamt och svårhanterbart för många. Men internationell sport erbjuder också många exempel på framgångsrika civila karriärer. Tony Hawk är ett bra exempel. Hawk var världsstjärna inom skateboard på 1980- och 90-talen, och trots dess subkulturella karaktär var hans stjärnstatus enastående där sådant räknades. Hawk drog sig tillbaka 1999 som sann legendar, och två år senare kom hans självbiografi, Hawk: Occupation Skateboarder (HarperCollins, skriven med Sean Mortimer). I Åsa Bäckströms kunniga och intresseväckande recension följer vi Tony Hawk från tiden som tanig och mobbad skolgrabb, över tiden som skateboardkung, till efterkarriären som dataspelsutvecklare – bland annat – och under tiden tvåbarnsfar med två olika fruar och gift en tredje gång. Underhållande och lärorikt, tycker vår recensent, som också följer upp historien efter det att boken publicerades. Och visst är det lite speciellt, det där amerikanska, den klassiska framgångssagan med lyckligt slut.

  • 21.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Knowing and teaching explosiveness in skateboarding: Remembrance and expressions of kinaesthetic experience2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In social sciences and humanities 'the body' is accentuated to the extent that we may even talk about a ‘corporeal turn’. Through ethnographic research on skateboarding I explore the particular corporeal practice of energy transformation and the verbal, visual and bodily expression of what can be labeled explosiveness.

    Explicitly, I use the digital audio-visual empirical material to investigate how kinaesthetic knowing is expressed and taught. The paper adds theoretically and empirically to recent arguments of a shift from embodiment to emplacement. By way of conclusion, a more elaborate focus on the sensory experiences is suggested to better understand the intersections of mind, body, place and learning.

  • 22.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Knowing and teaching kinaesthetic experience in skateboarding: An example of sensory emplacement2014Ingår i: Sport, Education and Society, ISSN 1357-3322, E-ISSN 1470-1243, Vol. 19, nr 6, s. 752-772Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The body has become a vital research object in several disciplines in recent years. Indeed, in the social sciences and humanities, a corporeal turn in which embodiment has become a key concept related to learning and socialisation is discussed. This cross-disciplinary paper addresses the epistemological question of how we know what we know and theoretically and empirically contributes to current arguments of a shift from embodiment to emplacement. In other words, this study strives for understanding of the intersection of mind, body and place through a focus on how bodily knowing is formed as part of a moving world. The purpose of the paper is to explore the kinaesthetic experience as bodily knowing in emplaced semi-formal teaching. Through long-term ethnography in a Swedish skateboard setting and in-depth analysis of digital visual material, this paper demonstrates how kinaesthetic experience might be viewed as knowing and how a particular type of this experience might be interpreted as explosiveness and, as such, an act of physical remembrance and energy transformation. Knowing is formed along paths of movement and rhythm, and kinaesthesia is identified as a multisensory experience. It is argued that a fruitful way of bridging the mindbody divide is to view the body as un/knowing, rendering it both knowing and not knowing simultaneously. Moreover, emplaced via its senses in a sociocultural and spatiotemporal environment, this conceptualisation of a moving body in a moving world might allow for re-thinking regarding how a body in context knows, teaches and, possibly, learns.

  • 23.
    Bäckström, Åsa
    Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Sinnligt kunnande och lärande: Balans och proprioception ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv2011Ingår i: Kulturstudier, kropp och idrott: Perspektiv på fenomen i gränslandet mellan natur och kultur / [ed] Helena Tolvhed & david Cardell, Malmö: Idrottsforum , 2011, s. 193-210Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Bäckström, Åsa
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Isakson, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Coola idoler och hjälpsamma förebilder2014Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 23, nr 1, s. 35-39Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bland skejtare har både förebilder och idoler hög status. Det höga anseendet får de genom sin kompetens, men det är olika slags kunnande som ligger bakom. Idoler bygger sin ställning på teknisk skicklighet. Förebilderna ska vara pedagogiskt kompetenta och schyssta personer.

  • 25.
    Bäckström, Åsa
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Nairn, Karen
    Otago University.
    Sweden’s gender (in)equalities: How young women skateboarders materialise femininity in public space2016Ingår i: Crossroads in Cultural Studies, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden prides itself as a country where young women can enjoy gender equality. Yet many young women skateboarders experience harassment in public spaces. Drawing from a sensory ethnography, and inspired by the material turn in the social sciences, we analyse how women skateboarders experience the material environments of urban public space, while paying attention to the social and cultural context of Sweden. The urban environment with its smooth marble or rough asphalt surfaces, its alarming sounds and tingling smells, shapes the experience of skateboarding and the construction of femininity. The construction of femininity is also shaped by a social and cultural context that assumes ‘gender equality’ is secure. This paper contributes new empirical findings on what it means to skateboard in public spaces as a gendered minority, and adds to the debate on how a material feminist theory might be developed without overlooking the significance of social and cultural contexts.

  • 26.
    Bökman, Maja
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindqvist, Nathalie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Gymnastiktränare och lärare i idrott och hälsa - En och samma ledare?: En observationsstudie om ledarskap2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur ledarskapet påverkas när man är ledare i två olika kontexter. De frågeställningar vi vill besvara är:

    Hur fattas beslut i tränarrollen i jämförelse med lärarrollen?Hur fattar de enskilda ledarna beslut i de olika kontexterna?

    Metod

    För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ kritisk händelse-observation valts som metod. Tre stycken ledare som är yrkesverksamma både som tränare i truppgymnastik och som lärare i idrott och hälsa har observerats. Tre observationer genomfördes per ledare och kontext. Totalt genomfördes 18 observationer som vardera pågick i 40 minuter. Observationerna genomfördes kontinuerligt under en treveckorsperiod och dokumenterades med hjälp av observationsscheman och en ljudinspelare. Observationsschemat utgick ifrån ett kontinuum gällande beslutsfattande på en auktoritär och demokratiskt skala.

    Resultat

    De tre observerade ledarna uppvisar olika former av beslutsfattande. Ledare 1 och 3 fattar fler demokratiska beslut i sin tränarroll än i sin lärarroll, medan ledare 2 uppvisar ett motsatt resultat. Gemensamt för de tre ledarna är att alla fattar fler auktoritära beslut än demokratiska beslut i de båda kontexterna

    Slutsats

    Det är troligt att tränarrollen och lärarrollen som separata kontexter inte är det som påverkar ledarskapet mest. Situationerna har varit så pass olika att inga tydliga mönster kunnat ses mellan de olika kontexterna. Varje enskild ledares situation har varit individuell. Förmodligen bidrar många olika aspekter till hur beslut fattas.

  • 27.
    Börjesson, Patrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sjukhusskolan, en plats för idrott och hälsa?: En kvalitativ studie av sjukhusskolans utformning och förutsättningar2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att få en förståelse för sjukhusundervisningen. Detta innebär att denna studie handlar om hur undervisningen ut-formas och vad som påverkar sjukhuslärarens undervisning, samt få en förståelse för hur äm-net idrott och hälsa bedrivs på sjukhusskolan. Syftet mynnade ut i tre frågeställningar: 1. Vilka faktorer påverkar sjukhuslärarens undervisning? 2. Använder sig sjukhusläraren av id-rott och hälsa i undervisningen och vad har de för erfarenhet av fysisk aktivitet i undervis-ningen? 3. Vilka möjligheter och begränsningar upplever sjukhuslärarna när det gäller att bed-riva undervisning som innehåller fysisk aktivitet?

    Metod: Metoden är intervju där intervjuernas karaktär är semistrukturerade. Urvalet är base-rad på ett strategiskt urval av deltagare. Urvalskriteriet är att läraren är verksam på en sjuk-husskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteori och ramfaktorteori.

    Resultat: Resultatet visar att fem faktorer påverkar undervisningen vid sjukhusskolan. Dessa faktorer är elevgrupp, utformning, lokal, innehåll och tid. Majoriteten av lärarna vid sjukhus-skolor använder sig inte av idrott och hälsa vid undervisning. De tillfällen fysisk aktivitet an-vänds varierar. Elevens sjukdomstillstånd och lokaltillgång anser lärarna vara de faktorer som påverkar möjligheten att bedriva undervisning som innehåller fysisk aktivitet.

    Slutsats: Undervisningen vid sjukhusskolan formas i huvudsak av det som elevens hemskola ålägger. Svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska får stort utrymme i undervisning. Fysiska ramar, reglerande ramar samt transformeringsprocess och realiserings-process påverkar undervisningen vid sjukhusskolan

  • 28.
    Cabrera Basurto, Danys
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Harlin, Sofia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hur insatt är du i hur du betygsätts?: En kvantitativ studie om gymnasieelevers uppfattningar om bedömning och betygsättning i idrott och hälsa2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hur bedömning och betygssättning sker i ämnet idrott och hälsa, samt om det finns några skillnader i uppfattning mellan killar och tjejer. Frågeställningarna var: 1. Vilken uppfattning har elever om när bedömning och betygsättning sker? 2. Vilken uppfattning har elever om vad de blir bedömda och betygsatta på? 3. Hur uppfattar elever att lärare går tillväga för att informera om bedömning och betygsättning? 4. Hur ser den eventuella skillnaden ut mellan killars och tjejers uppfattning om betyg och bedömning.

    Metod: En kvantitativ metod användes för att besvara studiens syfte; en enkät med fasta svarsalternativ. Enkäten riktades till gymnasieelever, totalt besvarade 196 elever på enkäten, varav 117 killar och 79 tjejer. Eleverna valdes ut genom ett bekvämlighets- och tillfällighetsurval. Endast få interna bortfall förekom.

    Resultat: Resultatet visade att eleverna trodde sig bli bedömda och betygsatta på fler punkter än vad som står skrivet i den rådande läroplanen. Majoriteten trodde även att de hela tiden blev bedömda under lektionerna. Trots ovan nämnda resultat ansåg eleverna att deras lärare var tydlig med information om hur bedömning och betygssättning går till. Det fanns en tendens (p=0,052) till att killar ansågs sig ha en större förståelse för betygskraven än vad tjejer ansåg sig ha.

    Slutsats: Elevernas upplevelse av bedömning och betygsättning står i motsats till vad som anges i kursplanen, men vad detta beror på besvaras inte i denna studie. Eleverna angav att de blev bedömda konstant, vilket visar på en avsaknad av formativ bedömning från lärarnas sida. Inga signifikanta könsskillnader vad gäller elevernas uppfattning av bedömning och betygsättning förekommer i studien.

  • 29.
    Carlson, Rolf
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Dual Career Higher Education2010Ingår i: 2nd International Conference on Dual Careers, Bosön, Lidingö, 18-20 Aug. 2010, 2010, s. 1-14Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    68 % of Swedish universities offer sport related courses or programs. Eight universities offer combinations of elite sport and higher education. four involves medical schools. One university accepts coaches as well as athletes on equal terms. Standards of attmittance of students are set on national team representation or championship level. The Swedish Track and Field Federation is the sole federation running their own project. The Sport Campus Sweden involves four universities and three communities. The total number of students enrolled ia approx. 425.

  • 30.
    Carlson, Rolf
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    "Från stav till stav" - utvecklingen till elit inom svenskt skidskytte2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Seniorlandalaget 2009 utgjorde elitgruppen och som samtliga gått på riksidrottsgymnasium (RIG). Kontrollgruppen - likaledes från RIG - matchades parvis i variablerna ålder, kön och presterade resultat. Data samlades in under träningsläger och världscuptävlingar.

    Resultat 

    * Med ett undantag växte alla upp med båda sina biologiska föräldrar

    * Elitgruppen var i betydligt större utsträckning födda tidigt på året

    * Erfarenheter från RIG-åren vad gäller tränare skiljde i störst utsträckning de båda grupperna åt.

    * Kontrollgruppens åkare var oftare sjuka eller skadade

     

  • 31.
    Carlson, Rolf
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Från stav till stav: Utvecklingen till elit inom svenskt skidskytte2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Carlson, Rolf
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Kulturell mångfald inom föreningsidrotten2007Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 3/4, s. 10-15Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Dickson, Jonas
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Persson, Alexander
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindholm, Misha
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tävling vs. Lek?: En kandidatuppsats som behandlar elevers aktivitet vid lek och tävling2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att se om lågaktiva elever, eller de som inte var aktiva i någon föreningsidrott, rörde sig mer vid lek och mindre vid tävling än de högaktiva eller de som var aktiva i föreningsidrott. Hur ser aktivitetsgraden ut hos elever på en idrottslektion när läraren använder sig av lekar och tävling? Förändras aktivitetsgraden om elever är föreningsmedlemmar, pojke eller flicka, lågaktiva respektive högaktiva under alla moment?

    Metod

    Vi har genomfört en experimentell studie, där vi undersökt aktivitetsgraden hos elever i årskurs fem och sex på en grundskola i en söderförort i stockholmsområdet. Med stegräknare mättes antalet steg (aktivitetsgraden) i två klasser i momenten lek och tävling under tre idrottslektioner. Alla lekar och tävlingar pågick i åtta minuter. I moment ”lek” minimerade vi tävlings- och prestationsmomenten och moment ”tävling” syftade till att likna väletablerade föreningsidrotter. Populationen jämfördes sedan utifrån deras aktivitetsgrad från stegräknarna i statistikprogrammet SPSS. Vi delade in gruppen i inaktiva och aktiva på två olika sätt, dels utifrån deras enkätsvar och dels baserat på deras resultat från stegräknarna.

    Resultat

    Alla grupper sammantaget hade en högre aktivitetsgrad i medelvärde vid lek än vid tävling. De aktiva barnen ökade sin aktivitetsgrad med 7,5 % vid lek jämfört med tävling och de inaktiva barnen hade en ökning med 8,5 % vid samma jämförelse. De aktiva flickorna ökade sin aktivitetsgrad med 9,5 % vid lek jämfört med tävling och de inaktiva flickorna ökade sin aktivitetsgrad med 14,3 % vid samma jämförelse. 38 elever tog fler steg, i medelvärde, vid moment lek jämfört med tävling. 18 elever tog fler steg vid moment tävling jämfört med lek. Pojkarna hade en 10 % högre aktivitetsgrad i medelvärde vid lek jämfört med flickorna och en 17 % högre aktivitetsgrad i medelvärde vid tävling jämfört med flickorna. Ovanstående data är signifikant säkerhetsställda, p<0,05.

    Slutsats

    Aktivitetsgraden ökade då vi använde oss av lek istället för tävling. Lek kan vara ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa för att aktivera inaktiva barn, i synnerhet inaktiva flickor. 

  • 34.
    Dommen, Annika
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Öppna dörrar för fler: En jämförande studie om hur Idrottslyftet i Sverige och Jugend und Sport i Schweiz arbetar för att få elever mer fysiskt aktiva i skolan.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet med Idrottslyftet i Sverige och Jugend und Sport i Schweiz är att fler barn och ungdomar ska bli mer fysiskt aktiva. Syftet med studien är att jämföra dessa två verksamheter för att se vilka likheter och skillnader det finns i samarbetet med skolan i Stockholm och i det schweiziska länet Aargau. Mina frågeställningar är följande:

    • Hur skiljer sig dessa verksamheter åt?
    • Hur upplevs samarbetet med skolan i Stockholm respektive Aargau?
    • Vilka möjligheter finns det för att alla elever kan vara fysiskt aktiva?

    Uppsatsen är en kvalitativ studie. Jag valde att göra sammanlagt fyra intervjuer för att få en inblick i hur verksamheterna fungerar samt hur de samarbetar mellan skola och förening. Två av dessa fyra intervjuer genomfördes i Sverige och två i Schweiz. I varje land intervjuades en företrädare för ett distriktsförbund och en person som är ansvarig för samarbetet med skolorna.

    Resultatet visar att länderna arbetar på lite olika sätt när det handlar om hur verksamheterna erbjuder kurser och aktiviteter. I Schweiz är det frivilligt att anmäla sig till en kurs, men sedan är det obligatoriskt att närvara så länge kursen varar. I Sverige sker aktiviteterna klassvis och erbjuds oftast bara några gånger. Detta medför både för- och nackdelar för eleverna. Samarbetet mellan förening och skola upplevs i båda länder som positivt och som mycket fungerande. Dock finns det skillnader i hur förutsättningarna ser ur för de fysiskt inaktiva barnen.

    I Sverige har alla, oavsett kön, ålder eller behov, bättre förutsättningar att delta i aktiviteterna. Vidare får fler chansen att hitta just sin idrott, eftersom eleverna får testa olika idrotter under en hel termin. I Schweiz skapar aktiviteterna däremot en viss trygghet för eleverna och en kontinuitet i det de håller på med. Det bästa för barn och ungdomar vore möjligtvis en blandning av dessa två sätt att arbeta och jag tror att både länder har någonting att lära av varandra.

  • 35.
    Drott, Joakim
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindgren, Jakob
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ett liv efter skolan?: Vad som motiverar elever till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställning

    Syftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.

    Metod

    Studien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit examen från den svenska gymnasieskolan. Intervjuerna genomfördes enskilt med båda författarna närvarande. Den teoretiska ansatsen vi valt att grunda uppsatsen på har sin grund inom motivations- och beteendeforskningen. Då mycket forskning inom beteende- och motivationsområden grundar sig på varandra, har vi valt att analysera resultaten utifrån flera teoretiska modeller.

    Resultat

    Resultaten från studien pekar på en rad olika faktorer som krävs för att unga vuxna ska välja att vara fysiskt aktiva. De anser att det absolut viktigaste är att aktiviteten är rolig. Detta kan uppnås genom att deltagarna får känna att de är duktiga, att de får bekräftelse under genomförandet samt att det stimulerar egenintresset. Andra faktorer som påverkar valet av aktivitet är att det ska vara lätta att genomföra, både när det gäller material och deltagare samt att det är lätt att planera in utefter andra sysslor i vardagen.

    Slutsats

    Det som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv är framförallt att de känner glädje till aktiviteten. Aktiviteten skall även vara genomförbar och inte kräva för mycket tid eller resurser. Elever som redan har positiva erfarenheter av fysisk aktivitet påverkas inte av undervisningen i samma grad som de saknar det. Avsaknaden kan leda till fysisk inaktivitet senare i livet. Samtliga elever bör uppmärksammas och ges beröm då detta bidrar till positiva känslor och associationer till fysisk aktivitet som sedan motiverar dem till fysisk aktivitet senare i livet.

  • 36.
    Ebrahimi, Porya
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Skriftliga omdömen – Should I Stay Or Should I Go?: En textanalys om skriftliga omdömen i ämnet Idrott och Hälsa2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att presentera en fördjupad kunskap om de skriftliga omdömenas innehåll utifrån ett motivationsperspektiv. Studiens frågeställningar är hur väl skriftliga omdömena är konkretiserade utifrån kunskapskraven, hur förhåller sig skriftliga omdömen utifrån individens grundläggande psykologiska behov, samt finns det en eventuell möjlighet att utifrån individens grundläggande psykologiska behov utveckla skriftliga omdömen till det bättre? Studien tar även upp hur målstyrda skriftliga omdömena är, samt dess påverkan på elevens motivation enligt tidigare forskning och teoretisk förklaringar/modeller.

    Metod

    Studiens val av metod är en kvalitativ textanalys. Utgångspunkten i metoden är den ideationella strukturen, som eftersträvar att med hjälp av mikropropositioner framställa textens uppmaningar och budskap. En kommunal gymnasieskola, en gymnasial friskola samt en koncern som driver tre skolor (en gymnasial skola samt två grundskolor) har delgivit sina skriftliga omdömen. Totalt berör studiens empiri, som är skriven under 2012, 512 elever.

    Resultat

    Resultaten visar hur samtliga lärarna använder skriftliga omdömen som ett verktyg att beskriva vart eleven befinner sig i förhållande till de något diffust formulerade kunskapskraven. Två av skolorna använder sig utav matriser, varav den tredje skolan skriver elevens betyg samt en kort opersonlig kommentar. De skriftliga omdömena är oerhört målstyrda och således ökar riskerna för en hämmad motivation och utveckling. Inget i studiens insamlade omdömen indikerar att lärarna har en operationaliserad framåtsyftande del i de skriftliga omdömena. Studien visar alternativet engagemang-modellen i syfte till att med hjälp av de skriftliga omdömena uppfylla elevens psykologiska grundläggande behov.

    Slutsats

    Studien kommer fram till att saknaden av den individualiserade återkopplingen i de skriftliga omdömena är tydligt märkbar. Men även att användningen av de skriftiga omdömena nyttiggörs på ett felaktigt vis utifrån ett motivationsperspektiv. Detta i sin tur skapar ett missnöje och fördömande hos lärarkåren, vilket i sin tur drabbar eleverna när den formativa bedömningen inte åskådliggörs i de skriftliga omdömena.

  • 37.
    Efverström, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lärarstudenters syn på kunskap inom ämnet idrott och hälsa: en utbildningssociologisk studie av ett skolämne2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att öka förståelsen för synen på kunskap inom ämnet idrott och hälsa genom att undersöka lärarstudenters uppfattningar av centrala kunskapsområden och värden inom ämnet. Vidare analyseras kunskapssynen inom ämnet idrott och hälsa ur ett utbildningssociologiskt perspektiv synen på kunskap diskuteras i relation till olika kunskapsbegrepp.

    Metod

    Med en fenomenografisk forskningsmetod undersöktes vilka uppfattningar lärarstudenter i ämnet idrott och hälsa har av centrala kunskapsområden och värden inom ämnet. Data samlades in genom intervjuer med fem studenter som befann sig tidigt i lärarutbildningen och som valdes ut efter en enkätundersökning. Intervjuerna analyserades med målet att urskilja variationen av uppfattningar av dels ämnets centrala kunskapsområden, dels ämnets värden. De identifierade uppfattningarna har legat till grund för en utbildningssociologisk analys av den kunskapssyn som framträder.

    Resultat

    De identifierade uppfattningarna av ämnets centrala kunskapsområden var hälsa, rörelsekompetens, idrottskunskap, friluftsliv samt personlig och social kompetens. För ämnets värden kunde uppfattningarna hälsa, glädje, kroppsuppfattning, samarbete/gemenskap, jämlikhet och stödjande funktion urskiljas.

    Slutsats

    Den analys som gjorts av kontextuella och sociala faktorer som påverkat de funna kategorierna av centrala kunskapsområden och värden inom skolämnet idrott och hälsa pekar på en kunskapssyn som är framför allt av essentialistisk och progressivistisk art. Kunskap i teoretisk-vetenskaplig form samt förståelsekunskap återfanns endast inom området hälsa samtidigt som praktisk-produktiv kunskap och färdighetskunskaper förefaller dominera inom ämnet. Att se ämnet idrott och hälsa i ett utbildningssociologiskt perspektiv där ämnets utformning inte betraktas som på förhand givet utan beroende av kontextuella och sociala faktorer och samtidigt använda vidgade kunskapsbegrepp kan ge viktiga bidrag till diskussionen om kunskap inom skolans kroppsövningsämne. 

  • 38.
    Ehrenstråhle, Martin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Silander, Rosanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Det förväntas att man kan allt: Nyexaminerade idrottslärares upplevelser om första året i yrket2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare upplever sitt första år på jobbet.

    1. Hur upplever idrottslärare det sociala samspelet och stödet mellan skolledning, arbetskollegor och elever?

    2. Hur upplever idrottslärare den fysiska miljön i skolan samt skolan som organisation?3. Vilka förväntningar och krav ställs på nya idrottslärare?

    Metod

    Metoden som användes i denna kvalitativa studie var en semi-strukturerad intervju. I studien deltog fyra idrottslärare, som jobbat mellan ett till tre år på gymnasie- eller grundskola. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat

    Det formella stödet med mentorskap och introduktion var bristande, men att kollegorna upplevdes som stödjande av idrottslärarna. Kollegorna och eleverna var viktiga arbetsmiljöfaktorer som påverkade hur de trivdes på arbetsplatsen. Upplevelser om den fysiska miljön varierade, men idrottslärarna ansåg idrottshallarna vara bristande eller ligga långt bort ifrån skolan. De flesta idrottslärarna hade tillräckligt med material men i vissa fall kunde otillräckligt material påverka undervisningen. Planeringstid uppfattades som väldigt viktigt. Påfrestningar som hög ljudnivå, mycket röstanvändning och stora klasser gjorde att några av lärarna kände sig utmattade. De förväntningar och krav som ställdes på idrottslärarna var liknanade de krav och förväntningar som ställdes på de mer erfarna idrottslärarna.

    Slutsats

    Skollagen följs inte angående introduktionsår och mentorskap för nya lärare. Vissa ramar gör att lärarna inte kan utföra sitt jobb professionellt, angående bland annat betyg och bedömning. Det borde finnas begränsningar som ger förutsättningar för lärare att göra ett professionellt jobb, till exempel att man som lärare inte kan ha för många elever. De förväntningar som idrottslärarna har när de kommer ut stämmer ofta inte helt överens med vad de möter i verkligheten och att lärarutbildningen borde visa en bättre verklighetsbild av yrket. Det sociala stödet är väldigt viktigt för att lärarna ska lyckas, komma in i yrket och göra ett bra jobb.

  • 39.
    Ehrling, Cecilia
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nordin, Ida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Du gjorde mig till kung på finlandsbåten!": En kvalitativ studie om dansundervisningen och dess utveckling från Lgr62 till Lpo942010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur dansundervisningen utvecklats i idrottsämnet från Lgr62 till Lpo94. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågeställningar: Hur har dans framskrivits i kursplanerna från Lgr62 till Lpo94? Vilken uppfattning har idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 om dans som moment i undervisningen? Vilka förutsättningar och faktorer upplever idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 påverkar undervisningen i dans? Hur bedrivs dansundervisningen av idrottslärare utbildade från Lgr69 till Lpo94 enligt dem själva?

    Metod

    Vi har använt oss av två kvalitativa forskningsmetoder, textanalys och intervju. Studien började med en textanalys på kursplaner i idrottsämnet från Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Därefter intervjuades fyra lärare, två män och två kvinnor, i idrottsämnet som är utbildade under olika läroplaner och på olika lärosäten. Vi ville att varje intervjuperson skulle vara unik för att påträffa särskiljande och eventuellt avvikande företeelser. För att förstå och förklara vårt resultat använde vi ramfaktorteorin som vår teoretiska utgångspunkt.  

    Resultat

    Utifrån textanalysen fann vi att kursplanerna från Lgr62 till Lgr80 var detaljerade kring dansundervisningen och dess innehåll till skillnad från Lpo94 som ger skolan och läraren möjlighet att tolka vad dansundervisningen ska innehålla. Resultatet från intervjuerna visade att innehållet i dansundervisningen och mängden dans varierade mellan lärarna, de kvinnliga lärarna hade betydligt mer varierande innehåll och större mängd dans jämfört med de manliga lärarna. De intervjuade lärarna tycker att dans i skolan är viktigt och de känner sig bekväma att undervisa i dans för att de undervisar i de danser som de behärskar.

    Slutsats

    Slutsatserna som vi kan dra av studien är att metoder, mängden och innehåll i dansundervisningen är väldigt varierande. Vissa elever kan få väldigt mycket dansundervisning medans andra kan få näst intill obefintlig. Vår studie tyder på att lärarens intresse och kunskap om dans påverkar hur dansundervisningen ser ut. Ännu en slutsats är att hur dans har framskrivits i kursplanerna för idrottsämnet har förändrats över tid.

     

  • 40.
    El Fathi, Andreas
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Al-Guwary, Enis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Varför Montessoripedagogik?: en studie om vilka föräldrar som väljer Montessoriförskolan och varför de gör det2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Denna studie syftar till att undersöka varför föräldrar väljer Montessoriförskolan åt sina barn. Studiens fokus riktas mot föräldrarnas sociala bakgrund samt deras egna skolerfarenheter. För att uppnå detta syfte ska författarna besvara följande frågeställningar:

    • Varför väljer föräldrar Montessoriförskolan?

    • Vilka egna skolerfarenheter har föräldrarna?

    Metod

     I denna studie har författarna intervjuat sju föräldrar på tre olika Montessoriförskolor. Respondentgruppen bestod av fem föräldrar från Stockholms innerstad och två föräldrar från en förort norr om Stockholm.

    Resultat

    Resultatet från studien visar att många av föräldrarna väljer Montessoriförskolan till sina barn då dessa skolor använder sig utav välutbildade pedagoger, har en hög grad av självständighet och har ett gott rykte. Samtliga föräldrar som deltagit i studien har en akademisk utbildning och majoriteten av föräldrarna anser sig tillhöra medelklassen.

    Slutsats

    Författarna har kommit fram till att synen på eleven inom Montessoripedagogiken är det som tilltalar föräldrarna att välja en Montessoriförskola till sina barn. Skolbakgrunden har påverkat vissa föräldrar i deras förskoleval. Negativa och positiva upplevelser från deras egen skoltid har både medvetet och omedvetet gjort att valet föll på en Montessoriförskola.

  • 41.
    Elenius, Hanna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nagy, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Handlingsutrymmet för gymnasielärare i idrott och hälsa: En kvalitativ studie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studiens övergripande syfte är att undersöka gymnasielärares handlingsutrymme i idrott och hälsa. Mer specifikt handlar det om att få en djupare förståelse för vad som inverkar på deras möjligheter att forma undervisningen i idrott och hälsa. Syftet är konkretiserat i tre frågeställningar: 1. Vilka faktorer anser gymnasielärare i idrott och hälsa påverkar deras undervisning? 2. Vilka faktorer anser gymnasielärare i idrott och hälsa underlättar respektive försvårar deras undervisning? 3. Om lärarna fick välja fritt, hur skulle undervisningen se ut då?

    Metod

    Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer utifrån en semistrukturerad intervju. Urvalet utgår från ett strategiskt urval av deltagare. De kriterier som urvalet baseras på är lärare i idrott och hälsa på gymnasiet samt geografiska aspekter. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteori och ramfaktorteori och mer specifikt Imsens gruppindelning av ramfaktorer. Imsen grupperar ramfaktorerna enligt följande: det pedagogiska ramsystemet, de administrativa, resursrelaterade, organisationsrelaterade ramar och ramar med anknytning till eleverna och deras kulturella bakgrund.

    Resultat

    Resultatet visar att samtliga grupperingar av ramfaktorer påverkar lärarnas val av innehåll i undervisningen. Utifrån dessa grupperingar har vi delat in lärarnas intervjusvar i olika underrubriker inspirerade av Imsen, vilka representerar vad som underlättar och försvårar lärarnas undervisning. Resultatet visar bland annat att kollegor och material underlättar lärarnas undervisning. Lokaler, ämnesplan och undervisningstid är något lärarna anser försvårar undervisningen. Resultatet visar även att lärarna främst önskar att få mer undervisningstid, pengar, utrustning samt bättre lokaler.

    Slutsats

    Studien visar att alla Imsens indelningar av ramfaktorer finns representerade i de intervjuade lärarnas svar. De kategorier som främst påverkar handlingsutrymmet och som lyftes fram av samtliga lärare var det pedagogiska ramsystemet och resursrelaterade ramar. Lärarnas önskemål om förändrade ramfaktorer för ämnet idrott och hälsa handlade främst om resursrelaterade ramar

  • 42.
    Eliasson, Inger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Ferry, Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Olofsson, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Dörrarna öppnade för mera: En studie om idrottsprofilerad utbildning i grundskolan2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Eliasson, Inger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Ferry, Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Olofsson, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Manlig idrottsprofilering i grundskolan2012Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 21, nr 1, s. 33-37Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska modellen innebär traditionellt att skolan ansvarar för undervisning i idrottsämnet och föreningarna för idrotten på fritiden. Men i dag går tusentals elever på idrottsgymnasium och var fjärde högstadieskola erbjuder träning på skoltid.

  • 44.
    Elmén, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Makt och ordning i skolan: En studie om maktrelationer och ordningsbetyg ur barns perspektiv2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers syn på makt och ordning i skolan med utgångspunkt i två teorier; Foucault maktteori samt barns perspektiv. Mer specifikt var syftet att undersöka hur eleverna i studien ser på maktrelationen till lärare och ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg. Jag utgick från följande forskningsfrågor:

     

    -          Hur upplever elever maktrelationen till lärare?

    -          Hur ser elever på ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg?

     

    Med hjälp av två gruppintervjuer med elever från två olika klasser besvarades mina forskningsfrågor och kunde därefter diskuteras i relation till tidigare forskning.

     

    Synen på maktrelationen skiljer sig mellan de två klasserna, den är mycket mer märkbar i den ena klassen. Orättvisor gällande regler och bemötande lyfts fram medan det i den andra klassen är en mer jämnställd maktrelation mellan lärare och elever. Gällande ordningsbetyg är den generella åsikten negativ då elever inte vill bli bedömda på personliga egenskaper. Ordningsbetyg kan mycket väl påverka maktrelationen i klassrummet samt skapa en distanserad relation mellan lärare och elever.

  • 45.
    Engström, Igor
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Segerlund, Martin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    I rörelse: En komparativ studie av nivå och mängd fysisk aktivitet hos elever på gymnasiesärskolan jämfört med gymnasieskolan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra mängden och nivån på fysisk aktivitet under skoldagen, där även lektioner i idrott och hälsa ingår, hos elever på gymnasie- och gymnasiesärskolan.

    Metod: Målgruppen utgjordes av en klass från gymnasiesärskolan bestående av sex elever och45 elever från fyra klasser från årskurs 1–3 i gymnasieskolan. För att undersöka mängden och nivån av den fysiska aktiviteten användes som mätinstrument stegräknare och pulsmätare. Undersökningen pågick under två skoldagar som inkluderade lektioner i idrott och hälsa. Som teoretiskt ramverk kommer uppsatsen utgå från begreppet fysisk aktivitet, indelat i nivå och mängd, vilket kommer analyseras utifrån begreppet moderate to vigorous physical activity (MVPA) samt hälsorekommendationerna gällande antal steg per dag.

    Resultat: Undersökningen visade att eleverna i gymnasiesärskolan och gymnasieskolan i genomsnitt ackumulerade ungefär lika många steg under en skoldag. Det var däremot signifikant skillnad när det gällde hur många av skoldagens steg som utfördes under lektionen i idrott och hälsa. Eleverna i gymnasiesärskolan gick ca 34 procent av skoldagens totala antal steg under lektionen i idrott och hälsa medan eleverna i gymnasieskolan gick ca 50 procent. Det var också signifikant skillnad gällande vilken nivå av fysisk aktivitet eleverna låg på under lektionen i idrott och hälsa. Eleverna i gymnasiesärskolan spenderade ca 33 procent av lektionen i MVPA medan motsvarande var 70 procent av lektionen för eleverna gymnasieskolan.   

    Slutsats: Resultatet gällande total fysisk aktivitet under skoldagen indikerar att eleverna i gymnasiesärskolan har en mer fysisk aktiv skoldag utöver lektionerna i idrott och hälsa än eleverna på gymnasieskolan. Detta eftersom resultatet visar att de kommer upp i liknande antal steg över en hel skoldag, trots att de har färre antal steg på lektionen i idrott och hälsa än eleverna på gymnasieskolan. Beträffande nivån på fysisk aktivitet under lektionen i idrott och hälsa visade resultaten signifikanta skillnader gällande tid spenderad i MVPA mellan grupperna. Eleverna i gymnasiesärskolan spenderade mindre än hälften av lektionstiden i MVPA jämfört med eleverna i gymnasieskolan. En förklaring till det skulle kunna var olika lektionsinnehåll eller problematiken kring utvecklingsstörning.

  • 46.
    Engström, Lars-Magnus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Skola - idrott - hälsa: Studier av ämnet idrott och hälsa samt av barns och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska kapacitet och hälsotillstånd2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Denna rapport är, vid sidan av publicerade artiklar, den första i en rapportserie från ”paraplyprojektet” Skola – Idrott – Hälsa (SIH-projekten).  Projektbenämningen innefattar flera kompletterande forskningsprojekt, som har sin utgångspunkt i studien Idrott och hälsa under skolåren (1), som i dagligt tal kom att benämnas Skolprojektet 2001. Datainsamling genomfördes 2001 och utgör en basstudie till vilken hittills ytterligare två projekt knutits: Fysisk aktivitet i i skola och på fritid. Lärandeprocesser i skilda miljöer (2) samt Barns och ungdomars fysiska aktivitet (3). För närvarande pågår datainsamlingen i ytterligare en studie, som är en uppföljning av de barn och ungdomar som deltog 2001, tre år efter den första datainsamlingen.

    I föreliggande rapport redovisas bakgrund, syfte och datainsamling för de tre hittills genomförda och sammanlänkade projekten. Det övergripande syftet med studierna är att så fullödigt som möjligt kartlägga villkoren för barns och ungdomars fysiska aktivitet i skola och på fritid, belysa omfattningen av denna aktivitet samt undersöka vilka medicinska, fysiologiska och sociala konsekvenser som olikheter i fysisk aktivitet medför. Av särskild vikt är att studera förändringar över tid och med stigande ålder samt att belysa betydelsen av skilda uppväxtvillkor för omfattning och inriktning av fysisk aktivitet i olika former.

  • 47.
    Engström, Michaela
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Granberg, Daniel
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Överviktigt: en studie om lärares tal om sin undervisning2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys som metod undersöka lärares tal om sin undervisning i idrott och hälsa samt syn på elever med övervikt.

    Frågeställningar:

    • Hur uttrycker sig idrottslärarna om sina generella utgångspunkter för undervisningen i idrott och hälsa?
    • Hur beskriver idrottslärarna sina erfarenheter av överviktiga elever?

    Metod

    För att besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare i skolämnet idrott och hälsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio år. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lärarbehörighet för grundskolan och ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av diskursanalys som metod.

    Resultat

    Lärarnas utgångspunkter för sin undervisning var främst att utveckla rörelseglädje hos eleverna. Målet var att alla elever skulle utveckla ett bestående intresse för fysisk aktivitet.

    I samtliga lärares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framträder att det ligger ett ansvar hos läraren att skapa en miljö som är individanpassad där alla elever kan känna sig trygga och prestera utifrån sina egna förutsättningar.

    Slutsats

    Genom diskursanalysen av utsagorna framträdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgångspunkt för lärarnas undervisning. I de diskurser som framträder ur lärarnas utsagor är lärarna rörande överens om att en viktig utgångspunkt för undervisningen är att ge tillfälle till både fysisk aktivitet och kunskap i hälsa.

  • 48.
    Ericsson, Amaya
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Delta eller att inte delta?": en komperativ studie om elevers inställning till idrottsämnet mellan studie- och yrkesprogram2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Mitt syfte är att undersöka gymnasielevers inställning till ämnet idrott och hälsa och specifikt ta reda på om det finns skillnader mellan de yrkesförberedande- och studieförberedande programmen och vad eventuella skillnader kan bero på. Frågeställningarna som besvarar syftet är följande; Vad skiljer sig mellan yrkes- och studieförberedande programmen med avseende på hur viktigt eleverna tycker ämnet är och hur nöjda de är i ämnet idrott och hälsa?, Hur skiljer deltagandet i ämnet idrott och hälsa mellan yrkes- och studieförberedande klasser?, Vilka skillnader mellan elever i yrkes- och studieförberedande klasser kan ses i andra avseenden kring ämnet?, och Om skillnader finns vilka faktorer kan förklara dessa?

    Metod

    En komparativ studie har genomförts vars metod gick ut på att svara på enkäter. Dessa har delats ut till 145 elever i 11 klasser. Eleverna var till hälften yrkesförberedande elever och till andra hälften studieförberedande elever från skolans samtliga program i åk 3 på en av Storstockholms gymnasieskolor. Enkäten innehöll totalt 20 frågor där majoriteten var slutna. Frågorna handlade bland annat om hur elever upplever ämnet idrott och hälsa samt andra faktorer som kan tänkas vara orsak till negativ eller positiv inställning till ämnet. Resultaten har bearbetats i statistikprogrammet SPSS.

    Resultat

    Majoriteten (70 %) av yrkesförberedande elever tyckte att ämnet var något viktigt till mycket viktigt mot 82 procent av studieförberedande eleverna. Av de yrkesförberedande eleverna var 73 procent något nöjda till mycket nöjda i ämnet mot 89 procent av de studieförberedande eleverna. Det finns en markant skillnad i hur ofta elever deltar eller inte deltar; 32 procent av yrkesförberedande elever deltar alltid i ämnet mot 69 procent av studieförberedande elever. Faktorer som kan förklara att elever i yrkesklasser deltar mer sällan är det senaste betyget från grundskolan (P<0.00) och motivationen till att delta (P<0.03).

    Slutsats

    Yrkesförberedande elevers negativa inställning jämfört med studieförberedande elevers påvisas tydligast i handling (frånvaro) och mindre i hur viktigt eleverna tycker ämnet är, eller ifall de är nöjda med undervisningen i idrott och hälsa. Ett lägre betyg i grundskolan och låg motivation kan vara orsaker till att elever i yrkesklasser jämfört med studieförberedande klasser deltar mer sällan i ämnet.

  • 49.
    Eriksson, Christoffer
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hall, Lee
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Var ligger sal Skogsdungen?: En jämförelse mellan idrottsintegrerad och traditionell undervisning i matematik.2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Vårt syfte är att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt på elevers inlärning i ämnet matematik.

    ·        Är det någon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gäller studieresultat i ämnet matematik?

    a)      Om det existerar någon skillnad hur ser den ut?

    b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut?

     

    Metod

    Vi har valt att använda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. Två olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lära sig på två olika sätt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av två förtest, ett i varje moment och sedan jämfördes elevernas kunskaper i båda momenten i ett eftertest.

     

    Resultat

    Den idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende på undervisningsstil.

    I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat. Denna skillnad visade en favör för den idrottsintegrerade undervisningen.

     

    Slutsats

    Det är svårt att dra några generella slutsatser, då flera felkällor finns. Men resultaten visar att den idrottsintegrerade undervisning inte är till nackdel jämfört med den traditionella undervisningen på de undersökta klasserna.

  • 50.
    Falestål, Susanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fysisk aktivitet ger ett hälsosammare liv: En studie om ungdomars förhållande till fysisk aktivitet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med studien är att få ökad kunskap om ungdomars i årskurs 9 förhållande till fysisk aktivitet. 

    • Hur fysiskt aktiva är ungdomar i årskurs 9 på fritiden och i skolan?
    • Hur aktiva är ungdomar i förhållande till de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet?

     Metod

    För att nå ut till så många som möjligt valde jag att göra en kvantitativ undersökning. För att allt skulle bli rätt följde jag de forskningsetiska principerna. Undersökningen gjordes på skolor med relativt hög social status. Märkeskläder och de senaste elektroniska prylarna var viktiga inslag i ungdomarnas vardag. 100 ungdomar deltog i studien, 51 pojkar och 49 flickor. Frågorna på enkäten var både öppna och slutna. Studien är kopplad till Lars-Magnus Engströms begrepp egenvärde och investeringsvärde. När undersökningen gjorts analyserade jag de data som samlats in och därefter så kunde studiens syfte uppfyllas och frågeställningen besvaras.

    Resultat

    De flesta av ungdomarna visade sig uppfylla de rekommendationer som finns angående fysisk aktivitet. De flesta var på ett eller annat sätt fysiskt aktiv på sin fritid. Det var också en majoritet av eleverna som deltog aktivt på skolidrotten. Skolan har ett stort och viktigt ansvar för att den fysiska aktiviteten genomsyrar hela skoldagen.

    Slutsats

    Genom att vara fysiskt aktiv blir vår hälsa bättre. Det vet vi sen tidigare. Det viktiga är nu att se till att fler barn och unga lockas till fysisk aktivitet och att det blir ett livslångt intresse. På så vis kan vi förbättra folkhälsan. Rekommendationerna för fysisk aktivitet är en bra riktlinje för vad som är nödvändigt för att upprätthålla en god hälsa. Skolan och idrottsföreningar är viktiga instanser för att bidra till ökad fysisk aktivitet, samt att nå de som ännu inte är aktiva.

1234 1 - 50 av 174
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf