Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 690
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aberkan, Niama
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "200 meter, varav 50 meter i ryggläge": – En studie om utvalda skolors simkunnighet i årskurs 62014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor.

    Frågeställningar

    – Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan?

    – Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6?

    Metod

    En kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad. Frågor som besvarades handlade om hur de bearbetar och organiserade simning i sin skola.

    Resultat

    Intervjuresultatet från lärarna visar att båda skolorna har samma upplägg. Eleverna får lära sig simma i lågstadiet och sedan, när de blir äldre och ska få betyg, har skolorna simtest, vilket innebär att eleverna får simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Klarar eleverna testet får de godkänt i simmomentet. Simtestet visar att 78 % och 73 % av eleverna i skolorna får godkänt i simtestet. 7% och 12 % av eleverna klarar inte simtestet och får då betyget F i idrott och hälsa. 15 % av eleverna i vardera skola är frånvarande under simtestet. Vidare anser lärarna att det i första hand är föräldrarnas ansvar att lära barnen simma men i och med att det finns som ett kunskapskrav i läroplanen så är det nu också lärarnas ansvar.

    Slutsats

    Resultatet visar att båda skolorna arbetar likartat och har samma problem, vilket är att få tillgång till simhallen. Detta kan kopplas till ramfaktorsteorin som säger att om det finns ett krav i läroplanen ska det finnas möjlighet till att uppfylla kraven, som i detta fall tillgång till simhallar. Utifrån transformeringsarenan i läroplansteorin kan läroplanen tolkas olika av lärarna. Även här diskuteras hur man ska tolka simningskravet. Kan man simma 150 meter hundsim och 50 meter flytandes på rygg med bensprattel?

  • 2.
    Abrahamsson, Oliver
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Engströms praktiker i praktiken: en studie om gymnasieelevers praktiktillhörighet utifrån Lars-Magnus Engströms teorier.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers smak för idrott (praktiktillhörighet) utifrån Lars-Magnus Engströms praktikuppdelning. Syftet är också att undersöka hur kön, föreningsidrottande, betyg i idrott och hälsa samt socioekonomiskt kapital kan relateras till praktiktillhörighet. Studien ska även undersöka vilket lärande de olika praktikerna bidrar till. – Hur ser praktiktillhörigheten bland gymnasieelever ut? – Finns det en relation mellan praktiktillhörighet och lärande?

    Metod

    En enkätundersökning genomfördes på 270 gymnasieelever. Eleverna kom från tre skolor som alla var belägna i Stockholms förorter. Resultaten analyserades i SPSS och signifikansprövades genom Pearson Chi-Squaretest. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bourdieus habitusbegrepp, Vygotskijs sociokulturella lärandeteori samt Hirdmans och Fagrells tolkning av genussystemet.

    Resultat

    Utmaning, fysisk träning samt tävling och rangordning var de praktiker som de flesta kände stark tillhörighet med. Färdighetsträning var en praktik som killar i större utsträckning tillhörde än tjejer och rörelse till musik var en praktik som tjejer i större utsträckning tillhörde än killar. De elever som fick ett högre betyg i idrott och hälsa hade en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik samt samvaro med djur. Det fanns inga signifikanta resultat mellan ekonomiskt kapital och praktiktillhörighet. De med högt eller medelhögt utbildningskapital kände en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik, samvaro med djur samt tävling och rangordning. De elever som var föreningsidrottare kände starkare tillhörighet med alla prestationspraktiker samt fysiskt träning och färdighetsträning än de som inte var föreningsidrottare. Resultaten i jämförelsen mellan praktiktillhörighet och lärande visade att de med stark praktiktillhörighet i större utsträckning instämde med påståendena kopplade till praktikens lärande.

    Slutsats

    Det tycks finnas skillnader i praktiktillhörighet beroende på vilket kön man tillhör. Ens praktiktillhörighet kan också skiljas åt beroende på utbildningskapital och förenings-idrottande. Det tycks finnas vissa praktiker som i större utsträckning leder till högre betyg i idrott och hälsa. Resultaten tyder också på att det finns ett lärande inom varje praktik.

  • 3.
    Acson, Dennis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att lära sig vara hälsosam: en fallstudie om arbetet i en hälsoprofilerad skola2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar:

    Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:

    1. Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?
    2. Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?
    3. Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?

     

    Metod

    Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts.

    Resultat

    Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål.

    Slutsats

    Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet

  • 4.
    Acson, Dennis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tillsammans får idrotten ett lyft: idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien var att i ett mångkulturellt område undersöka idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet. Frågeställningar var följande:

    1. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsläraren med samverkan?
    2. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan?

     Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslärare och tre idrottsledare verksamma i mångkulturella områden. Materialet transkriberades och analyserades utifrån ad hoc-metoden.

    Resultat: Idrottslärarna ser samverkan som ett sätt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten. Svårigheter som idrottslärarna upplevde där brister finns berör ledarbiten.

    Idrottsledarna ser samverkan som en möjlighet att möta och rekrytera barn i deras föreningsverksamhet. De ser samverkan som ett sätt för barnen att komma i kontakt med idrotten. Svårigheter som idrottsledarna nämnde gällde sådant som berör planering och tidsramar.

    Slutsats: Både idrottslärarna och idrottsledarna är generellt positiva till samverkan. Samverkan fyller en funktion och anses ha ett stort värde för de barn som inte har habitus att vara fysiskt aktiva på fritiden och/eller som har svårt att få kontakt med idrottsföreningarna. Samverkan fyller dessutom en funktion hos idrottsföreningar eftersom detta leder till nyrekryteringar i deras verksamhet. Eleverna och idrottsföreningarna vinner alltså på samverkan vilket blir ett lyft för idrotten. Men både idrottslärarna och idrottsledarna anser att det finns brister med systemet. Brister som är kopplade till de tidsramar som tillåts inom samverkan.

  • 5.
    Aggerholm, K.
    et al.
    Norwegian School of Sport Sciences, Norway.
    Standal, O.
    Oslo and Akershus University College of Applied Sciences, Norway.
    Barker, D. M.
    University of Gothenburg.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    On practising in physical education: outline for a pedagogical model.2018Ingår i: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 23, nr 2, s. 197-208Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Models-based approaches to physical education have in recent years developed as a way for teachers and students to concentrate on a manageable number of learning objectives, and align pedagogical approaches with learning subject matter and context. This paper draws on Hannah Arendt’s account ofvita activato map existing approaches to physical education as oriented towards: (a) health and exercise, (b) sport and games, and (c) experience and exploration.

    Purpose: The aim of the paper is to outline a new pedagogical model for physical education:a practising model. We argue that the form of human activity related to practising is not well represented in existing orientations and models. To sustain this argument, we highlight the most central aspects of practising, and at the same time describe central features of the model.

    Relevance and implications: The paper addresses pedagogical implications the practising model has for physical education teachers. Central learning outcomes and teaching strategies related to four essential and ‘non-negotiable’ features of the practising model are discussed. These strategies are: (1) acknowledging subjectivity and providing meaningful challenges, (2) focusing on content and the aims of practising, (3) specifying and negotiating standards of excellence and (4) providing adequate time to practising.

    Conclusion: The practising model has the potential to inform new perspectives on pedagogical approaches, and renew and improve working methods and learning practices, in physical education. 

  • 6.
    Agné, Pia
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hård af Segerstad, Kristina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tränare och Riksidrottsförbundets policydokument, Idrotten vill: en studie med fokus på barnfotbollstränare utifrån ett Idrotten vill perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Uppsatsen handlar om fotbollstränare för barn inom föreningsidrotten och då främst om att synliggöra den verksamhet som tränarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv.

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte är att undersöka om fotbollstränare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar använder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill.

    Frågorna som vi utgick ifrån var:

    • Arbetar tränarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver.

    • Om inte dokumentet (Idrotten vill) är utgångspunkten för verksamheten, vad används istället.

    • Vilken betydelse får det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för tränaren?

    Metod

    För att få en uppfattning om fotbollstränares kunskap om och praktiska tillämpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstränare. Fyra av tränarna kom från storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större städer. Den femte tränaren var från en storklubb utanför storstadsregionen. Alla tränarna var män.

    Resultat

    Resultatet visar att RF:s policydokument, Idrotten vill inte har implementerats i föreningarnas verksamhet. Riktlinjerna för barnidrott följs inte av de intervjuade tränarna från storstadsregionen.

    Slutsats

    Idrotten vill dokumentet har till synes liten inverkan på tränarnas verksamhet för 10 -åringarna i storstadsregionen. Tränaren utanför storstadsregionen följer noga sin förenings policydokument vilket inte verkar vara fallet i storstadsregionen. Av svaren kan vi dra slutsatsen att tävling och rangordning prioriteras före allsidig utveckling i barnens fotbollsverksamhet. Uttagning till utvecklingslag sker ibland före 10 års ålder vilket går stick i stäv med Idrotten vills riktlinjer. Alla fotbollstränarna från storstadsregionen använder sig oftast av sin egen fotbollserfarenhet vid planering av barnidrottsverksamheten. Fotbolltränarnas egen erfarenhet kan innehålla Svenska fotbollsförbundets basutbildning och mångårig erfarenhet av eget spel. Man kan fundera över om Svenska Fotbollförbundets utbildningar och egen erfarenhet från träning och spel avspeglar de värderingar kring barnidrott som skrivs fram i Idrotten vill.

     

  • 7.
    Ahlgren, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Broström, Daniela
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Kan jag verkligen simma?”: en jämförelse mellan skattad och faktiskt simförmåga bland elever i årskurs 62015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är undersöka simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11.

    1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga?

    2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation?

    3. Stämmer elevernas skattade simkunnighet överens med deras faktiska simkunnighet?

    Metod

    Studien undersökte både skattad och faktisk simförmåga därför användes två olika metoder, enkät och observation av simtest. Enkäten och observationen genomfördes vid ett och samma tillfälle och baserades på kunskapskravet för simning i Lgr11. Enkäten mätte elevens skattade simförmåga och simtest mätte elevens faktiska simförmåga. Jämförelsen mellan skattad och faktisk avklarad distans genomfördes med parat t-test och jämförelsen mellan skattad och faktisk simförmåga genomfördes med Chi2-test. Urvalet bestod av 102 elever i grundskolans årskurs 6 från två skolor i Stockholms län.

    Resultat

    Samtliga deltagare angav att de kan simma.

    89,6% av eleverna kan anses simkunniga utifrån skattning och 97% av eleverna kan ansessom simkunniga utifrån simtest.

    Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiskt avklarade distans.

    Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiska simförmåga, däremot fanns en tendens att eleverna underskattade sin simförmåga.

    Slutsats

    Slutsatserna är att undersökningens resultat för andelen simkunniga elever (97%) stämmer väl överens med resultatet från Skolverkets (2014) senaste rapport (95,4%) samt att eleverna tenderar att underskatta sin simförmåga.

  • 8.
    Ahlgren, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Broström, Daniela
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Simundervisning, på lika villkor?: En undersökning av hur lärare i Stockholms län bedriver sin simundervisning2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning:

    Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar:

    • Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet?
    • Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna?
    • Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen?

    Metod:

    För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi.

    Resultat:

    Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning. Gemensamt mål med all undervisning i simning är att eleverna ska nå kunskapskravet, ’’eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge’’ (Skolverket 2011, s. 58-61). En av faktorerna som styr hur simundervisningen bedrivs är just lärarnas mål med undervisningen, att eleverna ska nå kunskapskravet. Övriga faktorer som påverkar hur simundervisningen bedrivs är avstånd till simhall samt skolledningens inställning, vilken påverkar lärarens resurser såsom ekonomiskt upplägg, tillgång till personal och tid för undervisning. Resultatet visar även att faktorer som påverkar elevernas möjlighet att nå simkunnighetskravet är elevens fysiska förutsättningar (ex. motorik och kondition) och bakgrund (etnisk, religiös och kulturell).

    Slutsats:

    Utifrån studiens resultat är slutsatserna att kunskapskravet för simkunnighet i Lgr11 borde kompletteras till den nordiska definitionen av simkunnighet, “Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att åter ha tagit sig upp till ytan, kan simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg” (Svenska simförbundet 2014-08-21). Detta för att bidra till en mer likvärdig undervisning och bedömning. Undervisningen på skolor är situationsanpassad och målet med simundervisningen är att eleverna uppnår kunskapskravet. Den starkaste faktorn som påverkar simundervisningens upplägg är avståndet till simhall och den största faktor till att elever inte uppnår simkunnighet beror på elevens fysiska förutsättningar och bakgrund. Resultatet pekar mot att det snarare är ett områdes socioekonomiska situation än kommuninvånarnas ekonomiska förutsättningar som påverkar simkunnigheten.

  • 9.
    Ahnström, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsoskolor kontra ”vanliga” skolor: skiljer sig undervisningen i ämnet idrott och hälsa?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med det här arbetet är att undersöka hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa, bedrivs på skolor med uttalad hälsoinriktning respektive på skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning samt om möjligt jämföra skolornas undervisning. Frågeställningarna har varit: Hur bedrivs undervisningen i ämnet idrott och hälsa, på grundskolenivå på skolor med uttalad hälsoinriktning respektive på skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning? Hur bedriver idrottslärarna sin undervisning och hur beskriver eleverna undervisningen?

    Metod

    Studien är en kvalitativ studie och innehåller intervjuer med både lärare och elever från olika skolor. Intervjuskolorna består av fyra skolor från spridda delar av landet. På varje skola intervjuades en idrottslärare och fyra elever, två pojkar och två flickor. Skolorna bestod av en hälsofrämjande skola från norra Sverige, en hälsoskola från Stockholm, en ”vanlig” skola från Stockholm och en ”vanlig” skola från Storstockholm. Eleverna som intervjuades i studien gick i åk 4-9. Intervjuerna antecknades och sammanställdes i resultatdelen.

    Resultat

    Studien har resulterat i att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, inte skiljer sig mellan skolor som har en uttalad hälsoinriktning och de skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning. Både idrottslärarna och eleverna anser att idrottsundervisningen främst består av olika bollspel, gymnastik och styrka. De flesta av de elever som jag har intervjuat tycker att idrottsundervisningen är rolig. De lärdomar som eleverna ska få inom ämnet idrott och hälsa nämner både vissa idrottslärare och vissa elever att det ska ha med hälsa att göra. Möjligheten för eleverna att påverka innehållet i undervisningen, tycker idrottslärarna i större utsträckning än eleverna, att de får.

    Slutsats

    Slutsatsen som man kan dra av den här studien är att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, inte visade sig innehålla några större skillnader vare sig skolan arbetade inom något hälsoprojekt eller ej.

  • 10.
    Ajger, Joakim
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrott och hälsa på ett yrkesförberedande gymnasium: En pilotstudie på Fredrik Bremers fordonsprogram årskurs 12008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Med denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka?

    Metod

    Undersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer. Jag har valt att använda mig av gruppintervjuer med en utformad intervjuguide. Jag agerade som frågeställare. Elever från fordonsprogrammet åk 1, (läsår 07/08) från tre klasser blev intervjuade. Det totala antal elever på fordonsprogrammet årskurs 1, är 48 stycken. Jag valde sedan ut och fördelade eleverna i 3 grupper med 4st i varje. Med stöd av intervjuguiden öppnade jag upp till en diskussion som inspelades med diktafon.

    Resultat

    Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en kort sammanfattning efter intervjuerna. I det avslutande diskussionskapitlet görs en större analys och reflektion.

    Man kan kort sammanfatta det eleverna säger med: att samtliga elever tycker ämnet är viktigt. Den största andelen av eleverna anser sig ha en bra hälsa.

    På frågan om vad de anser om ämnet nu på gymnasiet jämfört med på högstadiet så säger samtliga att det var bättre på högstadiet. Man ansåg att det fanns en bättre struktur, ett bättre ledarskap och en mer varierad undervisning. Eleverna förstår också vikten av ämnet inför kommande yrkesroll. Det säger att de förstått innebörden av ergonomin. Eleverna är mycket missnöjda med utfallet av undervisningen av både ergonomin och idrott/hälsa. De föreslår en rad förbättringar.

    Slutsats

    Det studien kommit fram till är att ämnet idag inte fungerar som eleverna önskar. Eleverna ser gärna en rad förändringar exempelvis, tydligare ledarskap, mer strukturerat upplägg, en större variation, ett större medinflytande i ämnet. Idrott och hälsa väcker mycket känslor. Insikten om hur viktig hälsan är visar eleverna stor kunskap om. Vid övergången till gymnasiet försvinner mycket av glädjen och motivationen.

    Gymnasieskolan har en viktig uppgift att ta hand om, utveckla och bejaka elevernas intresse för ämnet. Att så inte sker fullt ut på Fredrik Bremer gav mig en tankeställare på om hur vi som lärare mer måste ”lyssna in” vad eleverna anser. Viktiga variabler som kan förbättras anser jag vara elevinflytande, struktur, tydligt ledarskap, variation, anpassning av undervisningen till elevunderlaget.

  • 11.
    Akdag, Gülsah
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Specialidrott eller inte?: Kan elever från riksidrottsgymnasiet i karate jämföra sig med svensk karate elit?2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inledning: Specialidrott har funnits i skolvärlden sedan 70-talet och har lett till att många ungdomar har kunnat kombinera skola och elitidrottssatsning vid sidan om varandra. Det har skapats RIG (riksidrottsgymnasier) och ämnet specialidrott har lagts till som en kurs på gymnasieskolan. Målet med RIG var att göra det möjligt för talangfulla ungdomar att kombinera elitidrott med gymnasiestudier då gymnasietiden anses vara en brytpunkt för när elitsatsningen börjar. Att gå på ett RIG innebär även att få träna väldigt mycket och tävla med många av de bästa i samma åldersgrupper. RIG-systemet har producerat många svenska elitidrottare i olika idrotter. Syfte och frågeställning: Syftet med arbetet var att jämföra elever från RIG-karate med landslagsutövare i karate och att se om RIG- utbildningen kan ha bidragit till att utveckla eleverna så att de kan mätas med landslagsutövare. Skiljer sig landslagaktiva och karategymnasiets elever i hopp, reaktion och explosivitet i förhållande till specifika hopptester? Skiljer sig landslagsaktiva och RIG- elever i träningsupplägg och målsättning? Hur utvecklar RIG- utbildningen eleverna till att komma till elitnivå? Metod: Hopptester som bl.a. optimal drop jumptest (DJ), countermovmenttest (CJM), squat jump (SJ) och stiffness jump genomfördes. Testpersonerna från elevgruppen bestod av tre kvinnor och nio män. Testpersonerna från landslaget bestod av fyra kvinnor och åtta män. Det gjordes även en enkätundersökning som syftade till att kartlägga de aktivas träningsupplägg och målsättning med sin träning. Resultat: På damernas testresultat fanns det signifikant skillnad på drop jump 40 cm testet och CJM testet. Herrarnas resultat visade på signifikanta skillnader på SJ med visuell reaktion i höjd och stiffness jump genomsnittlig kontakttid. Enligt enkätundersökningen skiljer det sig i ett halvt styrke- och konditionspass mellan landslagsaktiva och eleverna. Båda grupperna tränade matchträning och situationsträning, men enbart eleverna periodiserade sin träning i form av för-, under- och eftersäsong och tränade teknikträning. Eleverna hade även specifikare mål med träningen. Slutsats: Då utbildningen syftar till att eleverna ska kunna ta ansvar för sin träning och för varje årskurs träna mer elitinriktad och systematiskt för att nå eliten, kan kursplanen i specialidrott samt den kontinuerliga träningen ha lett till att eleverna utvecklas mot att nå elitnivå. Detta verkar ha varit bland de bidragande faktorerna till att det är få signifikanta skillnader mellan grupperna i förhållande till testerna samt enkätfrågorna. RIG- eleverna kan jämföra sig med nationell elit i förhållande till hopptester, träningsupplägg och målsättning. Eleverna har tydligare målsättning samt mer planerad träningsupplägg än landslagsutövarna.

  • 12.
    Akkanen, Anita
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sundström, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Effekter av en idrottspsykologisk utbildningsintervention för friidrottstränare: med fokus på tränares förhållningssätt och ungdomars motivation och upplevelse av tävlingsnervositet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte: Då det saknas forskningsbaserade utbildningsinterventioner som rör relationen mellan tränare och unga idrottare avsåg denna studie att genomföra och utvärdera en idrottspsykologisk intervention för tränare i en friidrottsförening. Frågeställningarna var: Vilka effekter får en utbildningsintervention för tränare, med fokus på ett motivationsfrämjande klimat, på: A) tränarnas förhållningssätt B) adepternas målorientering och C) adepternas upplevelse av tävlingsnervositet?

    Metod: Tränarutbildningen löpte över två månader och bestod av fyra tillfällen á två timmar med fokus på ett motivationsfrämjande klimat, målorientering och tävlingsnervositet. Urvalet bestod av en interventionsgrupp med sex tränare (tre kvinnor, tre män) i åldern 38-52 (M=44.33 år, SD=4.84) och deras 59 adepter (27 pojkar, 32 flickor) i åldrarna 12-14 (M=13.10 år, SD=0.82) samt en kontrollgrupp bestående av 35 adepter (10 pojkar, 25 flickor) med liknande demografiska data och åldersspann (M=13.46 år, SD=0.70). Interventionens effekter på de deltagande tränarna och deras adepter mättes kvantitativt vid två tillfällen (för- och eftermätning) med hjälp av ett motivationsorienterat frågeformulär skapat specifikt för studien för tränare och två validerade frågeformulär för idrottare: Achievement Goal Scale for Youth Sports (AGSYS; Cumming, Smith, Smoll & Grossbard 2008) och Sport Anxiety Scale-2 (SAS-2; Smith, Smoll, Cumming & Grossbard 2006). Beskrivande statistik, upprepad ANOVA och upprepad MANOVA användes för analyser av data.

    Resultat: Analyserna visade att de deltagande tränarna upplevde positiva beteendeförändringar hos sig själva avseende stödjande av autonomi, tillhörighet och kompetens samt uppmuntran till uppgiftsorientering fem månader efter utbildningen (F (1, 5) = 6.49, p < .051,  = .56). Analyserna visade ingen signifikant förändring gällande varken idrottarnas målorientering eller tävlingsnervositet över tid, eller i jämförelse med kontrollgruppen.

    Slutsats: Studien pekar på ett fortsatt behov av longitudinella forskningsförankrade idrottspsykologiska utbildningsinterventioner, i synnerhet riktade mot individuell idrott då den, i flera avseenden, skiljer sig från lagidrott. Studier i framtiden bör kompletteras med kvalitativa mätinstrument som kan bringa fördjupad förståelse för hur, när och varför förändringar sker. Trots uteblivna effekter hos idrottarna indikerar tränarnas upplevda beteendeförändringar hos sig själva att utbildningsinterventioner lönar sig på sikt. 

     

    Nyckelord: coaches, competitive anxiety, motivation, motivational climate interventions, youth

  • 13.
    Allström, Henrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Komplex rörelse med en god kvalité", vad är det?: En kvalitativ undersökning bland lärare i idrott och hälsa på gymnasiet.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasielärare i idrott och hälsa går tillväga för att bedöma samt mäta elevernas förmåga att röra sig med en god kvalitet av komplex karaktär. Frågeställningarna som kommer att beröras är; Vad ansåg gymnasielärare på fyra skolor som undervisar i idrott och hälsa om uttrycket rörelsekvalité av komplex karaktär? Har lärarna några konkreta verktyg (tester, laborationer o.s.v.) för att mäta eller bedöma elevernas kunskaper gällande god rörelsekvalité av komplex karaktär?

    Hur resonerar de olika idrottslärarna kring progressionen från grundskolan till gymnasiet gällande goda rörelsekvalitér av en komplex karaktär?

    Metod

    Kvalitativ intervju med halvstrukturerade frågor användes som metod för denna undersökning. Sex idrottslärare ifrån Stockholmsregionen deltog i undersökningen och könsfördelningen var jämn. PCK fungerade som teoretisk referensram.

    Resultat

    Lärarna påstod att ju fler moment en rörelse innehåller desto mer komplex är den. Kvalitéer som teknik, taktik, kondition och lagsporter kopplades samman med komplexa rörelser. God rörelsekvalité var enligt lärarna synonymt med en bred rörelsebank.

    Hälften av lärarna mätte dessa rörelser i form av test.

    Ingen av lärarna hade någon speciell matris för att bedöma rörelser av god kvalité av komplex karaktär. Individanpassning, utveckling, intresse samt kunskapsbefästning var vanliga svar gällande kunskapsprogressionen.

    Slutsats

    Samtliga resonemang gällande komplexa rörelser med en god kvalité gick i linje med tidigare forskning. Hälften av lärarna hade inget konkret mätverktyg gällande dessa kvalitéer. Lärarna gick i linje med tidigare forskning vad gäller kunskapsprogressionen.

  • 14.
    Almqvist, Jonas
    et al.
    Uppsala universitet.
    Meckbach, Jane
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Öhman, Marie
    Örebro universitet.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet.
    How Wii Teach Physical Education and Health2016Ingår i: SAGE Open, ISSN 2158-2440, E-ISSN 2158-2440, Vol. 6, nr 4, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The use of educational computer games in physical education (PE) has become more popular in recent years and has attracted research interest. The aim of the article is to investigate how physical activities and images of the human body are offered by the game. The results show how the “teacher” constituted in the games is one who instructs and encourages the players to exercise and think about their bodies, but not a “teacher” who can help students to investigate, argue, or discuss images of health and the human body. We argue that the use of a wide range and variety of ways of teaching would make the teaching richer and offer a deeper understanding about the body and health.

  • 15.
    Almqvist, Jonas
    et al.
    Uppsala universitet.
    Öhman, Marie
    Örebro universitet.
    Meckbach, Jane
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet.
    What do Wii teach in PE?2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In society, video- and computer games are often pointed out as risk factors in relation to physical inactivity, sedentary behaviour as well as increasing levels of obesity. At the same time, computers are an important source of knowledge where IT-competence and IT-experience provide pronounced advantages in society.

    In the middle of this paradox a new type of videogames is introduced, where body movement and physical activity constitute the central element. These games, so called exergames or active video games, are games where physical movement is involved in the game through the use of for example balance-boards, step-up boards and dance-pads. Exergames are now more and more put forward in several countries as interesting tools to use in physical education in order to stimulate young people to be physically active.

    In a recent review and synthesis of research on video games and health, Papastergiou (2009) strongly argues that videogames can offer ”potential benefits as educational tools for Health Education and Physical Education, and that those games may improve young people’s knowledge, skills, attitudes and behaviours in relation to health and physical exercise” (Papastergiou, 2009, p 603). However, Vander Schee and Boyles (2010) argue that exergames rather should be seen as a body pedagogy producing certain narrow meanings about health, and that the uncritical implementation of exergames in school is a problematic way to place commercial products in school. Consequently, there are differences in views regarding exergames in educational settings that are worth paying attention to in research about people’s learning about the body, physical activity and health.

    The aim of this paper is to investigate how images of the human body are expected to be learned when using exergames.

    The use of artifacts – physical objects made by humans – is a central part of human life. In fact, there are many activities that would not be possible to perform without the use of them. In schools, students learn to use paper and pencils, computers, vaulting-horses, footballs and so on. How and why artifacts are supposed to be used in educational settings is however not given beforehand (Cuban 1986). The use of artifacts mediates certain meanings about the view of learning and the goals and choices of content in education (Almqvist 2005, Quennerstedt et al in press).

    In this paper, we will use discourse analytical strategies in order to analyse how meanings about the body are expected to be learned when playing exergames. The discourse analytical strategies involve an interest in how processes of discourse constitute how we experience or relate to ourselves as well as our environment (Laclau & Mouffe 1985). Discourses constitute what is possible to say or do as partial and temporal fixations (Foucault 1980). These fixations are imbued with power, values and ideologies. As Evans and colleagues argue: “/…/ health beliefs, perceptions and definitions of illness are constructed, represented and reproduced through language that is culturally specific, ideologically laden and never value free” (Evans et al 2008 p 46).

    To investigate what these games offer we have explored the manuals, the content, the animations of the games as well as the instructions and comments offered during game play. The empirical material consists of exergames most commonly used in schools: Wii fit and Wii sports (sports active).

    In the discourse analysis we have explored what is taken for granted in the empirical material in relation to other possible ways to argue. In this way we can explore what is included and excluded in the games and what is possible to think and act in relation to statements concerning the body.

    The analysis shows how the logic of the game, its animations, instructions and feedback to the player, constitutes the ideal body as a physically active, well-balanced, slim and strong body. The use of the game, the balance board and the hand control, makes it possible to measure and register how the player follows this logic. The analysis also shows how the way the player is supposed to learn about the body is strongly influenced by behaviorism. In the paper we argue that this way of learning about the body is narrow and limited and that it is important to critically discuss the effects of the use of these games in schools.

    References

    Almqvist, Jonas (2005). Learning and artefacts. On the use of information technology in educational settings. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

    Cuban, Larry (1986). Teachers and machines. The classroom use of technology since 1920. New York: Teachers College Press.

    Evans, John, Rich Emma & Davies Bryan (2008). Education, disordered eating and obesity discourse: Fat fabrications. London: Routledge

    Foucault, Michel (1980). Power/knowledge.  Selected interviews & other writings 1972-1977. New York: Pantheon Books.

    Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal (1985). Hegemony and socialist strategy. Towards a radical democratic politics. London: Verso.

    Papastergiou, Marina (2009). Exploring the potential of computer and video games for health and physical education: A literature review. Computers & Education, 53(3), 603-622.

    Quennerstedt, Mikael, Almqvist, Jonas & Öhman, Marie (in press). Keep your eye on the ball. Investigating artifacts in physical education. Interchange.

    Vander Schee, Carolyn J. & Boyles, Deron (2010): ‘Exergaming,’ corporate interests and the crisis discourse of childhood obesity. Sport, Education and Society, 15(2), 169-185.

  • 16.
    Alvring, Simon
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jansson, Viktor
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Normkritisk undervisning hos lärare i Idrott och Hälsa: En kvalitativ studie om påverkansfaktorerna klass, kön och etnicitet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka om och hur lärare i ämnet idrott och hälsa, utbildade vid GIH arbetar normkritiskt utifrån faktorerna klass, kön och etnicitet. Vidare har ett syfte varit att undersöka vilka pedagogiska verktyg som de har fått från GIH för att förbereda dem att arbeta med dessa faktorer.

    Frågeställningar:

    • Hur arbetar lärarna normkritiskt i sin undervisning utifrån klass, kön och etnicitet?
    • Hur har lärarutbildningen vid GIH förberett lärarna att arbeta normkritiskt med dessa faktorer?

    Metod

    Studien genomfördes med en kvalitativ utgångspunkt där djupintervjuer användes som metod. Urvalet bestod av fem idrottslärare som undervisar i gymnasieskolan. Samtliga respondenter har gått lärarprogrammet på GIH och arbetat maximalt tre år som idrottslärare. En intervjuguide utformades utifrån syftet och Lindströms modell av Pedagogical Content Knowledge (PCK). Vilken även användes vid analys av resultatet.

    Resultat

    Resultatet visar att de intervjuade lärarna till viss del arbetar normkritiskt när det gäller genus genom att ge utrymme för diskussion och genus-uppgifter. Resultatet visar även att lärarna i studien uppvisar pedagogiska ämneskunskaper när det gäller normer kring genus, något som saknas när det gäller normer kring klass och etnicitet. Vidare visar resultatet att alla respondenter fått en teoretisk utbildning från GIH när det gäller normer kring genus och en del praktiska kunskaper för tillämpning i undervisningen. När det kommer till teoretiska kunskaper gällande normer kring både klass och etnicitet delger alla respondenter att dessa kunskaper har ingått minimalt i undervisningen på GIH. De didaktiska kunskaperna kring samma normer menar alla intervjuade lärare att det saknades helt eller endast diskuterade vid ett fåtal tillfällen.

    Slutsats  

    Lärarna uppvisar liknande arbetssätt när det handlar om normkritisk pedagogik. Lärarna arbetar inte normkritiskt enligt Lindströms pedagogiska ämneskunskaps modell. Dock arbetar de normkritiskt till viss del då det handlar om genus, men detta arbete saknas när det kommer till faktorerna klass och etnicitet. Lärarna arbetar snarare aktivt med de normer och den värdegrund som styrdokumenten anger samt låter eleverna arbeta med genus på ett uppgiftsorienterat sätt. Att det ser ut på detta sätt kan kopplas till GIH:s lärarutbildning då den lägger fokus på genus medan de andra faktorerna hamnar i skymundan.

  • 17.
    Amsköld, Christoffer
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Strömberg, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Otrygghet i omklädningsrummet: En undersökning om elevers erfarenheter av otrygghet i omklädningsrummet orsakad av mobilkameror2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av otrygghet i skolidrottens omklädningsrum orsakad av kränkande fotografering med mobilkameror. För attta reda på detta utgår vi ifrån frågeställningarna nedan.

    1. Hur många av eleverna har någon gång känt sig otrygga i omklädningsrummet?
    2. För hur många av eleverna har denna otrygghet orsakats av mobilkameror?
    3. Hur många av eleverna har blivit utsatta för kränkande fotografering i omklädningsrummet?
    4. Skiljer sig antalet otrygga tjejer respektive killar.

    Metod

    Vi genomförde en kvantitativ studie med hjälp av en enkätundersökning innehållande frågor kring elevers personliga upplevelser och erfarenheter från hela skolgången. Populationen var gymnasieelever i Sverige varav urvalet bestod av fyra klasser med sammanlagt 83 elever. Bearbetning av data från enkäterna genomfördes i statistikprogrammet SPSS. Resultaten analyserades utifrån socialpsykologisk teori och den feministiska objektifieringsteorin.

    Resultat

    Vår studie visar att mer än en tredjedel av eleverna känner en otrygghet i omklädningsrummet i samband med skolidrotten. Problemet är nästan dubbelt så stort hos tjejerna jämfört med killarna, resultaten visar däremot att skillnaden mellan könen inte är signifikant. Elevers kameratillgång i omklädningsrummet visar sig ha en bidragande orsak till otrygghet. En av eleverna från vår studie har även blivit utsatt för kränkande fotografering i skolidrottens omklädningsrum.

    Slutsats

    Genom den socialpsykologiska och den feministiska objektifieringsteorin kan vi förklara varför en tredjedel av eleverna känner otrygghet i omklädningsrummet. Med en syn på kroppen som ett objekt jämför de sig själva och andra utifrån samhällets normer. Detta gäller alla elever men framförallt tjejerna, där otryggheten är som störst.

  • 18.
    Andersson, Eva
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Kallings, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Hultgren, Staffan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kraepelien Strid, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsopedagogprogrammet2014Ingår i: Från Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet till Gymnastik- och idrottshögskolan: en betraktelse av de senaste 25 åren som del av en 200-årig historia / [ed] Suzanne Lundvall, Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH , 2014, s. 108-116Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Andersson, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrottslärares syn på kamratbedömning inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att få inblick i hur idrottslärare resonerar kring kamratbedömning inomidrott och hälsa. I Studien undersöks idrottslärares konception av begreppet kramratbedömning.Vidare undersöks också om lärarna kan beskriva någon metod för kamratbedömning som de använder eller har använt i sin undervisning, samt vilka strategiska val de resonerar kring då de beskriver sina metoder.

    Metod

    Kvalitativa intervjuer har använts för att samla in data. Intervjuerna kan kategoriseras som djupintervjuer med särskilt fokus på begrepp. Intervjuerna har semistrukturerad karaktär, då en intervjuguide har använts. I studien har ett icke sannolikhetsurval använts och respondenterna har valts utifrån en subjektiv urvalsteknik. Valet av urvalsmetod beror på att studiens kvalitet påverkas positivt om respondenterna är insatta i vad begreppet kan innebära.Fem idrottslärare verksamma i Stockholms län har intervjuats. Vid intervjutillfällena har ljudupptagning gjorts. Lärarnas utsagor har transkriberats för att ge ett giltigt underlag för tolkning.

    Resultat

    Resultaten visar att de intervjuade lärarna förknippar kamratbedömning med återkoppling. Vidare framkommer att fyra av fem lärare resonerar kring metoder för kamratbedömning, vilka kan fungera formativt i elevernas lärprocess. Tre av fem lärare beskriver videoinspelning då de resonerar kring metoder och två av fem lärare beskriver någon typ avanalysschema. Fyra av fem lärares svar indikerar att de intar ett dualistiskt perspektiv på kropp och rörelse när de resonerar kring kamratbedömning.

    Slutsats

    Studien beskriver mångfalden och komplexiteten i konceptet kamratbedömning. Det går att urskilja att de lärare som beskrev att de aktivt använder kamratbedömning har tänkt till kring viktiga variabler. Variabler som relateras till mångfalden i konceptet kamratbedömning. Det framgår av lärarnas analysscheman att de kan ha missat viktiga variabler då de utformade sina scheman. Utifrån detta dras slutsatsen att det är viktigt för lärare som tänker implementera kamratbedömning i sin undervisning att sätta sig in i den forskning som finns på området. Dekan då att ta hjälp av den checklista, steg-för-steg guide samt de råd som ges vid skapandet avanalysscheman som studien rekapitulerar.

  • 20.
    Andersson, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Respekt i skolan: Elevers och idrottslärares syn på respekt och samarbete i grundskolans lägre åldrar2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete.

    Forskningsfrågor:

    Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt?

    Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?

    Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.

    Metod

    Vid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar.

    Resultat

    Resultatet visade att lärarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt. En av lärarna nämnde även att eleverna visade respekt då de tog hänsyn till lärarens roll och inte blev för personliga. Eleverna och lärarna hade en liknande uppfattning om samarbete, flera som jobbar eller gör något tillsammans och att någon inte gör allt. Eleverna framförde att ett respektfullt beteende kunde vara att inte handla destruktivt mot andra eller mot miljön, att hjälpa sina kompisar när de behövde och att lyssna på lärarna. Eleverna hade likväl olika resonemang om respekt om vilka beteenden som gav respekt.

    Slutsats

    I resultaten går det att urskilja att elevernas resonemang är lika på vissa punkter. Det finns även en hel del av elevernas resonemang som skiljer sig åt i kompexitet och skarpsynthet. Denna forskning visar att några elever var bättre än andra på att uttrycka sig. En av lärarna hade ett intressant resonemang kring vad detta kan innebära i verkligheten, de elever som var duktiga på att sätta ord kunde göra samma dumma grejer i alla fall. Det är alltså svårt att veta om elever och lärare verkligen agerar utifrån sina resonemangen. Det behövs troligtvis en mer djupgående forskning som tar hänsyn till kroppsliga uttryck för respekt för att få en holistisk bild av lärares och elevers förståelse av respekt och samarbete.

  • 21.
    Andersson, Frida
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vångell, Fredrika
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vem är idrottslärarstudenten vid GIH?: en studie som jämför år 2008 med år 20112011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett sociologiskt synsätt undersöka skillnader och likheter mellan nyantagna idrottslärarstudenter vid GIH år 2008 och år 2011.

    • Vad har GIH-studenten för bakgrund?
    • Vilken idrottserfarenhet har GIH- studenten?
    • Vilka upplevda kunskaper och färdigheter i idrott och hälsa har GIH- studenten?
    • Vilken inställning till idrottsämnet och utbildningen har GIH-studenten?

     

    Metod: Den metod vi använde oss av var en kvantitativ metod där data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten besvarades av nyantagna studenter på lärarprogrammet på GIH år 2011 (100 studenter). Sedan tidigare fanns data insamlat med samma enkät för studenter som påbörjade utbildningen år 2008 (77 studenter). Svaren bearbetades i SPSS 19.0 och analyserades sedan utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, kapital och fält.

     

    Resultat: Våra resultat visade att de studenter som sökte sig till GIH år 2008 liksom år 2011 var individer med ett stort idrottsintresse. Det var fler som vuxit upp i Stockholmsregionen och fler med utländsk bakgrund som började år 2011. Det kunde också konstateras att intagningskraven var betydligt lägre år 2011 än år 2008 och att färre studenter hade tävlings- och ledarerfarenheter innan utbildningsstart. Vi kunde även se att spridningen var större inom studentgruppen år 2011 gällande kunskaper och färdigheter inom moment som kan relateras till ämnet idrott och hälsa. Att studenterna sökte sig till GIH var för att den ligger i Stockholm och för att skolan ansågs ha ett gott rykte. Dock verkade skolans rykte vara på nedåtgående då färre svarade att det goda ryktet gjorde att de sökt sig till GIH år 2011. Majoriteten av studenterna i de båda urvalsgrupperna ansåg att kunskaper och färdigheter i ämnet idrott och hälsa ska bedömas.

     

    Slutsats: Vi har kommit fram till att det är för tidigt att dra en slutsats om hur det ökade antalet platser på idrottslärarutbildningen vid GIH påverkat vilka studenter som söker sig hit. Det kommer därför vara intressant att se vidare undersökningar inom området. Tendenser som vi dock kunde se var att det var en mer homogen grupp år 2008 i alla avseenden. I båda studentgrupperna fanns bristande kunskaper vid utbildningens start i centrala områden som ingår i ämnet idrott och hälsa. Detta kommer ställa höga krav på utbildningen för att säkerställa en kunskapsmässig grundnivå hos studenterna vid avslutade studier.

  • 22.
    Andersson, Kristian
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Rask, Mattias
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Samundervisning eller könssegregerad undervisning i ämnet idrott och hälsa?: En kvalitativ undersökning angående idrottslärares val av undervisningsform i ämnet idrott och hälsa.2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns någon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartäta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. Frågeställningar som söktes svar på var om kön, ålder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter påverkar huruvida lärare väljer att använda samundervisning eller könssegregerad undervisning.

    Metod

    Bakgrunden till uppsatsen är en litteraturstudie där sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera på att hitta svar på frågeställningarna för att sedan kunna jämföra dessa med vår egen studie.

    Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslärare på kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lärare från fyra invandrartäta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen. Intervjuerna har haft en låg standardisering och strukturering, detta för att få ut så mycket information som möjligt från intervjuobjekten.

    Resultat och slutsats

    Resultaten som framkommer i studien är att många av idrottslärarna på de invandrartäta skolorna är styrda av aktiviteten, där simundervisning är den mest framträdande. Att hitta tydliga skillnader i om kön och utbildning påverkar valet av undervisning är svårare. Däremot ser vi tecken på att äldre lärare i högre utsträckning använder sig av könssegregerad undervisning. 

  • 23.
    Andersson, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ger fysisk aktivitet bättre studieresultat?: En enkätundersökning om samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos elever i årskurs nio i en skola utanför Stockholm. I syfte att utföra detta användes följande frågeställning:

    ● Ger en ökad mängd fysisk aktivitet ett högre meritvärde hos elever i årskurs nio?

    Metod Studien är baserad på en enkätundersökning besvarad av 71 deltagare från tre klasser i årskurs nio på en skola utanför Stockholm. Enkäten innehåller frågor om elevens mängd av fysisk träning, fysisk aktivitet och stillasittande samt en fråga om elevens totala meritvärde från terminen innan. Eleverna fick själva uppskatta mängden tid de spenderade på de olika aktiviteterna. Elevernas meritvärden kontrollerades med skolans betygskatalog för att säkerställa att rätt meritvärde var angivet.

    Resultat Resultatet visade inget samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat i form av ökat meritvärde. Det kunde heller inte påvisas något samband mellan fysisk träning och studieresultat. Däremot upptäcktes ett medelstarkt samband mellan ett ökat stillasittande och ett ökat meritvärde.SlutsatsDenna undersökning har inte påvisat något samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos den undersökta populationen.

  • 24.
    Andersson, Maria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Holmberg, Jennifer
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Motorik i skolan: idrottslärares syn på motorisk träning för barn i åldrarna 9-12 år2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utsträckning organiserad motorisk träning bedrivs i skolan för elever i åldrarna 9-12 år. I detta syfte har ingått att ta reda på hur idrottslärare ser på motorisk träning i ämnet Idrott och hälsa för barn i åldrarna 9-12 år. Våra frågeställningar har varit följande:

    1. Är motoriken viktig när idrottslärarna planerar sina idrottslektioner?

    2. Förekommer individuellt anpassad undervisning för barn med motoriska brister?

    3. Vilka övningar använder idrottslärarna för att främja motoriken hos eleverna?

    4. Vad anser idrottslärarna är svårigheterna med motorisk träning?

    5. Anser sig idrottslärarna kompetenta att undervisa i motorisk träning?

    Metod

    Denna studie är en kvalitativ studie som är genomförd med intervjuer. Vi har intervjuat sju stycken idrottslärare i Nacka, Värmdö och Stockholm.

    Resultat

    Vi kunde konstatera att idrottslärarna till en början inte nämnde motoriken när de fritt fick svara på frågan om vad de tänkte på och vad de ville uppnå med sina lektioner. Men när de sedan vid ett senare tillfälle under intervjun fick givna svarsalternativ så värderades den motoriska utvecklingen hos eleverna väldigt högt. Av de tillfrågade idrottslärarna arbetade fyra av sju med individuellt anpassad undervisning. De flesta av idrottslärarna betonade att brist på resurser var den största orsaken till att man inte kunde bedriva individuellt anpassad undervisning. Alla idrottslärare var överens om att motorisk träning automatiskt är en del av nästan varje lektion. Men de flesta av lärarna hade inte en tanke på motorisk träning när de planerade lektionerna. Idrottslärarna ansåg att de stora elevgrupperna var ett hinder för att se varje elev och hinna med att hjälpa alla elever. Trots att idrottslärarna kunde se brister inom sin utbildning i motorisk träning ansåg majoriteten av de tillfrågade idrottslärarna ändå sig vara kompetenta för uppgiften.

    Slutsats

    I det stora hela ansåg idrottslärarna att den fysiska aktiviteten var en av de viktigaste ingående delarna på idrottslektionerna. Den motoriska träningen var också en del av nästan varje lektion. Trots detta angav ändå nästan alla idrottslärare spontant andra områden som viktigare.

  • 25.
    Arlestrand, Frida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. 1991.
    Vitt friluftsliv: En kvalitativ studie om undervisning i vitt friluftsliv på kommunala gymnasieskolor i Stockholms län2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av vitt friluftsliv i kommunala gymnasieskolor runt om i Stockholms län. Frågeställningarna är:  

    • Bedrivs undervisning i vitt friluftsliv på gymnasieskolor runt om i Stockholms län?
    • Hur bedrivs undervisningen i vitt friluftsliv?
    • Finns det några faktorer som påverkar utformningen av undervisning i vitt friluftsliv?

    Metod: Studiens datainsamling gjordes genom intervjuer. Urvalet bestod av åtta stycken idrott- och hälsalärare på gymnasieskolor runt om i Stockholms län. För att få en spridning av urvalet över hela området delades Stockholms län in i tre zoner: norra sidan, innerstad och södra sidan. Utifrån dessa zoner listades alla kommunala gymnasieskolor och ett slumpmässigt urval gjordes. Tre intervjuer vardera skedde på norra respektive södra sidan och två intervjuer tog plats i innerstaden. Resultatet har analyserats utifrån ramfaktorteorin.

    Resultat: Fem av åtta skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur undervisningen går till skiljer sig mellan skolorna. Vissa bedriver undervisning i säkerhet, längdskidor och långfärdskridskor under lektionstid, andra skolor använder sig av friluftsdagar för att undervisa inom detta och några skolor gör längre skidresor. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar utformningen av undervisningen. Exempel på dessa faktorer är tillgången till material, ekonomi, tid, elevers attityder och bakomliggande organisation.

    Slutsats: Det som framkommit i denna uppsats är att majoriteten av medverkande skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur den undervisningen går till varierar mellan de olika skolorna. Slutsatsen är att det går att bedriva undervisning inom vitt friluftsliv i Stockholms län men det finns ett antal faktorer som påverkar utformning och genomförandet av detta. 

  • 26.
    Arnegård, Johan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur. Stockholms universitet, Institutionen för samhälle, kultur och lärande (SKL).
    Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The physicality of sports and outdoor life offers great opportunities for intensive experiences – participants ”feel” the happening in their bodies. As well as looking upon physical activity mainly as something instrumental, as for example in competitive sports and exercise culture, other aspects can also be central, for instance the pure joy of movement. The existential or expressive side of physical activity is examined in this doctoral thesis.

    In order to study such experiential quality more thoroughly, the author’s attention turns to adventure sports participants, as they appear to have a capacity for becoming highly involved and seeking very intense experiences. Who is involved in adventure sports? Why are they engaged in a sport that demands such great hardships and risk-taking? What do they get out of it? The overall objective of the thesis is to shed light on adventure sports as a practice and to discuss the educational significance of flow and other experiential qualities in adventure sports and in schools.

    The analyses are based on three empirical sub-studies. The first began with a questionnaire that 161 adventure sports participants responded to. This was followed by an interview study of eleven men and three women, all of whom had extensive experience in adventure sports. The categories of sport were evenly divided between climbing, off-piste skiing and hang gliding.

    In the second sub-study a detailed investigation of climbing was carried out. A notable sportification has brought about a very clear and interesting change in parts of this activity. Six traditional/adventure climbers and six sport climbers were interviewed, of which half were men and half women. All the climbers were experienced and very much involved in their sport.

    The aim of the third sub-study was to seek an answer as to whether pupils have experiences in their daily school life that are similar to those of adventure sports participants. An ESM (Experience Sampling Method) investigation was carried out with 60 pupils in compulsory school year nine (corresponding to UK schools’ year eleven) from four different schools. The pupils’ parents answered a special parent questionnaire including questions about academic and professional backgrounds, living conditions, habits, interests, attitudes and leisure time activities.

    The results were analysed taking into consideration the phenomenological perspective and structuralistic or more correctly expressed the cultural sociological perspective. Mihály Csikszentmihályi’s theoretical argument on optimal experiences, which in turn is based on the flow concept, constitutes the phenomenological foundation. Pierre Bourdieu’s concept apparatus and theories were used to closely examine the participants’ backgrounds, life histories and current living situations.

    The study shows that a preference for adventure sports is clearly linked to the participants’ backgrounds and earlier life experiences. A behavioural pattern is incorporated and developed into an embodied capacity to master a practice, a result of a long learning process. Participants were clearly concordant in these respects. Participants emphasise the abundant opportunities for intensive experiences that arise from adventure sports. It is a matter of something multidimentional: the active body, outdoor life in natural surroundings, exacting and clear goals, total focus, and about exercising control. This approach presents a model for identification of content qualities, which together create the dynamics that form the meaningful rewards that result from participation in adventure sports. The dimensions include flow experiences, but also go beyond them.

    The deep sense of presence, the physical involvement, the fact that they can choose the path and increase the degree of difficulty themselves – and simultaneously counter this new challenge with increased capacity so that they are engaged at the ”right level” – also provide favourable conditions for a stimulating and successful learning experience.

    The observation was made that it was primarily in the practical and aesthetic subjects that school pupils had the same deep feeling of presence together with a meaningful and pleasurable holistic experience as the adventure sports participants had. Here they were actively involved with their hands or with their whole bodies, and they could make their own choices and be in control of the activity, which for most pupils led to a strong feeling of satisfaction.

  • 27.
    Askman, Sebastian
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindberg, Sofie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att arbeta med kroppsideal i idrott och hälsa - vad innebär det?: En kvalitativ studie om hur lärare på gymnasiet arbetar med kroppsideal2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring att arbeta med kroppsideal i undervisningen. Studien är av kvalitativ art och har en läroplansteoretisk utgångspunkt.

    - Hur arbetar lärare med kroppsideal i ämnet idrott och hälsa?

    - Vilka utmaningar anser lärarna att det finns med undervisning i kroppsideal?

    Metod

    Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes på gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa på skolor i Stockholms län. Intervjuerna analyserad genom teoriledd tematisk analys.

    Resultat

    Intervjuerna påvisade att undervisningen om kroppsideal i stor utsträckning präglades av diskussioner i minder eller större grupper och att eleverna examineras genom antingen muntliga diskussioner eller skriftliga reflektionsuppgifter. De största utmaningarna för lärarna vid undervisningen var att ämnet kan var känsligt att prata om samt att det är svårt att veta exakt vad som skall läras ut gällande kroppsideal eftersom begreppet kroppsideal är svårdefinierat för lärarna.

    Slutsats

    Lektionerna präglas av diskussioner och det kan vara svårt att veta vad undervisningen skall innehålla.

  • 28.
    Atler, Linda
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”De som kan simma ska få fördjupning”  : en studie om utvalda skolors simundervisning  2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studiens syfte: har varit att beskriva och jämföra simundervisning i skolår 6 på två skolor. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka elevers uppfattning om sina simkunskaper och skolans simundervisning. Frågeställningar:

    1. Hur organiseras simundervisningen på respektive skola?
    2. Hur kontrollerar lärarna att eleverna når upp till målen inom simning i årskurs 5?
    3. Vilken uppfattning har eleverna om sin egen simkunskap?
    4. Vilken uppfattning har eleverna om skolans simundervisning?

    Metod: En kvantitativ metod i form av en enkät har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. 88 elever i årskurs 6 på två utvalda skolor deltog i enkätundersökning. Enkätundersökningen har vidare kompletterats med en kvalitativ intervjustudie, vars resultat också ligger till grund för studiens resultat. Enkäten har bestått av både öppna och slutna frågor. Studien har genomförts genom ett bekvämlighetsurval, vilket betyder att urvalet bestämdes av praktiska skäl. Motivet som ligger till grund för urvalet för den första skolan var att jag till största del har gjort min praktik på skolan dock aldrig varit med på simundervisning. Det öppnade för att undersöka denna skola närmare. Motivet till urvalet av den andra skolan var att jag hade kunskap och kännedom om skolan då jag själv en gång i tiden har gått på skolan, och var intresserad av att undersöka om simundervisningen hade förändrats. Ett läroplansteoretiskt ramverk har använts för att fördjupa förståelsen av studiens resultat. Resultat: Samtliga idrottslärare som har intervjuats tycker att det är viktigt att kunna simma. Dock organiseras simundervisningen väldigt olika på skolorna. Den ena skolan åker och simtränar 12 veckor per år, en gång i veckan (skolår 1-6). På den andra skolan har skolår 1 ingen simundervisning, för skolår 2 köper skolan in simundervisning under en termin. I årskurs 3-6 åker man gång per år till simhallen för att visa upp sin kunskap. Eleverna på båda skolorna är nöjda med den simundervisning de har, dock finns förslag på hur den kan förbättras. 50 % av eleverna har lärt sig simma på simskola utanför skolans ram och kunde därför simma innan de började skolan. 13 % av eleverna ansåg sig inte kunna simma 200 meter. Lärarna angav dock att alla elever når målet för simkunnighet. Vidare framkommer att idrottslärarna tycker att det är föräldrarnas ansvar att eleverna kan simma,

    Slutsats: Simundervisningen ser mycket olika ut på skolorna, trots att samtliga lärare anser det vara viktigt. Med hjälp av en läroplansteoretisk analys framträder att skolorna framförallt fokuserar på formuleringsarenan (styrdokumentsnivån) och på uppnåendemålen i kursplanen. Den transformering som lärarna gör av uppnående målet resulterar i att kontrollera simkunnighet. Eleverna är medvetna om sin simkunnighet och begränsningar i denna. De vill också lära sig mer inom ramen för simundervisningen.

  • 29.
    Audell, Charlott
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Är lärare i idrott och hälsa rätt rustade för IUP?: en kvalitativ studie om individuella utvecklingsplaner2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna uppsats är att undersöka om lärarna i idrott och hälsa känner behov av fortbildning för att lyckas bättre i arbetet med hur de individuella utvecklingsplanerna ska formuleras i dagens skola. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att vara i fokus:

    - Hur lyckas lärarna i idrott och hälsa med arbetet med de individuella utvecklingsplanerna?

    - Vilka fördelar lyfter lärarna i idrott och hälsa fram då det gäller arbetet med IUP?

    - Vari ligger svårigheterna i arbetet med IUP för lärarna i idrott och hälsa?

    Metod

    Denna studie är en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare i idrott och hälsa. Målgruppen var lärare i idrott och hälsa som arbetar i år 1-6. De valdes för att flera av dem kanske inte har någon tidigare erfarenhet av bedömningar (betyg) mm, då det i år 1-6 inte finns betyg. Urvalsgruppen gjordes av bekvämlighetsskäl, jag har tagit kontakt med ett antal kollegor och frågat om de kunde tänka sig att bli intervjuade angående IUP.

    Resultat

    Resultatet på studien visar att de intervjuade lärarna i idrott och hälsa upplever tiden som det som saknas mest för att lyckas bättre med IUP.

    Det finns många fördelar med IUP och lärarna i studien lyfte fram att de ger en tydlig bild till elev och föräldrar. Även det att föräldrar och elever blir mer delaktiga i skolarbetet, är positivt. IUP är även till fördel vid lärarbyten.

    De svårigheter som lärarna i studien tar upp är bristen av ett gemensamt språk, svårigheter i hur de ska formulera sig när de skriver IUP . Tid för pedagogiska diskussioner mellan lärare, är en annan bit som efterlyses av lärarna.

    Slutsats

    Det är tydligt att lärare i idrott och hälsa upplever ett behov av fortbildning, för att lyckas bättre med hur de ska formulera sig i de IUP. Fortbildningen kan vara i form av pedagogiska diskussioner, men det är viktigt att tid ges till detta.

  • 30.
    Avered, Chris
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Varför krypa när man kan gå?: - en studie om motorik i ämnet idrott och hälsa2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Motoriken präglar ämnet idrott och hälsas alla vrår. Från skeppsbrott till dans, allt präglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska träningen ser ut i skolan och hur metoder används genom två frågeställningar; vad använder sig lärare i idrott och hälsa av för innehåll vid träning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lärare i idrott och hälsa syftet med innehållet.

    Två metoder användes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 6 vid fyra tillfällen per årskurs. Intervjuerna gjordes på årskursernas lärare efter varje avslutad lektion eller dag med frågor som berörde de just observerade lektionerna. Detta skedde under totalt tio dagar.

    De resultat som jag genom observationer kom fram till i min studie var att praktiken lek och rekreation är den mest frekventa innehållet när motorik tränas följt av färdighetsinlärning och tävling och rangordning. Intervjuernas resulterade i svar där lärarens syfte återspeglade innehållet som iakttogs under observationerna, det vill säga att lek och rekreation framhålls som en stor del vid motorisk träning. 

    Slutsatsen är att den motoriska träningen i skolan präglades av praktiken lek och rekreation när denna studie genomfördes.

  • 31.
    Azad, Herzal
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kättström, Jon
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Formativ bedömning i ämnet idrott och hälsa: hur påverkar den formativa bedömningen grundskoleelevers prestation i idrott och hälsa?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Formativ bedömning beskrivs av Skolverket som att den kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att man söker information om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling sedan ges som beskriver hur eleven ska komma vidare mot målet (Skolverket, 2010). Det betyder till skillnad från summativ bedömning, där syftet är att ta reda på vad eleven redan lärt sig, och den formativa bedömningen ska vara framåtsträvande och hjälpa eleven att nå så långt som möjligt och hela tiden utvecklas. Formativ bedömning är enligt Skolverket en bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning. Arbetet har använt sig utav ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt och i analysen av materialet relateras det även till detta perspektiv.

     

    Cooper test är ett test som går ut på att springa så långt som möjligt på tolv minuter (aktivtraning.se/coopertest). Med hjälp av tabeller kan eleverna jämföra sig själva med genomsnittet då det finns olika nivåer beroende på hur tränad man är.

     

    Studiens syfte: Syftet med den här studien är att undersöka om formativ bedömning visar sig i elevernas resultat vid mätning av konditionstest. Följande två forskningsfrågor är i fokus; gör formativ bedömning att resultatet i Coopertestet förbättras? och hur ser lärare och elever på formativ bedömning?

     

    Metod: Undersökningen som gjorts är både kvalitativ och kvantitativ, genom att både använda två tester och jämföra dessa med varandra, samt att intervjua både elever och lärare.

     

    Resultat: Våra resultat från Coopertestet visar att eleverna som fick formativ bedömning fick bättre resultat vid det andra testtillfället. Vidare visar intervjuerna med både lärare och elever att formativ bedömning är positivt. Vissa elever tyckte dock att det kunde bli lite för mycket information att ta till sig, och det kunde bli lite rörigt, men i övrigt var både lärare och elever alltså positiva till denna bedömningsform i kombination med summativ bedömning.

  • 32.
    Backman, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Friluftsliv: a contribution to equity and democracy in Swedish PE? : An analysis of codes in Swedish PE curricula2011Ingår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 43, nr 2, s. 269-288Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the last decade, expanding research investigating school subject Physical Education (PE), indicates a promotion of inequalities regarding which children benefit from PE teaching. Outdoor education and its Scandinavian equivalent friluftsliv, is a part of the PE curriculum in many countries and these practices have been claimed to have the potential to contribute to more equity in PE teaching. Through an investigation of how stipulations regarding friluftsliv in the national Swedish PE curriculum are transformed and interpreted into 31 local PE syllabus documents, this paper investigates the possibilities for friluftsliv to fulfil this potential. In an analysis inspired by educational sociologist Basil Bernstein, I claim that Swedish PE teachers’ marginalised interpretation of friluftsliv indicates its weak classification when a part of PE. When friluftsliv is addressed in PE, the strong dominance of a performance code transforms it into mere sport activities. The results of this study highlight questions regarding PE teachers’ interpretation of learning aims and their work with text documents. It also discusses alternatives to implementing friluftsliv through PE and the role of teachers in curriculum reforms. 

  • 33.
    Backman, Erik
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. PIF gruppen.
    Friluftsliv i ämnet idrott och hälsa: Ett bidrag till mer integrering i skolan?2008Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 4, s. 1-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Backman, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur. Stockholms universitet.
    Friluftsliv in Swedish Physical Education – a Struggle of Values: Educational and Sociological Perspectives2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to examine some of the educational and sociological conditions underlying the production of teaching in friluftsliv within the Physical Education (PE) subject in Swedish compulsory school. Despite the value awarded to the Scandinavian outdoor practice friluftsliv, in both the national PE curriculum document and in Physical Education Teacher Education (PETE) in Sweden, it does not seem to be thoroughly implemented in compulsory school teaching. Through analyses of interviews with PE teachers and PE teacher educators, as well as of curriculum documents, using the perspectives of Basil Bernstein and Pierre Bourdieu, I explore conditions underlying the expressions of friluftsliv teaching in Swedish PE.

    The pedagogic discourse for friluftsliv in Swedish PE is described as a teaching that should take place in a natural setting remote from civilisation, involve risks, and require time, technical equipment, financial resources, and cooperation. This discourse for friluftsliv is shown to be similar to the values emphasised in friluftsliv education in PETE. Although proven to be difficult to implement in school, this discourse appear to form the conception of friluftsliv teaching for PE teachers in Sweden. Under the influence of the performance code, friluftsliv is transformed into outdoor activities with which the PE teachers are familiar, or is totally left out of PE teaching.

    A turn towards options that are seen as unthinkable in relation to the current pedagogic discourse may benefit the achievement of the aims set out in the national PE curriculum. Values such as environmental awareness, sustainable development and cultural perspectives on the landscape could strengthen the classification of friluftsliv and PE in compulsory school. Further, an increase of socially critical and constructivist perspectives during PETE could make unthinkable options in friluftsliv thinkable and contribute to a break with the reproduction of teaching practices in PE.

  • 35.
    Backman, Erik
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskulturer.
    Friluftsliv in Swedish Physical Education - a Struggle of Values: Educational and Sociological Perspectives2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to examine some of the educational and sociological conditions underlying the production of teaching in friluftsliv within the Physical Education (PE) subject in Swedish compulsory school. Despite the value awarded to the Scandinavian outdoor practice friluftsliv, in both the national PE curriculum document and in Physical Education Teacher Education (PETE) in Sweden, it does not seem to be thoroughly implemented in compulsory school teaching. Through analyses of interviews with PE teachers and PE teacher educators, as well as of curriculum documents, using the perspectives of Basil Bernstein and Pierre Bourdieu, I explore conditions underlying the expressions of friluftsliv teaching in Swedish PE.

    The pedagogic discourse for friluftsliv in Swedish PE is described as a teaching that should take place in a natural setting remote from civilisation, involve risks, and require time, technical equipment, financial resources, and cooperation. This discourse for friluftsliv is shown to be similar to the values emphasised in friluftsliv education in PETE. Although proven to be difficult to implement in school, this discourse appear to form the conception of friluftsliv teaching for PE teachers in Sweden. Under the influence of the performance code, friluftsliv is transformed into outdoor activities with which the PE teachers are familiar, or is totally left out of PE teaching.

    A turn towards options that are seen as unthinkable in relation to the current pedagogic discourse may benefit the achievement of the aims set out in the national PE curriculum. Values such as environmental awareness, sustainable development and cultural perspectives on the landscape could strengthen the classification of friluftsliv and PE in compulsory school. Further, an increase of socially critical and constructivist perspectives during PETE could make unthinkable options in friluftsliv thinkable and contribute to a break with the reproduction of teaching practices in PE.

  • 36.
    Backman, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    “Instantaneous or continuous examination”– exploring dilemmas about when to examine movement in Swedish PETE.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has been claimed that issues of assessment in school and education is of particular interest in contemporary society with many conflicting demands, theories and practices (McDowell 2010). In the field of Physical Education (PE), assessment issues, grading and examination practices has received attention on the school level during the last decade (MacPhail & Halbert 2010, Penney 2009, Lopez-Pastor et.al 2013, Redelius & Hay 2009). However, on the level of PE teacher education (PETE), the knowledge base of these issues is not as significant. Based on the relative reduction of movement practices in PETE following the academisation of teacher education in general (Kirk 2010), there are reasons to investigate the what- and the how-question regarding examination in movement practices in PETE.

     

    The aim with this paper is to analyse and discuss what is assigned value in the formulation of tasks for examination of movement in subject courses on seven Swedish PETE departments. Inspired by Bourdieu’s concept of symbolic capital (Bourdieu & Wacquant 1992) and its use in PE research (Backman 2008, Brown 2005, Redelius et.al. 2009), a preliminary analysis of formulations in curricula documents has showed that the examination of movement practices is a silent, constant and ongoing process, rather than out-spoken and performed at specific occasions during a course. The analysis has also shown that the ability to perform movements is, within examination tasks, formulated separate from the ability to teach, rather than integrated with one another. Illuminating these issues, not only on the level of school PE but also on the PETE level, might develop and strengthen assessment practices not only in PE but also in PETE.

  • 37.
    Backman, Erik
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskulturer.
    To acquire a taste for friluftsliv - a part of becoming a PE teacher?: Swedish Physical Education teacher educators' thoughts about their students' preferences for friluftsliv2009Ingår i: Moving Bodies, ISSN 1503-6065, Vol. 7, s. 9-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teacher students’ own biographies and early experiences of teaching have proven to have a major significance for their future teaching, compared to perspectives and content in teacher education. This is also the case for Physical Education (PE) teacher students, whose preferences for physical activity are often constituted by their experiences of sport. Based on the values assigned to friluftsliv (or its anglicised equivalents, “outdoor recreation” or “outdoor education”) in Swedish Physical Education Teacher Education (PETE), the disparity between the taste of Swedish PE teacher educators’ and that of their students’ for friluftsliv is analysed. The lack of teaching in friluftsliv in Swedish schools seems to be an example of that PE teaching is mainly based on PE teachers’ taste for physical practices, rather than on the PE curriculum. In this article the potential to change this condition by developing the teaching in friluftsliv at Swedish PETE is discussed.  

  • 38.
    Backman, Erik
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. PIF gruppen.
    Vad följer av friluftsundervisningen på idrottslärarutbildningen?: Ett bidrag till diskussionen om villkoren för undervisning i friluftsliv på grundskola och gymnasium2008Ingår i: Idrott & hälsa, ISSN 0281-5338, nr 1, s. 16-19Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Backman, Erik
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. PIF gruppen.
    Vad har idrottslärare för bild av "riktigt" friluftsliv?: Ett bidrag till diskussionen om friluftsundervisning och tolkningen av kursplanens mål.2009Ingår i: Idrott & hälsa, ISSN 0281-5338, nr 4, s. 14-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Backman, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Vad ska en idrottslärare kunna?2013Ingår i: I takt med tiden?: perspektiv på idrottslärarutbildning i Skandinavien / [ed] Erik Backman, Lena Larsson, Studentlitteratur, 2013, s. 143-160Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Backman, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    What can socially critical perspectives offer to PESP and PETE? Examples from a sport-university in Stockholm, Sweden2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This seminar takes its departure in PETE-programmes and PESP-research at The Swedish School of Sport and Health Sciences in Stockholm, Sweden. After a brief description of the activity at this university with regards to history, culture, structure, content and extent, the main focus of the seminar will be devoted to a discussion of the challenges following partly from acting within a multidisciplinary academic (sport) context and partly from insights after comparing Swedish PETE-programmes and PESP-research to its similarities in other countries. Issues with regards to equity, equality and power, and the educational impact of these perspectives, will be acknowledged during this seminar. 

  • 42.
    Backman, Erik
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskulturer.
    What frames teaching of friluftsliv?: Analysing a pedagogic discourse within Swedish PE through framing and the pedagogic device2011Ingår i: Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, ISSN 1472-9679, E-ISSN 1754-0402Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research indicates that outdoor teaching practices within a Physical Education (PE) context are framed by several factors with the potential to weaken or strengthen PE teachers’ control of pedagogic messages. Drawing on 12 qualitative interviews with PE teachers in compulsory schools in Sweden, the findings in this study suggest that factors claimed to control teachers’ pedagogic communication of friluftsliv (Scandinavian equivalent to outdoor education) is based on the construction of a dominating pedagogic discourse for outdoor teaching in Swedish schools. Analysing the constitution of this discourse through Bernstein’s theoretical concepts of framing and the pedagogic device, Swedish PE teachers and PE teacher education appear to reproduce friluftsliv as a teaching practice carried out in a remote wilderness setting involving specific equipment, financial resources and a certain amount of risk. In relation to these results, alternative ways to think of outdoor teaching in relation to the achievement of the national aims in Swedish PE are discussed.

  • 43.
    Backman, Erik
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskulturer.
    What is valued in friluftsliv within PE teacher education?: Swedish PE teacher educators' thoughts about friluftsliv analysed through the perspective of Pierre Bourdieu2008Ingår i: Sport, Education and Society, ISSN 1357-3322, E-ISSN 1470-1243, Vol. 13, s. 61-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The value assigned to friluftsliv (activities similar to outdoor education) in Physical Education Teacher Education (PETE) and in the PE syllabus in Sweden does not seem to result in the implementation of friluftsliv in the practice of teaching in Swedish schools. This study investigates how the identified values of friluftsliv, expressed in interviews with 17 PE teacher educators in Sweden, reflect struggles for legitimate and privileged knowledge in PETE. The exploration of friluftsliv within PETE reveals positions that appear to be an effect of the dominating logic of sport within Swedish PETE and the limited influence of the academic field. The educational consequences of the identified values are analysed and discussed from a socio-cultural perspective.

  • 44.
    Backman, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    What is valued when moving in (Swedish) PETE? PE teacher educators’ views of the meaning of movement skills for future PE teachers2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has been claimed that issues of assessment in school and higher education is of particularinterest in contemporary society with many conflicting demands, theories andpractices. In the field of Physical Education (PE), assessment issues, gradingand examination practices has received attention on the school level during thelast decade. However, on the level of PE teacher education (PETE), theknowledge base of these issues is not as significant. Based on the relativereduction of movement practices in PETE following the academisation of teachereducation in general, there are reasons to investigate the what- and thehow-questions regarding examination in movement practices in PETE. In thisstudy, expressions of examination regarding movements in PETE departments in Swedenand in Australia have been investigated and compared. Building on analysis ofsyllabi documents from PETE departments in Sweden and Australia, and oninterviews with PE teacher educators from these departments, the specific aimof the study is to analyse and discuss what is assigned value in theexamination of movements on a sample of PETE departments in Sweden andAustralia. Inspired by the sociological and educational theories of PierreBourdieu and Basil Bernstein, and particularly the concepts of social field andsymbolic capital (Bourdieu) as well as classification, performance code andcompetence code (Bernstein), the preliminary analysis  of the investigated syllabi documents hasshowed that there is a tension regarding whenthe examination of movements is taking place. There are expressions of instantaneousexamination, i.e. examinations that take place at one or a few occasions withspecific and outspoken tasks, as well as of continuous examination, i.e.examination as a silent, constant and ongoing process often combined withdemands of participation. The preliminary analysis of the interviews with thePE teacher educators has revealed a tension between viewing the importance ofmovement as subject matter knowledge, i.e. as an ability to perform movements,or as didactic knowledge, i.e. as a means for the ability to teach. Thesetensions will be further analysed with regards to similarities and differencesbetween PETE departments in Sweden and Australia. Illuminating these issues mightdevelop and strengthen examination practices not only in PETE but also in PE.

  • 45.
    Backman, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Humberstone, Barbara
    Loynes, Chris
    Urban nature2014Ingår i: Urban nature: inclusive learning through youth work and school work / [ed] Erik Backman, Barbara Huberstone and Chris Lynes, Norsborg: Recito , 2014, s. 11-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Backman, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Humberstone, BarbaraBucks New University, UK.Loynes, Chris
    Urban nature: inclusive learning through youth work and school work2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Baksidestext:

    An increased globalization and growth of cities also highlights the boundaries between nature and civilization from educational and experiential perspectives, especially with regards to issues of democracy and inclusion. From this perspective, much of modern outdoor education can be understood as 'urban' wherever the people come from or wherever the activity takes place. This book, building upon papers presented on the EOE Seminar 2013, takes its departure within how our notions of nature are related to the urbanization of people.

    The following authors have contributed to this book: Erik Backman, Barbara Humberstone, Chris Loynes, Klas Sandell, Sue Waite, Rowena Passy, Martin Gilchrist, Maija Venäläinen, Laura Kuusinen, David Brown, Katharina Seyfferth, Jakob F. Þorsteinsson, Diane Collins, Elizabeth Nasimbwa, Steve Bowles, Fiona Nicholls, Mark Leather and Peter Becker.

    The EOE Seminar 2013 - «Urban nature: inclusive learning through youth work and school work», hosted by The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH) in partnership with Friluftsfrämjandet, The European Institute for Outdoor Adventure Education and Experiential Learning (EOE) and the European Union (Youth in Action Programme), took place at GIH in Stockholm over four days from 5th to 9th June 2013.  Collaborating partners were also Svenska Turistföreningen (STF) and National Centre of Outdoor Education (NCU).

  • 47.
    Backman, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Lundvall, Suzanne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Nyberg, Marie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Redelius, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Tidén, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Bedömningsstöd i ämnet Idrott och hälsa: gymnasiet2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Backman, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Larsson, LenaLinnéuniversitetet.
    I takt med tiden?: perspektiv på idrottslärarutbildning i Skandinavien2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idag finns relativt mycket kunskap om skolämnet idrott och hälsa, eller ’kroppsøvning’ och ’idræt’ som det heter i Norge respektive Danmark. Dock vet vi inte lika mycket om den utbildning som ska förbereda de lärare som ska undervisa i idrott och hälsa i skolan. I den här boken ställs befintlig kunskap om idrottslärarutbildningen i relation till pågående förändringsprocesser i skola, utbildning och samhälle. Hur påverkas idrottslärarutbildning av problem och utmaningar inom skolämnet idrott och hälsa? Hur förbereds studenter för uppgiften att forma unga människors förhållande till hälsa och kroppsrörelse? Vilka olika framtidsscenarior är möjliga för idrottslärarutbildning? Det är några av de övergripande frågor som behandlas i den här boken.

    I boken ger författarna en samlad bild av den skandinaviska forskningen om idrottslärarutbildning. Utbildningen beskrivs och diskuteras utifrån historiska, utbildningspolitiska och professionsrelaterade perspektiv. Boken vänder sig till studenter och doktorander inom idrottslärarutbildning samt till utbildare inom nämnda utbildning, såväl de som jobbar inom högskola som inom grund- och gymnasieskolan. Vidare är boken angelägen för personer inom myndigheter och organisationer som fattar beslut som rör idrottslärarutbildning.

    Innehåll

    • Idrottslärarutbildning – en kontextualisering / Lena Larsson och Erik Backman
    • Från frisk- och sjukgymnast till lärare i idrott och hälsa / Jane Meckbach och Suzanne Lundvall 
    • Reproduktion och förändring / Lena Larsson 
    • Utdanningsmarkedet, kroppsøvingslærerutdanninger og læresteders pedagogiske diskurs / Svein Kårhus
    • Utvärdera lärarutbildning i idrott och hälsa – utifrån vilka normer / Håkan Larsson
    • Kjønn? ”Ikke noe problem!” / Fiona Dowling
    • Undervisnings- og læreprocesanalyse – et redskab til kompetenceudvikling / Mia Herskind og Helle Rønholt
    • Å lære å undervise for elevenes læring i kroppsøving / Glenn Kjerland
    • Vad ska en idrottslärare kunna? / Erik Backman
    • ”Tyst” men skickligt. Bedömning av lärarstudenter i idrottslärarpraktik / Henrik Hegender
    • Didaktiska trianglar / Konstantin Kougioumtzis och Claes Annerstedt
    • Idrott och hälsas didaktik / Katarina Schenker
    • Forandringslæring i innovation af uddannelsesundervisning / Lars Elbæk
    • Målet med kroppsøvingslærerutdanning / Kjersti Mordal Moen
    • Idrottslärarutbildning för framtiden / Erik Backman och Lena Larsson
  • 49.
    Backman, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Larsson, Lena
    Linnéuniversitetet.
    Idrottslärarutbildning för framtiden2013Ingår i: I takt med tiden?: perspektiv på idrottslärarutbildning i Skandinavien / [ed] Erik Backman, Lena Larsson, Studentlitteratur, 2013, s. 243-256Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Backman, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Assessment of movement in Swedish PETE: A matter of learning or just ticking a box?2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The general knowledge base of Health and Physical Education Teacher Education (HPETE) is growing stronger. As a part of that knowledge base there is an ongoing discussion of the meaning of HPETE students’ movement capabilities (Brown 2013, Capel et al 2011, Johnson 2013, Siedentop 2009, Tinning 2010). Lee Shulman’s (1987) framework of Content Knowledge (CK) and Pedagogical Content Knowledge (PCK) have been used by scholars to examine how students’ ability to move and their ability to teach are valued in HPETE (Backman & Pearson 2016, Herold & Waring 2016, Ward et al 2015). However, the students’ own voices about these issues have rarely been acknowledged. The aim with this paper is therefore to examine how HPETE students at one university in Sweden experience the assessment of movement knowledge in and about aquatics, dance and ice-skating. Semi-structured interviews with two groups including a total of seven students were performed by the one researcher at three different occasions. The interviewing researcher’s regularly work is not at the same university as the participating students. The interviews focused specifically on the teaching and assessment of aquatics, dance and skating within the first semester of HPETE. The transcription of the six interviews was performed by external assistance and the students were all anonymized in the transcribed material. The following analysis, performed by two researchers stationed at the same university as the participating students, focused on how the transcribed material related to the aim and the concepts of Shulman. Preliminary results show several expressions of that the students in our study were not sure of what kinds or what level of movement knowledge were expected of them as they entered HPETE. Further, several students expressed limited possibilities to develop movement ability merely through HPETE teaching but at the same time, practicing unfamiliar movements outside HPETE teacher-led teaching was rare. Although assessment of movement knowledge were most commonly expressed as a qualitative process, some students mentioned that they occasionally experienced assessment of movement knowledge as “a-tick-in-a-box”. Interestingly, the cognitive aspects of movement knowledge (i.e. describe, observe, analyse, discuss, etc.) were on the one hand expressed as vital, but on the other as less characterized by learning compared to the practice of movement skills. The results will be analysed and discussed in relation to research within the field and in relation to Lee Shulman’s framework of CK and PCK. Although making no claims to generalize the results in this study based on the limited number of participants, they might contribute to the discussion of what forms of knowledge to prioritise in HPETE, and thereby also help develop HPE on a school level.

    References

    Backman, E. & Pearson, P. 2016. “We should assess the students in more authentic situations”. Swedish PE teacher educators’ views of the meaning of movement skills for future PE teachers. European Physical Education Review. 22(1): 47-64.

    Brown, T.D. 2013. “A vision lost? (Re)articulating an Arnoldian conception of education ‘in’ movement in physical education.” Sport, Education and Society 18 (1): 21-37.

    Capel, S., Hayes, S., Katene, W. and P. Velija. 2011. “The interaction of factors which influence secondary student physical education teachers’ knowledge and development as teachers.” European Physical Education Review, 17 (2): 183–201.

    Herold, F. and M. Waring. 2016. “Is practical subject matter knowledge still important? Examining the Siedentopian perspective on the role of content knowledge in physical education teacher education.” Physical Education and Sport Pedagogy. Advance online publication. doi: 10.1080/17408989.2016.1192592

    Johnson, T.G. 2013. “The value of performance in Physical Education teacher education.” Quest 65 (4): 485-497.

    Shulman, L.S. 1987. “Knowledge and Teaching: Foundations of the New Reform.” Harvard Educational Review 57 (1): 1-21.

    Siedentop, D. 2009. “Content Knowledge for Physical Education. In The Routledge Physical Education Reader, edited by R. Bailey and D. Kirk, 243-253. Abingdon: Routledge

    Tinning, R. 2010. Pedagogy and human movement: theory, practice, research. Abingdon: Routledge.

    Ward, P., Kim, I., Ko, B. and W. Li. 2015. “Effects of Improving Teachers’ Content Knowledge on Teaching and Student Learning in Physical Education.” Research Quarterly for Exercise and Sport 86 (2): 130–139.

1234567 1 - 50 av 690
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf