Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1060
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdulhasib, Redone
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Bollspelens roll i skolundervisningen2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka idrottslärares didaktiska ställningstaganden under momentet bollspel på grundskolans högstadie Därutöver undersöks hur idrottslärares ställningstaganden samspelar med elevers inställning till och uppfattningar om momentet.

    Undersökningens tre frågeställningar är:

    • Vilka didaktiska ställningstaganden uppger lärare i idrott och hälsa att de gör inför och under momentet bollspel?

    ● Hur uppfattar lärare i ämnet idrott och hälsa att de mer konkret stöttar och motiverar elever i årskurs 9 inom bollspel?

    ● Hur uppfattar elever lärares undervisningssätt i bollspel inom ämnet idrott och hälsa?

    Metod

    Frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ delstudie i form av en intervjuundersökning med 3 lärare, samt en kvantitativ delstudie bestående av en enkätundersökning med totalt 71 elever. Studiens kvalitativa del, som består av intervjuer med lärare, motiveras av att den kan ge en djupare förståelse för hur läraren förhåller sig till skapandet av en meningsfull undervisning. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande.

    Resultat

    Lärarna i studien menar att deras uppgift är att engagera och motivera eleverna. Det lärarna gör i studien för att motivera och stötta eleverna på ett konkret sätt är, genom att ta reda på bakomliggande orsaker till att eleverna inte är motiverade, sedan jobba på därifrån. Vidare påvisar resultaten att eleverna uppfattar lärarens undervisningssätt positivt, samt att de är medvetna om vad som förväntas av dem och vad syftet med undervisningen är inom idrott och hälsa.

    Slutsats

    Lärarnas svar uppvisade inte alls stor variation, kanske för att de alla hade en bakgrund inom bollspel från föreningsidrotten. Däremot visade det sig hur lärarna stöttar och motiverar sina elever på olika vis. Till exempel är grunden för att skapa en bra relation till eleverna att lärarna kan kommunicera på vilka sätt eleven arbetar bäst. Enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna i samtliga skolor tyckte att lärarna inom idrott och hälsa har samma engagemang och motivation inom grenen bollspel liksom i andra grenar inom ämnet idrott och hälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abdulla, Pashang
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Rabun, Hedi
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Jag kunde inte språket och jag hade inga kompisar”: en kvalitativ studie om elevers integrering genom ämnet idrott och hälsa2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstarct

    Syfte och frågeställningar

    Syfte med denna studie är att undersöka hur integrationen av nyanlända elever genom undervisning i ämnet idrott och hälsa fungerar. Detta sker genom att ta reda på vad deras erfarenheter har för betydelse för integreringen samt genom att undersöka deras aktuella upplevelser av den svenska idrottsundervisningen.

    • Hur kan nyanländas integrering i svensk idrottsundervisning beskrivas utifrån de nyanländas livsvärld?
    • Vilka möjligheter och begränsningar upplever nyanlända för att kunna delta i idrottsundervisningen?

    Metod

    Studien har genomförts med hjälp av fyra nyanlända elever, som har intervjuats enskilt. Genom dessa kvalitativa intervjuer kunde en analys av hur eleverna uppfattar sitt deltagande i ämnet idrott och hälsa göras. I vår studie använder vi sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Intervjuerna har genomförts enskilt, eftersom detta ger största möjliga förståelse för elevernas individuella uppfattningar och tankar. Intervjuerna har transkriberats och används i resultatdelen. För att underlätta arbetsprocessen användes en intervjuguide.

    Resultat

    De tydligaste resultaten som denna studie visade var (1) Respondenternas olika erfarenheter från sitt hemland och olika erfarenheter från skolan har påverkat hur mycket intresse de har för idrottsundervisningen. (2) Olika pedagogiska nyckar och olika inlärningsmetoder är något som eleverna uppskattar från läraren som hjälper eleverna att integreras. (3) Lärarna och klasskamraterna har en stor betydelse för hur de anpassar sig till idrottsundervisningen.   

    Slutsats

    Studien visar att såväl härkomst som kön kan ha betydelse för hur väl man anpassar sig till den svenska idrottsundervisningen. Idrottsundervisningen kan vara till nytta för nyanlända, eftersom undervisningen i ämnet kan bidra till gynnsam integration i det svenska samhället. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Aberkan, Niama
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "200 meter, varav 50 meter i ryggläge": – En studie om utvalda skolors simkunnighet i årskurs 62014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor.

    Frågeställningar

    – Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan?

    – Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6?

    Metod

    En kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad. Frågor som besvarades handlade om hur de bearbetar och organiserade simning i sin skola.

    Resultat

    Intervjuresultatet från lärarna visar att båda skolorna har samma upplägg. Eleverna får lära sig simma i lågstadiet och sedan, när de blir äldre och ska få betyg, har skolorna simtest, vilket innebär att eleverna får simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Klarar eleverna testet får de godkänt i simmomentet. Simtestet visar att 78 % och 73 % av eleverna i skolorna får godkänt i simtestet. 7% och 12 % av eleverna klarar inte simtestet och får då betyget F i idrott och hälsa. 15 % av eleverna i vardera skola är frånvarande under simtestet. Vidare anser lärarna att det i första hand är föräldrarnas ansvar att lära barnen simma men i och med att det finns som ett kunskapskrav i läroplanen så är det nu också lärarnas ansvar.

    Slutsats

    Resultatet visar att båda skolorna arbetar likartat och har samma problem, vilket är att få tillgång till simhallen. Detta kan kopplas till ramfaktorsteorin som säger att om det finns ett krav i läroplanen ska det finnas möjlighet till att uppfylla kraven, som i detta fall tillgång till simhallar. Utifrån transformeringsarenan i läroplansteorin kan läroplanen tolkas olika av lärarna. Även här diskuteras hur man ska tolka simningskravet. Kan man simma 150 meter hundsim och 50 meter flytandes på rygg med bensprattel?

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abily, Khalil Michael
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Selenius, Gordon
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    "Om man inte vill att eleverna ska hålla på med sånt skit måste man förmedla riskerna med preparaten": En kvalitativ studie om hur lärare i idrott och hälsa bedriver och planerar lektioner som berör droger och dopningspreparat2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Studien syftar till att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet planerar och genomför undervisning om droger och dopningspreparat.

    Frågeställningar

    1.  Vilka tillvägagångssätt använder idrottslärare när det gäller att belysa effekterna av droger och dopningspreparat? 
    2. Vilka förutsättningar, hinder och möjligheter ser idrottslärare med undervisning om droger och dopningspreparat?
    3. Hur upplever idrottslärare sin ämnesdidaktiska kompetens gällande droger och dopning?  

    Teori och metod

    Studien baseras på didaktisk teori i allmänhet och den didaktiska triangeln i synnerhet samt ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod används, där tematisk analys av intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa 1 genomförs.

    Resultat

    Resultaten visar på en variation av pedagogiska metoder, inklusive lärarledda och elevcentrerade tillvägagångssätt, samt användningen av olika material som filmer, bilder och podcasts. Lärarna uttryckte en allmän brist på ämnesdidaktisk kompetens och kände sig oförberedda för att undervisa om droger och dopning, vilket understryker behovet av mer inriktad lärarutbildning.

    Slutsatser

    Studien drar slutsatsen att idrottslärare möter betydande utmaningar i att effektivt undervisa om droger och dopning. Det finns ett behov av förbättrad lärarutbildning och resurser för att öka ämnesdidaktisk kompetens. Ytterligare forskning rekommenderas för att utforska elevers perspektiv och hur olika undervisningsmetoder påverkar elevers lärande och attityder.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abrahamsson, Oliver
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Engströms praktiker i praktiken: en studie om gymnasieelevers praktiktillhörighet utifrån Lars-Magnus Engströms teorier.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers smak för idrott (praktiktillhörighet) utifrån Lars-Magnus Engströms praktikuppdelning. Syftet är också att undersöka hur kön, föreningsidrottande, betyg i idrott och hälsa samt socioekonomiskt kapital kan relateras till praktiktillhörighet. Studien ska även undersöka vilket lärande de olika praktikerna bidrar till. – Hur ser praktiktillhörigheten bland gymnasieelever ut? – Finns det en relation mellan praktiktillhörighet och lärande?

    Metod

    En enkätundersökning genomfördes på 270 gymnasieelever. Eleverna kom från tre skolor som alla var belägna i Stockholms förorter. Resultaten analyserades i SPSS och signifikansprövades genom Pearson Chi-Squaretest. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bourdieus habitusbegrepp, Vygotskijs sociokulturella lärandeteori samt Hirdmans och Fagrells tolkning av genussystemet.

    Resultat

    Utmaning, fysisk träning samt tävling och rangordning var de praktiker som de flesta kände stark tillhörighet med. Färdighetsträning var en praktik som killar i större utsträckning tillhörde än tjejer och rörelse till musik var en praktik som tjejer i större utsträckning tillhörde än killar. De elever som fick ett högre betyg i idrott och hälsa hade en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik samt samvaro med djur. Det fanns inga signifikanta resultat mellan ekonomiskt kapital och praktiktillhörighet. De med högt eller medelhögt utbildningskapital kände en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik, samvaro med djur samt tävling och rangordning. De elever som var föreningsidrottare kände starkare tillhörighet med alla prestationspraktiker samt fysiskt träning och färdighetsträning än de som inte var föreningsidrottare. Resultaten i jämförelsen mellan praktiktillhörighet och lärande visade att de med stark praktiktillhörighet i större utsträckning instämde med påståendena kopplade till praktikens lärande.

    Slutsats

    Det tycks finnas skillnader i praktiktillhörighet beroende på vilket kön man tillhör. Ens praktiktillhörighet kan också skiljas åt beroende på utbildningskapital och förenings-idrottande. Det tycks finnas vissa praktiker som i större utsträckning leder till högre betyg i idrott och hälsa. Resultaten tyder också på att det finns ett lärande inom varje praktik.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Acson, Dennis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att lära sig vara hälsosam: en fallstudie om arbetet i en hälsoprofilerad skola2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar:

    Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:

    1. Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?
    2. Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?
    3. Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?

     

    Metod

    Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts.

    Resultat

    Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål.

    Slutsats

    Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet

    Fulltekst (pdf)
    Dennis Acson D-uppsats
  • 7.
    Acson, Dennis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tillsammans får idrotten ett lyft: idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien var att i ett mångkulturellt område undersöka idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet. Frågeställningar var följande:

    1. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsläraren med samverkan?
    2. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan?

     Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslärare och tre idrottsledare verksamma i mångkulturella områden. Materialet transkriberades och analyserades utifrån ad hoc-metoden.

    Resultat: Idrottslärarna ser samverkan som ett sätt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten. Svårigheter som idrottslärarna upplevde där brister finns berör ledarbiten.

    Idrottsledarna ser samverkan som en möjlighet att möta och rekrytera barn i deras föreningsverksamhet. De ser samverkan som ett sätt för barnen att komma i kontakt med idrotten. Svårigheter som idrottsledarna nämnde gällde sådant som berör planering och tidsramar.

    Slutsats: Både idrottslärarna och idrottsledarna är generellt positiva till samverkan. Samverkan fyller en funktion och anses ha ett stort värde för de barn som inte har habitus att vara fysiskt aktiva på fritiden och/eller som har svårt att få kontakt med idrottsföreningarna. Samverkan fyller dessutom en funktion hos idrottsföreningar eftersom detta leder till nyrekryteringar i deras verksamhet. Eleverna och idrottsföreningarna vinner alltså på samverkan vilket blir ett lyft för idrotten. Men både idrottslärarna och idrottsledarna anser att det finns brister med systemet. Brister som är kopplade till de tidsramar som tillåts inom samverkan.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Aggerholm, K.
    et al.
    Norwegian School of Sport Sciences, Norway.
    Standal, O.
    Oslo and Akershus University College of Applied Sciences, Norway.
    Barker, D. M.
    University of Gothenburg.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    On practising in physical education: outline for a pedagogical model.2018Inngår i: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 23, nr 2, s. 197-208Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Models-based approaches to physical education have in recent years developed as a way for teachers and students to concentrate on a manageable number of learning objectives, and align pedagogical approaches with learning subject matter and context. This paper draws on Hannah Arendt’s account ofvita activato map existing approaches to physical education as oriented towards: (a) health and exercise, (b) sport and games, and (c) experience and exploration.

    Purpose: The aim of the paper is to outline a new pedagogical model for physical education:a practising model. We argue that the form of human activity related to practising is not well represented in existing orientations and models. To sustain this argument, we highlight the most central aspects of practising, and at the same time describe central features of the model.

    Relevance and implications: The paper addresses pedagogical implications the practising model has for physical education teachers. Central learning outcomes and teaching strategies related to four essential and ‘non-negotiable’ features of the practising model are discussed. These strategies are: (1) acknowledging subjectivity and providing meaningful challenges, (2) focusing on content and the aims of practising, (3) specifying and negotiating standards of excellence and (4) providing adequate time to practising.

    Conclusion: The practising model has the potential to inform new perspectives on pedagogical approaches, and renew and improve working methods and learning practices, in physical education. 

  • 9.
    Aggerholm, Kenneth
    et al.
    Norwegian School of Sport Sciences.
    Barker, Dean
    Örebro University.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Førland Standal, Øyvind
    Oslo Metropolitan University.
    Practising movement at home: An idea for meaningful remote teaching in physical education2021Inngår i: Idrottsforum.org/Nordic sport science forum, ISSN 1652-7224, artikkel-id May 21Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Since March 2020, most physical education (PE) teachers in Scandinavia have faced the challenges of remote teaching. Homeschooling has perhaps been particularly challenging for PE teachers compared to other teachers, given the essential role of bodily contact, interaction, social negotiations, game playing and shared expressions in PE (Varea and González-Calvo, 2020).

    Having worked with covid conditions for a year now, we trust that teachers have worked out various solutions that, we hope, are relevant and meaningful for the students. At the same time, both from our personal experiences and early research findings (Mercier et al. 2021), it appears that PE teachers have largely provided students with physical activity and fitness training during the pandemic.

    In this short text, we want to share an idea for a concrete alternative to fitness exercises, which, although important, is only one part of the PE curriculum. It springs from a pedagogical model we outlined in a double article from 2018, which focuses on practising. Practising, which in German is üben and in the Scandinavian languages øve/öva, is, briefly put, a form of activity in which you seek to improve some part of yourself through repeated efforts.

    Recently, one of our colleagues, Dillon Landi, made us aware that this practising model is particularly relevant for teaching during the pandemic. While we did not have remote teaching in mind when we outlined the model, we realise now that it could be a relevant way of coping with the current situation. It can, we believe, guide how teachers can facilitate movement activities for students at home that are both meaningful and educationally relevant.

    In the following, we will describe what remote teaching with a focus on practising might look like. We hope it can inspire teaching methods that add to the list of pedagogical options available for teachers during the pandemic.

  • 10.
    Agné, Pia
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hård af Segerstad, Kristina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tränare och Riksidrottsförbundets policydokument, Idrotten vill: en studie med fokus på barnfotbollstränare utifrån ett Idrotten vill perspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Uppsatsen handlar om fotbollstränare för barn inom föreningsidrotten och då främst om att synliggöra den verksamhet som tränarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv.

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte är att undersöka om fotbollstränare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar använder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill.

    Frågorna som vi utgick ifrån var:

    • Arbetar tränarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver.

    • Om inte dokumentet (Idrotten vill) är utgångspunkten för verksamheten, vad används istället.

    • Vilken betydelse får det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för tränaren?

    Metod

    För att få en uppfattning om fotbollstränares kunskap om och praktiska tillämpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstränare. Fyra av tränarna kom från storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större städer. Den femte tränaren var från en storklubb utanför storstadsregionen. Alla tränarna var män.

    Resultat

    Resultatet visar att RF:s policydokument, Idrotten vill inte har implementerats i föreningarnas verksamhet. Riktlinjerna för barnidrott följs inte av de intervjuade tränarna från storstadsregionen.

    Slutsats

    Idrotten vill dokumentet har till synes liten inverkan på tränarnas verksamhet för 10 -åringarna i storstadsregionen. Tränaren utanför storstadsregionen följer noga sin förenings policydokument vilket inte verkar vara fallet i storstadsregionen. Av svaren kan vi dra slutsatsen att tävling och rangordning prioriteras före allsidig utveckling i barnens fotbollsverksamhet. Uttagning till utvecklingslag sker ibland före 10 års ålder vilket går stick i stäv med Idrotten vills riktlinjer. Alla fotbollstränarna från storstadsregionen använder sig oftast av sin egen fotbollserfarenhet vid planering av barnidrottsverksamheten. Fotbolltränarnas egen erfarenhet kan innehålla Svenska fotbollsförbundets basutbildning och mångårig erfarenhet av eget spel. Man kan fundera över om Svenska Fotbollförbundets utbildningar och egen erfarenhet från träning och spel avspeglar de värderingar kring barnidrott som skrivs fram i Idrotten vill.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Ahlgren, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Broström, Daniela
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Kan jag verkligen simma?”: en jämförelse mellan skattad och faktiskt simförmåga bland elever i årskurs 62015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är undersöka simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11.

    1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga?

    2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation?

    3. Stämmer elevernas skattade simkunnighet överens med deras faktiska simkunnighet?

    Metod

    Studien undersökte både skattad och faktisk simförmåga därför användes två olika metoder, enkät och observation av simtest. Enkäten och observationen genomfördes vid ett och samma tillfälle och baserades på kunskapskravet för simning i Lgr11. Enkäten mätte elevens skattade simförmåga och simtest mätte elevens faktiska simförmåga. Jämförelsen mellan skattad och faktisk avklarad distans genomfördes med parat t-test och jämförelsen mellan skattad och faktisk simförmåga genomfördes med Chi2-test. Urvalet bestod av 102 elever i grundskolans årskurs 6 från två skolor i Stockholms län.

    Resultat

    Samtliga deltagare angav att de kan simma.

    89,6% av eleverna kan anses simkunniga utifrån skattning och 97% av eleverna kan ansessom simkunniga utifrån simtest.

    Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiskt avklarade distans.

    Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiska simförmåga, däremot fanns en tendens att eleverna underskattade sin simförmåga.

    Slutsats

    Slutsatserna är att undersökningens resultat för andelen simkunniga elever (97%) stämmer väl överens med resultatet från Skolverkets (2014) senaste rapport (95,4%) samt att eleverna tenderar att underskatta sin simförmåga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Ahlgren, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Broström, Daniela
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Simundervisning, på lika villkor?: En undersökning av hur lärare i Stockholms län bedriver sin simundervisning2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning:

    Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar:

    • Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet?
    • Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna?
    • Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen?

    Metod:

    För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi.

    Resultat:

    Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning. Gemensamt mål med all undervisning i simning är att eleverna ska nå kunskapskravet, ’’eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge’’ (Skolverket 2011, s. 58-61). En av faktorerna som styr hur simundervisningen bedrivs är just lärarnas mål med undervisningen, att eleverna ska nå kunskapskravet. Övriga faktorer som påverkar hur simundervisningen bedrivs är avstånd till simhall samt skolledningens inställning, vilken påverkar lärarens resurser såsom ekonomiskt upplägg, tillgång till personal och tid för undervisning. Resultatet visar även att faktorer som påverkar elevernas möjlighet att nå simkunnighetskravet är elevens fysiska förutsättningar (ex. motorik och kondition) och bakgrund (etnisk, religiös och kulturell).

    Slutsats:

    Utifrån studiens resultat är slutsatserna att kunskapskravet för simkunnighet i Lgr11 borde kompletteras till den nordiska definitionen av simkunnighet, “Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att åter ha tagit sig upp till ytan, kan simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg” (Svenska simförbundet 2014-08-21). Detta för att bidra till en mer likvärdig undervisning och bedömning. Undervisningen på skolor är situationsanpassad och målet med simundervisningen är att eleverna uppnår kunskapskravet. Den starkaste faktorn som påverkar simundervisningens upplägg är avståndet till simhall och den största faktor till att elever inte uppnår simkunnighet beror på elevens fysiska förutsättningar och bakgrund. Resultatet pekar mot att det snarare är ett områdes socioekonomiska situation än kommuninvånarnas ekonomiska förutsättningar som påverkar simkunnigheten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Ahlqvist, Caroline
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Jacobsson, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    "Jag bedömer vad jag ser": En kvalitativ studie om idrottslärares syn på bedömning och lärande i förhållande till elevers klädval2022Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares upplevda förmåga att bedöma elevers allsidiga rörelseförmåga i förhållande till deras klädval. Frågeställningarna var enligt följande: Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka deltagandet på lektionerna?; Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka lärandet? samt Hur uppfattar idrottslärare att elevers kläder kan påverka bedömningen av allsidig rörelseförmåga? 

     

    Metod 

    Metoden som användes var en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma högstadielärare spridda i Stockholmsområdet. Intervjuerna genomfördes enskilt och utgick från en framtagen intervjuguide, detta för att säkerställa att samtliga frågor täcktes in. Intervjuformen fungerade även som ett stöd så att samtalen kunde flöda fritt för att få ett så stort djup som möjligt. Intervjuerna analyserades och teman utkristalliserades för att slutligen besvara frågeställningarna.

     

    Resultat 

    Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att kläderna påverkar rörelseförmågan. Klädvalet var i större fokus än själva ombytet till lektionerna i Idrott och hälsa, och så länge läraren kunde se elevens fullständiga rörelseomfång kunde också rätt bedömning ges. Samtliga lärare framhävde också vikten av fingertoppskänsla, att känna till varje enskild elevs personliga inställning till sitt klädval och vad som ligger bakom valet. Lärarna var också eniga kring några av de mest framträdande orsakerna till varför de tror att elever inte byter om, såsom elevernas rädsla att gå ifrån sin identitet och kliva ur den roll som kläderna symboliserar, otrygghet i omklädningsrummet och ointresse för ett högt betyg i ämnet. Även vikten av lämpliga skor framhölls av lärarna där både rörelseförmågan men också säkerheten var av stor betydelse.  

     

    Slutsats 

    Krav på ombyte nämns inte läroplanen – lärare kan därför inte tvinga elever att byta om. Dock menade lärarna att bedömningen och elevernas egna lärande påverkas om de kommer med kläder som inte är aktivitetsadekvata. I ämnet ingår det att varje elev ska kunna planera och genomföra aktiviteter på ett hänsynsfullt och säkert sätt (Skolverket, 2022a). 

    Fulltekst (pdf)
    Jag bedömer vad jag ser
  • 14.
    Ahlström, Johan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Spring, Johanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    "Antingen är idrotten succé eller katastrof": En kvalitativ studie om idrottslärares utmaningar med elever med NPF-anpassningar2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Purpose and Research Questions: The purpose of the essay is to examine how well teachers in primary schools perceive that the education they have received has provided them with the prerequisites to meet students with neurodevelopmental disorders (NPF) in primary education.The study also aims to investigate the specific practices they employ and the professional development they have undertaken in connection to neurodevelopmental disorders. The research addresses three main questions:

    - What experiences and challenges do physical education and health teachers face when working with adaptations for students with neurodevelopmental disorders?

    - How do teachers perceive the education they have received in this area?

    - How do teachers experience their access to support and professional development opportunities?"

    Method: Employing a qualitative approach, the authors conducted interviews with five physicaleducation teachers, each with diverse professional backgrounds but sharing a common graduation from the Gymnastics and Sports University. Thematic content analysis was applied to process the gathered data.

    Results: The teachers' efforts in NPF adaptations are influenced by challenges such as ademanding environment and time constraints. Issues with facilities, scheduling, and maintenanceimpact students' engagement. Despite limited time, teachers stress the importance of allocating time for adaptations and express a desire for more planning time. Regarding teacher education, aunanimous perception emerges of in adequate knowledge about NPF diagnoses from the Gymnastics and Sports University, which predominantly focuses on physical disabilities. The availability of professional development and additional education varies based on the interest andsupport from school leadership. Networking and knowledge exchange with other schools and colleagues are seen as valuable in addressing challenges. In summary, teachers' experiences highlight the need for resources, time, and education to establish an inclusive learningenvironment for students with NPF diagnoses.

    Conclusion: Teachers encounter deficiencies in education related to Neurodevelopmental Disorders (NPF) and face challenges in accessing relevant professional development. Time constraints and financial barriers impact their knowledge acquisition. Insufficient support,particularly concerning time and adapted environments, hinders their ability to assist students with NPF. Enhancing relationship education, increasing accessibility to professional development, andactive support from schools can promote an inclusive learning environment for students with NPF diagnoses.

    Fulltekst (pdf)
    Antingen är idrotten succé eller katastrof - Ahlström och Spring
  • 15.
    Ahnström, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsoskolor kontra ”vanliga” skolor: skiljer sig undervisningen i ämnet idrott och hälsa?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim

    The purpose of this study is to investigate how schools who have a health concentration and schools who haven’t are teaching physical education and if possible compare these schools.

    This study is based on following questions: How do schools with a health concentration and schools who haven’t, in compulsory school, teach physical education and health. How do physical education teachers describe their teaching and how do the students describe it.

    Method

    My study is a qualitative study based on interviews with teachers and students from different schools. The interviews have been made on four different schools from all over the country. I have interviewed one physical education teacher and four students, two boys and two girls, from each school. The schools, participating in the study, are one health promoting school from the northern part of Sweden, one health school from Stockholm, one “ordinary” school from Stockholm and one “ordinary” school from the ambient parts of Stockholm.

    Results

    The physical education teaching doesn’t part between schools who have a health concentration and schools who haven’t. The pupils´ on every interviewed school consider that the teaching contain different activities. The most common activities according to the pupils´ are ballgames, gymnastics and strength. Most of the pupils interviewed have the opinion that physical education and health is fun. Both physical education teachers and the pupils think that the learning’s are connected with health. The teachers think that the pupils´ possibility to influence the teaching is much bigger than what the pupils think.

    Conclusions

    In the end I reached the conclusion that the teaching in physical education and health, didn’t contain any differences between the schools who had a health concentration and schools who hadn’t.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Aitalaakso, Karoliina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Pirttimäki, Meri-Tuuli
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ämnet idrott och hälsa och fysisk aktivitets akuta effekt på gymnasieelevernas kognition2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet i denna studie är att utforska om fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa har direkt positiv effekt på gymnasieelevernas korttidsminne samt arbetsminne.

    Forskningsfrågorna är följande:

    1. Har akut fysisk aktivitet på medelintensiv ansträngning en direkt positiv påverkan på korttidsminne samt arbetsminne hos gymnasieelever?
    2. Finns det könsskillnader på prestation i kognitiva testerna?

    Metod

    Urvalet var 84 deltagare (gymnasieelever) i åldrarna 15–20, varav 23 kvinnor och 61 män. Sju olika gymnasieklasser behövdes för att nå denna mängd av deltagare. Deltagarna delades in i två olika grupper. Grupp 1 genomförde kognitiva tester (TMT-A, TMT-B och fri återgivning) utan fysisk aktivitet först. En vecka efter tillfälle ett genomförde grupp 1 kognitiva tester efter fysisk aktivitet. Grupp 2 gjorde upplägget omvänt ordning. Dessa grupper bestämdes slumpmässigt.

    Resultat

    Vid TMT-A och fri återgivningstest framkom inga signifikanta skillnader om fysisk aktivitet genomförts innan eller inte. Den grupp som genomförde fysisk aktivitet vid tillfälle två presterade bättre på TMT-B test efter fysisk aktivitet medan den andra gruppen presterade bättre efter vila. I grupp 1 fanns det signifikanta skillnader mellan män och kvinnor. Män och kvinnor presterade bättre efter fysisk aktivitet jämfört med vila men hos kvinnor förbättringen var större.

    Slutsats

    Fysisk aktivitet hade ingen signifikant effekt på prestation i kognitiva tester av arbetsminne och korttidsminne. Fysisk aktivitet kan dock hjälpa gymnasieleverna att klara av kognitivt krävande uppgifter. Detta behöver undersökas mer i skolmiljö innan giltiga slutsatser dras.

     

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Ajger, Joakim
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrott och hälsa på ett yrkesförberedande gymnasium: En pilotstudie på Fredrik Bremers fordonsprogram årskurs 12008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Med denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka?

    Metod

    Undersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer. Jag har valt att använda mig av gruppintervjuer med en utformad intervjuguide. Jag agerade som frågeställare. Elever från fordonsprogrammet åk 1, (läsår 07/08) från tre klasser blev intervjuade. Det totala antal elever på fordonsprogrammet årskurs 1, är 48 stycken. Jag valde sedan ut och fördelade eleverna i 3 grupper med 4st i varje. Med stöd av intervjuguiden öppnade jag upp till en diskussion som inspelades med diktafon.

    Resultat

    Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en kort sammanfattning efter intervjuerna. I det avslutande diskussionskapitlet görs en större analys och reflektion.

    Man kan kort sammanfatta det eleverna säger med: att samtliga elever tycker ämnet är viktigt. Den största andelen av eleverna anser sig ha en bra hälsa.

    På frågan om vad de anser om ämnet nu på gymnasiet jämfört med på högstadiet så säger samtliga att det var bättre på högstadiet. Man ansåg att det fanns en bättre struktur, ett bättre ledarskap och en mer varierad undervisning. Eleverna förstår också vikten av ämnet inför kommande yrkesroll. Det säger att de förstått innebörden av ergonomin. Eleverna är mycket missnöjda med utfallet av undervisningen av både ergonomin och idrott/hälsa. De föreslår en rad förbättringar.

    Slutsats

    Det studien kommit fram till är att ämnet idag inte fungerar som eleverna önskar. Eleverna ser gärna en rad förändringar exempelvis, tydligare ledarskap, mer strukturerat upplägg, en större variation, ett större medinflytande i ämnet. Idrott och hälsa väcker mycket känslor. Insikten om hur viktig hälsan är visar eleverna stor kunskap om. Vid övergången till gymnasiet försvinner mycket av glädjen och motivationen.

    Gymnasieskolan har en viktig uppgift att ta hand om, utveckla och bejaka elevernas intresse för ämnet. Att så inte sker fullt ut på Fredrik Bremer gav mig en tankeställare på om hur vi som lärare mer måste ”lyssna in” vad eleverna anser. Viktiga variabler som kan förbättras anser jag vara elevinflytande, struktur, tydligt ledarskap, variation, anpassning av undervisningen till elevunderlaget.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Akdag, Gülsah
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Specialidrott eller inte?: Kan elever från riksidrottsgymnasiet i karate jämföra sig med svensk karate elit?2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inledning: Specialidrott har funnits i skolvärlden sedan 70-talet och har lett till att många ungdomar har kunnat kombinera skola och elitidrottssatsning vid sidan om varandra. Det har skapats RIG (riksidrottsgymnasier) och ämnet specialidrott har lagts till som en kurs på gymnasieskolan. Målet med RIG var att göra det möjligt för talangfulla ungdomar att kombinera elitidrott med gymnasiestudier då gymnasietiden anses vara en brytpunkt för när elitsatsningen börjar. Att gå på ett RIG innebär även att få träna väldigt mycket och tävla med många av de bästa i samma åldersgrupper. RIG-systemet har producerat många svenska elitidrottare i olika idrotter. Syfte och frågeställning: Syftet med arbetet var att jämföra elever från RIG-karate med landslagsutövare i karate och att se om RIG- utbildningen kan ha bidragit till att utveckla eleverna så att de kan mätas med landslagsutövare. Skiljer sig landslagaktiva och karategymnasiets elever i hopp, reaktion och explosivitet i förhållande till specifika hopptester? Skiljer sig landslagsaktiva och RIG- elever i träningsupplägg och målsättning? Hur utvecklar RIG- utbildningen eleverna till att komma till elitnivå? Metod: Hopptester som bl.a. optimal drop jumptest (DJ), countermovmenttest (CJM), squat jump (SJ) och stiffness jump genomfördes. Testpersonerna från elevgruppen bestod av tre kvinnor och nio män. Testpersonerna från landslaget bestod av fyra kvinnor och åtta män. Det gjordes även en enkätundersökning som syftade till att kartlägga de aktivas träningsupplägg och målsättning med sin träning. Resultat: På damernas testresultat fanns det signifikant skillnad på drop jump 40 cm testet och CJM testet. Herrarnas resultat visade på signifikanta skillnader på SJ med visuell reaktion i höjd och stiffness jump genomsnittlig kontakttid. Enligt enkätundersökningen skiljer det sig i ett halvt styrke- och konditionspass mellan landslagsaktiva och eleverna. Båda grupperna tränade matchträning och situationsträning, men enbart eleverna periodiserade sin träning i form av för-, under- och eftersäsong och tränade teknikträning. Eleverna hade även specifikare mål med träningen. Slutsats: Då utbildningen syftar till att eleverna ska kunna ta ansvar för sin träning och för varje årskurs träna mer elitinriktad och systematiskt för att nå eliten, kan kursplanen i specialidrott samt den kontinuerliga träningen ha lett till att eleverna utvecklas mot att nå elitnivå. Detta verkar ha varit bland de bidragande faktorerna till att det är få signifikanta skillnader mellan grupperna i förhållande till testerna samt enkätfrågorna. RIG- eleverna kan jämföra sig med nationell elit i förhållande till hopptester, träningsupplägg och målsättning. Eleverna har tydligare målsättning samt mer planerad träningsupplägg än landslagsutövarna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Akhras, Lina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Doxastaki, Marianna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Hur mår Stockholms gymnasieelever idag?: en undersökning om psykisk hälsa i skolan2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om sin egen psykiska hälsa. Studien syftar även till att undersöka elevers uppfattning och behov av undervisning om psykisk hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Studiens frågeställningar är följande: 1. Hur beskriver gymnasieelever sin egen psykiska hälsa? 2. Vad finns det för skillnader mellan flickor- respektive pojkars uppfattning vad gäller deras psykiska hälsa? 3. Hur stor andel av gymnasieelever anser att de är i behov av undervisning om psykisk hälsa? 4. Hur stor andel av gymnasieelever anser att undervisningen om psykisk hälsa i ämnet Idrott och hälsa är tillfredsställande och hälsofrämjande?

    Teori och metod: Studiens ansats är kvantitativ och metoden för datainsamlingen består av ett frågeformulär. Frågeformuläret behandlar gymnasieelevers psykiska hälsa i relation till Antonovskys KASAM-teori och aspekter som berör elevers uppfattning och behov av undervisning om psykisk hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. I studien deltog totalt 270 gymnasieelever. 

    Resultat: Gymnasieeleverna skattar sin egen psykiska hälsa som “medel”, varav pojkar skattar sin psykiska hälsa något högre än flickor. Majoriteten av gymnasieeleverna anser att de är i behov av undervisning om psykisk hälsa inom ämnet Idrott och hälsa. Mer än två tredjedelar av gymnasieeleverna anser att undervisning om psykisk hälsa är tillfredsställande och hälsofrämjande.

    Slutsatser: Undersökningens slutsatser är att gymnasieelevers uppfattning av sin egen psykiska hälsa lutar sig mer mot sämre- än mot bättre. Den medföljande konsekvensen av att flickor skattar sin psykiska hälsa som något sämre än pojkar indikerar att det krävs mer fokus på flickorna i skolan. Studien indikerar att dagens undervisning om psykisk hälsa bör förbättras. Vidare krävs insatser från kommunala och statliga verksamheter som i sin tur ger lärare möjlighet att utveckla sin undervisningsmetod i form av olika resurser. Undervisningen inom ämnet Idrott och hälsa ska syfta till att utveckla elevernas psykiska hälsa oberoende deras psykiska hälsostatus för att främja och bibehålla hälsa. Dessa faktorer bidrar slutligen till en bättre folkhälsa. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Akkanen, Anita
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sundström, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Effekter av en idrottspsykologisk utbildningsintervention för friidrottstränare: med fokus på tränares förhållningssätt och ungdomars motivation och upplevelse av tävlingsnervositet2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    Aim: Since there is a lack of research based educational interventions concerning the relationship between coaches and young athletes, the aim of this study was to implement and examine the effects of sport psychology intervention for coaches in a track and field club. The research questions were: What are the effects of an educational intervention for coaches, with focus on a motivational climate, on: A) the coaches´ coaching approach B) their athletes´ goal orientation and C) their athletes´ perceived competitive anxiety?

    Method: The coach education stretched over two months and consisted of four two-hour lessons with focus on motivational climate, goal orientation and sport anxiety. Six coaches (three females, three males), aged 38-52 (M=44.33 years, SD=4.84) and their 59 athletes (27 males and 32 females) aged 12-14 (M=13.10 years, SD=0.82), participated in the study. A control group of 35 athletes (10 males and 25 females), of the same age (M=13.46 years, SD=0.70) and with similar demographic data, was also recruited. Potential effects of the intervention on the coaches and athletes were captured by measuring key constructs twice (pre-/post-test). Measures included a study-specific motivational climate questionnaire for the coaches and two validated questionnaires for athletes: the Achievement Goal Scale for Youth Sports (AGSYS; Cumming, Smith, Smoll & Grossbard 2008) and Sport Anxiety Scale-2 (SAS-2; Smith, Smoll, Cumming & Grossbard 2006). Descriptive statistics, repeated ANOVA and repeated MANOVA were used to analyze the data.

    Results: The analyses showed that the participating coaches experienced positive behavioral changes among themselves regarding support of autonomy, belonging, competence, and encouragement to task orientation, five months after the intervention had taken place (F (1, 5) = 6.49, p < .051,  = .56). The analyses did not reveal any statistically significant changes concerning neither the athletes´ goal orientation nor sport anxiety over time or compared to the control group.

    Conclusions:The study indicates a continuous need for longitudinal research based sport psychology interventions, especially towards individual sports since they, in many ways, differ from team sports. Future studies ought to complement with qualitative measurements which can bring deeper understanding of how, when and why changes occur. Despite loss effects in the athletes, the coaches´ perceived behavioral changes in themselves indicate that educational interventions are worthwhile in the long run.

     

    Key words: coaches, competitive anxiety, motivation, motivational climate interventions, youth

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Al Djezani, William
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Baydono, Gabriel
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kan rörelse och dans utmana könsuppfattningar i idrott och hälsa-ämnet?: En kvalitativ undersökning om hur idrottslärare arbetar könsneutralt i momentet rörelse och dans2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur idrottslärare arbetar könsneutralt i rörelse och dans. Syftet är konkretiserat i tre frågeställningar:

    • Hur arbetar idrottslärare med att bryta könsnormerna i momentet rörelse och dans?
    • Hur upplever idrottslärarna elevernas synsätt om könsnormer inom momentet rörelse och dans?
    • Hur kan idrottslärarens utsagor förstås ur ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv?

    Metod

    För att uppnå syftet med undersökningen valdes en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. I denna studie har vi valt att intervjua fyra gymnasielärare i idrott och hälsa, i Stockholmsområdet. Utifrån idrottslärarnas svar formades tematiseringen. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie var feministisk poststrukturalism.

    Resultat

    Idrottslärares uppfattningar är att pojkar har en mer negativ inställning till dans i jämförelse med flickorna som har en positiv inställning. Resultaten visar att vissa diskurser om könsnormer dominerar idrottslärarnas sätt att förstå genus och dans och deras sätt att undervisa i dans inom ämnet idrott och hälsa. Resultatet visade även att som lärare behöver arbetssättet utgå från att alla elever är individer och inte skilja på att deras kön och inneha ett könsneutralt arbetssätt.

    Slutsats

    Slutsatsen som kan dras i denna studie är att intervjuade idrottslärarna arbetar med att eftersträva vad de uppfattar vara ett könsneutralt arbetssätt i momentet dans och rörelse. Studien visar att elever fortfarande är formade av samhället om vad de ska tycka och tänka om dans. Idrottslärarna menar att flickor är mer positivt inställda till dans i jämförelse med pojkar. Det framkommer diskurser om att dans fortfarande är ”tjejigt” vilket leder till att pojkar undviker dansundervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Alagic, Adis
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Bayat, Sara
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    ”Äsch, det är bara att rulla ut bollen!”: En kvalitativ studie om hur idrottslärare i år 7-9 motiverar sitt val av bollspel som moment2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i år 7-9 motiverar sitt val av bollspel som moment i relation till kursplanen, det centrala innehållet och kunskapskraven. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats.

    • På vilket sätt motiverar idrottslärare i år 7-9 bollspel i relation till kursplanen och det centrala innehållet i idrott och hälsa?
    • På vilket sätt motiverar idrottslärare i år 7-9 bollspel i relation till kunskapskraven i idrott och hälsa?

    Metod

    Studiens teoretiska utgångspunkt är den salutogena KASAM-modellen. En kvalitativ metod valdes för att få en djupare kunskap och förståelse för frågeställningen. Metoden som valts är semistrukturerade intervjuer där rapportförfattarna utgår från förutbestämda frågor men kan även ställa följdfrågor utifrån respondentens svar. Samtliga respondenter arbetar i år 7-9 i fyra olika kommunala grundskolor i en storstad i Sverige.

    Resultat

    Bollspel motiveras utifrån att elevernas samarbetsförmåga främjas och att roliga bollspelslektioner kan motivera elever till fysisk aktivitet. Genom att få utöva olika bollspel kan elever lära sig olika komplexa rörelser och få en grund i flera bollsporter. Elever bedöms i hur väl de deltar och hur väl de anpassar sina rörelser till olika aktiviteter. Utöver det bedöms elever i om de kan förebygga skador och beskriva risker som finns i bollspelet samt huruvida de kan sätta upp mål och planera sin träning.

    Slutsats

    Denna studie förstärker bilden av att bollspel är frekvent förekommande i idrottsundervisningen. Bollspel är ett bra sätt för eleverna att lära sig att kombinera olika kroppsdelar i de bollspelen som förekommer i undervisningen. Bollspel kan främja fysiska förmågor som kondition och styrka men även dansförmåga. Det framkommer dock att bollspelet kan inverka negativt på grund av tävlingsmomentet. Resultatet indikerar även att kursplanen är otydlig och lämnar utrymme för tolkningar vid bedömning.

    Fulltekst (pdf)
    ”Äsch, det är bara att rulla ut bollen!”: En kvalitativ studie om hur idrottslärare i år 7-9 motiverar sitt val av bollspel som moment
  • 23.
    Allström, Henrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Komplex rörelse med en god kvalité", vad är det?: En kvalitativ undersökning bland lärare i idrott och hälsa på gymnasiet.2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasielärare i idrott och hälsa går tillväga för att bedöma samt mäta elevernas förmåga att röra sig med en god kvalitet av komplex karaktär. Frågeställningarna som kommer att beröras är; Vad ansåg gymnasielärare på fyra skolor som undervisar i idrott och hälsa om uttrycket rörelsekvalité av komplex karaktär? Har lärarna några konkreta verktyg (tester, laborationer o.s.v.) för att mäta eller bedöma elevernas kunskaper gällande god rörelsekvalité av komplex karaktär?

    Hur resonerar de olika idrottslärarna kring progressionen från grundskolan till gymnasiet gällande goda rörelsekvalitér av en komplex karaktär?

    Metod

    Kvalitativ intervju med halvstrukturerade frågor användes som metod för denna undersökning. Sex idrottslärare ifrån Stockholmsregionen deltog i undersökningen och könsfördelningen var jämn. PCK fungerade som teoretisk referensram.

    Resultat

    Lärarna påstod att ju fler moment en rörelse innehåller desto mer komplex är den. Kvalitéer som teknik, taktik, kondition och lagsporter kopplades samman med komplexa rörelser. God rörelsekvalité var enligt lärarna synonymt med en bred rörelsebank.

    Hälften av lärarna mätte dessa rörelser i form av test.

    Ingen av lärarna hade någon speciell matris för att bedöma rörelser av god kvalité av komplex karaktär. Individanpassning, utveckling, intresse samt kunskapsbefästning var vanliga svar gällande kunskapsprogressionen.

    Slutsats

    Samtliga resonemang gällande komplexa rörelser med en god kvalité gick i linje med tidigare forskning. Hälften av lärarna hade inget konkret mätverktyg gällande dessa kvalitéer. Lärarna gick i linje med tidigare forskning vad gäller kunskapsprogressionen.

    Fulltekst (pdf)
    "Komplex rörelse med en god kvalité", vad är det? - En kvalitativ undersökning bland lärare i idrott och hälsa på gymnasiet
  • 24.
    Almqvist, Jonas
    et al.
    Uppsala universitet.
    Kronlid, David
    Uppsala universitet.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Öhman, Johan
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Öhman, Marie
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Östman, Leif
    Uppsala universitet.
    Pragmatiska studier av meningsskapande2008Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 17, nr 3, s. 11-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The overall aim of the article is to present a pragmatic approach for studies of meaning-making used in the articles of this issue. The approach, which is developed within the SMEDgroup (Studies of Meaning-making in Educational Discourses), mainly builds on the writings of John Dewey, Ludwig Wittgenstein and Michel Foucault. A common ambition for the researchers in SMED is to enable studies and discussions on questions concerning how meanings are made in people’s actions. Another ambition is to carry out these studies beyond assumptions of dualism, essentialism, causality and determinism. In this perspective learning and socialization are viewed in a communicative perspective. We argue in the article that our approach makes it possible, and important, to study meaning-making in action in different kinds of educational practices.

     

  • 25.
    Almqvist, Jonas
    et al.
    Uppsala universitet.
    Meckbach, Jane
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Öhman, Marie
    Örebro universitet.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet.
    How Wii Teach Physical Education and Health2016Inngår i: SAGE Open, E-ISSN 2158-2440, Vol. 6, nr 4, s. 1-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The use of educational computer games in physical education (PE) has become more popular in recent years and has attracted research interest. The aim of the article is to investigate how physical activities and images of the human body are offered by the game. The results show how the “teacher” constituted in the games is one who instructs and encourages the players to exercise and think about their bodies, but not a “teacher” who can help students to investigate, argue, or discuss images of health and the human body. We argue that the use of a wide range and variety of ways of teaching would make the teaching richer and offer a deeper understanding about the body and health.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Almqvist, Jonas
    et al.
    Uppsala universitet.
    Öhman, Marie
    Örebro universitet.
    Meckbach, Jane
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet.
    What do Wii teach in PE?2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In society, video- and computer games are often pointed out as risk factors in relation to physical inactivity, sedentary behaviour as well as increasing levels of obesity. At the same time, computers are an important source of knowledge where IT-competence and IT-experience provide pronounced advantages in society.

    In the middle of this paradox a new type of videogames is introduced, where body movement and physical activity constitute the central element. These games, so called exergames or active video games, are games where physical movement is involved in the game through the use of for example balance-boards, step-up boards and dance-pads. Exergames are now more and more put forward in several countries as interesting tools to use in physical education in order to stimulate young people to be physically active.

    In a recent review and synthesis of research on video games and health, Papastergiou (2009) strongly argues that videogames can offer ”potential benefits as educational tools for Health Education and Physical Education, and that those games may improve young people’s knowledge, skills, attitudes and behaviours in relation to health and physical exercise” (Papastergiou, 2009, p 603). However, Vander Schee and Boyles (2010) argue that exergames rather should be seen as a body pedagogy producing certain narrow meanings about health, and that the uncritical implementation of exergames in school is a problematic way to place commercial products in school. Consequently, there are differences in views regarding exergames in educational settings that are worth paying attention to in research about people’s learning about the body, physical activity and health.

    The aim of this paper is to investigate how images of the human body are expected to be learned when using exergames.

    The use of artifacts – physical objects made by humans – is a central part of human life. In fact, there are many activities that would not be possible to perform without the use of them. In schools, students learn to use paper and pencils, computers, vaulting-horses, footballs and so on. How and why artifacts are supposed to be used in educational settings is however not given beforehand (Cuban 1986). The use of artifacts mediates certain meanings about the view of learning and the goals and choices of content in education (Almqvist 2005, Quennerstedt et al in press).

    In this paper, we will use discourse analytical strategies in order to analyse how meanings about the body are expected to be learned when playing exergames. The discourse analytical strategies involve an interest in how processes of discourse constitute how we experience or relate to ourselves as well as our environment (Laclau & Mouffe 1985). Discourses constitute what is possible to say or do as partial and temporal fixations (Foucault 1980). These fixations are imbued with power, values and ideologies. As Evans and colleagues argue: “/…/ health beliefs, perceptions and definitions of illness are constructed, represented and reproduced through language that is culturally specific, ideologically laden and never value free” (Evans et al 2008 p 46).

    To investigate what these games offer we have explored the manuals, the content, the animations of the games as well as the instructions and comments offered during game play. The empirical material consists of exergames most commonly used in schools: Wii fit and Wii sports (sports active).

    In the discourse analysis we have explored what is taken for granted in the empirical material in relation to other possible ways to argue. In this way we can explore what is included and excluded in the games and what is possible to think and act in relation to statements concerning the body.

    The analysis shows how the logic of the game, its animations, instructions and feedback to the player, constitutes the ideal body as a physically active, well-balanced, slim and strong body. The use of the game, the balance board and the hand control, makes it possible to measure and register how the player follows this logic. The analysis also shows how the way the player is supposed to learn about the body is strongly influenced by behaviorism. In the paper we argue that this way of learning about the body is narrow and limited and that it is important to critically discuss the effects of the use of these games in schools.

    References

    Almqvist, Jonas (2005). Learning and artefacts. On the use of information technology in educational settings. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

    Cuban, Larry (1986). Teachers and machines. The classroom use of technology since 1920. New York: Teachers College Press.

    Evans, John, Rich Emma & Davies Bryan (2008). Education, disordered eating and obesity discourse: Fat fabrications. London: Routledge

    Foucault, Michel (1980). Power/knowledge.  Selected interviews & other writings 1972-1977. New York: Pantheon Books.

    Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal (1985). Hegemony and socialist strategy. Towards a radical democratic politics. London: Verso.

    Papastergiou, Marina (2009). Exploring the potential of computer and video games for health and physical education: A literature review. Computers & Education, 53(3), 603-622.

    Quennerstedt, Mikael, Almqvist, Jonas & Öhman, Marie (in press). Keep your eye on the ball. Investigating artifacts in physical education. Interchange.

    Vander Schee, Carolyn J. & Boyles, Deron (2010): ‘Exergaming,’ corporate interests and the crisis discourse of childhood obesity. Sport, Education and Society, 15(2), 169-185.

  • 27.
    Alvring, Simon
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jansson, Viktor
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Normkritisk undervisning hos lärare i Idrott och Hälsa: En kvalitativ studie om påverkansfaktorerna klass, kön och etnicitet2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka om och hur lärare i ämnet idrott och hälsa, utbildade vid GIH arbetar normkritiskt utifrån faktorerna klass, kön och etnicitet. Vidare har ett syfte varit att undersöka vilka pedagogiska verktyg som de har fått från GIH för att förbereda dem att arbeta med dessa faktorer.

    Frågeställningar:

    • Hur arbetar lärarna normkritiskt i sin undervisning utifrån klass, kön och etnicitet?
    • Hur har lärarutbildningen vid GIH förberett lärarna att arbeta normkritiskt med dessa faktorer?

    Metod

    Studien genomfördes med en kvalitativ utgångspunkt där djupintervjuer användes som metod. Urvalet bestod av fem idrottslärare som undervisar i gymnasieskolan. Samtliga respondenter har gått lärarprogrammet på GIH och arbetat maximalt tre år som idrottslärare. En intervjuguide utformades utifrån syftet och Lindströms modell av Pedagogical Content Knowledge (PCK). Vilken även användes vid analys av resultatet.

    Resultat

    Resultatet visar att de intervjuade lärarna till viss del arbetar normkritiskt när det gäller genus genom att ge utrymme för diskussion och genus-uppgifter. Resultatet visar även att lärarna i studien uppvisar pedagogiska ämneskunskaper när det gäller normer kring genus, något som saknas när det gäller normer kring klass och etnicitet. Vidare visar resultatet att alla respondenter fått en teoretisk utbildning från GIH när det gäller normer kring genus och en del praktiska kunskaper för tillämpning i undervisningen. När det kommer till teoretiska kunskaper gällande normer kring både klass och etnicitet delger alla respondenter att dessa kunskaper har ingått minimalt i undervisningen på GIH. De didaktiska kunskaperna kring samma normer menar alla intervjuade lärare att det saknades helt eller endast diskuterade vid ett fåtal tillfällen.

    Slutsats  

    Lärarna uppvisar liknande arbetssätt när det handlar om normkritisk pedagogik. Lärarna arbetar inte normkritiskt enligt Lindströms pedagogiska ämneskunskaps modell. Dock arbetar de normkritiskt till viss del då det handlar om genus, men detta arbete saknas när det kommer till faktorerna klass och etnicitet. Lärarna arbetar snarare aktivt med de normer och den värdegrund som styrdokumenten anger samt låter eleverna arbeta med genus på ett uppgiftsorienterat sätt. Att det ser ut på detta sätt kan kopplas till GIH:s lärarutbildning då den lägger fokus på genus medan de andra faktorerna hamnar i skymundan.

    Fulltekst (pdf)
    Normkritisk undervisning hos lärare i Idrott och Hälsa
  • 28.
    Amsköld, Christoffer
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Strömberg, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Otrygghet i omklädningsrummet: En undersökning om elevers erfarenheter av otrygghet i omklädningsrummet orsakad av mobilkameror2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av otrygghet i skolidrottens omklädningsrum orsakad av kränkande fotografering med mobilkameror. För attta reda på detta utgår vi ifrån frågeställningarna nedan.

    1. Hur många av eleverna har någon gång känt sig otrygga i omklädningsrummet?
    2. För hur många av eleverna har denna otrygghet orsakats av mobilkameror?
    3. Hur många av eleverna har blivit utsatta för kränkande fotografering i omklädningsrummet?
    4. Skiljer sig antalet otrygga tjejer respektive killar.

    Metod

    Vi genomförde en kvantitativ studie med hjälp av en enkätundersökning innehållande frågor kring elevers personliga upplevelser och erfarenheter från hela skolgången. Populationen var gymnasieelever i Sverige varav urvalet bestod av fyra klasser med sammanlagt 83 elever. Bearbetning av data från enkäterna genomfördes i statistikprogrammet SPSS. Resultaten analyserades utifrån socialpsykologisk teori och den feministiska objektifieringsteorin.

    Resultat

    Vår studie visar att mer än en tredjedel av eleverna känner en otrygghet i omklädningsrummet i samband med skolidrotten. Problemet är nästan dubbelt så stort hos tjejerna jämfört med killarna, resultaten visar däremot att skillnaden mellan könen inte är signifikant. Elevers kameratillgång i omklädningsrummet visar sig ha en bidragande orsak till otrygghet. En av eleverna från vår studie har även blivit utsatt för kränkande fotografering i skolidrottens omklädningsrum.

    Slutsats

    Genom den socialpsykologiska och den feministiska objektifieringsteorin kan vi förklara varför en tredjedel av eleverna känner otrygghet i omklädningsrummet. Med en syn på kroppen som ett objekt jämför de sig själva och andra utifrån samhällets normer. Detta gäller alla elever men framförallt tjejerna, där otryggheten är som störst.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Andersson, Bryan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Eriksson Viklund, Johan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Gymnasieelevers upplevelse av distansundervisning under Covid-19-pandemin i kursen Idrott och hälsa 1: En kvalitativ studie gjord på tre gymnasieskolor2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien är att ta reda på hur gymnasieelever i skolor inom Stockholms län upplever att undervisningen har förändrats av distansundervisning och hur det har påverkat deras lärande i Idrott och Hälsa 1. Vi fokuserar på en del av följande kunskapskrav: “Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan [...] ” (Skolverket, 2011). 

    • Vad är elevernas upplevelse av distansundervisningen sett till kunskapskravet? 
    • Har upplevelsen av inlärningen utav kunskapskravet under distansundervisningen varit positiv eller negativ enligt eleverna?
    • På vilket sätt anser eleverna att det förekommit positiva och negativa effekter på deras lärande sett till kunskapskravet med distansundervisning?

    Metod

    För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ ansats. Studiens undersökning består av semistrukturerade intervjuer som har genomförts på sex elever. Eleverna går på gymnasier inom Stockholms län och har haft kursen idrott och hälsa 1 på distans. Studiens teori utgår ifrån Piagets lekteori om scheman och jämvikt. 

    Resultat

    Samtliga elever hade en negativ upplevelse med distansundervisningen. Kopplat till kunskapskravet upplevde eleverna att den fysiska delen av ämnet var minimal och otillräcklig, när de jämför med den tidigare undervisningen som genomfördes på skolan.

    Slutsats

    Sammantaget upplevde att kursen idrott och hälsa var tråkig och svår med distansundervisning. Lektioners innehåll och upplägg upplevdes sämre än de lektioner som de hade på skolan. Eleverna upplevde att kunskapskravet berördes lite under distansundervisningen. Med teori med utgångspunkt från Piaget drog vi slutsatsen att på grund av den bristande kopplingen mellan fysisk aktivitet och undervisningen som bedrevs resulterades detta i en negativ effekt på elevernas lärande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Andersson, Carolin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Randberg, Pontus
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Religiösa dilemman inom idrott och hälsa: En kvalitativ studie om lärares erfarenheter av religiösa dilemman inom idrottsundervisning2021Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka erfarenheter idrottslärare på högstadiet har av att det uppstår dilemman kopplat till elevers religion i samband med idrottsundervisning samt hur de arbetar med och hanterar sådana dilemman. Studiens frågeställningar:

    • Vilka erfarenheter har lärare i ämnet idrott och hälsa av att elever begränsas från att delta i idrottsundervisningen på grund av deras religiösa tillhörighet?
    • Vilka lösningar använder lärare sig av för att ge alla elever samma möjlighet att uppnå målen i ämnet?

    Metod

    I denna studie användes en kvalitativ ansats där kvalitativa intervjuer gjordes med fem idrottslärare som har erfarenhet av att undervisa på högstadiet. Urvalet gjordes främst genom ett bekvämlighetsurval. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer vilket gör att de intervjuade lärarna kan ge utförliga svar och dela med sig av sina erfarenheter vilket kan ge en djupgående förståelse. Fyra av intervjuerna genomfördes på distans via videokonferensprogrammet Zoom medan en intervju skedde på den intervjuade lärarens arbetsplats.

    Resultat & Slutsatser

    Samtliga fem lärare som intervjuats har erfarenhet av att religion vid vissa tillfällen begränsat elever från att delta i idrottsundervisning. Samtliga lärare menar dock att det inte är vanligt utan endast sker vid några få enstaka moment eller tillfällen. Det är framför allt vid simundervisning som det kan bli problematiskt för vissa elever att delta på grund av deras religion och detta gäller främst muslimska flickor. Ett ytterligare moment där vissa religiösa elever ibland begränsas att delta är dans. Några av lärarna har även erfarenhet av att religion påverkar vissa muslimska elevers deltagande i idrottsundervisning när de fastar under ramadan. Lärarnas tillvägagångssätt för att lösa de religiösa dilemman som uppstår är oftast att ha en god kommunikation med de berörda eleverna och deras föräldrar vilket sedan kan mynna ut i att vissa anpassningar görs för dessa elever.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Andersson, Dan
    Högskolan i Borås.
    Viktigt ge barnen en rörlig livsstil2014Inngår i: Svenska dagbladet, nr 24 februari, s. 5-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    FYSISK AKTIVITET Trots nya kunskaper är vi i dag mer stillasittande än någonsin. Därför blir idrott och hälsa ett av skolans i särklass viktigaste ämnen och en av idrottslärarnas viktigaste uppgifter att inspirera till regelbunden fysisk aktivitet, skriver Dan Andersson.

  • 32. Andersson, Dan
    et al.
    Ekengren, Johan
    Tedman, Karl-Axel
    Tornberg, Rasmus
    Idrott och hälsa: Lärarhandledning2010Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 33. Andersson, Dan
    et al.
    Ekengren, Johan
    Tedman, Karl-Axel
    Tornberg, Rasmus
    Idrott och hälsa: Övningar2009Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 34. Andersson, Dan
    et al.
    Tedin, Per
    Idrott och hälsa: fakta2008Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 35.
    Andersson, David
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik.
    Ahl, Ludwig
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik.
    Fotbollsakademiers träning: En kvalitativ studie hur tränarna utvecklar spelare i åldrarna 14-19 år2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med den här studien är att undersöka hur pojkfotbollsakademier arbetar med att utveckla sina spelare i åldrarna 14-19 år, med fokus på hur tränarna planerar, vilka övningar de använder sig av och hur de arbetar med målsättning. Våra frågeställningar är följande:

    - Hur arbetar fotbollsakademier för att utveckla sina spelare i åldrarna 14-19 år?

    - Vilka former av övningar och träningsupplägg använder sig tränarna av och varför?

    Metod

    I studien används en kvalitativ metod för att samla in information och för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Tre akademitränare från olika akademiklubbar valde att delta. Studiens teoretiska utgångspunkt tas i det sociokulturella perspektivet på lärandet.

    Resultat

    Resultaten visar att periodisering under kortare tid inte används i träningen, då varje vecka är lika mycket värd. I veckocyklarna används däremot periodisering och en formtoppning sker till matchdag. Under övningarna används SSG (small sided games) väldigt ofta och andra former av övningar med aktiva motståndare. Målformuleringen sker både för lag och individuellt. Det sker tre individuella möten mellan varje spelare och tränaren, där de bland annat diskuterar hur spelaren ska utvecklas.

    Slutsats

    Slutsatsen är att det finns tydliga likheter och skillnader mellan hur olika fotbollsakademi-tränare planerar träningen och arbetar med den. Enligt akademitränarna är det viktigt med en utvecklingsplan och att spelarna ska vara utvilade på matchdagarna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Andersson, Eva
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Kallings, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Hultgren, Staffan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kraepelien Strid, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsopedagogprogrammet2014Inngår i: Från Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet till Gymnastik- och idrottshögskolan: en betraktelse av de senaste 25 åren som del av en 200-årig historia / [ed] Suzanne Lundvall, Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH , 2014, s. 108-116Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Andersson, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrottslärares syn på kamratbedömning inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim

    The aim of the study is to gain insight into how physical education teachers reflect on peerassessment in Physical Education (PE). The study was limited to investigate teachers’ conception of peer assessment. The study also examines whether teachers can describe anymethods of peer assessment that they use or have used in their teaching, and what strategic choices they talk about when they describe their methods.

    Method

    Qualitative interviews were used to collect data. The interviews can be referred to as in-depthinterviews with a particular focus on concepts. The interviews are semi-structured in nature as an interview guide was used. The study used a non-probability sample and participants were chosen based upon a subjective selection technique. Five PE teachers in Stockholm (Sweden) were interviewed and their statements were audio recorded. Their statements were transcribed to provide a valid basis for interpretation.

    Results

    The results show that the interviewed teachers associate peer assessment with feedback. Furthermore, it appears that four out of five teachers talk about methods of peer assessment. Some of the methods may serve as tools for formative peer assessment. Three out of the five teachers describe video recording when they talk about methods and two out of five teachers describe different kinds of rubric handouts. Four out of the five teachers’ response indicated that that they occupy a dualistic perspective on body and movement as they talk about peer assessment.

    Conclusions

    The study describes the diversity and complexity of the concept of peer assessment. It was possible to discern that the teachers who told that they actively use peer assessment have intended on key variables, which could be related to the diversity of peer assessment. It is clear from the teachers rubric handouts that they may have missed important variables whenthey designed their rubrics. The final conclusion is that it is important for teachers who intend to implement peer assessment to look in to the research available. This study recapitulates achecklist, a step-by-step guide and many important variables in the creation of rubric handouts.

    Fulltekst (pdf)
    KamratbedömningIDH
  • 38.
    Andersson, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Respekt i skolan: Elevers och idrottslärares syn på respekt och samarbete i grundskolans lägre åldrar2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete.

    Forskningsfrågor:

    Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt?

    Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?

    Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.

    Metod

    Vid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar.

    Resultat

    Resultatet visade att lärarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt. En av lärarna nämnde även att eleverna visade respekt då de tog hänsyn till lärarens roll och inte blev för personliga. Eleverna och lärarna hade en liknande uppfattning om samarbete, flera som jobbar eller gör något tillsammans och att någon inte gör allt. Eleverna framförde att ett respektfullt beteende kunde vara att inte handla destruktivt mot andra eller mot miljön, att hjälpa sina kompisar när de behövde och att lyssna på lärarna. Eleverna hade likväl olika resonemang om respekt om vilka beteenden som gav respekt.

    Slutsats

    I resultaten går det att urskilja att elevernas resonemang är lika på vissa punkter. Det finns även en hel del av elevernas resonemang som skiljer sig åt i kompexitet och skarpsynthet. Denna forskning visar att några elever var bättre än andra på att uttrycka sig. En av lärarna hade ett intressant resonemang kring vad detta kan innebära i verkligheten, de elever som var duktiga på att sätta ord kunde göra samma dumma grejer i alla fall. Det är alltså svårt att veta om elever och lärare verkligen agerar utifrån sina resonemangen. Det behövs troligtvis en mer djupgående forskning som tar hänsyn till kroppsliga uttryck för respekt för att få en holistisk bild av lärares och elevers förståelse av respekt och samarbete.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Andersson, Frida
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vångell, Fredrika
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vem är idrottslärarstudenten vid GIH?: en studie som jämför år 2008 med år 20112011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett sociologiskt synsätt undersöka skillnader och likheter mellan nyantagna idrottslärarstudenter vid GIH år 2008 och år 2011.

    • Vad har GIH-studenten för bakgrund?
    • Vilken idrottserfarenhet har GIH- studenten?
    • Vilka upplevda kunskaper och färdigheter i idrott och hälsa har GIH- studenten?
    • Vilken inställning till idrottsämnet och utbildningen har GIH-studenten?

     

    Metod: Den metod vi använde oss av var en kvantitativ metod där data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten besvarades av nyantagna studenter på lärarprogrammet på GIH år 2011 (100 studenter). Sedan tidigare fanns data insamlat med samma enkät för studenter som påbörjade utbildningen år 2008 (77 studenter). Svaren bearbetades i SPSS 19.0 och analyserades sedan utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, kapital och fält.

     

    Resultat: Våra resultat visade att de studenter som sökte sig till GIH år 2008 liksom år 2011 var individer med ett stort idrottsintresse. Det var fler som vuxit upp i Stockholmsregionen och fler med utländsk bakgrund som började år 2011. Det kunde också konstateras att intagningskraven var betydligt lägre år 2011 än år 2008 och att färre studenter hade tävlings- och ledarerfarenheter innan utbildningsstart. Vi kunde även se att spridningen var större inom studentgruppen år 2011 gällande kunskaper och färdigheter inom moment som kan relateras till ämnet idrott och hälsa. Att studenterna sökte sig till GIH var för att den ligger i Stockholm och för att skolan ansågs ha ett gott rykte. Dock verkade skolans rykte vara på nedåtgående då färre svarade att det goda ryktet gjorde att de sökt sig till GIH år 2011. Majoriteten av studenterna i de båda urvalsgrupperna ansåg att kunskaper och färdigheter i ämnet idrott och hälsa ska bedömas.

     

    Slutsats: Vi har kommit fram till att det är för tidigt att dra en slutsats om hur det ökade antalet platser på idrottslärarutbildningen vid GIH påverkat vilka studenter som söker sig hit. Det kommer därför vara intressant att se vidare undersökningar inom området. Tendenser som vi dock kunde se var att det var en mer homogen grupp år 2008 i alla avseenden. I båda studentgrupperna fanns bristande kunskaper vid utbildningens start i centrala områden som ingår i ämnet idrott och hälsa. Detta kommer ställa höga krav på utbildningen för att säkerställa en kunskapsmässig grundnivå hos studenterna vid avslutade studier.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Andersson, Joacim
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    A Transactional Understanding of Movement Learning2020Inngår i: Learning Movements: New Perspectives of Movement Education / [ed] Håkan Larsson, New York: Routledge , 2020, 1Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The chapter clarifies how a transactional approach, by providing a specific view of the relationship between bodies and environments, can inform movement learning analysis. By emphasising classical pragmatism’s central ideas of experience (radical empiricism) and learning (the process of inquiry) two transactional principles are identified and then discussed in relation to empirical research. Methodological challenges, such as how to deal with the individual and social as simultaneous and mutual, and how to handle learning as practical and embodied, are described through previous empirical research. In doing so, the chapter explains how movement have been explored in term of what stands fast for participants in movement, which gaps they experience when they move, and what it means to create relations between old and new experiences. Using concepts of stand fast, gap, and relation transactional informed empirical research has gained detailed descriptions of, for example, how pupils navigate spatial-temporal conditions through movement, establish and maintain habits, achieve stability in terms of cooperation, use aesthetic judgements to make sense of movement, accept or refrain from intergenerational touch and gain balance and manoeuvrability in dinghy sailing. Transactional models used in research can, furthermore, be used by practitioners in order to observe, understand and discuss ongoing movement learning in their own or others’ practices. For example, help learners to identify certain gaps, privilege specific standing fast moments and recognize when and which relations fulfil certain purposes. 

  • 41.
    Andersson, Kristian
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Rask, Mattias
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Samundervisning eller könssegregerad undervisning i ämnet idrott och hälsa?: En kvalitativ undersökning angående idrottslärares val av undervisningsform i ämnet idrott och hälsa.2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns någon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartäta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. Frågeställningar som söktes svar på var om kön, ålder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter påverkar huruvida lärare väljer att använda samundervisning eller könssegregerad undervisning.

    Metod

    Bakgrunden till uppsatsen är en litteraturstudie där sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera på att hitta svar på frågeställningarna för att sedan kunna jämföra dessa med vår egen studie.

    Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslärare på kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lärare från fyra invandrartäta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen. Intervjuerna har haft en låg standardisering och strukturering, detta för att få ut så mycket information som möjligt från intervjuobjekten.

    Resultat och slutsats

    Resultaten som framkommer i studien är att många av idrottslärarna på de invandrartäta skolorna är styrda av aktiviteten, där simundervisning är den mest framträdande. Att hitta tydliga skillnader i om kön och utbildning påverkar valet av undervisning är svårare. Däremot ser vi tecken på att äldre lärare i högre utsträckning använder sig av könssegregerad undervisning. 

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Andersson, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ger fysisk aktivitet bättre studieresultat?: En enkätundersökning om samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos elever i årskurs nio i en skola utanför Stockholm. I syfte att utföra detta användes följande frågeställning:

    ● Ger en ökad mängd fysisk aktivitet ett högre meritvärde hos elever i årskurs nio?

    Metod Studien är baserad på en enkätundersökning besvarad av 71 deltagare från tre klasser i årskurs nio på en skola utanför Stockholm. Enkäten innehåller frågor om elevens mängd av fysisk träning, fysisk aktivitet och stillasittande samt en fråga om elevens totala meritvärde från terminen innan. Eleverna fick själva uppskatta mängden tid de spenderade på de olika aktiviteterna. Elevernas meritvärden kontrollerades med skolans betygskatalog för att säkerställa att rätt meritvärde var angivet.

    Resultat Resultatet visade inget samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat i form av ökat meritvärde. Det kunde heller inte påvisas något samband mellan fysisk träning och studieresultat. Däremot upptäcktes ett medelstarkt samband mellan ett ökat stillasittande och ett ökat meritvärde.SlutsatsDenna undersökning har inte påvisat något samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos den undersökta populationen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Andersson, Maria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Holmberg, Jennifer
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Motorik i skolan: idrottslärares syn på motorisk träning för barn i åldrarna 9-12 år2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utsträckning organiserad motorisk träning bedrivs i skolan för elever i åldrarna 9-12 år. I detta syfte har ingått att ta reda på hur idrottslärare ser på motorisk träning i ämnet Idrott och hälsa för barn i åldrarna 9-12 år. Våra frågeställningar har varit följande:

    1. Är motoriken viktig när idrottslärarna planerar sina idrottslektioner?

    2. Förekommer individuellt anpassad undervisning för barn med motoriska brister?

    3. Vilka övningar använder idrottslärarna för att främja motoriken hos eleverna?

    4. Vad anser idrottslärarna är svårigheterna med motorisk träning?

    5. Anser sig idrottslärarna kompetenta att undervisa i motorisk träning?

    Metod

    Denna studie är en kvalitativ studie som är genomförd med intervjuer. Vi har intervjuat sju stycken idrottslärare i Nacka, Värmdö och Stockholm.

    Resultat

    Vi kunde konstatera att idrottslärarna till en början inte nämnde motoriken när de fritt fick svara på frågan om vad de tänkte på och vad de ville uppnå med sina lektioner. Men när de sedan vid ett senare tillfälle under intervjun fick givna svarsalternativ så värderades den motoriska utvecklingen hos eleverna väldigt högt. Av de tillfrågade idrottslärarna arbetade fyra av sju med individuellt anpassad undervisning. De flesta av idrottslärarna betonade att brist på resurser var den största orsaken till att man inte kunde bedriva individuellt anpassad undervisning. Alla idrottslärare var överens om att motorisk träning automatiskt är en del av nästan varje lektion. Men de flesta av lärarna hade inte en tanke på motorisk träning när de planerade lektionerna. Idrottslärarna ansåg att de stora elevgrupperna var ett hinder för att se varje elev och hinna med att hjälpa alla elever. Trots att idrottslärarna kunde se brister inom sin utbildning i motorisk träning ansåg majoriteten av de tillfrågade idrottslärarna ändå sig vara kompetenta för uppgiften.

    Slutsats

    I det stora hela ansåg idrottslärarna att den fysiska aktiviteten var en av de viktigaste ingående delarna på idrottslektionerna. Den motoriska träningen var också en del av nästan varje lektion. Trots detta angav ändå nästan alla idrottslärare spontant andra områden som viktigare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Anstrén, Ludwig
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nauclér, Victor
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Den nya timplanen för Idrott och hälsa: En studie om idrottslärares undervisning och arbetsbelastning2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare upplever att den nya timplanen som implementerades från hösten 2019 påverkar samt kan komma att påverka deras idrottsundervisning och arbetsbelastning.

    • På vilket sätt upplever idrottslärare i årskurs 7–9 att den nya timplanen påverkar deras idrottsundervisning?
    • På vilket sätt upplever idrottslärare i årskurs 7–9 att deras arbetsbelastning har förändrats sedan den nya timplanen infördes?
    • Hur tror idrottslärare i årskurs 7–9 att deras arbetssituation kommer att se ut när timplanen är fullt implementerad?

    Metod

    För genomförandet av studien valdes en kvalitativ metod. Halvstrukturerade intervjuer valdes som metod. Totalt intervjuades sju idrottslärare från tre olika skolor inom Stockholm stad, som alla arbetade med idrottsundervisning i årskurs 7–9. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Teorierna som användes var läroplans- och ramfaktorteori.

    Resultat

    Resultatet från intervjuerna visar att respondenternas möjlighet att förmedla innehållet i läroplanen har förbättrats med den utökade undervisningstiden. Respondenterna upplevde sin arbetsbelastning som oförändrad men upplever en ovisshet gällande hur deras arbetssituation i framtiden kommer att påverkas av idrottslokal, budget, slitage på utrustning och ytterligare anställningar.

    Slutsats

    Respondenternas helhetsbild av den nya timplanen är positiv och de ger uttryck för att de utökade undervisningstimmarna bidrar till att respondenterna enklare kan hjälpa eleverna att uppnå kunskapskraven. Den utökade undervisningstiden tillsammans med den oförändrande läroplanen synes ha bidragit till en ökad flexibilitet avseende tidsanvändningen. Trots detta finns en viss oro inför framtiden. Den nya timplanen innebär sannolikt mer slitage på utrustning och en viss trängsel i undervisningslokalerna samt lokalerna i anslutning till dessa. Tid, materialkostnader och lokaler har i studien presenterats som de viktigaste ramfaktorerna. Det framstår ännu som oklart hur skolorna framgångsrikt ska hantera de utökade undervisningstimmarna utifrån den enskilda skolans förutsättningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Antonsson, Sanna
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Jayawardana, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    "bli av med lite energi": En kvalitativ intervjustudie kring föräldrars föreställning om ämnet idrott och hälsa i årskurs 7.2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka föräldrars föreställningar kring ämnet idrott och hälsa iårskurs 7. Studiens frågeställningar är (1) Hur ser föräldrar på ämnet idrott och hälsa? (2) På vilket sätt yttrar sig föräldrar kring begreppen upplevelse, prestation och träning i förhållande till ämnet idrott och hälsa? (3) Vad tror föräldrar att deras barn lär sig i ämnet idrott ochhälsa?

    Metod

    Studien utgår från en kvalitativ metod som baseras på semistrukturerade intervjuer med sju föräldrar till barn i årskurs 7. Samtliga intervjuer genomfördes genom digitala mötesverktyget Zoom och alla intervjuer transkriberades därefter. Analysen gjordes enligt Braun och Clarkstematiska analys som identifierar ”mönster” i det empiriska materialet. Studiens teoretiska ramverk baserar sig på Engströms praktiker och logiker.

    Resultat

    Resultatet av studien visar att föräldrarna är eniga om att idrott och hälsa är ett viktigt ämne, men de vet inte vad som krävs för ett visst betyg. Tävling inom idrottsundervisningen upplevs som positiv, men respondenter är osäkra på om det finns belägg för att bli fysiskt starkare under idrottslektionerna. Det framkommer att det är viktigt att barnen har roligt och att vissa typer av aktiviteter dominerar i undervisningen. Föräldrarna betonar vikten av att rörelse och fysisk aktivitet bör prioriteras samt att hälsodelen och teoretiska delar inom ämnet kan komma sekundärt. Relationsbyggande är enligt respondenterna en viktig del för en fungerande och utvecklande undervisningsmiljö.

    Slutsats

    Det tycks finnas generella likheter kring föräldrars föreställningar till deras barns undervisning i idrott och hälsa, då respondenterna gärna refererar till egna upplevelser ocherfarenheter kring ämnet. Resultatet tyder även på att föräldrarna tror att det sker ett lärande hos barnen i respektive praktik i Engströms teoretiska ramverk.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Appelgren, Robert
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Olofsson, Nils
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Närhet till natur och friluftsliv: En kvantitativ studie om lärare i idrott och hälsas undervisning i friluftsliv2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka hur friluftsliv bedrivs samt hur närhet till natur och utemiljöer påverkar friluftsundervisningen i grund- och gymnasieskolan.

    ● Hur bedrivs friluftsliv i grund- och gymnasieskolan?

    ● Påverkar närhet till natur mängden friluftsaktiviteter som bedrivs?

    ● Påverkar närhet till natur hur stor del av den totala undervisningen i ämnet idrott och hälsa som består av friluftsliv?

    ● Påverkar närhet till natur hur stor del av undervisningen som är teoretiskt lagd?

    Metod

    I arbetet för att besvara de frågeställningar som framtagits användes ett kvantitativt förhållningssätt i form av en enkät. Programmet SPSS har använts för att statistiskt analysera insamlad data.

    Resultat

    Närhet till natur korrelerade positivt med den totala mängden friluftslivsundervisning och antal aktiviteter. Inga signifikanta korrelationer mellan närhet till natur och del teori hittades. Lärare i idrott och hälsa där arbetsplatsen hade natur tillgängligt med gångavstånd eller på skolgård under lektionstid hade både mer total mängd friluftsliv och fler aktiviteter än de som hade natur otillgängligt eller tillgängligt med bussavstånd på lektionstid.

    Slutsats

    Enligt studien har närhet till natur en påverkan på vilka friluftslivsaktiviteter som lärare i idrott och hälsa väljer att bedriva, antalet olika friluftslivsaktiviteter som bedrivs och hur stor del av den totala undervisningen i idrott och hälsa som består av friluftsliv. Lärare med närmare till natur bedriver en större mängd friluftslivsaktiviteter och totalt sett mer friluftsliv i undervisningen av idrott och hälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Arlestrand, Frida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. 1991.
    Vitt friluftsliv: En kvalitativ studie om undervisning i vitt friluftsliv på kommunala gymnasieskolor i Stockholms län2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av vitt friluftsliv i kommunala gymnasieskolor runt om i Stockholms län. Frågeställningarna är:  

    • Bedrivs undervisning i vitt friluftsliv på gymnasieskolor runt om i Stockholms län?
    • Hur bedrivs undervisningen i vitt friluftsliv?
    • Finns det några faktorer som påverkar utformningen av undervisning i vitt friluftsliv?

    Metod: Studiens datainsamling gjordes genom intervjuer. Urvalet bestod av åtta stycken idrott- och hälsalärare på gymnasieskolor runt om i Stockholms län. För att få en spridning av urvalet över hela området delades Stockholms län in i tre zoner: norra sidan, innerstad och södra sidan. Utifrån dessa zoner listades alla kommunala gymnasieskolor och ett slumpmässigt urval gjordes. Tre intervjuer vardera skedde på norra respektive södra sidan och två intervjuer tog plats i innerstaden. Resultatet har analyserats utifrån ramfaktorteorin.

    Resultat: Fem av åtta skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur undervisningen går till skiljer sig mellan skolorna. Vissa bedriver undervisning i säkerhet, längdskidor och långfärdskridskor under lektionstid, andra skolor använder sig av friluftsdagar för att undervisa inom detta och några skolor gör längre skidresor. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar utformningen av undervisningen. Exempel på dessa faktorer är tillgången till material, ekonomi, tid, elevers attityder och bakomliggande organisation.

    Slutsats: Det som framkommit i denna uppsats är att majoriteten av medverkande skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur den undervisningen går till varierar mellan de olika skolorna. Slutsatsen är att det går att bedriva undervisning inom vitt friluftsliv i Stockholms län men det finns ett antal faktorer som påverkar utformning och genomförandet av detta. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Arnegård, Johan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur. Stockholms universitet, Institutionen för samhälle, kultur och lärande (SKL).
    Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola2006Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The physicality of sports and outdoor life offers great opportunities for intensive experiences – participants ”feel” the happening in their bodies. As well as looking upon physical activity mainly as something instrumental, as for example in competitive sports and exercise culture, other aspects can also be central, for instance the pure joy of movement. The existential or expressive side of physical activity is examined in this doctoral thesis.

    In order to study such experiential quality more thoroughly, the author’s attention turns to adventure sports participants, as they appear to have a capacity for becoming highly involved and seeking very intense experiences. Who is involved in adventure sports? Why are they engaged in a sport that demands such great hardships and risk-taking? What do they get out of it? The overall objective of the thesis is to shed light on adventure sports as a practice and to discuss the educational significance of flow and other experiential qualities in adventure sports and in schools.

    The analyses are based on three empirical sub-studies. The first began with a questionnaire that 161 adventure sports participants responded to. This was followed by an interview study of eleven men and three women, all of whom had extensive experience in adventure sports. The categories of sport were evenly divided between climbing, off-piste skiing and hang gliding.

    In the second sub-study a detailed investigation of climbing was carried out. A notable sportification has brought about a very clear and interesting change in parts of this activity. Six traditional/adventure climbers and six sport climbers were interviewed, of which half were men and half women. All the climbers were experienced and very much involved in their sport.

    The aim of the third sub-study was to seek an answer as to whether pupils have experiences in their daily school life that are similar to those of adventure sports participants. An ESM (Experience Sampling Method) investigation was carried out with 60 pupils in compulsory school year nine (corresponding to UK schools’ year eleven) from four different schools. The pupils’ parents answered a special parent questionnaire including questions about academic and professional backgrounds, living conditions, habits, interests, attitudes and leisure time activities.

    The results were analysed taking into consideration the phenomenological perspective and structuralistic or more correctly expressed the cultural sociological perspective. Mihály Csikszentmihályi’s theoretical argument on optimal experiences, which in turn is based on the flow concept, constitutes the phenomenological foundation. Pierre Bourdieu’s concept apparatus and theories were used to closely examine the participants’ backgrounds, life histories and current living situations.

    The study shows that a preference for adventure sports is clearly linked to the participants’ backgrounds and earlier life experiences. A behavioural pattern is incorporated and developed into an embodied capacity to master a practice, a result of a long learning process. Participants were clearly concordant in these respects. Participants emphasise the abundant opportunities for intensive experiences that arise from adventure sports. It is a matter of something multidimentional: the active body, outdoor life in natural surroundings, exacting and clear goals, total focus, and about exercising control. This approach presents a model for identification of content qualities, which together create the dynamics that form the meaningful rewards that result from participation in adventure sports. The dimensions include flow experiences, but also go beyond them.

    The deep sense of presence, the physical involvement, the fact that they can choose the path and increase the degree of difficulty themselves – and simultaneously counter this new challenge with increased capacity so that they are engaged at the ”right level” – also provide favourable conditions for a stimulating and successful learning experience.

    The observation was made that it was primarily in the practical and aesthetic subjects that school pupils had the same deep feeling of presence together with a meaningful and pleasurable holistic experience as the adventure sports participants had. Here they were actively involved with their hands or with their whole bodies, and they could make their own choices and be in control of the activity, which for most pupils led to a strong feeling of satisfaction.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Askling, Jimmy
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vogdani, Jasmin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    “[...]en lite mer djupare relation till andra och kanske liksom även till sig själv”: En studie av att arbeta med existentiell hälsa inom skolämnet idrott och hälsa2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien har varit att undersöka vilket behov och på vilket sätt elever upplever att existentiell hälsoundervisning i idrott och hälsa kan påverka deras upplevelser av empowerment.

    Frågeställningarna som uppsatsen besvarat är: 1. På vilket sätt upplever elever att existentiell hälsoundervisning påverkar deras empowerment? och 2. Finns behovet hos elever, och vilka är deras upplevelser av, att arbeta med existentiell hälsa i skolan?

    Metod

    Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med en intervention och fokusgruppsintervjuer. Interventionen, som bestod av ett lektionstillfälle som berörde existentiell hälsa, låg till grund för studien och bestod av ett lektionsupplägg där vi arbetade med samtalskort. Fokusgruppsintervjuerna skedde före och efter interventionen med tre elever från tre klasser i årskurs 9 på en skola i en närförort till Stockholm. I studien gjorde vi ett bekvämlighetsurval men vi utgick även från ett homogent urval där etnicitet var en viktig aspekt. Det senare urvalet gjordes då etniska svenska ungdomar anses befinna sig i en socialgruppskategori med en icke-fungerande existentiell hälsa.  Vi valde empowerment som vår teoretiska utgångspunkt för att betona individens subjektiva känsla av makt i förhållande till sin egen hälsa, i det här fallet definierat som existentiell hälsa

    Resultat

    Resultatet visar delvis att det inte går att dra några generella likhetstecken mellan arbete med existentiell hälsa och elevernas upplevda empowerment. Elever som upplevde sig ha en fungerande existentiell hälsa upplevdes dock ha en starkare empowerment. Behovet hos eleverna handlade primärt om att bli bekräftad av andra jämnåriga och att inte vara ensam om sina tankar och sin oro. Upplevelserna var splittrade, vissa upplevde det som “bra” och “intressant”, andra att det var något de sällan hade gjort medan andra genom konfirmationen hade arbetat väldigt mycket med den här sortens frågor.

    Slutsats

    Utifrån vår kategorisering av empowerment kan vi säga att självtillit var till viss del påverkningsbar genom att arbeta med existentiell hälsa, framförallt genom att få diskutera och lära av varandras erfarenheter. Vi kunde se ett behov av att vilja arbeta mer med existentiell hälsa i skolan. Eleverna upplevde arbetet som meningsfullt och givande. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Askman, Sebastian
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindberg, Sofie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att arbeta med kroppsideal i idrott och hälsa - vad innebär det?: En kvalitativ studie om hur lärare på gymnasiet arbetar med kroppsideal2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring att arbeta med kroppsideal i undervisningen. Studien är av kvalitativ art och har en läroplansteoretisk utgångspunkt.

    - Hur arbetar lärare med kroppsideal i ämnet idrott och hälsa?

    - Vilka utmaningar anser lärarna att det finns med undervisning i kroppsideal?

    Metod

    Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes på gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa på skolor i Stockholms län. Intervjuerna analyserad genom teoriledd tematisk analys.

    Resultat

    Intervjuerna påvisade att undervisningen om kroppsideal i stor utsträckning präglades av diskussioner i minder eller större grupper och att eleverna examineras genom antingen muntliga diskussioner eller skriftliga reflektionsuppgifter. De största utmaningarna för lärarna vid undervisningen var att ämnet kan var känsligt att prata om samt att det är svårt att veta exakt vad som skall läras ut gällande kroppsideal eftersom begreppet kroppsideal är svårdefinierat för lärarna.

    Slutsats

    Lektionerna präglas av diskussioner och det kan vara svårt att veta vad undervisningen skall innehålla.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 1060
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf