Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 121
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlén, Julia
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Åhman, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Livet är ditt!: en studie om livskvalitet och motiverande samtal2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka om en kortare period av motiverande samtal (MI) kunde påverka livskvaliteten positivt hos en arbetande population. De tre frågeställningarna var: Kan en kort period av MI förändra livskvaliteten positivt? Vilka eventuella effekter har en kortare period av MI på livskvaliteten? Finns det några skillnader i eventuell förändring av livskvalitet mellan kön, ålder samt utbildningsnivå?

    Metod

    Studien bestod av två MI-samtal med tre veckors mellanrum, samt en enkätundersökning som genomfördes före och efter samtalsperioden. Ett företag kontaktades och deltagarna rekryterades genom information på företagets intranät. 25 anmälda bildade MI-gruppen och därefter efterfrågades kontrollgruppsdeltagare via mail, 23 anställda bildade kontrollgruppen. Företaget hade sedan många år tillbaka haft ett nära samarbete med företagshälsovården. En redan framtagen livskvalitetsenkät, SF-36, användes tillsammans med en egen kompletterande enkät om kön, ålder och utbildning. Enkätsvaren kodades om och analyserades enligt manualen för SF-36. Därefter utfördes statistiska tester för att få fram eventuella skillnader inom och mellan grupperna. Det totala bortfallet blev fyra personer från kontrollgruppen, resultatet beräknades utifrån 19 deltagare i kontrollgruppen och 25 deltagare från MI-gruppen.

    Resultat

    Resultaten visade att en kortare period av MI inte kunde förändra livskvaliteten och att det inte heller fanns någon signifikant skillnad i livskvalitet mellan grupperna. Vi tror att det bland annat kan bero på det tidigare hälsoarbetet på företaget. Däremot kunde en signifikant förbättring av den mentala hälsan inom MI-gruppen konstateras som en effekt. Det fanns inga skillnader i förändring av livskvalitet mellan kön, ålder och utbildningsnivå.

    Slutsats

    Slutsatsen blev att signifikanta resultat på livskvaliteten inte går att uppnå på så kort tidsperiod som studien avsåg. Utifrån de givna tidsramarna var studiens modell hanterbar och kunde ändå uppvisa resultat i form av en förbättring av mental hälsa hos MI-gruppen.

  • 2.
    Akkanen, Anita
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sundström, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Effekter av en idrottspsykologisk utbildningsintervention för friidrottstränare: med fokus på tränares förhållningssätt och ungdomars motivation och upplevelse av tävlingsnervositet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte: Då det saknas forskningsbaserade utbildningsinterventioner som rör relationen mellan tränare och unga idrottare avsåg denna studie att genomföra och utvärdera en idrottspsykologisk intervention för tränare i en friidrottsförening. Frågeställningarna var: Vilka effekter får en utbildningsintervention för tränare, med fokus på ett motivationsfrämjande klimat, på: A) tränarnas förhållningssätt B) adepternas målorientering och C) adepternas upplevelse av tävlingsnervositet?

    Metod: Tränarutbildningen löpte över två månader och bestod av fyra tillfällen á två timmar med fokus på ett motivationsfrämjande klimat, målorientering och tävlingsnervositet. Urvalet bestod av en interventionsgrupp med sex tränare (tre kvinnor, tre män) i åldern 38-52 (M=44.33 år, SD=4.84) och deras 59 adepter (27 pojkar, 32 flickor) i åldrarna 12-14 (M=13.10 år, SD=0.82) samt en kontrollgrupp bestående av 35 adepter (10 pojkar, 25 flickor) med liknande demografiska data och åldersspann (M=13.46 år, SD=0.70). Interventionens effekter på de deltagande tränarna och deras adepter mättes kvantitativt vid två tillfällen (för- och eftermätning) med hjälp av ett motivationsorienterat frågeformulär skapat specifikt för studien för tränare och två validerade frågeformulär för idrottare: Achievement Goal Scale for Youth Sports (AGSYS; Cumming, Smith, Smoll & Grossbard 2008) och Sport Anxiety Scale-2 (SAS-2; Smith, Smoll, Cumming & Grossbard 2006). Beskrivande statistik, upprepad ANOVA och upprepad MANOVA användes för analyser av data.

    Resultat: Analyserna visade att de deltagande tränarna upplevde positiva beteendeförändringar hos sig själva avseende stödjande av autonomi, tillhörighet och kompetens samt uppmuntran till uppgiftsorientering fem månader efter utbildningen (F (1, 5) = 6.49, p < .051,  = .56). Analyserna visade ingen signifikant förändring gällande varken idrottarnas målorientering eller tävlingsnervositet över tid, eller i jämförelse med kontrollgruppen.

    Slutsats: Studien pekar på ett fortsatt behov av longitudinella forskningsförankrade idrottspsykologiska utbildningsinterventioner, i synnerhet riktade mot individuell idrott då den, i flera avseenden, skiljer sig från lagidrott. Studier i framtiden bör kompletteras med kvalitativa mätinstrument som kan bringa fördjupad förståelse för hur, när och varför förändringar sker. Trots uteblivna effekter hos idrottarna indikerar tränarnas upplevda beteendeförändringar hos sig själva att utbildningsinterventioner lönar sig på sikt. 

     

    Nyckelord: coaches, competitive anxiety, motivation, motivational climate interventions, youth

  • 3.
    Aujla, I. J.
    et al.
    University of Bedfordshire.
    Nordin-Bates, Sanna M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Redding, E.
    Trinity Laban Conservatoire of Music and Dance.
    Jobbins, V.
    Trinity Laban Conservatoire of Music and Dance.
    Developing talent among young dancers: Findings from the UK Centres for Advanced Training2014Ingår i: Theatre, dance and performance training, ISSN 1944-3927, Vol. 5, nr 1, s. 15-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The identification and development of talent is a key concern for many dance educators, yet little research has been conducted in the area. In order to understand better how to optimise dance talent development among young people, systematic and rigorous research is needed. This paper summarises and discusses the key findings of a ground-breaking longitudinal interdisciplinary research project into dance talent development. Over two years, almost 800 young dancers enrolled at one of the eight nationwide Centres for Advanced Training (CATs) participated in the project. Physical factors, psychological characteristics, and injury data were collected quantitatively while the students' thoughts and perspectives on commitment, creativity and cultural variables were captured using qualitative methods. The largest study of its kind, the project yielded a wide range of findings with a number of practical implications. The main focus of this paper is on how the project findings apply to important pedagogic topics such as audition criteria, passion and commitment, and teaching behaviour. The area of talent identification and development is complex, yet this research has begun to shed new light on the notion of talent and has provided novel insights to support its development.

  • 4. Aujla, Imogen J
    et al.
    Nordin-Bates, Sanna M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Redding, Emma
    Commitment, adherence and dropout among young talented dancers: Findings from the UK Centres for Advanced Training2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 5. Aujla, Imogen Jane
    et al.
    Nordin-Bates, Sanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Redding, Emma
    A qualitative investigation of commitment to dance: findings from the UK Centres for Advanced Training.2014Ingår i: Research in Dance Education, ISSN 1464-7893, E-ISSN 1470-1111, Vol. 15, nr 2, s. 138-160Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Commitment to an activity forms an essential part of the talent development process, yet little is known about the reasons why young people commit to dance training. The aim of this study was to investigate the factors that affect young dancers’ commitment to a selective dance talent scheme. Semi-structured interviews were conducted with 19 committed dancers and transcripts were content analysed. Enjoyment was the most important factor relating to commitment, and stemmed from several sources such as self-expression, movement sensations and feelings associated with performing. Relationships with dance peers and teachers, parental support and the opportunities available on the scheme also enhanced commitment. While some potential barriers to participation were identified, such as concerns about injury, these seemed insufficient to affect the participants’ commitment. The results of the study may help educators to develop young dancers’ talents optimally by enhancing their commitment to training. [ABSTRACT FROM PUBLISHER]

  • 6. Aujla, Imogen
    et al.
    Nordin-Bates, Sanna M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Redding, Emma
    Perceptions of teacher behaviour predict students’ passion for dance.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7. Aujla, Imogen
    et al.
    Redding, Emma
    Nordin-Bates, Sanna M
    Successful talent development environments in dance: Findings from the UK Centres for Advanced Training2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Baltzell, Amy
    et al.
    USA.
    Röthlin, Philipp
    Swiss Federal Institute of Sport, Magglingen, Schweiz.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Self-compassion in sport for courage and performance2020Ingår i: Mindfulness and Acceptance in Sport: How to Help Athletes Perform and Thrive under Pressure / [ed] Kristoffer Hendriksen, Jakob Hansen and Carsten Hvid Larsen, Routledge, 2020, s. 178-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9. Beck, Sarah
    et al.
    De'Ath, Stephanie
    Aujla, Imogen
    Nordin-Bates, Sanna M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Redding, Emma
    Injury tracking in pre-vocational dancers.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Bentzen, Marte
    et al.
    Norwegian School of Sport Sciences, Norway .
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Exhaustion and cynicism needs to be targeted differently: a study among Paralympic coaches2016Ingår i: Proceedings from the 31th Annual Conference of the Association for the Applied Sport Psychology, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 11. Bentzen, Marte
    et al.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Hållbart ledarskap ur ett tränar- och coachperspektiv2016Ingår i: Utveckla ledarskapet: fakta, inspiration och reflektioner, Stockholm: SISU Idrottsböcker , 2016, s. 196-263Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med kapitlet är att presentera och diskutera teoretiska och praktiska frågor på ett sätt som främjar ett långlivat och hälsosamt ledarskap med fokus på tävlingsidrotten. Författarna utgår från det förenklade antagandet att «en coach som mår bra» sannolikt är mer framgångsrik och långlivad i jämförelse med en coach som mår dåligt. 

  • 12.
    Bergsten, Urban
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Seger, Jan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "Team building" är inte alltid Team building2007Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, nr 2, s. 74-79Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Blom, Victoria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Bodin, Lennart
    Bergström, Gunnar
    Svedberg, Pia
    Applying the demand-control-support model on burnout in managers and non-managers.2016Ingår i: International Journal of Workplace Health Management, ISSN 1753-8351, E-ISSN 1753-836X, Vol. 9, nr 1, s. 110-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to study the demand-control-support (DCS) model on burnout in male and female managers and non-managers, taking into account genetic and shared family environmental factors, contributing to the understanding of mechanisms of how and when work stress is related to burnout. Design/methodology/approach – A total of 5,510 individuals in complete same-sex twin pairs from the Swedish Twin Registry were included in the analyses. Co-twin control analyses were performed using linear mixed modeling, comparing between-pairs and within-pair effects, stratified by zygosity and sex. Findings – Managers scored higher on demands and control in their work than non-managers, and female managers seem to be particularly at risk for burnout facing more demands which are not reduced by a higher control as in their male counterparts. Co-twin analyses showed that associations between control and burnout as well as between demands and burnout seem to be affected by shared family environmental factors in male non-managers but not in male managers in which instead the associations between social support and burnout seem to be influenced by shared family environment. Practical implications – Taken together, the study offers knowledge that shared environment as well as sex and managerial status are important factors to consider in how DCS is associated to exhaustion. Originality/value – Using twin data with possibilities to control for genetics, shared environment, sex and age, this study offers unique insight into the DCS research, which focusses primarily on the workplace environment rather than individual factors.

  • 14.
    Carlsson, Andreas
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Låg kunskap om trötthet ger tröttare idrottare2013Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 22, nr 1, s. 28-32Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En intervjustudie med idrottare och deras tränare visar på likheter, men också en del intressanta skillnader i sättet att se på trötthetsbegreppet. Artikeln diskuterar vad det kan bero på och ger förslag på hur tränare kan bli bättre på att läsa av sina utövares trötthet.

  • 15.
    Clements, Lucie
    et al.
    Trinity Laban Conservatoire of Music & Dance.
    Nordin-Bates, Sanna M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Chappell, Kerry
    University of Exeter.
    Watson, Debbie
    Redding, Emma
    Trinity Laban Conservatoire of Music & Dance.
    May, Jon
    University of Plymouth.
    The development and validation of a dance-specific creativity questionnaire.: 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Cohen, Rhonda
    et al.
    London Sport Institute.
    Nordin, Sanna M
    Trinity Laban Conservatoire of Music and Dance.
    Abrahamson, Earle
    London Sport Institute.
    Psychology and Sports Rehabilitation2010Ingår i: Sports Rehabilitation and Injury Prevention / [ed] E. Abrahamson & P. Comfort, John Wiley & Sons, 2010, s. 275-296Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Cumming, Jennifer
    et al.
    School of Sport and Exercise Sciences, University of Birmingham.
    Nordin, Sanna M
    London Sport Institute.
    Horton, R
    Reynolds, S
    Examining the direction of imagery and self-talk on dart-throwing performance and self efficacy2006Ingår i: The Sport psychologist, ISSN 0888-4781, E-ISSN 1543-2793, Vol. 20, s. 257-274Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The study investigated the impact of varying combinations of facilitative and debilitative imagery and self-talk (ST) on self-efficacy and performance of a dart-throwing task. Participants (N = 95) were allocated to 1 of 5 groups: (a) facilitative imagery/facilitative ST, (b) facilitative imagery/debilitative ST, (c) debilitative imagery/facilitative ST, (d) debilitative imagery/debilitative ST, or (e) control. Mixed-design ANOVAs revealed that performance, but not self-efficacy, changed over time as a function of the assigned experimental condition. Participants in the debilitative imagery/debilitative ST condition worsened their performance, and participants in the facilitative imagery/facilitative ST condition achieved better scores. These findings demonstrate that a combination of facilitative imagery and ST can enhance performance whereas debilitative imagery and ST can hamper it.

  • 18. Davis, P.
    et al.
    Gustafsson, H.
    Skoog, T.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Haberl, P.
    Mindfulness and the Relation with Stress, Affect and Burnout in Elite Junior Athletes2014Ingår i: Proceedings from The 19th annual congress of the European College of Sport Science (ECSS 2014): Sport Science around the Canals, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 19. De'Ath, Stephanie
    et al.
    Quin, Edel
    Redding, Emma
    Nordin-Bates, Sanna M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Aujla, Imogen
    An inquiry into the correlation between knee injuries and hypermobility.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 20.
    Fahlström, Per Göran
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Glemme, Mats
    Linnéuniversitetet.
    Hageskog, Carl-Axel
    Linnéuniversitetet.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Linnér, Susanne
    Linnéuniversitetet.
    Friidrottens elitcoacher om sin egen kompetens2013Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 22, nr 2, s. 27-31Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Framgångar före och under ett VM ställer stora och olika krav på coachernas kompetens. Behovet av en kontinuerlig kompetensutveckling är stort, men enligt coacherna själva är det inget som sker systematiskt. Det är den egna drivkraften som styr utvecklingen.

  • 21.
    Forsén Mantilla, Emma
    et al.
    Karolinska institutet.
    Birgegård, Andreas
    Karolinska institutet.
    Clinton, David
    Karolinska institutet.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Palmberg, Karolina
    Föreningen Tjejzonen.
    Selenius, Sofia
    I Care, Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk & Fri.
    Tvångsmässig träning måste tas på allvar2018Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 115, artikel-id E7T1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22. Gustafsson, Linnea
    et al.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Källor till stress och medvetenhet om återhämtningsbehov hos elitorienterare: En kvalitativ studie2014Ingår i: Årsbok: Svensk idrottspsykologisk förening (SIPF), 2013, Vol. 11, s. 34-59Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 23. Hageskog, CA
    et al.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Linnér, S.
    Fahlström, PG
    Glemme, M
    Coach competences do make a difference at big events2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Hageskog, Carl-Axel
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Fahlström, Per Göran
    Linnéuniversitetet.
    Glemme, Mats
    Linnéuniversitetet.
    Linnér, Susanne
    Linnéuniversitetet.
    Konsten att coacha bäst när det gäller som mest2013Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 22, nr 3, s. 44-47Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vilka kompetenser behöver en elitcoach ha för att lyckas i ett mästerskap?

    Svenska friidrottscoacher lyfter till exempel fram erfarenhet, planeringsförmåga,  stresstålighet, kommunikationsförmåga och kunskaper om formtoppning. Allt ryms inom det forskare kallar för professionell, interpersonell och intrapersonell kunskap.

  • 25.
    Hallgren, Mats
    et al.
    Karolinska institutet.
    Skott, Maria
    Karolinska institutet.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Firth, Joseph
    Western Sydney University, Australia.
    Schembri, Adrian
    Cogstate Pty Ltd, Melbourne, Australia..
    Forsell, Yvonne
    Karolinska institutet.
    Exercise effects on cognitive functioning in young adults with first-episode psychosis: FitForLife.2019Ingår i: Psychological Medicine, ISSN 0033-2917, E-ISSN 1469-8978, Vol. 49, nr 3, s. 431-439Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Exercise has mood-enhancing effects and can improve cognitive functioning, but the effects in first-episode psychosis (FEP) remain understudied. We examined the feasibility and cognitive effects of exercise in FEP.

    METHOD: Multi-center, open-label intervention study. Ninety-one outpatients with FEP (mean age = 30 years, 65% male) received usual care plus a 12-week supervised circuit-training program, consisting of high-volume resistance exercises, aerobic training, and stretching. Primary study outcome was cognitive functioning assessed by Cogstate Brief Battery (processing speed, attention, visual learning, working memory) and Trailmaking A and B tasks (visual attention and task shifting). Within-group changes in cognition were assessed using paired sample t tests with effect sizes (Hedges' g) reported for significant values. Relationships between exercise frequency and cognitive improvement were assessed using analysis of covariance. Moderating effects of gender were explored with stratified analyses.

    RESULTS: Participants exercised on average 13.5 (s.d. = 11.7) times. Forty-eight percent completed 12 or more sessions. Significant post-intervention improvements were seen for processing speed, visual learning, and visual attention; all with moderate effect sizes (g = 0.47-0.49, p < 0.05). Exercise participation was also associated with a positive non-significant trend for working memory (p < 0.07). Stratified analyses indicated a moderating effect of gender. Positive changes were seen among females only for processing speed, visual learning, working memory, and visual attention (g = 0.43-0.69). A significant bivariate correlation was found between total training frequency and improvements in visual attention among males (r = 0.40, p < 0.05).

    CONCLUSION: Supported physical exercise is a feasible and safe adjunct treatment for FEP with potential cognitive benefits, especially among females.

  • 26.
    Haraldsen, Heidi Marian
    et al.
    Norwegian Sch Sport Sci, Oslo, Norway.
    Halvari, Hallgeir
    Norwegian Sch Sport Sci, Oslo, Norway.
    Solstad, Bard Erlend
    Norwegian Sch Sport Sci, Oslo, Norway.
    Abrahamsen, Frank E.
    Norwegian Sch Sport Sci, Oslo, Norway..
    Nordin-Bates, Sanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    The Role of Perfectionism and Controlling Conditions in Norwegian Elite Junior Performers' Motivational Processes2019Ingår i: Frontiers in Psychology, ISSN 1664-1078, E-ISSN 1664-1078, Vol. 10, artikel-id 1366Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Conceptualized within the framework of self-determination theory, the aim of the current study was to investigate the relation between perfectionistic concerns and (a) controlled (non-self-determined) motivation and (b) performance anxiety through basic psychological need frustration (frustration of competence, autonomy, and realtedness), and if these relations would be moderated by controlling teaching/coaching conditions. We used a cross-sectional moderated mediation design and purposefully selected Norwegian elite junior performers (N = 171; mean age = 17.3; SD age = 0.94) from talent development schools, who completed an online questionnaire to report their perceptions of the study variables. Associations were examined using structural equation modeling. The results showed that perfectionistic concerns were positively associated with controlling conditions, basic needs frustration, controlled motivation, and performance anxiety. Reported controlling teaching/coaching conditions moderated the positive indirect relationship between perfectionistic concerns and (a) controlled motivation and (b) performance anxiety through competence need frustration. Specifically, these indirect associations were evident for performers reporting moderate or high levels of controlling teaching/coaching conditions. In contrast, there were no indirect associations via competence need frustration for those performers who reported low levels of controlling conditions. In conclusion, the results indicate that perfectionistic concerns appear to be a vulnerability factor that exposes elite junior performers to higher risks of entering a debilitative motivational process. This seems especially likely when exposed to controlling teaching/coaching conditions. Coaches and teachers working with elite junior performers should avoid using controlling mechanisms and instead foster autonomous functioning.

  • 27.
    Hassmén, Peter
    et al.
    School of Health and Human Sciences, Southern Cross University, Australia.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi. School of Human Kinetics, University of Ottawa, Canada.
    Hjälm, Sören
    Örebro University, Sweden.
    Lundkvist, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Gustafsson, Henrik
    Karlstad University, Sweden; Norwegian School of Sport Sciences, Oslo, Norway.
    Burnout symptoms and recovery processes in eight elite soccer coaches over 10 years2019Ingår i: International journal of sports science & coaching, ISSN 1747-9541, E-ISSN 2048-397X, Vol. 14, nr 4, s. 431-443Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Elite sport can be stressful, which increases the risk for burnout symptoms to develop. Especially when not balanced with sufficient recovery. To study the burnout–recovery process, eight elite soccer coaches were followed for 10 years. All eight were active elite coaches at the inception of this study and reported elevated emotional exhaustion scores on Maslach’s Burnout Inventory Educators Survey (MBI-ES). The coaches completed MBI-ES three additional times (year 3, 7, and 10), and they were also interviewed on the same occasions. At the 3-year follow-up, seven of the eight coaches reduced their exhaustion scores. The coach presenting with unchanged scores both at the 3 - and 7-year follow-up was the only one still coaching at the elite level. All coaches revealed during the interviews that they struggled to manage their work–life balance well; some worked too many hours, some experienced difficulty in managing conflicting role-demands, and some wrestled with external pressures. Their approach to recovery was, however, similar. Apart from moving away from coaching at the elite level, they unanimously mentioned that they changed their approach to coaching to make recovery possible. They achieved the latter by, for example, increasing control and delegating responsibility. According to our longitudinal results, burnout frequently regarded as an end-state can decrease over time. Provided that decisive action is taken to change situational factors and personal demands. This frequently meant withdrawing from coaching, which in turn explains why coach retention remains a serious challenge for most organizations with teams/athletes competing at the elite level.

  • 28.
    Hildingsson, Malin
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Tranaeus Fitzgerald, Ulrika
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Alricsson, Marie
    Linnéuniversitetet.
    Perceived motivational factors for female football players during rehabilitation after sports injury - a qualitative interview study.2018Ingår i: Journal of exercise rehabilitation, ISSN 2288-176X, Vol. 14, nr 2, s. 199-206Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Compliance with a rehabilitation program is significant among athletes following a sports injury. It is also one of the main factors that influence the rehabilitation process; moreover, the outcome is also influenced by the athlete's motivation. It is primarily an autonomous motivation, resulting in rehabilitation adherence. The aim of this study was to investigate the perceived motivation of female football players during rehabilitation after a sports injury and the extent to which these motivating factors were autonomous. Qualitative interviews, based on a semistructured interview guide with injured female football players undergoing rehabilitation, were analyzed using content analysis. The motivational factors that were described were their set goals, social support as well as external and internal pressures during rehabilitation. The perceived autonomy varied somewhat but overall, they experienced external motivation; therefore, the behavior was not entirely self-determined. Results are expected to provide a better understanding of women football players' motivation in relation to their rehabilitation; hence, physiotherapists and coaches who are part of the rehabilitation process can contribute by increasing the autonomous motivation, thus, improving the compliance and outcome of the rehabilitation.

  • 29.
    Hägglund, Karin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Thelwell, Richard
    University of Portsmouth, Portsmouth, United Kingdom.
    Wagstaff, Christopher R. D.
    University of Portsmouth, Portsmouth, United Kingdom.
    Is there an upside of vulnerability in sport?: A mindfulness approach applied in the pursuit of psychological strength2019Ingår i: Journal of Sport Psychology in Action, ISSN 2152-0704, E-ISSN 2152-0712, Vol. 10, nr 4, s. 220-226Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article proposes a strength-based approach to vulnerability. Moreover, a mindfulness-based self-reflection intervention designed to enhance well-being and sustainability in high-performance coaches is described. The intervention organically uncovered the potential value and upside of vulnerability. Furthermore, in this article we highlight some of the recent criticisms and progress within the area of psychological strengths, before encouraging the reader to consider the value of self-awareness for exploring a more comprehensive understanding of vulnerability beyond its traditional association with weakness. We conclude with a suggested definition of the upside of vulnerability and invite practitioners and researchers alike to consider this within their work.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-02-01 10:00
  • 30.
    Ivarsson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Stenling, Andreas
    Umeå Universitet.
    Lundkvist, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    "Mirror, mirror, on the wall is there any evidence at all?”: Critical reflections on evidence in sport psychology research2017Ingår i: Idrottsforskaren, nr 2, s. 35-40Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Two common objectives in sport and exercise psychology research are to determinate if there is a relationship between two or more variables or if an intervention is effective or not (i.e., casual effects). Based on results obtained from a research study we are often eager to conclude that there are strong (or weak) evidence for the proposed relationship or intervention. This procedure might seem straightforward but there are several problems and critical issues that influence researcher’s assessments of the level of evidence. Unfortunately many researchers in the sport and exercise psychology field does not acknowledge these problems and critical issues when interpreting study results, which leads to flawed conclusions about the level of evidence (Ivarsson & Andersen, 2016). In this article we will: (a) highlight what we believe are some of the most critical issues in the sport and exercise psychology field for assessing the level of evidence, and (b) provide suggestions for how to deal with these issues.

  • 31.
    Johansson, Richard
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Karlsson, Jimmy
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tänk på att träna och träna på att tänka: en kvantitativ studie om användningen av idrottspsykologiska färdigheter hos spelare och tränare inom ishockey och handboll2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende?

    Metod

    Urvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare.

    Resultat

    Resultaten visade att både spelare och tränare använde idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna. Det fanns en stark signifikant linjär korrelation mellan hur ofta tränarna uppmuntrade spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter vid träning och uppmuntrade spelarna vid match. Resultaten visade även en stark signifikant linjär korrelation mellan spelarnas användning av färdigheterna vid träning och vid match. Det fanns också en medelstark signifikant linjär korrelation mellan hur ofta spelarna använde färdigheterna och deras självförtroende samt hur ofta tränarna uppmuntrade spelarna att använda färdigheterna och spelarnas självförtroende.

    Slutsats

    Desto mer utbildning spelare och tränare får om idrottspsykologi ju oftare använder de idrottspsykologiska färdigheter. De spelare som använder och de tränare som uppmuntrar spelarna att använda färdigheterna vid träning kommer att använda färdigheterna även vid match. Det fanns ett samband mellan ett högt självförtroende hos spelarna och att tränarna uppmuntrade spelarna samt att spelarna själva använde idrottspsykologiska färdigheter.

    Nyckelord: Idrottspsykologiska färdigheter, ishockey, handboll, uppmuntran tränare, självförtroende

  • 32.
    Jonsson, Jimmy
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    SM-mästare - för att det var kul!: En kvalitativ studie om psykologiska framgångsfaktorer hos motocrossförare2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och Frågeställning

    Syftet med studien är att undersöka motocrossförares förberedelse inför tävling och deras uppfattning av en topprestation under tävling.

    De frågor som jag sökt svar på är: Hur ser förarna på balansen mellan utmaning och skicklighet utifrån sin förmåga? Vilka mål har förarna inför en tävling och vilken feedback får förarna under tävling? samt hur förarna upplever sin topprestation?

    Metod

    Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod (Bryman 2008 s. 206). I studien ligger tonvikten på att uppfatta och tolka förarens förklaringar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades, till största del, utifrån flowteorin. Det gjordes ett medvetet urval av informanter. Deltagarna i studien är två aktiva elitförare i motocross med SM-guld och erfarenhet från internationella tävlingar på meritlistan. Analysen vilar på forskningsanknuten litteratur samt vetenskapliga artiklar inom aktuellt ämnesområde.

    Resultat

    Undersökningen visar att de faktorer som gör att förarna upplever sin topprestation är en kombination av flera olika faktorer som överensstämmer med flowteorin; tydliga mål, tydlig feedback, handling av medvetande bildar ett sammanhang, koncentration på uppgiften, känsla av kontroll, förlust av osäkerhet, tidsförskjutning samt en autotelisk upplevelse. Förarna i studien upplever flow på olika sätt. Den ena föraren upplever en känsla av "att vara ett med hojen" och ha fullständig kontroll över den. Den andra föraren uttrycker det som att hon "går in i en bubbla" och minns i stort sett ingenting av prestationen.

    Slutsats

    Båda förarna anser det avgörande att komma väl förberedd inför en tävling samt att allt runt omkring ska fungera för en topprestation skall uppnås. Hur förarna förbereder sig och vilka strategier de använder ser dock olika ut, men gemensamt är att de har den autoteliska upplevelsen, glädjen, som drivkraft för sitt idrottande.

  • 33.
    Karin, Janet
    et al.
    University of Canberra, Australien.
    Nordin-Bates, Sanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Enhancing Creativity and Managing Perfectionism in Dancers Through Implicit Learning and Sensori-Kinetic Imagery2019Ingår i: Journal of Dance Education, ISSN 1529-0824, E-ISSN 2158-074XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ballet training is designed to develop creative, expressive artists. However, an explicit approach to technical instruction may not assist in the development of individual creativity and may encourage counterproductive perfectionistic goals. This paper describes a five-day intervention designed to enhance creativity in thirteen adolescent vocational ballet students at an elite ballet school in Stockholm, Sweden. The intervention focused on implicit learning and sensori-kinetic imagery. Wilcoxon Signed Rank Tests indicated significant increases for creativity perceptions and implicit sources of evaluation, and reductions in perfectionistic cognitions. Case study interviewees, representing the most and least perfectionistic students, reported heightened creativity, enjoyment and, in some cases, a strengthened sense of autonomy and self-regulation. The combination of quantitative and qualitative data forms a convincing case that even a short intervention based on implicit learning strategies and sensori-kinetic imagery can enhance perceptions of creativity and reduce perfectionistic cognitions in ballet class.

  • 34.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    ACT and self-compassion in coaching – enhanced awareness about mental health2015Ingår i: Proceedings from the 30th Annual Conference of the Association for the Applied Sport Psychology, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Coach Well-Being Can Be Enhanced By Coach Education2016Ingår i: Proceedings from the 31th Annual Conference of the Association for the Applied Sport Psychology, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Going Back to the Roots: Rediscovering Core Values2018Ingår i: Proceedings from the 33rd Annual Conference of the Association for the Applied Sport Psychology, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 37.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Mental health support for high performance coaches: through the lens of theory and practice2018Ingår i: Proceedings from the 33rd Annual Conference of the Association for the Applied Sport Psychology., 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 38.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Recovery Excellence Leading to Rio and Beyond2016Ingår i: Proceedings from the 31th Annual Conference of the Association for the Applied Sport Psychology, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Smartare återhämtning2014Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Att vara frisk och skadefri är en grundförutsättning för att träna,  tävla och utvecklas. Gränsen mellan rätt och fel träning är ibland  hårfin, men skillnaden i utfall kan vara gigantisk. Materialet Smartare  återhämtning ser till funktionell återhämtning ur ett helhetsperspektiv. Innehållet är utformat med fokus på konkreta exempel och övningar – ”hur  göra återhämtning” – på daglig basis. Allt handlar om att optimera  förutsättningarna för prestationsutveckling både på kort- och lång sikt. Materialet hjälper dig att få ut mer av din eller dina adepters träning  samt att må bättre och prestera bättre i vardagen, vare sig du är  motionär eller elitaktiv.

  • 40.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Träningsplanering ur ett psykologiskt perspektiv2014Ingår i: Träningsplanering, Stockholm: SISU idrottsböcker , 2014, s. 145-155Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Kenttä, Göran
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Corban, Rod
    Psychology within the Paralympic Context - Same, Same or Any Different?2014Ingår i: Olympic Coach, Vol. 25, nr 3, s. 15-25Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The article focuses on the psychological challenges faced by disabled athletes competing in the Paralympic Games, as explained within the framework of Self-Determination Theory. It advises coaches and sports psychologists to develop a nuanced mindset about physical difference for them to provide psychosocial support to disabled athletes. It also informs them that they can employ Acceptance Commitment Therapy to help Paralympians deal with the stresses of performing in stressful situations.

  • 42.
    Kenttä, Göran
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Lundqvist, Carolina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Bjurner, Pontus
    Bättre prestation & hälsa med KBT: fakta, inspiration, fallbeskrivningar2015Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Klockare, Ellinor
    et al.
    Karlstads Universitet.
    Gustafsson, Henrik
    Karlstads Universitet.
    Nordin-Bates, Sanna M
    Trinity Laban Conservatoire of Music and Dance .
    An interpretative phenomenological analysis of how professional dance teachers implement psychological skills training in practice2011Ingår i: Research in Dance Education, ISSN 1464-7893, E-ISSN 1470-1111, Vol. 12, nr 3, s. 277-293Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine how dance teachers work with psychological skills with their students in class. Semi-structured interviews were conducted with six female professional teachers in jazz, ballet and contemporary dance. The interview transcripts were analyzed using interpretative phenomenological analysis (Smith 1996

    38.           Smith ,  J.A.    1996 .  Beyond the divide between cognition and discourse: usinginterpretative phenomenological analysis in health psychology .   Psychology and Health  ,  11 :  261 – 271 .   [Taylor & Francis Online], [Web of Science ®]View all references). Results revealed that all teachers used psychological skills training techniques such as goal setting and imagery and worked toward the following outcomes: group cohesion, self-confidence, and anxiety management. They strove to create a task-involving climate in their classes and the students were encouraged to participate in, for instance, the goal setting process and imagery applications. The teachers also placed significant emphasis on performance preparation, evaluation, and feedback, although some found it difficult to give positive feedback. Many of the findings can be associated with contemporary theories in sport psychology. However, the dance teachers had almost no formal training in performance psychology, but had instead developed their teaching methodology through their own experiences. Further skills development and suggestions for future research are discussed.

  • 44. Krasevec, Tina
    et al.
    Miulli, Michelle
    Nordin-Bates, Sanna M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Chappell, Kerry
    Perceptions of creativity: Relationships to selected psychological characteristics and differences between dancers of different levels2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 45.
    Kuylser, Sofia
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Melin, Jacob
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Om glädjen inte styr tar kompetenskänslan över: Truppgymnasters och simhoppares syn på motivation och kompetens2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att skapa en djupare förståelse för hur truppgymnaster och simhoppare på nationell elitnivå uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien använder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frågeställningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) När upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen på motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier använder sig truppgymnaster och simhoppare av för att känna sig kompetenta i sitt idrottande?

    Metod

    Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de främsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgångspunkt ur ett interpretativt tillvägagångssätt. Ett induktivt förhållningssätt stod till grund för taggningen av materialet som sedan skapade en hierarkisk kategorisering av motivation och upplevd kompetens hos deltagarna.

    Resultat

    Resultaten visar att idrottarna motiveras av aspekter av både inre och yttre motivation där framförallt glädje var ett framträdande begrepp. Förutom i ledarskapet var behovstillfredsställelse av autonomi, tillhörighet och kompetens källor till motivation. Upplevd kompetens påverkades bland annat av vilken målinriktning idrottarna hade samt tillgången till bekräftelse på sin faktiska kompetens. De strategier som idrottarna använde sig av för att uppleva sig kompetenta var bland andra genom: idrottspsykologiska färdigheter, att söka bekräftelse och att demonstrera kompetens.

    Slutsats

    Att känna sig kompetent inom de estetiska idrotterna truppgymnastik och simhopp visade sig vara en viktig komponent för motivation till idrotten, både långsiktigt och kortsiktigt där kontexten tycktes ha stor betydelse för hur idrottarna upplever sig kompetenta i sitt idrottande.

  • 46. Kuylser, Sofia
    et al.
    Melin, Jacob
    Nordin-Bates, Sanna M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    When the joy of movement declines, competence perceptions take over: Elite gymnasts’ and divers’ views on competence and motivation2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 47.
    Lasu, Josefine
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Motiverande samtal för personer med depression: Behandlares uppfattningar, förhållningssätt och erfarenheter2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studien avser att kvalitativt undersöka det praktiska arbetet med motiverande samtal för personer med depression ur behandlares synvinkel, avseende uppfattningar, förhållningssätt samt erfarenheter.

    -          Hur tillämpas motiverande samtal på personer med depression av olika behandlare, avseende upplägg, genomförande och uppföljning?

    -          Vad har behandlare som använder sig av motiverande samtal på personer med depression för erfarenhet av det?

    -          Vad har behandlare för förhållningssätt till att motivera depressiva personer till fysisk aktivitet?

    Metod

    Kvalitativ forskning med intervjuer. Informanterna var fyra behandlare från nätverket MI Nordic, som tillämpade motiverande samtal för personer med depression. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades deduktivt genom kvalitativ innehållsanalys.

     

    Resultat

    Behandlarnas tillvägagångs- och förhållningssätt av motiverande samtal för personer med depression var likartad även om vissa variationer förekom. Samma var det med deras erfarenheter gällande styrkor, svårigheter och effekter. Behandlarna var positiva till att motivera depressiva personer till fysisk aktivitet, men ansåg att det inte alltid bör göras.

     

    Slutsats

    Studien visade att motiverande samtal är en bra metod för att öka motivationen hos depressiva klienter, men att samtalsformen bör kombineras med någon behandling för depression. Ökad förståelse kring olika behandlares synsätt på området tillsammans med ökad medvetenhet kring de bakomliggande mekanismerna i ett förändringsbeteende kan på sikt bidra till att motiverande samtal utvecklas till en evidensbaserad behandlingsmetod för depression.

  • 48. Leife, P
    et al.
    Kenttä, Göran
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Psykologiska aspekter kring överträning och återhämtning – skillnader mellan bedömningsidrottare och konditionsidrottare2012Ingår i: Årsbok: Svensk idrottspsykologisk förening (SIPF), 2011, Vol. 9, s. 7-22Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Lemyre, P-N
    et al.
    Norges Idrottshogskole.
    Jong, M
    Norges Idrottshogskole.
    Nordin-Bates, Sanna M
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Burnout in Norwegian vocational dancers: The role of self-determined motivation, perfectionism and self-acceptance2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 50.
    Lidstedt, Sandra
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Regnander, Tomas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Psykisk hälsa och naturvistelse: en intervjustudie med studenter/gymnasister i Stockholms län2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie var att undersöka huruvida den psykiska hälsan påverkas av vistelse i naturmiljö jämfört med stadsmiljö. Vidare var syftet att undersöka om sinnestillståndet och även koncentrationsförmågan ser olika ut i de olika miljöerna. Slutligen undersöktes även respondenternas uppfattning om vikten av vistelse i de olika miljöerna för psykisk hälsa och välmående.

    Frågeställningar:

    • Hur påverkas sinnestillståndet av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö?
    • Hur påverkas koncentrationsförmågan av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö?
    • Hur viktig är naturmiljö respektive stadsmiljö för känslan av psykisk hälsa och välmående?

    Metoden vi använt är fältstudie, i form av promenader med paus för lösande av "tankenötter", det vill säga diverse problem som löses genom logiskt tänkande och tolkning, följt av en semistrukturerad intervju med åtta studenter/gymnasister från Stockholms län, varav två män och sex kvinnor i åldrarna 16-30. Intervjuerna spelades in på diktafon, efter vilka materialet transkriberades och mailades ut till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande.

    Resultatet av studien visar på att samtliga respondenter känner att naturmiljön erbjuder avslappning och återhämtning samt bidrar till att de känner sig piggare jämfört med stadsmiljöns mer hektiska och händelserika miljö. De flesta ansåg dock att det var skönt att komma ut och promenera oavsett miljö. Majoriteten kände att de förbättrade koncentrationsförmågan i naturmiljön och att det var lättare att fokusera på de "tankenötter" som skulle lösas där, jämfört med i stadsmiljön. Samtliga respondenter anser att båda miljöerna är viktiga för deras välbefinnande och att en balans mellan båda är att föredra, samtidigt som de anser att naturen ger dem en bättre känsla av psykisk hälsa och välmående.

    Vår slutsats är att sinnestillstånd, koncentrationsförmåga samt känsla av psykisk hälsa och välmående påverkas positivt av vistelse i naturmiljö då den främjar lugn, avslappning och återhämtning jämfört med stadsmiljön som ökade närvaron och stressgraden genom att det fanns desto fler intryck, stimuli och störningsmoment i omgivningen. Vi anser därför att naturen bör utnyttjas mer då den absolut är en varaktig och hälsofrämjande miljö.

123 1 - 50 av 121
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf