Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1415
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aberkan, Niama
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    "200 meter, varav 50 meter i ryggläge": – En studie om utvalda skolors simkunnighet i årskurs 62014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor.

    Frågeställningar

    – Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan?

    – Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6?

    Metod

    En kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad. Frågor som besvarades handlade om hur de bearbetar och organiserade simning i sin skola.

    Resultat

    Intervjuresultatet från lärarna visar att båda skolorna har samma upplägg. Eleverna får lära sig simma i lågstadiet och sedan, när de blir äldre och ska få betyg, har skolorna simtest, vilket innebär att eleverna får simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Klarar eleverna testet får de godkänt i simmomentet. Simtestet visar att 78 % och 73 % av eleverna i skolorna får godkänt i simtestet. 7% och 12 % av eleverna klarar inte simtestet och får då betyget F i idrott och hälsa. 15 % av eleverna i vardera skola är frånvarande under simtestet. Vidare anser lärarna att det i första hand är föräldrarnas ansvar att lära barnen simma men i och med att det finns som ett kunskapskrav i läroplanen så är det nu också lärarnas ansvar.

    Slutsats

    Resultatet visar att båda skolorna arbetar likartat och har samma problem, vilket är att få tillgång till simhallen. Detta kan kopplas till ramfaktorsteorin som säger att om det finns ett krav i läroplanen ska det finnas möjlighet till att uppfylla kraven, som i detta fall tillgång till simhallar. Utifrån transformeringsarenan i läroplansteorin kan läroplanen tolkas olika av lärarna. Även här diskuteras hur man ska tolka simningskravet. Kan man simma 150 meter hundsim och 50 meter flytandes på rygg med bensprattel?

  • 2.
    Aberkan, Niama
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Traditionella och moderna danser: hur lärare i idrott och hälsa ser på dansundervisningen på högstadiet2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte är att göra en kvalitativ undersökning av lärares uppfattningar och erfarenheter avatt undervisa i traditionella och moderna danser i ämnet idrott och hälsa på högstadiet.

    • Hur arbetar lärare med dans i skolan?
    • Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa dans i skolan?
    • Vilka danskategorier undervisas eleverna i?

    Metod

    Metoden som använts till denna studie är en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer där fyra lärare deltog. Två lärare arbetar i en storstad och de andra två arbetar i en mindre stad. De fick under intervjuerna besvara hur de arbetar med dansundervisningen i skolan, vilka erfarenheter de har av att undervisa i dans samt vilka danskategorier de undervisar i.

    Resultat

    Resultatet som gavs under intervjuerna visar att alla informanterna arbetar med en form av progression i dansundervisningen genom hela högstadiet. Lärarna utgår från den formulerade läroplanen och tolkar vad eleverna ska undervisas i. Resultatet visar även att samtliga lärare arbetar med att eleverna inte ska känna sig obekväma genom att avdramatisera dans på olika sätt.

    Slutsats

    Slutsatsen som kan dras i denna studie är att de intervjuade lärarna arbetar på ungefär samma sätt, det är inte mycket som skiljer dem åt. De valda traditionella och moderna danserna liknar varandra till viss del i alla fyra skolorna då alla lärare undervisar i bugg, vals, foxtrot samt egen koreografi. Dock är det lärarnas bekvämlighet som avgör vilka andra danser eleverna undervisas i.

  • 3.
    Abrahamsson, Linn
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Dammström, Per
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Mental träning på schemat: Hör tankens kraft hemma i skolan?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim

    The aim with this study was to acquire knowledge of mental training and if you can use it in the elementary school to increase in a short period of time the performance in a coordination test. Furthermore we wanted to investigate teachers understanding of the possibilities to perform this kind of training in the elementary school, and if there is support for this in the school regulation.

    Method

    As method we have used a combination of a literature pre-study, interview and at the end an experiment. Before the experiment and interviews could take place we studied literature about mental training to get a basic knowledge of the subject. The facts we learned from our pre-study and interviews gave us the base for our experiment. The experiment group included 23 pupils in a third class at school situated in Stockholm. The pupils were tested in a coordination test before and after different types of preparations. One group of pupils were prepared by mental training, one group by practising the test and one control group which didn’t get any preparation at all other than ordinary physical education. Two physical education teachers and one regular school teacher in Stockholm, Sweden were interviewed. Furthermore one interview was made with a psychiatrist, also situated in Stockholm.

    Results and conclusions

    Our results show that a lack of motivation and concentration often leads to a bad performance. All people have a basic tension naturally in the body to function normally. If the tension is increasing in the body there are a lot of negative effects occurring, for example poor concentration. Stress is one of the reasons to this increased elevation of tension in the body. Mental training can in an efficient way decrease the negative eccentricity in the body and increase the self-esteem in the individual. Our investigation has shown that a short time of mental training can increase the performance in a co-ordination test performed in the regular school. We are of the opinion that this kind of training is possible to involve in the regular school education if you look at what is written in the school regulations.

  • 4.
    Abrahamsson, Oliver
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Alkohol, idrott och tobak – ett triangeldrama: en studie av sambandet mellan idrotter, alkohol- och tobakskonsumtion.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilken föreningsidrott man deltagit i som ungdom och alkohol- och tobaksvanor bland vuxna män. Studien ska även jämföra vid vilken ålder man gör alkohol- och tobaksdebut inom de olika idrotterna. Skiljer sig alkohol- och tobakskonsumtionen mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter? Vid vilken ålder alkohol- och tobaksdebuterar man inom olika idrotter? Vilken idrott bör man som ungdom delta i för att ha störst chans till hälsosamma alkohol- och tobaksvanor som vuxen man?

    Metod

    Mejl skickades ut till 4002 adresser kopplade till olika idrottsföreningar runt om i Sverige. I mejlet fanns en länk till en webenkät med tolv flersvarsfrågor. Föreningarna som kontaktades uppmanades att vidarebefordra länken till personer som varit eller är aktiva i föreningen som idrottare. Det var föreningar från 13 olika idrotter som kontaktades. För den lilla idrotten karting kontaktades också personer med kartingbakgrund via Facebook. Enkäten låg upp i cirka en månads tid. Under den tiden kom 352 svar in. Av dessa användes 295 i studien.

    Resultat

    Idrotterna som är med i studien är uppdelade efter fem grupper; fotboll, ishockey, karting, lagidrotter (handboll, innebandy och basket) samt individuella idrotter (simning, gymnastik, friidrott, tennis, bordtennis, motocross/enduro och golf). Det enda signifikanta resultatet i studien berör debutåldern för alkohol mellan idrotterna. De individuella idrotterna hade den högsta genomsnittliga debutåldern för alkohol med 16,3 år. Karting hade den näst högsta debutåldern med 15,8 år. Lagidrotterna hade en debutålder på 15,8 år och fotboll hade 15,6 år. Ishockeyn hade lägst debutålder för alkohol med 15,2 år.

    Slutsats

    Utifrån den här studien går inte att dra några signifikanta slutsatser om hur alkohol- och tobaksvanorna skiljer sig mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter. Genomsnittsåldern ligger mellan 15,2 och 16,3 år för alkoholdebuten. I lagidrotterna ishockey och fotboll sker den genomsnittliga debuten tidigast. Högst debutålder hade gruppen med de individuella idrottarna. Bristen på signifikanta resultat gör att det inte går att svara på frågan om vilken idrott som leder till hälsosammast alkohol- och tobaksvanor i vuxen ålder.

  • 5.
    Abrahamsson, Oliver
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Engströms praktiker i praktiken: en studie om gymnasieelevers praktiktillhörighet utifrån Lars-Magnus Engströms teorier.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers smak för idrott (praktiktillhörighet) utifrån Lars-Magnus Engströms praktikuppdelning. Syftet är också att undersöka hur kön, föreningsidrottande, betyg i idrott och hälsa samt socioekonomiskt kapital kan relateras till praktiktillhörighet. Studien ska även undersöka vilket lärande de olika praktikerna bidrar till. – Hur ser praktiktillhörigheten bland gymnasieelever ut? – Finns det en relation mellan praktiktillhörighet och lärande?

    Metod

    En enkätundersökning genomfördes på 270 gymnasieelever. Eleverna kom från tre skolor som alla var belägna i Stockholms förorter. Resultaten analyserades i SPSS och signifikansprövades genom Pearson Chi-Squaretest. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bourdieus habitusbegrepp, Vygotskijs sociokulturella lärandeteori samt Hirdmans och Fagrells tolkning av genussystemet.

    Resultat

    Utmaning, fysisk träning samt tävling och rangordning var de praktiker som de flesta kände stark tillhörighet med. Färdighetsträning var en praktik som killar i större utsträckning tillhörde än tjejer och rörelse till musik var en praktik som tjejer i större utsträckning tillhörde än killar. De elever som fick ett högre betyg i idrott och hälsa hade en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik samt samvaro med djur. Det fanns inga signifikanta resultat mellan ekonomiskt kapital och praktiktillhörighet. De med högt eller medelhögt utbildningskapital kände en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik, samvaro med djur samt tävling och rangordning. De elever som var föreningsidrottare kände starkare tillhörighet med alla prestationspraktiker samt fysiskt träning och färdighetsträning än de som inte var föreningsidrottare. Resultaten i jämförelsen mellan praktiktillhörighet och lärande visade att de med stark praktiktillhörighet i större utsträckning instämde med påståendena kopplade till praktikens lärande.

    Slutsats

    Det tycks finnas skillnader i praktiktillhörighet beroende på vilket kön man tillhör. Ens praktiktillhörighet kan också skiljas åt beroende på utbildningskapital och förenings-idrottande. Det tycks finnas vissa praktiker som i större utsträckning leder till högre betyg i idrott och hälsa. Resultaten tyder också på att det finns ett lärande inom varje praktik.

  • 6.
    Acson, Dennis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att lära sig vara hälsosam: en fallstudie om arbetet i en hälsoprofilerad skola2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar:

    Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:

    1. Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?
    2. Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?
    3. Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?

     

    Metod

    Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts.

    Resultat

    Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål.

    Slutsats

    Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet

  • 7.
    Acson, Dennis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tillsammans får idrotten ett lyft: idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien var att i ett mångkulturellt område undersöka idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet. Frågeställningar var följande:

    1. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsläraren med samverkan?
    2. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan?

     Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslärare och tre idrottsledare verksamma i mångkulturella områden. Materialet transkriberades och analyserades utifrån ad hoc-metoden.

    Resultat: Idrottslärarna ser samverkan som ett sätt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten. Svårigheter som idrottslärarna upplevde där brister finns berör ledarbiten.

    Idrottsledarna ser samverkan som en möjlighet att möta och rekrytera barn i deras föreningsverksamhet. De ser samverkan som ett sätt för barnen att komma i kontakt med idrotten. Svårigheter som idrottsledarna nämnde gällde sådant som berör planering och tidsramar.

    Slutsats: Både idrottslärarna och idrottsledarna är generellt positiva till samverkan. Samverkan fyller en funktion och anses ha ett stort värde för de barn som inte har habitus att vara fysiskt aktiva på fritiden och/eller som har svårt att få kontakt med idrottsföreningarna. Samverkan fyller dessutom en funktion hos idrottsföreningar eftersom detta leder till nyrekryteringar i deras verksamhet. Eleverna och idrottsföreningarna vinner alltså på samverkan vilket blir ett lyft för idrotten. Men både idrottslärarna och idrottsledarna anser att det finns brister med systemet. Brister som är kopplade till de tidsramar som tillåts inom samverkan.

  • 8.
    Aggerholm, K.
    et al.
    Norwegian School of Sport Sciences, Norway.
    Standal, O.
    Oslo and Akershus University College of Applied Sciences, Norway.
    Barker, D. M.
    University of Gothenburg.
    Larsson, Håkan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    On practising in physical education: outline for a pedagogical model.2018Inngår i: Physical Education and Sport Pedagogy, ISSN 1740-8989, E-ISSN 1742-5786, Vol. 23, nr 2, s. 197-208Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Models-based approaches to physical education have in recent years developed as a way for teachers and students to concentrate on a manageable number of learning objectives, and align pedagogical approaches with learning subject matter and context. This paper draws on Hannah Arendt’s account ofvita activato map existing approaches to physical education as oriented towards: (a) health and exercise, (b) sport and games, and (c) experience and exploration.

    Purpose: The aim of the paper is to outline a new pedagogical model for physical education:a practising model. We argue that the form of human activity related to practising is not well represented in existing orientations and models. To sustain this argument, we highlight the most central aspects of practising, and at the same time describe central features of the model.

    Relevance and implications: The paper addresses pedagogical implications the practising model has for physical education teachers. Central learning outcomes and teaching strategies related to four essential and ‘non-negotiable’ features of the practising model are discussed. These strategies are: (1) acknowledging subjectivity and providing meaningful challenges, (2) focusing on content and the aims of practising, (3) specifying and negotiating standards of excellence and (4) providing adequate time to practising.

    Conclusion: The practising model has the potential to inform new perspectives on pedagogical approaches, and renew and improve working methods and learning practices, in physical education. 

  • 9.
    Agné, Pia
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hård af Segerstad, Kristina
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tränare och Riksidrottsförbundets policydokument, Idrotten vill: en studie med fokus på barnfotbollstränare utifrån ett Idrotten vill perspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Uppsatsen handlar om fotbollstränare för barn inom föreningsidrotten och då främst om att synliggöra den verksamhet som tränarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv.

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte är att undersöka om fotbollstränare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar använder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill.

    Frågorna som vi utgick ifrån var:

    • Arbetar tränarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver.

    • Om inte dokumentet (Idrotten vill) är utgångspunkten för verksamheten, vad används istället.

    • Vilken betydelse får det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för tränaren?

    Metod

    För att få en uppfattning om fotbollstränares kunskap om och praktiska tillämpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstränare. Fyra av tränarna kom från storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större städer. Den femte tränaren var från en storklubb utanför storstadsregionen. Alla tränarna var män.

    Resultat

    Resultatet visar att RF:s policydokument, Idrotten vill inte har implementerats i föreningarnas verksamhet. Riktlinjerna för barnidrott följs inte av de intervjuade tränarna från storstadsregionen.

    Slutsats

    Idrotten vill dokumentet har till synes liten inverkan på tränarnas verksamhet för 10 -åringarna i storstadsregionen. Tränaren utanför storstadsregionen följer noga sin förenings policydokument vilket inte verkar vara fallet i storstadsregionen. Av svaren kan vi dra slutsatsen att tävling och rangordning prioriteras före allsidig utveckling i barnens fotbollsverksamhet. Uttagning till utvecklingslag sker ibland före 10 års ålder vilket går stick i stäv med Idrotten vills riktlinjer. Alla fotbollstränarna från storstadsregionen använder sig oftast av sin egen fotbollserfarenhet vid planering av barnidrottsverksamheten. Fotbolltränarnas egen erfarenhet kan innehålla Svenska fotbollsförbundets basutbildning och mångårig erfarenhet av eget spel. Man kan fundera över om Svenska Fotbollförbundets utbildningar och egen erfarenhet från träning och spel avspeglar de värderingar kring barnidrott som skrivs fram i Idrotten vill.

     

  • 10.
    Ahlgren, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Broström, Daniela
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Kan jag verkligen simma?”: en jämförelse mellan skattad och faktiskt simförmåga bland elever i årskurs 62015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är undersöka simkunnigheten för elever i årskurs 6 samt att jämföra elevers skattade och faktiska simförmåga utifrån kunskapskravet för simning i Lgr11.

    1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga?

    2. Hur stor andel elever är simkunniga enligt observation?

    3. Stämmer elevernas skattade simkunnighet överens med deras faktiska simkunnighet?

    Metod

    Studien undersökte både skattad och faktisk simförmåga därför användes två olika metoder, enkät och observation av simtest. Enkäten och observationen genomfördes vid ett och samma tillfälle och baserades på kunskapskravet för simning i Lgr11. Enkäten mätte elevens skattade simförmåga och simtest mätte elevens faktiska simförmåga. Jämförelsen mellan skattad och faktisk avklarad distans genomfördes med parat t-test och jämförelsen mellan skattad och faktisk simförmåga genomfördes med Chi2-test. Urvalet bestod av 102 elever i grundskolans årskurs 6 från två skolor i Stockholms län.

    Resultat

    Samtliga deltagare angav att de kan simma.

    89,6% av eleverna kan anses simkunniga utifrån skattning och 97% av eleverna kan ansessom simkunniga utifrån simtest.

    Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiskt avklarade distans.

    Det var ingen signifikant skillnad mellan elevernas skattade och faktiska simförmåga, däremot fanns en tendens att eleverna underskattade sin simförmåga.

    Slutsats

    Slutsatserna är att undersökningens resultat för andelen simkunniga elever (97%) stämmer väl överens med resultatet från Skolverkets (2014) senaste rapport (95,4%) samt att eleverna tenderar att underskatta sin simförmåga.

  • 11.
    Ahlgren, Erik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Broström, Daniela
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Simundervisning, på lika villkor?: En undersökning av hur lärare i Stockholms län bedriver sin simundervisning2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning:

    Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar:

    • Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet?
    • Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna?
    • Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen?

    Metod:

    För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi.

    Resultat:

    Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning. Gemensamt mål med all undervisning i simning är att eleverna ska nå kunskapskravet, ’’eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge’’ (Skolverket 2011, s. 58-61). En av faktorerna som styr hur simundervisningen bedrivs är just lärarnas mål med undervisningen, att eleverna ska nå kunskapskravet. Övriga faktorer som påverkar hur simundervisningen bedrivs är avstånd till simhall samt skolledningens inställning, vilken påverkar lärarens resurser såsom ekonomiskt upplägg, tillgång till personal och tid för undervisning. Resultatet visar även att faktorer som påverkar elevernas möjlighet att nå simkunnighetskravet är elevens fysiska förutsättningar (ex. motorik och kondition) och bakgrund (etnisk, religiös och kulturell).

    Slutsats:

    Utifrån studiens resultat är slutsatserna att kunskapskravet för simkunnighet i Lgr11 borde kompletteras till den nordiska definitionen av simkunnighet, “Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att åter ha tagit sig upp till ytan, kan simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg” (Svenska simförbundet 2014-08-21). Detta för att bidra till en mer likvärdig undervisning och bedömning. Undervisningen på skolor är situationsanpassad och målet med simundervisningen är att eleverna uppnår kunskapskravet. Den starkaste faktorn som påverkar simundervisningens upplägg är avståndet till simhall och den största faktor till att elever inte uppnår simkunnighet beror på elevens fysiska förutsättningar och bakgrund. Resultatet pekar mot att det snarare är ett områdes socioekonomiska situation än kommuninvånarnas ekonomiska förutsättningar som påverkar simkunnigheten.

  • 12.
    Ahlson, Helene
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ström, Rickard
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Muscle Dysmorphia: en kvantitativ studie på gym i Stockholm respektive gym i Lidköping2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Studiens syfte:

    Muscle Dysmorphia (M.D.) är ett syndrom som kännetecknas av en störd kroppsuppfattning och låg självkänsla. Syftet med denna C-uppsats är att studera förekomst av M.D. bland styrketränande män i två olika stora städer.

    Studiens frågeställning:

    Finns det någon skillnad i förekomst av M.D. bland män i ålderskategorin 16-50 år som styrketränar på gym i storstad (Stockholm) kontra medelstor stad (Lidköping)?

    Metod

    Under vår B-uppsats kartlades diagnoskriterier och definition för M.D. som finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen med utgångspunkt från databasen Pubmed (se litteratursökning). De fastställda diagnoskriterierna användes för att utforma ett frågeformulär (se bilaga 1) till enkätundersökningen i denna studie. Enkätundersökningen utfördes personligen av författarna på totalt 240 män på SATS Odenplan i Stockholm och Lidköpings samtliga tre gym. Efter undersökningen sammanställdes resultatet i Excel och för att ta reda på generaliserbarheten gjordes ett Chi2-test.

    Olika former av kurslitteratur, informationskällor och andra liknande studier som gjorts på området har legat till grund för planering av denna studie (se käll- och litteraturförteckning och bilaga 4).

    Resultat/Slutsats

    Studiens resultat visar på att förekomsten av M.D. bland styrketränande män i åldrarna 16-50 år är mer än fyra gånger större i en medelstor stad än i en storstad. Lidköping har en prevalens av M.D. på 6,36% medan Stockholms siffra är 1,53%. Studiens resultat begränsas av att Chi2-testets kriterier ej helt uppfyllts.

    Orsaken till resultatet kan bero på ett flertal saker, där en av orsakerna kan vara tidsfaktorn. I en mindre stad läggs mer tid på styrketräningen, vilket kan leda till en viss livsstil och inriktning av träning. Individer med samma intressen för träningen samlas och driver varandra framåt.

  • 13.
    Ahlund, Emelie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vad är hälsa?: - en studie om hälsans del i ämnet idrott och hälsa2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare i idrott och hälsa på låg och mellanstadiet uppfattar hälsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet är även att undersöka hur lärarna jobbar med att implementera hälsobegreppet i sin undervisning. Utifrån syftet har dessa frågeställningar skapats: Vad betyder hälsobegreppet för lärare i idrott och hälsa? Hur undervisar lärarna sina elever i och om hälsa? Hur tolkar lärare i idrott och hälsa hälsans del i Lgr 11?

    Metod

    Jag har använt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hjälp av intervjuer. Urvalet är sex lärare i idrott och hälsa som alla jobbar på låg och mellanstadienivå. Jag har använt mig av denna metod för att få mer ingående och djupa svar på mina frågeställningar.

    Resultat

    Resultatet visar att lärarna uppfattar hälsa som att den påverkas av olika faktorer, yttre faktorer har även påverkan på din hälsa . Hälsa kan delas upp i tre olika delar, fysisk, psykisk och social hälsa. I undervisningen jobbar lärarna på många olika sätt för att främja elevernas hälsa, det är allt ifrån diskussioner och reflektioner kring hälsa i samband med fysisk aktivitet till teoretiska prov. Majoriteten av lärarna uppfattar inte Lgr 11:s kursplan som svårtolkad, men läst mellan raderna kan ses att lärarna tolkar den utifrån sin egen syn på vad hälsa innebär.

    Slutsats

    Slutsatsen jag kan dra av detta är att lärarna tolkar kursplanen utifrån egna värderingar om vad hälsa är och hur de själva tycker att hälsa borde gestaltas i undervisningen. Eftersom att lärarnas har förhållandevis olika åsikter om vad hälsa innebär och hur det ska undervisas, ser undervisningen långt ifrån enhetlig ut på skolorna. För att kunna skapa en bra och hälsofrämjande undervisning krävs en grundläggande och sund förståelse för vad hälsa innebär i dagens samhälle. För att alla elever ska få tillgång till en sådan undervisning krävs enligt mig tydligare direktiv i kursplanen gällande hälsans del i ämnet idrott och hälsa. 

  • 14.
    Ahlund, Emelie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Vadå jag är ju jättebra på fotboll, jag ska ha ett A”: En studie om rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att ta reda vilka förutsättningar lärare i idrott och hälsa (F-6) skapar för en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning. Undersökningen belyser hur väl ämnets syfte, mål och kriterier kommuniceras till eleverna, hur lärarna går tillväga då de bedömer elevernas prestationer och hur lärarna skapar bedömningssituationer som visar och utvecklar lärandet.

    Frågeställningar:

    • Förmedlar lärarna mål och kriterier till eleverna?

    • Vilka strategier använder lärarna för bedömning och betygsättning?

    • Vilka möjligheter ger lärarna eleverna att visa och utveckla sina kunskaper?

    Metod

    Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen är fem lärare som jobbar med ämnet idrott och hälsa på låg- och mellanstadiet. Metoden har valts för att få djupa, ingående och innehållsrika svar på mina frågeställningar.

    Resultat

    Resultatet av studien visar att lärarnas arbete med att förmedla mål och kriterier till eleverna sker i olika stor utsträckning, samt att lärarna använder sig av olika metoder för att nå fram. En av de största bristerna som studien visar är lärarnas dokumentation, som på några håll är näst intill obefintlig. Lärarna är positiva till formativ bedömning men visar inte på stor kunskap inom området. Endast en lärare använder sig av formativ bedömning aktivt i undervisningen, medan de andra får med enstaka delar. Lärarna bedömer eleverna flera gånger och på flera olika sätt i varje moment för att se elevernas utveckling och ge möjlighet att visa lärandet på flera olika sätt. Den större delen av lärarna anser att diskussion är viktig och tar sig tid för det i undervisningen, det är ett sätt för att skapa belägg för elevernas kunskaper.

    Slutsats

    Slutsatsen av studien är att lärarna skapar några av de förutsättningar som krävs för en rättvis och likvärdig bedömning i jämförelse med tidigare forskning som visar på större brister i lärarnas tillvägagångssätt. Dock finns utvecklingsområden, framförallt inom formativ bedömning och dokumentation av elevernas lärande och kunskapsutveckling.

  • 15.
    Ahlén, Julia
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Åhman, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Livet är ditt!: en studie om livskvalitet och motiverande samtal2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka om en kortare period av motiverande samtal (MI) kunde påverka livskvaliteten positivt hos en arbetande population. De tre frågeställningarna var: Kan en kort period av MI förändra livskvaliteten positivt? Vilka eventuella effekter har en kortare period av MI på livskvaliteten? Finns det några skillnader i eventuell förändring av livskvalitet mellan kön, ålder samt utbildningsnivå?

    Metod

    Studien bestod av två MI-samtal med tre veckors mellanrum, samt en enkätundersökning som genomfördes före och efter samtalsperioden. Ett företag kontaktades och deltagarna rekryterades genom information på företagets intranät. 25 anmälda bildade MI-gruppen och därefter efterfrågades kontrollgruppsdeltagare via mail, 23 anställda bildade kontrollgruppen. Företaget hade sedan många år tillbaka haft ett nära samarbete med företagshälsovården. En redan framtagen livskvalitetsenkät, SF-36, användes tillsammans med en egen kompletterande enkät om kön, ålder och utbildning. Enkätsvaren kodades om och analyserades enligt manualen för SF-36. Därefter utfördes statistiska tester för att få fram eventuella skillnader inom och mellan grupperna. Det totala bortfallet blev fyra personer från kontrollgruppen, resultatet beräknades utifrån 19 deltagare i kontrollgruppen och 25 deltagare från MI-gruppen.

    Resultat

    Resultaten visade att en kortare period av MI inte kunde förändra livskvaliteten och att det inte heller fanns någon signifikant skillnad i livskvalitet mellan grupperna. Vi tror att det bland annat kan bero på det tidigare hälsoarbetet på företaget. Däremot kunde en signifikant förbättring av den mentala hälsan inom MI-gruppen konstateras som en effekt. Det fanns inga skillnader i förändring av livskvalitet mellan kön, ålder och utbildningsnivå.

    Slutsats

    Slutsatsen blev att signifikanta resultat på livskvaliteten inte går att uppnå på så kort tidsperiod som studien avsåg. Utifrån de givna tidsramarna var studiens modell hanterbar och kunde ändå uppvisa resultat i form av en förbättring av mental hälsa hos MI-gruppen.

  • 16.
    Ahnström, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsoskolor kontra ”vanliga” skolor: skiljer sig undervisningen i ämnet idrott och hälsa?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim

    The purpose of this study is to investigate how schools who have a health concentration and schools who haven’t are teaching physical education and if possible compare these schools.

    This study is based on following questions: How do schools with a health concentration and schools who haven’t, in compulsory school, teach physical education and health. How do physical education teachers describe their teaching and how do the students describe it.

    Method

    My study is a qualitative study based on interviews with teachers and students from different schools. The interviews have been made on four different schools from all over the country. I have interviewed one physical education teacher and four students, two boys and two girls, from each school. The schools, participating in the study, are one health promoting school from the northern part of Sweden, one health school from Stockholm, one “ordinary” school from Stockholm and one “ordinary” school from the ambient parts of Stockholm.

    Results

    The physical education teaching doesn’t part between schools who have a health concentration and schools who haven’t. The pupils´ on every interviewed school consider that the teaching contain different activities. The most common activities according to the pupils´ are ballgames, gymnastics and strength. Most of the pupils interviewed have the opinion that physical education and health is fun. Both physical education teachers and the pupils think that the learning’s are connected with health. The teachers think that the pupils´ possibility to influence the teaching is much bigger than what the pupils think.

    Conclusions

    In the end I reached the conclusion that the teaching in physical education and health, didn’t contain any differences between the schools who had a health concentration and schools who hadn’t.

  • 17.
    Ajger, Joakim
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrott och hälsa på ett yrkesförberedande gymnasium: En pilotstudie på Fredrik Bremers fordonsprogram årskurs 12008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Med denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka?

    Metod

    Undersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer. Jag har valt att använda mig av gruppintervjuer med en utformad intervjuguide. Jag agerade som frågeställare. Elever från fordonsprogrammet åk 1, (läsår 07/08) från tre klasser blev intervjuade. Det totala antal elever på fordonsprogrammet årskurs 1, är 48 stycken. Jag valde sedan ut och fördelade eleverna i 3 grupper med 4st i varje. Med stöd av intervjuguiden öppnade jag upp till en diskussion som inspelades med diktafon.

    Resultat

    Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en kort sammanfattning efter intervjuerna. I det avslutande diskussionskapitlet görs en större analys och reflektion.

    Man kan kort sammanfatta det eleverna säger med: att samtliga elever tycker ämnet är viktigt. Den största andelen av eleverna anser sig ha en bra hälsa.

    På frågan om vad de anser om ämnet nu på gymnasiet jämfört med på högstadiet så säger samtliga att det var bättre på högstadiet. Man ansåg att det fanns en bättre struktur, ett bättre ledarskap och en mer varierad undervisning. Eleverna förstår också vikten av ämnet inför kommande yrkesroll. Det säger att de förstått innebörden av ergonomin. Eleverna är mycket missnöjda med utfallet av undervisningen av både ergonomin och idrott/hälsa. De föreslår en rad förbättringar.

    Slutsats

    Det studien kommit fram till är att ämnet idag inte fungerar som eleverna önskar. Eleverna ser gärna en rad förändringar exempelvis, tydligare ledarskap, mer strukturerat upplägg, en större variation, ett större medinflytande i ämnet. Idrott och hälsa väcker mycket känslor. Insikten om hur viktig hälsan är visar eleverna stor kunskap om. Vid övergången till gymnasiet försvinner mycket av glädjen och motivationen.

    Gymnasieskolan har en viktig uppgift att ta hand om, utveckla och bejaka elevernas intresse för ämnet. Att så inte sker fullt ut på Fredrik Bremer gav mig en tankeställare på om hur vi som lärare mer måste ”lyssna in” vad eleverna anser. Viktiga variabler som kan förbättras anser jag vara elevinflytande, struktur, tydligt ledarskap, variation, anpassning av undervisningen till elevunderlaget.

  • 18.
    Akdag, Gülsah
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Specialidrott eller inte?: Kan elever från riksidrottsgymnasiet i karate jämföra sig med svensk karate elit?2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inledning: Specialidrott har funnits i skolvärlden sedan 70-talet och har lett till att många ungdomar har kunnat kombinera skola och elitidrottssatsning vid sidan om varandra. Det har skapats RIG (riksidrottsgymnasier) och ämnet specialidrott har lagts till som en kurs på gymnasieskolan. Målet med RIG var att göra det möjligt för talangfulla ungdomar att kombinera elitidrott med gymnasiestudier då gymnasietiden anses vara en brytpunkt för när elitsatsningen börjar. Att gå på ett RIG innebär även att få träna väldigt mycket och tävla med många av de bästa i samma åldersgrupper. RIG-systemet har producerat många svenska elitidrottare i olika idrotter. Syfte och frågeställning: Syftet med arbetet var att jämföra elever från RIG-karate med landslagsutövare i karate och att se om RIG- utbildningen kan ha bidragit till att utveckla eleverna så att de kan mätas med landslagsutövare. Skiljer sig landslagaktiva och karategymnasiets elever i hopp, reaktion och explosivitet i förhållande till specifika hopptester? Skiljer sig landslagsaktiva och RIG- elever i träningsupplägg och målsättning? Hur utvecklar RIG- utbildningen eleverna till att komma till elitnivå? Metod: Hopptester som bl.a. optimal drop jumptest (DJ), countermovmenttest (CJM), squat jump (SJ) och stiffness jump genomfördes. Testpersonerna från elevgruppen bestod av tre kvinnor och nio män. Testpersonerna från landslaget bestod av fyra kvinnor och åtta män. Det gjordes även en enkätundersökning som syftade till att kartlägga de aktivas träningsupplägg och målsättning med sin träning. Resultat: På damernas testresultat fanns det signifikant skillnad på drop jump 40 cm testet och CJM testet. Herrarnas resultat visade på signifikanta skillnader på SJ med visuell reaktion i höjd och stiffness jump genomsnittlig kontakttid. Enligt enkätundersökningen skiljer det sig i ett halvt styrke- och konditionspass mellan landslagsaktiva och eleverna. Båda grupperna tränade matchträning och situationsträning, men enbart eleverna periodiserade sin träning i form av för-, under- och eftersäsong och tränade teknikträning. Eleverna hade även specifikare mål med träningen. Slutsats: Då utbildningen syftar till att eleverna ska kunna ta ansvar för sin träning och för varje årskurs träna mer elitinriktad och systematiskt för att nå eliten, kan kursplanen i specialidrott samt den kontinuerliga träningen ha lett till att eleverna utvecklas mot att nå elitnivå. Detta verkar ha varit bland de bidragande faktorerna till att det är få signifikanta skillnader mellan grupperna i förhållande till testerna samt enkätfrågorna. RIG- eleverna kan jämföra sig med nationell elit i förhållande till hopptester, träningsupplägg och målsättning. Eleverna har tydligare målsättning samt mer planerad träningsupplägg än landslagsutövarna.

  • 19.
    Akkanen, Anita
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sundström, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Effekter av en idrottspsykologisk utbildningsintervention för friidrottstränare: med fokus på tränares förhållningssätt och ungdomars motivation och upplevelse av tävlingsnervositet2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    Aim: Since there is a lack of research based educational interventions concerning the relationship between coaches and young athletes, the aim of this study was to implement and examine the effects of sport psychology intervention for coaches in a track and field club. The research questions were: What are the effects of an educational intervention for coaches, with focus on a motivational climate, on: A) the coaches´ coaching approach B) their athletes´ goal orientation and C) their athletes´ perceived competitive anxiety?

    Method: The coach education stretched over two months and consisted of four two-hour lessons with focus on motivational climate, goal orientation and sport anxiety. Six coaches (three females, three males), aged 38-52 (M=44.33 years, SD=4.84) and their 59 athletes (27 males and 32 females) aged 12-14 (M=13.10 years, SD=0.82), participated in the study. A control group of 35 athletes (10 males and 25 females), of the same age (M=13.46 years, SD=0.70) and with similar demographic data, was also recruited. Potential effects of the intervention on the coaches and athletes were captured by measuring key constructs twice (pre-/post-test). Measures included a study-specific motivational climate questionnaire for the coaches and two validated questionnaires for athletes: the Achievement Goal Scale for Youth Sports (AGSYS; Cumming, Smith, Smoll & Grossbard 2008) and Sport Anxiety Scale-2 (SAS-2; Smith, Smoll, Cumming & Grossbard 2006). Descriptive statistics, repeated ANOVA and repeated MANOVA were used to analyze the data.

    Results: The analyses showed that the participating coaches experienced positive behavioral changes among themselves regarding support of autonomy, belonging, competence, and encouragement to task orientation, five months after the intervention had taken place (F (1, 5) = 6.49, p < .051,  = .56). The analyses did not reveal any statistically significant changes concerning neither the athletes´ goal orientation nor sport anxiety over time or compared to the control group.

    Conclusions:The study indicates a continuous need for longitudinal research based sport psychology interventions, especially towards individual sports since they, in many ways, differ from team sports. Future studies ought to complement with qualitative measurements which can bring deeper understanding of how, when and why changes occur. Despite loss effects in the athletes, the coaches´ perceived behavioral changes in themselves indicate that educational interventions are worthwhile in the long run.

     

    Key words: coaches, competitive anxiety, motivation, motivational climate interventions, youth

  • 20.
    Albrechtsson, Kajsa
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ström, Sofia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Relationen mellan fysisk aktivitet, motorisk kompetens och hälsorelaterad livskvalitet: En studie på barn i skolår 2 i Storstockholm2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.

    Metod

    Den fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.

    Resultat

    Studien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL. Dessa samband gäller för hela undersökningsgruppen och för pojkar. Variationer i HRQOL kan till procent förklaras av variationer i FA och skattad motorisk kompetens. Vid tvåvägs ANOVA där Medel tot cpm sattes som beroende variabel och de tre undergrupperna låg, medel och hög skattad livskvalitet, samt kön, sattes som oberoende variabel, visade inte på några statistiska signifikanta resultat. Resultaten från variansanalyser mellan nivågrupperna (låg, medel, hög) på FA i skattad HRQOL visar på en statistisk signifikant skillnad för hela undersökningsgruppen avseende grupperna låg och medel, samt mellan låg och hög. För flickor: mellan låg och medel. Variansanalysen mellan nivågrupperna (låg, medel, hög) av skattad hälsorelaterad livskvalitet i motorisk kompetens visar på statistiskt signifikanta skillnader mellan PedsQLgrupp låg och PedsQLgrupp hög samt mellan PedsQLgrupp medel och PedsQLgrupp hög för såväl gruppen pojkar som för hela undersökningsgruppen.

    Slutsats

    Studien visar på en positiv korrelation mellan FA och HRQOL, samt mellan motorisk kompetens och HRQOL. Dessa samband är könsbundna och gäller för pojkar samt för hela undersökningsgruppen.

  • 21.
    Allström, Henrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Komplex rörelse med en god kvalité", vad är det?: En kvalitativ undersökning bland lärare i idrott och hälsa på gymnasiet.2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasielärare i idrott och hälsa går tillväga för att bedöma samt mäta elevernas förmåga att röra sig med en god kvalitet av komplex karaktär. Frågeställningarna som kommer att beröras är; Vad ansåg gymnasielärare på fyra skolor som undervisar i idrott och hälsa om uttrycket rörelsekvalité av komplex karaktär? Har lärarna några konkreta verktyg (tester, laborationer o.s.v.) för att mäta eller bedöma elevernas kunskaper gällande god rörelsekvalité av komplex karaktär?

    Hur resonerar de olika idrottslärarna kring progressionen från grundskolan till gymnasiet gällande goda rörelsekvalitér av en komplex karaktär?

    Metod

    Kvalitativ intervju med halvstrukturerade frågor användes som metod för denna undersökning. Sex idrottslärare ifrån Stockholmsregionen deltog i undersökningen och könsfördelningen var jämn. PCK fungerade som teoretisk referensram.

    Resultat

    Lärarna påstod att ju fler moment en rörelse innehåller desto mer komplex är den. Kvalitéer som teknik, taktik, kondition och lagsporter kopplades samman med komplexa rörelser. God rörelsekvalité var enligt lärarna synonymt med en bred rörelsebank.

    Hälften av lärarna mätte dessa rörelser i form av test.

    Ingen av lärarna hade någon speciell matris för att bedöma rörelser av god kvalité av komplex karaktär. Individanpassning, utveckling, intresse samt kunskapsbefästning var vanliga svar gällande kunskapsprogressionen.

    Slutsats

    Samtliga resonemang gällande komplexa rörelser med en god kvalité gick i linje med tidigare forskning. Hälften av lärarna hade inget konkret mätverktyg gällande dessa kvalitéer. Lärarna gick i linje med tidigare forskning vad gäller kunskapsprogressionen.

  • 22.
    Almqvist, Jonas
    et al.
    Uppsala universitet.
    Meckbach, Jane
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogisk idrottsforskning.
    Öhman, Marie
    Örebro universitet.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet.
    How Wii Teach Physical Education and Health2016Inngår i: SAGE Open, ISSN 2158-2440, E-ISSN 2158-2440, Vol. 6, nr 4, s. 1-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The use of educational computer games in physical education (PE) has become more popular in recent years and has attracted research interest. The aim of the article is to investigate how physical activities and images of the human body are offered by the game. The results show how the “teacher” constituted in the games is one who instructs and encourages the players to exercise and think about their bodies, but not a “teacher” who can help students to investigate, argue, or discuss images of health and the human body. We argue that the use of a wide range and variety of ways of teaching would make the teaching richer and offer a deeper understanding about the body and health.

  • 23.
    Almqvist, Jonas
    et al.
    Uppsala universitet.
    Meckbach, Jane
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Öhman, Marie
    Örebro universitet.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet.
    Learning and active video gaming in school: How wii teach Physical Education and Health: Contribution to symposium Learning and active video gaming in school at BERA 20142014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    The potential use of exergames in Physical Education and Health is surrounded by a growing discussion among practitioners, policy makers and researchers focusing on different expectations about the games. In this discussion there is, however, a need to further include issues about the learning content offered by these games, how the content is expected to be taught and about the potential consequences the use of games may have for learning and socialisation. This study focus on how meanings about health and the human body are offered by the game: What kind of teaching is delegated to the artifact when used in Physical Education and Health?

    Focus of inquiry

    The aim of this article is to investigate how images of health and the human body and are taught by using exergames.

    Analytical framework and Research methods

    The empirical study builds on the use of an analytical tool called “Epistemological move analysis”. Studies of teaching and learning have shown how teachers use different kinds of actions (for example instructive, confirming, re-orienting, generative, re-constructive and evaluative moves) in order to try to direct the meaning making in educational settings. In this study, these categories are used, developed and specified in the context of teaching in Physical Education and Health. The empirical material used consists of video recordings from sessions where the games Wii Fit Plus and EA Sports Active were played.

    Research findings

    The results of the analyses show how the games offer different kinds of epistemological moves: Instructive moves about the fit body and how to play the game, re-orienting moves used in order to help the players to modify their action towards a more relevant and effective way, generative moves used to help the players to think about how to play the game and confirming move about the players’ gaming. In sum, the “teacher” constituted in the game is a teachers who instructs, confirms and encourages the players to move and exercise their bodies. But it is not a teacher who, in contrast to teaching in other contexts, is able to help the learners to make investigations or to participate in argumentation and discussion about for example images of health and the human body. Teaching in these games is constituted as a behavioral modification focused on an idea about a pre-defined and ideal body not expected to be discussed in education.

  • 24.
    Almqvist, Jonas
    et al.
    Uppsala universitet.
    Öhman, Marie
    Örebro universitet.
    Meckbach, Jane
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet.
    What do Wii teach in PE?2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In society, video- and computer games are often pointed out as risk factors in relation to physical inactivity, sedentary behaviour as well as increasing levels of obesity. At the same time, computers are an important source of knowledge where IT-competence and IT-experience provide pronounced advantages in society.

    In the middle of this paradox a new type of videogames is introduced, where body movement and physical activity constitute the central element. These games, so called exergames or active video games, are games where physical movement is involved in the game through the use of for example balance-boards, step-up boards and dance-pads. Exergames are now more and more put forward in several countries as interesting tools to use in physical education in order to stimulate young people to be physically active.

    In a recent review and synthesis of research on video games and health, Papastergiou (2009) strongly argues that videogames can offer ”potential benefits as educational tools for Health Education and Physical Education, and that those games may improve young people’s knowledge, skills, attitudes and behaviours in relation to health and physical exercise” (Papastergiou, 2009, p 603). However, Vander Schee and Boyles (2010) argue that exergames rather should be seen as a body pedagogy producing certain narrow meanings about health, and that the uncritical implementation of exergames in school is a problematic way to place commercial products in school. Consequently, there are differences in views regarding exergames in educational settings that are worth paying attention to in research about people’s learning about the body, physical activity and health.

    The aim of this paper is to investigate how images of the human body are expected to be learned when using exergames.

    The use of artifacts – physical objects made by humans – is a central part of human life. In fact, there are many activities that would not be possible to perform without the use of them. In schools, students learn to use paper and pencils, computers, vaulting-horses, footballs and so on. How and why artifacts are supposed to be used in educational settings is however not given beforehand (Cuban 1986). The use of artifacts mediates certain meanings about the view of learning and the goals and choices of content in education (Almqvist 2005, Quennerstedt et al in press).

    In this paper, we will use discourse analytical strategies in order to analyse how meanings about the body are expected to be learned when playing exergames. The discourse analytical strategies involve an interest in how processes of discourse constitute how we experience or relate to ourselves as well as our environment (Laclau & Mouffe 1985). Discourses constitute what is possible to say or do as partial and temporal fixations (Foucault 1980). These fixations are imbued with power, values and ideologies. As Evans and colleagues argue: “/…/ health beliefs, perceptions and definitions of illness are constructed, represented and reproduced through language that is culturally specific, ideologically laden and never value free” (Evans et al 2008 p 46).

    To investigate what these games offer we have explored the manuals, the content, the animations of the games as well as the instructions and comments offered during game play. The empirical material consists of exergames most commonly used in schools: Wii fit and Wii sports (sports active).

    In the discourse analysis we have explored what is taken for granted in the empirical material in relation to other possible ways to argue. In this way we can explore what is included and excluded in the games and what is possible to think and act in relation to statements concerning the body.

    The analysis shows how the logic of the game, its animations, instructions and feedback to the player, constitutes the ideal body as a physically active, well-balanced, slim and strong body. The use of the game, the balance board and the hand control, makes it possible to measure and register how the player follows this logic. The analysis also shows how the way the player is supposed to learn about the body is strongly influenced by behaviorism. In the paper we argue that this way of learning about the body is narrow and limited and that it is important to critically discuss the effects of the use of these games in schools.

    References

    Almqvist, Jonas (2005). Learning and artefacts. On the use of information technology in educational settings. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

    Cuban, Larry (1986). Teachers and machines. The classroom use of technology since 1920. New York: Teachers College Press.

    Evans, John, Rich Emma & Davies Bryan (2008). Education, disordered eating and obesity discourse: Fat fabrications. London: Routledge

    Foucault, Michel (1980). Power/knowledge.  Selected interviews & other writings 1972-1977. New York: Pantheon Books.

    Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal (1985). Hegemony and socialist strategy. Towards a radical democratic politics. London: Verso.

    Papastergiou, Marina (2009). Exploring the potential of computer and video games for health and physical education: A literature review. Computers & Education, 53(3), 603-622.

    Quennerstedt, Mikael, Almqvist, Jonas & Öhman, Marie (in press). Keep your eye on the ball. Investigating artifacts in physical education. Interchange.

    Vander Schee, Carolyn J. & Boyles, Deron (2010): ‘Exergaming,’ corporate interests and the crisis discourse of childhood obesity. Sport, Education and Society, 15(2), 169-185.

  • 25.
    Alsén, Hanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Dansundervisning i ämnet idrott och hälsa: en studie om elevers kunskap, attityder och inställning till dans i idrottsundervisningen.2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte:

    Studiens syfte har varit att undersöka och analysera elevers kunskap och inställning till dans idrottsundervisningen.

    Frågeställningar:

    • Vad har elever i åk 9 för erfarenhet från dansmomentet i idrottsundervisningen?
    • Skiljer sig inställningen och attityden till dansmomentet mellan pojkar och flickor i åk 9?
    • Vilka är elevers uppfattningar om dansens effekter?
    • Vad kan eleverna om dans?
    • Vad har elever i åk 9 för attityd till dans som fenomen?

    Metod:

    Totalt har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med elever, fyra flickor och fyra pojkar i åk 9. Det material som användes var penna och papper, samt ljudinspelningsutrustning. En genomarbetad intervjuplan var färdigställd innan genomförandet. När intervjuerna var avklarade transkriberades ljudinspelningarna och tolkades med hjälp av en teoretisk utgångspunkt, i detta fall Antonovskys begrepp KASAM samt från ett genusperspektiv .

    Resultat:

    Eleverna i studien har få positiva erfarenheter från dansmomentet i idrottsundervisningen. Skälen kan vara att de inte har haft så mycket dans i skolan, och att den dansundervisning som eleverna har haft upplevs som ointressant, vilket gör att de har svårt att se någon mening med dansmomentet i skolan. En följd av detta är att kunskapsnivån är relativt låg hos de flesta elever och en del har en negativ attityd. Från ett genusperspektiv kan man urskilja att flickorna är mer positivt inställda till dansmomentet än vad pojkarna är.

    Slutsats:

    För att eleverna ska känna meningsfullhet till dansmomentet bör lärarna ta hänsyn till och utgå från elevernas intresse och önskemål om t.ex. val av dansstilar och musik. Eleverna bör även få vara mer delaktiga i planeringen av dansmomentet. För att tillgodose så många behov som möjligt skulle de kunna använda sig av progression i sitt arbete med dansmomentet. Eleverna behöver dessutom få ta del av kursplanen, så att momentet blir begripligt och att de förstår varför de ska ha dans i idrottsundervisningen.

     

  • 26.
    Alsén, Hanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Varför dans?: Idrottslärares syn på dans i undervisningen2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studiens syfte är att undersöka fyra idrottslärares syn och inställning till dansmomentet i idrottsundervisningen på högstadiet, samt att se hur detta påverkar mängden undervisningstimmar i dansmomentet.

    Frågeställningar

    - Hur påverkar inre faktorer, som lärarens intresse och kunskap i dans, deras undervisning?

    - Vilka är de yttre faktorer som påverkar dansundervisningen?

    - Hur tolkar idrottslärarna dansmomentets beskrivning i kursplanerna Lpo 94 och Lgr 11?

    Hypotes

    Min hypotes är att det används lite dans i undervisningen, med lite menar jag upp till tio lektionstillfällen per läsår. Enligt forskning beror det bl.a. på bristande kunskap hos pedagogerna. Studier visar att de flesta idrottslärarna anser att dans är en viktig del i undervisningen. Yttre faktorer som tidsbrist påverkar eventuellt också valet av lektioner då det krävs mycket förberedelse för att undervisa i dans.

    Metod

    Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts med idrottslärare av olika åldrar och kön. Det material som användes var ljudinspelningsutrustning samt penna och papper. Intervjuerna genomfördes med en väl förberedd intervjuplan. Efter genomförandet transkriberades ljudinspelningarna och tolkades efter ramfaktorteorin, KASAM och tidigare forskning.

    Resultat

    Dansundervisningen som idrottslärarna i den här studien ansvarar för, påverkas av idrottslärarens intresse och kunskap. Anledningen till att det undervisas relativt lite dans beror delvis på bristande kunskap hos pedagogerna, men även yttre faktorer som tidsbrist påverkar valet av att arbeta med dansmomentet i skolan.

    Slutsats

    Idrottslärarna i den här studien har en generellt positiv syn och inställning till dansmomentet.

    Idrottslärarna såg att dansen kan generera i positiva effekter för elevernas utveckling. De var överrens om att dans var viktigt. Idrottslärarna ansåg dock att yttre faktorer var ett hinder för att kunna genomföra dansundervisning.  

  • 27.
    Alvring, Simon
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jansson, Viktor
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Normkritisk undervisning hos lärare i Idrott och Hälsa: En kvalitativ studie om påverkansfaktorerna klass, kön och etnicitet2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka om och hur lärare i ämnet idrott och hälsa, utbildade vid GIH arbetar normkritiskt utifrån faktorerna klass, kön och etnicitet. Vidare har ett syfte varit att undersöka vilka pedagogiska verktyg som de har fått från GIH för att förbereda dem att arbeta med dessa faktorer.

    Frågeställningar:

    • Hur arbetar lärarna normkritiskt i sin undervisning utifrån klass, kön och etnicitet?
    • Hur har lärarutbildningen vid GIH förberett lärarna att arbeta normkritiskt med dessa faktorer?

    Metod

    Studien genomfördes med en kvalitativ utgångspunkt där djupintervjuer användes som metod. Urvalet bestod av fem idrottslärare som undervisar i gymnasieskolan. Samtliga respondenter har gått lärarprogrammet på GIH och arbetat maximalt tre år som idrottslärare. En intervjuguide utformades utifrån syftet och Lindströms modell av Pedagogical Content Knowledge (PCK). Vilken även användes vid analys av resultatet.

    Resultat

    Resultatet visar att de intervjuade lärarna till viss del arbetar normkritiskt när det gäller genus genom att ge utrymme för diskussion och genus-uppgifter. Resultatet visar även att lärarna i studien uppvisar pedagogiska ämneskunskaper när det gäller normer kring genus, något som saknas när det gäller normer kring klass och etnicitet. Vidare visar resultatet att alla respondenter fått en teoretisk utbildning från GIH när det gäller normer kring genus och en del praktiska kunskaper för tillämpning i undervisningen. När det kommer till teoretiska kunskaper gällande normer kring både klass och etnicitet delger alla respondenter att dessa kunskaper har ingått minimalt i undervisningen på GIH. De didaktiska kunskaperna kring samma normer menar alla intervjuade lärare att det saknades helt eller endast diskuterade vid ett fåtal tillfällen.

    Slutsats  

    Lärarna uppvisar liknande arbetssätt när det handlar om normkritisk pedagogik. Lärarna arbetar inte normkritiskt enligt Lindströms pedagogiska ämneskunskaps modell. Dock arbetar de normkritiskt till viss del då det handlar om genus, men detta arbete saknas när det kommer till faktorerna klass och etnicitet. Lärarna arbetar snarare aktivt med de normer och den värdegrund som styrdokumenten anger samt låter eleverna arbeta med genus på ett uppgiftsorienterat sätt. Att det ser ut på detta sätt kan kopplas till GIH:s lärarutbildning då den lägger fokus på genus medan de andra faktorerna hamnar i skymundan.

  • 28.
    Amsköld, Christoffer
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Strömberg, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Otrygghet i omklädningsrummet: En undersökning om elevers erfarenheter av otrygghet i omklädningsrummet orsakad av mobilkameror2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av otrygghet i skolidrottens omklädningsrum orsakad av kränkande fotografering med mobilkameror. För attta reda på detta utgår vi ifrån frågeställningarna nedan.

    1. Hur många av eleverna har någon gång känt sig otrygga i omklädningsrummet?
    2. För hur många av eleverna har denna otrygghet orsakats av mobilkameror?
    3. Hur många av eleverna har blivit utsatta för kränkande fotografering i omklädningsrummet?
    4. Skiljer sig antalet otrygga tjejer respektive killar.

    Metod

    Vi genomförde en kvantitativ studie med hjälp av en enkätundersökning innehållande frågor kring elevers personliga upplevelser och erfarenheter från hela skolgången. Populationen var gymnasieelever i Sverige varav urvalet bestod av fyra klasser med sammanlagt 83 elever. Bearbetning av data från enkäterna genomfördes i statistikprogrammet SPSS. Resultaten analyserades utifrån socialpsykologisk teori och den feministiska objektifieringsteorin.

    Resultat

    Vår studie visar att mer än en tredjedel av eleverna känner en otrygghet i omklädningsrummet i samband med skolidrotten. Problemet är nästan dubbelt så stort hos tjejerna jämfört med killarna, resultaten visar däremot att skillnaden mellan könen inte är signifikant. Elevers kameratillgång i omklädningsrummet visar sig ha en bidragande orsak till otrygghet. En av eleverna från vår studie har även blivit utsatt för kränkande fotografering i skolidrottens omklädningsrum.

    Slutsats

    Genom den socialpsykologiska och den feministiska objektifieringsteorin kan vi förklara varför en tredjedel av eleverna känner otrygghet i omklädningsrummet. Med en syn på kroppen som ett objekt jämför de sig själva och andra utifrån samhällets normer. Detta gäller alla elever men framförallt tjejerna, där otryggheten är som störst.

  • 29.
    Anborg, Robyn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Estetisk kirurgi: En kvantitativ studie om hur subjektiva upplevelser kring familj påverkar intresse av estetisk kirurgi2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie är att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frågeställningar har formulerats för att undersöka detta:

    – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi?

    – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmässa under uppväxt och uppväxt med en ensamstående förälder?

    – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frånvaro av mamma eller pappa under uppväxt?

    – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit älskande under uppväxt?

    – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnådda familjefunktioner?

    – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris?

    Metod

    Denna uppsats har använts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkät. En egen enkät komponerades och delades ut i Stockholms län. 60 enkäter delades ut, varav 58 av dessa besvarades. Enkäterna hanterades anonymt och sammanställdes först i Excel-ark för att sedan analyseras i SPSS genom Mann-Whitney och Chi-2 test, samt logistisk regression.

    Resultat

    Prediktorer för intresse för estetisk kirurgi är föräldrar som pratat om att utföra estetisk kirurgi (P=0,049), lägre skattning av psykisk närvaro av mamma (P=0,029), lägre skattning av psykisk närvaro av pappa (P=0,042), lägre skattning av att pappa ingivit respekt kring den egna personens värde (P=0,001) och vid lägre skattning av att familj gett en god grund för en stabil och harmonisk uppväxt (P=0,003). Ingen av dessa kunde enskilt förklara den beroende variabelns variation, utan alla samvarierade. Genom att stegvis exkludera prediktorer i en logistisk regression kunde den viktigaste prediktorn till intresse av estetisk kirurgi identifieras, vilket var, den sistnämnda.

    Slutsats

    Slutsatsen är att vissa subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi medan påverkan av andra inte gett signifikanta skillnader.

     

  • 30.
    Andersen Eikje, Cleng
    et al.
    Department of Sports, physical education and outdoor Studies, University college of Southeast Norway, Bø, Norway.
    Horgen, André
    Department of Sports, physical education and outdoor Studies, University college of Southeast Norway, Bø, Norway.
    Arnegård, Johan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    The organizing and regulation of mountain guiding in Scandinavia 1820–2016, with a glance at the Alps2019Inngår i: Sport in Society: Cultures, Media, Politics, Commerce, ISSN 1743-0437, E-ISSN 1743-0445, Vol. 22, nr 4, SI, s. 555-572Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article, we study how mountain guiding was organized and regulated in Scandinavia and the Alps between 1820 and 2015 and focus on the most important di erences and similarities in Scandinavia, and between Scandinavia and the Alps. We conclude that Switzerland and Chamonix (France) represent two di erent systems in the Alps during the nineteenth century. However, through the emergence of national and international guide unions the regulation of mountain guiding in the Alps today appears uni ed, with a close connection between national regulation and mountain guide unions. In Scandinavia, Norway and Sweden historically had similar practices organizing and regulating mountain guiding, where a relatively strong layman tradition emerged during the 1960s and 1970s. In 2008, legal decisions led Sweden to change its system to match the Alp model, while Norway held on to the layman tradition. This leaves mountain guiding in Norway as a distinctly less regulated eld than in France, and Switzerland, as in and Sweden. 

  • 31.
    Andersson, Eva
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Kallings, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Hultgren, Staffan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kraepelien Strid, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsopedagogprogrammet2014Inngår i: Från Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet till Gymnastik- och idrottshögskolan: en betraktelse av de senaste 25 åren som del av en 200-årig historia / [ed] Suzanne Lundvall, Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH , 2014, s. 108-116Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Andersson, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Idrottslärares syn på kamratbedömning inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim

    The aim of the study is to gain insight into how physical education teachers reflect on peerassessment in Physical Education (PE). The study was limited to investigate teachers’ conception of peer assessment. The study also examines whether teachers can describe anymethods of peer assessment that they use or have used in their teaching, and what strategic choices they talk about when they describe their methods.

    Method

    Qualitative interviews were used to collect data. The interviews can be referred to as in-depthinterviews with a particular focus on concepts. The interviews are semi-structured in nature as an interview guide was used. The study used a non-probability sample and participants were chosen based upon a subjective selection technique. Five PE teachers in Stockholm (Sweden) were interviewed and their statements were audio recorded. Their statements were transcribed to provide a valid basis for interpretation.

    Results

    The results show that the interviewed teachers associate peer assessment with feedback. Furthermore, it appears that four out of five teachers talk about methods of peer assessment. Some of the methods may serve as tools for formative peer assessment. Three out of the five teachers describe video recording when they talk about methods and two out of five teachers describe different kinds of rubric handouts. Four out of the five teachers’ response indicated that that they occupy a dualistic perspective on body and movement as they talk about peer assessment.

    Conclusions

    The study describes the diversity and complexity of the concept of peer assessment. It was possible to discern that the teachers who told that they actively use peer assessment have intended on key variables, which could be related to the diversity of peer assessment. It is clear from the teachers rubric handouts that they may have missed important variables whenthey designed their rubrics. The final conclusion is that it is important for teachers who intend to implement peer assessment to look in to the research available. This study recapitulates achecklist, a step-by-step guide and many important variables in the creation of rubric handouts.

  • 33.
    Andersson, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Respekt i skolan: Elevers och idrottslärares syn på respekt och samarbete i grundskolans lägre åldrar2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete.

    Forskningsfrågor:

    Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt?

    Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?

    Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.

    Metod

    Vid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar.

    Resultat

    Resultatet visade att lärarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt. En av lärarna nämnde även att eleverna visade respekt då de tog hänsyn till lärarens roll och inte blev för personliga. Eleverna och lärarna hade en liknande uppfattning om samarbete, flera som jobbar eller gör något tillsammans och att någon inte gör allt. Eleverna framförde att ett respektfullt beteende kunde vara att inte handla destruktivt mot andra eller mot miljön, att hjälpa sina kompisar när de behövde och att lyssna på lärarna. Eleverna hade likväl olika resonemang om respekt om vilka beteenden som gav respekt.

    Slutsats

    I resultaten går det att urskilja att elevernas resonemang är lika på vissa punkter. Det finns även en hel del av elevernas resonemang som skiljer sig åt i kompexitet och skarpsynthet. Denna forskning visar att några elever var bättre än andra på att uttrycka sig. En av lärarna hade ett intressant resonemang kring vad detta kan innebära i verkligheten, de elever som var duktiga på att sätta ord kunde göra samma dumma grejer i alla fall. Det är alltså svårt att veta om elever och lärare verkligen agerar utifrån sina resonemangen. Det behövs troligtvis en mer djupgående forskning som tar hänsyn till kroppsliga uttryck för respekt för att få en holistisk bild av lärares och elevers förståelse av respekt och samarbete.

  • 34.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hägg Sandberg, Emelie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Höga ljudnivåer?: En undersökning av ljudnivån under lektioner i idrott och hälsa2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med uppsatsen är att mäta ljudnivån under lektioner i idrott och hälsa och undersöka vilka faktorer som påverkar den samt om arbetsmiljöverkets insatsvärden överskrids.

    1. Hur ser den ekvivalenta respektive maximala momentana ljudnivån ut under en lektion i idrott och hälsa?

    2. Hur påverkas ljudnivån under en lektion i idrott och hälsa av salens storlek, gruppens storlek, årskurs, aktivitet och musik?

    Metod

    Vi har med hjälp av decibelmätare registrerat ljudnivån i två idrottssalar under pågående lektioner i ämnet idrott och hälsa. Det som i huvudsak observerades var den ekvivalenta A-vägda ljudnivån samt maximal A-respektive C-vägd ljudnivå. I kombination med dessa mätningar observerades även vilka faktorer som påverkade ljudnivån.

    Resultat

    Resultaten visar att ljudnivån är hög men utifrån underlaget vi har går det inte att påvisa om den ekvivalenta ljudnivån för en åttatimmars arbetsdag överstiger arbetsmiljöverkets insatsvärden på 80 respektive 85dB. Att döma av resultaten i den här studien är det svårt att peka på en specifik faktor som är avgörande för ljudnivån. Svårigheten i att bestämma vilken faktor som är avgörande uppstår då alla undersökta faktorer samvarierar.

    Slutsats

    Vi upplever att detta ämne är väldigt komplext och att det finns många variabler att ta hänsyn till vad gäller ljud och dess påverkan på oss människor. Mätning av ljudnivån ger inte nödvändigtvis en rättvis bild av störningseffekten.

  • 35.
    Andersson, Frida
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vångell, Fredrika
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vem är idrottslärarstudenten vid GIH?: en studie som jämför år 2008 med år 20112011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett sociologiskt synsätt undersöka skillnader och likheter mellan nyantagna idrottslärarstudenter vid GIH år 2008 och år 2011.

    • Vad har GIH-studenten för bakgrund?
    • Vilken idrottserfarenhet har GIH- studenten?
    • Vilka upplevda kunskaper och färdigheter i idrott och hälsa har GIH- studenten?
    • Vilken inställning till idrottsämnet och utbildningen har GIH-studenten?

     

    Metod: Den metod vi använde oss av var en kvantitativ metod där data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten besvarades av nyantagna studenter på lärarprogrammet på GIH år 2011 (100 studenter). Sedan tidigare fanns data insamlat med samma enkät för studenter som påbörjade utbildningen år 2008 (77 studenter). Svaren bearbetades i SPSS 19.0 och analyserades sedan utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, kapital och fält.

     

    Resultat: Våra resultat visade att de studenter som sökte sig till GIH år 2008 liksom år 2011 var individer med ett stort idrottsintresse. Det var fler som vuxit upp i Stockholmsregionen och fler med utländsk bakgrund som började år 2011. Det kunde också konstateras att intagningskraven var betydligt lägre år 2011 än år 2008 och att färre studenter hade tävlings- och ledarerfarenheter innan utbildningsstart. Vi kunde även se att spridningen var större inom studentgruppen år 2011 gällande kunskaper och färdigheter inom moment som kan relateras till ämnet idrott och hälsa. Att studenterna sökte sig till GIH var för att den ligger i Stockholm och för att skolan ansågs ha ett gott rykte. Dock verkade skolans rykte vara på nedåtgående då färre svarade att det goda ryktet gjorde att de sökt sig till GIH år 2011. Majoriteten av studenterna i de båda urvalsgrupperna ansåg att kunskaper och färdigheter i ämnet idrott och hälsa ska bedömas.

     

    Slutsats: Vi har kommit fram till att det är för tidigt att dra en slutsats om hur det ökade antalet platser på idrottslärarutbildningen vid GIH påverkat vilka studenter som söker sig hit. Det kommer därför vara intressant att se vidare undersökningar inom området. Tendenser som vi dock kunde se var att det var en mer homogen grupp år 2008 i alla avseenden. I båda studentgrupperna fanns bristande kunskaper vid utbildningens start i centrala områden som ingår i ämnet idrott och hälsa. Detta kommer ställa höga krav på utbildningen för att säkerställa en kunskapsmässig grundnivå hos studenterna vid avslutade studier.

  • 36.
    Andersson, Kristian
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Rask, Mattias
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Samundervisning eller könssegregerad undervisning i ämnet idrott och hälsa?: En kvalitativ undersökning angående idrottslärares val av undervisningsform i ämnet idrott och hälsa.2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns någon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartäta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. Frågeställningar som söktes svar på var om kön, ålder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter påverkar huruvida lärare väljer att använda samundervisning eller könssegregerad undervisning.

    Metod

    Bakgrunden till uppsatsen är en litteraturstudie där sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera på att hitta svar på frågeställningarna för att sedan kunna jämföra dessa med vår egen studie.

    Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslärare på kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lärare från fyra invandrartäta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen. Intervjuerna har haft en låg standardisering och strukturering, detta för att få ut så mycket information som möjligt från intervjuobjekten.

    Resultat och slutsats

    Resultaten som framkommer i studien är att många av idrottslärarna på de invandrartäta skolorna är styrda av aktiviteten, där simundervisning är den mest framträdande. Att hitta tydliga skillnader i om kön och utbildning påverkar valet av undervisning är svårare. Däremot ser vi tecken på att äldre lärare i högre utsträckning använder sig av könssegregerad undervisning. 

  • 37.
    Andersson, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ger fysisk aktivitet bättre studieresultat?: En enkätundersökning om samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos elever i årskurs nio i en skola utanför Stockholm. I syfte att utföra detta användes följande frågeställning:

    ● Ger en ökad mängd fysisk aktivitet ett högre meritvärde hos elever i årskurs nio?

    Metod Studien är baserad på en enkätundersökning besvarad av 71 deltagare från tre klasser i årskurs nio på en skola utanför Stockholm. Enkäten innehåller frågor om elevens mängd av fysisk träning, fysisk aktivitet och stillasittande samt en fråga om elevens totala meritvärde från terminen innan. Eleverna fick själva uppskatta mängden tid de spenderade på de olika aktiviteterna. Elevernas meritvärden kontrollerades med skolans betygskatalog för att säkerställa att rätt meritvärde var angivet.

    Resultat Resultatet visade inget samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat i form av ökat meritvärde. Det kunde heller inte påvisas något samband mellan fysisk träning och studieresultat. Däremot upptäcktes ett medelstarkt samband mellan ett ökat stillasittande och ett ökat meritvärde.SlutsatsDenna undersökning har inte påvisat något samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat hos den undersökta populationen.

  • 38.
    Andersson, Maria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Holmberg, Jennifer
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Motorik i skolan: idrottslärares syn på motorisk träning för barn i åldrarna 9-12 år2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utsträckning organiserad motorisk träning bedrivs i skolan för elever i åldrarna 9-12 år. I detta syfte har ingått att ta reda på hur idrottslärare ser på motorisk träning i ämnet Idrott och hälsa för barn i åldrarna 9-12 år. Våra frågeställningar har varit följande:

    1. Är motoriken viktig när idrottslärarna planerar sina idrottslektioner?

    2. Förekommer individuellt anpassad undervisning för barn med motoriska brister?

    3. Vilka övningar använder idrottslärarna för att främja motoriken hos eleverna?

    4. Vad anser idrottslärarna är svårigheterna med motorisk träning?

    5. Anser sig idrottslärarna kompetenta att undervisa i motorisk träning?

    Metod

    Denna studie är en kvalitativ studie som är genomförd med intervjuer. Vi har intervjuat sju stycken idrottslärare i Nacka, Värmdö och Stockholm.

    Resultat

    Vi kunde konstatera att idrottslärarna till en början inte nämnde motoriken när de fritt fick svara på frågan om vad de tänkte på och vad de ville uppnå med sina lektioner. Men när de sedan vid ett senare tillfälle under intervjun fick givna svarsalternativ så värderades den motoriska utvecklingen hos eleverna väldigt högt. Av de tillfrågade idrottslärarna arbetade fyra av sju med individuellt anpassad undervisning. De flesta av idrottslärarna betonade att brist på resurser var den största orsaken till att man inte kunde bedriva individuellt anpassad undervisning. Alla idrottslärare var överens om att motorisk träning automatiskt är en del av nästan varje lektion. Men de flesta av lärarna hade inte en tanke på motorisk träning när de planerade lektionerna. Idrottslärarna ansåg att de stora elevgrupperna var ett hinder för att se varje elev och hinna med att hjälpa alla elever. Trots att idrottslärarna kunde se brister inom sin utbildning i motorisk träning ansåg majoriteten av de tillfrågade idrottslärarna ändå sig vara kompetenta för uppgiften.

    Slutsats

    I det stora hela ansåg idrottslärarna att den fysiska aktiviteten var en av de viktigaste ingående delarna på idrottslektionerna. Den motoriska träningen var också en del av nästan varje lektion. Trots detta angav ändå nästan alla idrottslärare spontant andra områden som viktigare.

  • 39.
    Andersson, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jag är tränare!: En studie om den professionella fotbollstränarens arbetsmiljö2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Studien skall ge en inblick i den vardag som professionella tränare verkar i, vilket kan skapa en vidare utveckling på hur man i denna yrkesroll kan förbereda sig själv och anhöriga för den framtid som väntar. Frågeställningarna är: Hur ser den professionella tränaren på sin arbetsmiljö?  Hur ser den professionella tränaren på sin yrkesroll? 

    Metod

    För att på bästa sätt få fram värdefull data till denna uppsats så valdes den kvalitativa intervjun. Däri valdes den semistrukturerade intervjumetoden, där grundbasen utgörs av fasta frågor men där följdfrågor kan skapas efterhand beroende på vad intervjupersonen kommer med för svar. Fyra manliga fotbollstränare med erfarenhet från den professionella elitnivån i Sverige valdes ut till intervjuer. Intervjuerna gjordes på överenskommen plats och pågick mellan 30 - 90 min. Intervjuerna spelades in på en digital diktafon.  

    Resultat

    Utsattheten hos tränarna har ökat. Risken för utbrändhet, våld och hot likaså. Den ekonomiska förtjänsten har stigit och kan idag likställas med en riksdagsman. Arbetsotryggheten är större då kravet på framgång ökar från media, sponsorer och supportrar. Tränarna anser att ta sig tid för anhöriga är viktigare än att ständigt se på fotboll. Passionen till idrotten är det som håller dessa tränare kvar i yrket. Samtliga anser att de har ett samhällsnyttigt värde där det agerar både tränare, lärare och ledandeförebilder för en personal av idrottsmän i skiftande åldrar 16-40.

    Slutsats

    Fotbollen har gått från en idrottsligt styrande verksamhet till en samhällsindustri där utomstående krafter har en mer betydande roll för fotbollen än tidigare. Tränarrollen har sedan 1990-talet gått från en ledande roll i idrottsklubben till en professionell position med en bredare betydelse än att bara ta hand om sina spelare. Den idrottskultur som länge stöttats av demokratiska värderingar ur folkhemmet har med den globala ekonomin skapat en tuffare arbetsmiljö. Långsiktiga satsningar blir svårare att genomföra då spelare inte längre är klubbarna trogna utan ses idag som ett säsongsprojekt. Detta gör att dagens elittränare tvingas att använda sig av pragmatiskt ledarskap.

  • 40.
    Andersson, Sophie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Medarbetarskapets perspektiv och möjligheter ur ett hälsoperspektiv: en kvalitativ intervjustudie av medarbetare2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att problematisera individers syn på det egna medarbetarskapet ur ett hälsoperspektiv. Syftet med studien är också att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frågeställningar står i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad är det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad är det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?

    Metod

    Uppsatsen bygger på material insamlat med hjälp av djupintervjuer. Tre kvinnor samt tre män deltog i studien, samtliga yrkesverksamma. Ingen av dem befann sig i en exceptionell livssituation avseende familj, ekonomi eller arbete. Intervjupersonerna kontaktades via mail som följdes upp med telefonsamtal. Intervjuerna följde ett frågeschema med öppna frågor, kopplade till syfte och frågeställningar. Intervjuerna bandades för att därefter transkriberas ordagrant. Slutligen analyserades materialet utifrån för studien utvalda teorier.

    Intervjuanalys och slutsatser

    Trots individuella skillnader mellan de olika intervjuerna kan man se en röd tråd genom materialet vad gäller de frågeställningar som står i fokus. Samtliga har en medvetenhet om sitt medarbetarskap och om vad det är som påverkar det, positivt och negativt. Det finns en vilja att ta ett större ansvar för sitt arbete och som anställd. Det som skiljer dem åt är förutsättningarna för detta. Faktorerna mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning samt relationer har betydelse för ett medarbetarskap, men i olika grad. Något som tydligt framgår ur analysen är att kontroll är en av de mer viktiga faktorerna för att trivas på arbetet och i det egna medarbetarskapet. En annan faktor som lyfts fram är relationer, både med kollegor och chef. Ur dessa relationer och tillsammans med ett socialt stöd uppstår ett organisatoriskt samspel mellan individer. Det är svårt att hitta en gemensam nämnare för de två frågeställningarna vad som frigör energi samt vad som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Svaren är lika många som de intervjuade. Här följer dock några ord hämtade från svaren: Frigör energi – uppnådda mål, realiserade idéer, kollegorna. Förbrukar energi – konflikter, nej på affärer, existentiella problem.

  • 41.
    Arenander, Lovisa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Individ eller kön?: En studie av lärares föreställningar om kvinnligt och manligt samt hur dessa avspeglas i undervisningen2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares föreställningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhållningssätt till elever. De två frågeställ-ningarna som använts har varit: uppfattar lärare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lärare till att genusmönster uppstår och/eller består?

    Metod

    Studien är kvalitativ och genomfördes i en lågstadieskola i Stockholmstrakten. Tillväga-gångssättet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslä-rare, dels av en lärare i idrott och hälsa, få fram hur lärares föreställningar om kön avspeglas i undervisningen. Lärarna meddelades att observationen gällde deras förhållnings- och arbets-sätt, inte att det var ur ett genusperspektiv. Under tre och en halv dag genomfördes observa-tionerna och efter detta genomfördes intervjuer med de berörda lärarna. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få fram vilka lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt var. Därefter sammanfördes observationer med intervjuer för att se om föreställningarna kan ha avspeglats i undervisningen. Resultatet har analyserats utifrån historikern Yvonne Hirdmans genussystemteori.

    Resultat

    Resultatet visar att lärare behandlar elever olika utifrån vilket kön de tillhör. Lärarna var till viss utsträckning medvetna om detta. Lärarnas föreställningar om manligt och kvinnligt har varit att kvinnor har mer omvårdande egenskaper, är stillsamma och fogliga medan män är fysiskt aktiva och har svårt för att visa ömhet. Det framkom att flickor och pojkar till viss del betedde sig på ett sätt som motsvarade dessa föreställningar.

    Slutsatser

    Att lärarna har föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara och vad de förväntas göra samt att detta avspeglas i undervisningen.

  • 42.
    Arlestrand, Frida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. 1991.
    Vitt friluftsliv: En kvalitativ studie om undervisning i vitt friluftsliv på kommunala gymnasieskolor i Stockholms län2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av vitt friluftsliv i kommunala gymnasieskolor runt om i Stockholms län. Frågeställningarna är:  

    • Bedrivs undervisning i vitt friluftsliv på gymnasieskolor runt om i Stockholms län?
    • Hur bedrivs undervisningen i vitt friluftsliv?
    • Finns det några faktorer som påverkar utformningen av undervisning i vitt friluftsliv?

    Metod: Studiens datainsamling gjordes genom intervjuer. Urvalet bestod av åtta stycken idrott- och hälsalärare på gymnasieskolor runt om i Stockholms län. För att få en spridning av urvalet över hela området delades Stockholms län in i tre zoner: norra sidan, innerstad och södra sidan. Utifrån dessa zoner listades alla kommunala gymnasieskolor och ett slumpmässigt urval gjordes. Tre intervjuer vardera skedde på norra respektive södra sidan och två intervjuer tog plats i innerstaden. Resultatet har analyserats utifrån ramfaktorteorin.

    Resultat: Fem av åtta skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur undervisningen går till skiljer sig mellan skolorna. Vissa bedriver undervisning i säkerhet, längdskidor och långfärdskridskor under lektionstid, andra skolor använder sig av friluftsdagar för att undervisa inom detta och några skolor gör längre skidresor. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar utformningen av undervisningen. Exempel på dessa faktorer är tillgången till material, ekonomi, tid, elevers attityder och bakomliggande organisation.

    Slutsats: Det som framkommit i denna uppsats är att majoriteten av medverkande skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur den undervisningen går till varierar mellan de olika skolorna. Slutsatsen är att det går att bedriva undervisning inom vitt friluftsliv i Stockholms län men det finns ett antal faktorer som påverkar utformning och genomförandet av detta. 

  • 43.
    Arnegård, Johan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Bergsguide2011Inngår i: Friluftssport och äventyrsidrott: Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld / [ed] Sandell, Klas; Arnegård, Johan & Backman, Erik, Lund: Studentlitteratur, 2011, s. 106-Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Arnegård, Johan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Friluftssport som spänningsfält och professionsarena2011Inngår i: Friluftssport och äventyrsidrott: Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld / [ed] Sandell, Klas; Arnegård, Johan & Backman, Erik, Lund: Studentlitteratur, 2011, s. 89-115Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Arnegård, Johan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur. Stockholms universitet, Institutionen för samhälle, kultur och lärande (SKL).
    Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola2006Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The physicality of sports and outdoor life offers great opportunities for intensive experiences – participants ”feel” the happening in their bodies. As well as looking upon physical activity mainly as something instrumental, as for example in competitive sports and exercise culture, other aspects can also be central, for instance the pure joy of movement. The existential or expressive side of physical activity is examined in this doctoral thesis.

    In order to study such experiential quality more thoroughly, the author’s attention turns to adventure sports participants, as they appear to have a capacity for becoming highly involved and seeking very intense experiences. Who is involved in adventure sports? Why are they engaged in a sport that demands such great hardships and risk-taking? What do they get out of it? The overall objective of the thesis is to shed light on adventure sports as a practice and to discuss the educational significance of flow and other experiential qualities in adventure sports and in schools.

    The analyses are based on three empirical sub-studies. The first began with a questionnaire that 161 adventure sports participants responded to. This was followed by an interview study of eleven men and three women, all of whom had extensive experience in adventure sports. The categories of sport were evenly divided between climbing, off-piste skiing and hang gliding.

    In the second sub-study a detailed investigation of climbing was carried out. A notable sportification has brought about a very clear and interesting change in parts of this activity. Six traditional/adventure climbers and six sport climbers were interviewed, of which half were men and half women. All the climbers were experienced and very much involved in their sport.

    The aim of the third sub-study was to seek an answer as to whether pupils have experiences in their daily school life that are similar to those of adventure sports participants. An ESM (Experience Sampling Method) investigation was carried out with 60 pupils in compulsory school year nine (corresponding to UK schools’ year eleven) from four different schools. The pupils’ parents answered a special parent questionnaire including questions about academic and professional backgrounds, living conditions, habits, interests, attitudes and leisure time activities.

    The results were analysed taking into consideration the phenomenological perspective and structuralistic or more correctly expressed the cultural sociological perspective. Mihály Csikszentmihályi’s theoretical argument on optimal experiences, which in turn is based on the flow concept, constitutes the phenomenological foundation. Pierre Bourdieu’s concept apparatus and theories were used to closely examine the participants’ backgrounds, life histories and current living situations.

    The study shows that a preference for adventure sports is clearly linked to the participants’ backgrounds and earlier life experiences. A behavioural pattern is incorporated and developed into an embodied capacity to master a practice, a result of a long learning process. Participants were clearly concordant in these respects. Participants emphasise the abundant opportunities for intensive experiences that arise from adventure sports. It is a matter of something multidimentional: the active body, outdoor life in natural surroundings, exacting and clear goals, total focus, and about exercising control. This approach presents a model for identification of content qualities, which together create the dynamics that form the meaningful rewards that result from participation in adventure sports. The dimensions include flow experiences, but also go beyond them.

    The deep sense of presence, the physical involvement, the fact that they can choose the path and increase the degree of difficulty themselves – and simultaneously counter this new challenge with increased capacity so that they are engaged at the ”right level” – also provide favourable conditions for a stimulating and successful learning experience.

    The observation was made that it was primarily in the practical and aesthetic subjects that school pupils had the same deep feeling of presence together with a meaningful and pleasurable holistic experience as the adventure sports participants had. Here they were actively involved with their hands or with their whole bodies, and they could make their own choices and be in control of the activity, which for most pupils led to a strong feeling of satisfaction.

  • 46.
    Arnegård, Johan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Persson, Christian
    Certifiering och auktorisation2011Inngår i: Friluftssport och äventyrsidrott: Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld / [ed] Sandell, Klas; Arnegård, Johan & Backman, Erik, Lund: Studentlitteratur, 2011, s. 112-Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Arnegård, Johan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Sandell, Klas
    Idrottens gränstrakter – Om äventyrsidrott och friluftssport2011Inngår i: Kulturstudier, kropp och idrott: Perspektiv på fenomen i gränslandet mellan natur och kultur / [ed] Tolvhed, Helena & Cardell, David, Malmö: Idrottsforums förlag , 2011, s. 127-145Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Arnlund, Camilla
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hederyd, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vandring och pilgrimsfärd- två resor på samma stig?: en komparativ studie mellan vandrarens och pilgrimens förhållningssätt till och upplevelse av naturen2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 49.
    Aronsson, Gunnar
    et al.
    Stockholms universitet.
    Blom, Victoria
    Stockholms universitet.
    Work conditions for workers with good long-term health2010Inngår i: International Journal of Workplace Health Management, ISSN 1753-8351, E-ISSN 1753-836X, Vol. 3, s. 160-172Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 50.
    Askman, Sebastian
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lindberg, Sofie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att arbeta med kroppsideal i idrott och hälsa - vad innebär det?: En kvalitativ studie om hur lärare på gymnasiet arbetar med kroppsideal2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring att arbeta med kroppsideal i undervisningen. Studien är av kvalitativ art och har en läroplansteoretisk utgångspunkt.

    - Hur arbetar lärare med kroppsideal i ämnet idrott och hälsa?

    - Vilka utmaningar anser lärarna att det finns med undervisning i kroppsideal?

    Metod

    Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes på gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa på skolor i Stockholms län. Intervjuerna analyserad genom teoriledd tematisk analys.

    Resultat

    Intervjuerna påvisade att undervisningen om kroppsideal i stor utsträckning präglades av diskussioner i minder eller större grupper och att eleverna examineras genom antingen muntliga diskussioner eller skriftliga reflektionsuppgifter. De största utmaningarna för lärarna vid undervisningen var att ämnet kan var känsligt att prata om samt att det är svårt att veta exakt vad som skall läras ut gällande kroppsideal eftersom begreppet kroppsideal är svårdefinierat för lärarna.

    Slutsats

    Lektionerna präglas av diskussioner och det kan vara svårt att veta vad undervisningen skall innehålla.

1234567 1 - 50 of 1415
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf