Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, David
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Boyacioglu, Anders
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Bilateral deficit vid excentrisk och koncentrisk muskelaktion: En jämförande studie mellan den summerade unilaterala och bilaterala kraftutvecklingen hos roddare visavi sprinters2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att studera bilateral deficit hos roddare och sprinters vid maximal excentrisk/koncentrisk muskelaktion.

    • Finns det någon signifikant skillnad mellan roddare och sprinters i bilateral deficit?

    • Påverkar antalet tränade år den bilaterala deficiten?

    Metod

    14 manliga testpersoner fördelade på två lika stora grupper (7 per grupp; rodd och sprint) genomförde maximal unilateral/bilateral muskelaktion excentriskt och koncentriskt i en benpressmaskin (ECCON). Rörelseomfånget i knäled vid muskelaktion sattes från 70° – 140°. Hastigheten för fotplattan vid muskelaktionen sattes till 0,2m/s. Dataanalysen har gjorts inom respektive undergrupp där vi genomförde ett beroende T-test där höger + vänster kraftmoment och bilateral kraft. P-värdet sattes till 0,05 och den parade jämförelsen justerades med en Bonferroni - korrektionsfaktor 0,0253.

    Resultat

    Medelvärdet för roddgruppens bilaterala deficit: 11% koncentriskt och 33% excentriskt. Antal tränade år och bilateral deficit vid benpress: tränat >8år koncentriskt 7% och excentriskt 24%. Tränat <8år koncentriskt 21% och excentriskt 55%.

    Medelvärdet för sprintgruppens bilaterala deficit: 5% koncentriskt och 24% excentriskt. Antal tränade år och bilateral deficit: tränat >8år koncentriskt 4% och excentriskt 26%. Tränat <8år koncentriskt 16% och excentriskt 11%.

    Diskussion

    Skillnaden i bilateral deficit mellan excentrisk och koncentrisk muskelaktion hos roddare och sprinters kan bero på att roddare har en minimal excentrisk fas när de ror. Vid jämförelse av antal tränade år och den bilaterala deficitens storlek så fanns det en tendens till att deficiten minskade i takt med att antalet tränade år för båda grupperna. Orsaken till detta mönster är troligtvis på neuronal nivå.

  • 2.
    Apró, William
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tannerstedt, Jörgen
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nutrition och muskeluppbyggnad2007Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Senare års studier har gett oss en klarare bild av hur muskeluppbyggnaden stimuleras och regleras av styrketräning och nutrition. Mycket forskning kvarstår dock innan fullständiga rekommendationer kan ges. Vad som dock är klart är att de allmänna rekommendationerna som idag uppgår till 0.8 g protein • kg-1 kroppsvikt • dag-1 i de flesta länder (Lemon, 2000) inte räcker till för fysiskt aktiva individer. Atletens ökade proteinbehov kan dock enkelt tillgodoses via ökat matintag varvid supplementering ur den aspekten inte är nödvändig.

    Vidare vet man att tillgängligheten och tillförseln av aminosyror runt träningen är avgörande för maximal stimulering av proteinsyntesen. Muskeln behöver tillgång till essentiella aminosyror när träningen påbörjas för maximal stimulering av proteinsyntesen. Huruvida aminosyrorna behöver tas i form av en dryck i kosttillskottsform eller kan intas i form av vanlig mat för att tillräckligt fort kunna förse muskeln med EAA är inte utrett.

  • 3.
    Devad, Martin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wallin, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kosttillskott åt folket?!: en kvantitativ studie om användandet av och åsikter om kosttillskott2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte & frågeställningar

    Syftet var att undersöka användandet av och uppfattningar om kosttillskott bland människor som tränar på gym. Frågeställningarna löd enligt följande:

    - Vilka kategorier av människor som tränar på gym använder kosttillskott?

    - Skiljer sig åsikterna om kosttillskott beroende på om man använder det eller inte?

    - Har användandet av kosttillskott någon inverkan på attityden till dopning?

    Metod

    Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning vilken utfördes på fyra olika gym inom Storstockholm. Tre utav gymmen representeras av två stora kedjor och det fjärde av ett mindre gym, vilket inte ingick i någon kedja. Gymmen selekterades genom att ta fram de två stora gymkedjornas samtliga anläggningar inom stor Stockholm och sedan numrera dessa varpå lottdragning utfördes. Samma procedur genomfördes gällande det mindre gymmet. Individerna som kom att delta i studien blev 169st varav 105 män och 64 kvinnor. Dessa selekterades genom ett frivilligt urval i samband med att de utvalda gymmen besöktes. Datan analyserades i SPSS där vi använt ett chi-2- samt Man Whitney U- test.

    Resultat

    Resultaten visade att användandet av kosttillskott var störst bland styrketränande män vilkas huvudmål med träningen var att förbättra hälsan samt bygga muskler. Åsikterna om kosttillskott skilde sig åt beroende på om respondenterna använde det eller inte. Detta framkom då de respondenter som nyttjade kosttillskott såg fler fördelar och hade en positivare inställning till användandet. I studien framkom det att majoriteten (85.1 %, n = 168) av respondenterna var emot användandet av dopning. Bland användarna var det 26.7 % (n = 75) som ansåg att det var upp till individen att bestämma om denne ville nyttja dopning.

    Slutsats

    Användandet av kosttillskott var förhållandevis stort då 44,9 % av respondenterna använde det mer eller mindre regelbundet. Majoriteten (59,6 %) av respondenterna uppgav att det var upp till individen att bestämma om denne ville nyttja kosttillskott. Tron på att kosttillskott ger effekt på träningen men att det kan bli skadligt vid överdosering delades också av majoriteten (54,8 %) av respondenterna.

  • 4.
    Ekorn, Bonnie
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Holmgren, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Frulle = full rulle?: en kvantitativ studie om frukostens inverkan på elevers fysiska prestation i ämnet idrott och hälsa2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att undersöka om frukosten har någon inverkan på den fysiska prestationen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var:

    • Finns det något samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som äter respektive inte äter frukost?

    • Är det någon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som äter respektive inte äter frukost?

    • Finns det något samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hälsa bland elever som äter respektive inte äter frukost?

    Metod

    Undersökningen är kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolår 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hälsa där eleverna deltog och sedan svarade på en enkät. I statistikprogrammet SPSS fastställdes resultatet.

    Resultat

    Frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer. Det finns ingen skillnad i prestation mellan flickor och pojkar som har ätit respektive inte ätit frukost. Tidpunkten för frukostintaget har en inverkan på prestationen i form av svett. Ju kortare tid mellan frukostintag och aktivitetsutövande, desto mer svettas eleven.

    Slutsats

    Som slutsats kan vi se att frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer.

  • 5.
    Hedberg, Carina
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kyhlstedt, Madeleine
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Samvarierar frukostfrekvens och betyg?: En kvantitativ studie om sambandet mellan frukostfrekvens och betyg hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar:

    • Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)?

    • Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?

    Metod

    Den undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna. Studien byggde på självrapporterad data som inhämtades genom en enkät. Vi ställde frågor om exempelvis kroppsstorlek, frukostfrekvens, betyg, föräldrarnas postgymnasiala studienivå, studietid utanför lektionstid och boendeform.

    Resultat

    Könsfördelningen var jämn – 51,3 % var flickor och 48,7 % var pojkar. För båda könen gällde att drygt två tredjedelar åt frukost samtliga veckans skoldagar. Anmärkningsvärt är att en av tio flickor aldrig åt frukost under en skolvecka. En stor andel elever hade betyget MVG och särskilt utmärkande var flickornas betyg i engelska där hela tre fjärdedelar hade det högsta betyget. Gällande programmen var både antalet elever och kön relativt jämnt fördelade. Medianmedelpoängen utifrån de fyra betygen i matematik, svenska, engelska och samhällskunskap var för flickor 17,5 (sd 2,5) och för pojkar 16,8 (sd 2,7). Det fanns en positiv korrelation (Spearman’s) mellan frukostfrekvens och medianmedelpoäng. För att ta hänsyn till möjliga confounders gjordes en logistisk regression. Av de oberoende variablerna visade sig endast frukostfrekvens och vilket program eleven gick vara signifikanta prediktorer för medelpoängen. Således hade de som åt frukost bättre betyg än de som inte gjorde det och de som gick naturvetenskapliga programmet hade bättre betyg än de som gick samhälls-vetenskapliga programmet. 20 % av variationen i medelpoäng förklaras alltså av de två variablerna frukostfrekvens och gymnasieprogram.

    Slutsats

    Slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. Även efter kontroll för confounders var denna korrelation signifikant. Även vilket gymnasieprogram eleven studerade korrelerade med medelpoäng.

  • 6.
    Jegefalk, Annelie
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Csiffary, Thomas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ökat kreatinintag = Ökad kraft: en träningsstudie om kreatinets prestationshöjande effekt och korrelationen mellan styrkeökning och kreatinupptag.2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka kreatinets prestationshöjande effekt på styrka efter en sex dagars kreatinuppladdning samt undersöka om en korrelation mellan kreatinupptag och styrkeförändring förelåg. Frågeställningar var:

    Hur skiljer sig den statiska styrkan i biceps efter en sex dagar lång kreatinuppladdning?

    Hur skiljer sig den dynamiska styrkan i bänkpress efter en sex dagar lång kreatinuppladdning?

    Finns det någon korrelation mellan förändring av styrka och upptag av kreatin?

    Metod

    Studien genomfördes på 22 fysiskt aktiva friska svenska män och kvinnor (13 män, 9 kvinnor) som delades in i antingen en kreatingrupp (n=12) eller en kontrollgrupp (n=10). Båda grupperna genomförde tre testtillfällen (T1, T2, T3) där T1 syftades till att mäta upp deras 1RM. Vid T2 och T3 mättes deltagarnas statiska styrka i biceps (höger och vänster) samt deras dynamiska styrka i bänkpress. Mellan T2 och T3 gavs kreatingruppen 20 gram kreatin om dagen uppdelat vid 4 olika tillfällen i 6 dagar. En 24-timmars urininsamling genomfördes på samtliga deltagare i kreatingruppen under den andra dagen på kreatinuppladdningen för att mäta deras kreatinupptag.

    Resultat

    Kreatingruppens medelökning i bicepsövningen motsvarade som lägst 2,08 sekunder och som högst 9,33 sekunder där den största ökningen skedde under set 1 för höger arm. I den dynamiska bänkpressen visade kreatingruppen en ökning motsvarande 3,41 repetitioner. Inga signifikanta höjningar sågs för kontrollgruppen under något av seten. Inga korrelationer mellan kreatinupptag och styrkeförändring kunde påvisas i studien.

    Slutsats

    Resultaten från föreliggande studie indikerar på att ett oralt kreatinintag på 20 (4 tillfällen á 5 gram) gram kreatin om dagen i 6 dagar ger en förhöjd isometrisk prestation i biceps under tre set med 60 sekunders vila (p<0,05 under fem av sex set). Intaget tycks även resultera i en medelökning på 3,41 utförda repetitioner under det första setet i en dynamisk bänkpress (67 % av 1RM som belastning). Dessa resultat bör emellertid beskådas kritiskt sedan studien inte använde sig av något placebopreparat, vilket kan ha inneburit att en placeboeffekt förelåg.

  • 7.
    Mascher, Henrik
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Eva Blomstrands forskningsgrupp.
    Tannerstedt, Jörgen
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Eva Blomstrands forskningsgrupp.
    Blomstrand, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Eva Blomstrands forskningsgrupp.
    Nya aspekter på aminosyrors roll i den muskulära anpassningen till träning2006Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 15, nr 3, s. 56-60Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis kan sägas att tillgängligheten av protein/aminosyror är nödvändig för den muskulära anpassningen till träning vid både styrke- och uthållighetsträning. Betydligt fler studier har undersökt effekterna på styrketräning, men vid båda typer av träning är dock kunskaperna om de bakomliggande mekanismerna ännu så länge små. Genom den omfattande forskning som pågår inom området kommer med all säkerhet de molekylära och cellulära förändringar som sker i samband med träning att kartläggas inom en relativt snar framtid. Därmed öppnas nya möjligheter att förbättra och optimera träningen, t.ex. genom kombination av olika typer av aktiviteter (uthållighet och styrketräning). Denna kunskap är också avgörande för att förstå och eventuellt kunna påverka träningseffekten genom förändringar i nutritionens sammansättning.

  • 8.
    Olsson, Gustav
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jegefalk, Peter
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Beta-alanin - aminosyran för styrketränande?2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med uppsatsen är att undersöka inverkan av två veckors supplementering med beta-alanin (BA) på styrkeuthålligheten hos styrketränande i åldern 18 till 30. Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på den dynamiska styrkeuthålligheten hos regelbundet styrketränande? Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på uthålligheten vid statisk kontraktion hos regelbundet styrketränande?

    Metod

    Studien genomfördes på 14 styrketränande friska män och kvinnor (7 män, 7 kvinnor) som delades in slumpvis i en placebogrupp (n=7) och en BA-grupp (n=7). Båda grupperna utförde tre tester. Ett förtest bestämde deltagarnas 10RM i bänkpress och benextension samt 1RM i bicepsflektion. Vid testillfälle 1 (T1) och testillfälle 2 (T2) utfördes i både bänkpress och benextension först ett arbete om 4 set 8 rep på 10RM med tre minuters vila mellan seten. Därefter, en minut efter fjärde setet, utfördes arbete till utmattning om 4 set på 70 % 10RM med en vila om 1 minut mellan var set. Totalt antal rep vid de 4 senare seten användes som jämförelsetal. Vid bicepsflektion utfördes isometriskt arbete till utmattning om 4 set på 70 % 1RM med1 minuts vila mellan var set. Tiden för det isometriska arbetet användes som jämförelsetal. Mellan T1 och T2 genomgick försökspersonerna 14 dagars supplementering med BA eller placebo. Dosen som erhölls var 6g ± 0,05g BA tillsammans med 6g ± 0,5g CHO i form av dextros eller, för placebogruppen, 12g ± 0,5g CHO. Varje dagsdos fördelades till 4 intag per dag i samband med måltid.

    Resultat

    Båda grupperna ökade sitt resultat vid T2 i de dynamiska övningarna. Ingen skillnad förelåg dock mellan placebogruppen och BA-gruppen vare sig i dynamisk- eller statisk uthållighet. Ingen signifikant ökning förelåg för vare sig BA- eller placebogruppen i statisk uthållighet.

    Slutsats

    Vår slutsats är att ingen ergogen effekt uppnås efter en 14 dagars supplementering med BA vid sådana styrketräningsmoment som detta experiment prövat.

  • 9.
    Sahlin, Kent
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nielsen, Jens Steen
    Mogensen, Martin
    Tonkonogi, Michail
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Repeated static contractions increase mitochondrial vulnerability towards oxidative stress in human skeletal muscle2007Ingår i: Journal of applied physiology, ISSN 8750-7587, E-ISSN 1522-1601, Vol. 101, s. 833-839Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Repeated static contractions (RSC) induce large fluctuations in tissue oxygen tension and increase the generation of reactive oxygen species (ROS). This study investigated the effect of RSC on muscle contractility, mitochondrial respiratory function, and in vitro sarcoplasmatic reticulum (SR) Ca2+-kinetics in human muscle. Ten male subjects performed 5 bouts of static knee extension with 10 min rest in between. Each bout of RSC (target torque 66% of maximal voluntary contraction torque, MVC) was maintained to fatigue. Muscle biopsies were taken pre-exercise and 0.3 and 24 h post-exercise from vastus lateralis. Mitochondria were isolated and respiratory function measured after incubation with H2O2 (HPX) or control medium (CON). Mitochondrial function was not affected by RSC during CON. However, RSC exacerbated mitochondrial dysfunction during HPX resulting in decreased respiratory control index, decreased mitochondrial efficiency (P/O ratio) and increased non-coupled respiration (HPX/CON post vs. pre-exercise). SR Ca2+ uptake rate was lower 0.3 h vs. 24 h post-exercise, whereas SR Ca2+ release rate was unchanged. RSC resulted in long-lasting changes in muscle contractility including reduced maximal torque, low frequency fatigue (LFF) and faster torque relaxation. It is concluded that RSC increases mitochondrial vulnerability towards ROS, reduces SR Ca2+ uptake rate and causes LFF. Although conclusive evidence is lacking we suggest that these changes are related to increased formation of ROS during RSC.

  • 10.
    Waara, Kristin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kroppens fysiologiska reaktioner vid arbete i värme: en studie på brandmän2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att jämföra fysiskt arbete i rumstemperatur och arbete under värmepåverkan, för att därigenom undersöka hur fysiskt arbete i värme påverkar kroppen i ett fysiologiskt perspektiv. Mina frågeställningar var: Hur påverkas hjärtfrekvens, kroppstemperatur och vätskeförlust vid submaximalt arbete i värme? Hur påverkas hjärtfrekvens, kroppstemperatur och vätskeförlust vid rökdykning? Hur påverkas hjärtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentration i blodet vid arbete i värme jämfört med rumstemperatur?

    Metod

    Sex brandmän genomförde vid tre olika tillfällen fyra tester. Syreupptagningstest på cykel, (submax och max) i rumstemperatur, ett rökdykartest under värmepåverkan och ett submaximalt cykeltest i bastu. Syreupptagningsförmåga, hjärtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentrationer i blod mättes under cykeltesterna i rumstemperatur. Vid rökdykartestet och cykeltestet i bastu mättes hjärtfrekvens, vätskeförlust, kroppstemperatur samt laktat- och glukoskoncentrationer.

    Resultat

    Hjärtfrekvensen vid rökdykartestet var 174 ± 7,7 slag/min (93 ± 1,4 % av max hjärtfrekvens på ergometercykel). Vätskeförlusten uppmättes till 1,1 ± 0,1 % av kroppsvikten, kroppstemperaturen höjdes med 2,1 ± 1,2 °C. Glukoskoncentrationerna i blod ökade mer jämfört med maxtest på cykel, startvärde 5,04 ± 0,59 jmf. 5,64 ± 1,00 mmol/l samt 2 min efter testet 6,79 ± 1,26 jmf. 6,46 ± 1,25 mmol/l. Vätskeförlusten vid cyklingen i bastu var 0,6 ± 0,1 % av kroppsvikten, kroppstemperaturen höjdes med 0,8 ± 0,3 °C. Vid cykling i bastu var laktatkoncentrationen i blod signifikant lägre än vid cykling i rumstemperatur 1,23 ± 0,17 mmol/l jmf. 3,43 ± 1,46 mmol/l (175W).

    Slutsats

    Under rökdykartestet hade försökspersonerna en genomsnittlig hjärtfrekvens som låg nära den maximala hjärtfrekvensen som uppmättes under ergometercykeltestet. Stora fysiologiska krav ställs på brandmän vid rökdykning eftersom de under en tidsperiod av 13-18 min ligger på en hög och jämn hjärtfrekvens under hela arbetet. Vid arbete i  85 gradig värme med full skyddsutrustning erhölls ingen skillnad i hjärtfrekvens jämfört med arbete i rumstemperatur. Vätskeförluster och förhöjda kroppstemperaturer beror på vilken sorts arbetsbelastning och värmegrad man utsätts för. Laktatkoncentrationerna vid arbete i  85 gradig värme var avsevärt lägre jämfört med samma arbete i rumstemperatur, vilket eventuellt berodde på den sänkta temperaturen på inandningsluften från luftpaketet, vilket ger ett ökat syreinnehåll. Glukoskoncentrationerna vid arbete i  85 gradig värme ändras inget i förhållande till samma arbete i rumstemperatur. Vid tyngre arbete i högre värme syns förhöjda koncentrationer efter arbetet.

1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf