Change search
Refine search result
1 - 10 of 10
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, David
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Boyacioglu, Anders
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Bilateral deficit vid excentrisk och koncentrisk muskelaktion: En jämförande studie mellan den summerade unilaterala och bilaterala kraftutvecklingen hos roddare visavi sprinters2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    Aim

    The main aim of the study was to investigate the difference in bilateral deficit between rowers and sprinters during maximal eccentric/concentric muscle actions.

    • Are there any significant differences in bilateral deficit between rowers and sprinters?

    • Do the amount of years in practice effect the bilateral deficit?

    Method

    Fourteen male subject participants divided in 2 equal sized groups (7 individuals in each group; rowers and sprinters) performed maximal unilateral/bilateral eccentric and concentric muscle actions in a leg press machine at a velocity of 0.2m/s. The range of motion in the knee joint was 70° – 140°. Dependent t-tests have been performed within each group pre and post test. P was set to 0,05 to prevent type I faults (false positive) a Bonferroni test was made for two comparisons and set to 0,0253.

    Results

    Average bilateral deficit for rowers were: 11% concentric and 33% eccentric. Number of years in practice and bilateral deficit: practiced >8years concentric 7% and eccentric 24%. Practiced <8 years concentric 21% and eccentric 55%.

    Average bilateral deficit for sprinters were: 5% concentric and 24% eccentric. Number of years in practice and bilateral deficit: practiced >8years concentric 4% and eccentric 26%. Practiced <8years concentric 16% and eccentric 11%.

    Conclusions

    The main explanation for the larger differences in bilateral deficit for rowers in eccentric muscle action compared to sprinters may be related for the fact that the rowers have an almost non - eccentric phase during rowing. When comparing the amount of years in practice and bilateral deficit we saw that it decreased with the number of practiced years for booth rowers and sprinters. The reason to this pattern is probably on a neural base.

  • 2.
    Apró, William
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Tannerstedt, Jörgen
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Nutrition och muskeluppbyggnad2007Student thesis
    Abstract [sv]

    Senare års studier har gett oss en klarare bild av hur muskeluppbyggnaden stimuleras och regleras av styrketräning och nutrition. Mycket forskning kvarstår dock innan fullständiga rekommendationer kan ges. Vad som dock är klart är att de allmänna rekommendationerna som idag uppgår till 0.8 g protein • kg-1 kroppsvikt • dag-1 i de flesta länder (Lemon, 2000) inte räcker till för fysiskt aktiva individer. Atletens ökade proteinbehov kan dock enkelt tillgodoses via ökat matintag varvid supplementering ur den aspekten inte är nödvändig.

    Vidare vet man att tillgängligheten och tillförseln av aminosyror runt träningen är avgörande för maximal stimulering av proteinsyntesen. Muskeln behöver tillgång till essentiella aminosyror när träningen påbörjas för maximal stimulering av proteinsyntesen. Huruvida aminosyrorna behöver tas i form av en dryck i kosttillskottsform eller kan intas i form av vanlig mat för att tillräckligt fort kunna förse muskeln med EAA är inte utrett.

  • 3.
    Devad, Martin
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Wallin, Peter
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Kosttillskott åt folket?!: en kvantitativ studie om användandet av och åsikter om kosttillskott2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte & frågeställningar

    Syftet var att undersöka användandet av och uppfattningar om kosttillskott bland människor som tränar på gym. Frågeställningarna löd enligt följande:

    - Vilka kategorier av människor som tränar på gym använder kosttillskott?

    - Skiljer sig åsikterna om kosttillskott beroende på om man använder det eller inte?

    - Har användandet av kosttillskott någon inverkan på attityden till dopning?

    Metod

    Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning vilken utfördes på fyra olika gym inom Storstockholm. Tre utav gymmen representeras av två stora kedjor och det fjärde av ett mindre gym, vilket inte ingick i någon kedja. Gymmen selekterades genom att ta fram de två stora gymkedjornas samtliga anläggningar inom stor Stockholm och sedan numrera dessa varpå lottdragning utfördes. Samma procedur genomfördes gällande det mindre gymmet. Individerna som kom att delta i studien blev 169st varav 105 män och 64 kvinnor. Dessa selekterades genom ett frivilligt urval i samband med att de utvalda gymmen besöktes. Datan analyserades i SPSS där vi använt ett chi-2- samt Man Whitney U- test.

    Resultat

    Resultaten visade att användandet av kosttillskott var störst bland styrketränande män vilkas huvudmål med träningen var att förbättra hälsan samt bygga muskler. Åsikterna om kosttillskott skilde sig åt beroende på om respondenterna använde det eller inte. Detta framkom då de respondenter som nyttjade kosttillskott såg fler fördelar och hade en positivare inställning till användandet. I studien framkom det att majoriteten (85.1 %, n = 168) av respondenterna var emot användandet av dopning. Bland användarna var det 26.7 % (n = 75) som ansåg att det var upp till individen att bestämma om denne ville nyttja dopning.

    Slutsats

    Användandet av kosttillskott var förhållandevis stort då 44,9 % av respondenterna använde det mer eller mindre regelbundet. Majoriteten (59,6 %) av respondenterna uppgav att det var upp till individen att bestämma om denne ville nyttja kosttillskott. Tron på att kosttillskott ger effekt på träningen men att det kan bli skadligt vid överdosering delades också av majoriteten (54,8 %) av respondenterna.

  • 4.
    Ekorn, Bonnie
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Holmgren, Maria
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Frulle = full rulle?: en kvantitativ studie om frukostens inverkan på elevers fysiska prestation i ämnet idrott och hälsa2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet var att undersöka om frukosten har någon inverkan på den fysiska prestationen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var:

    • Finns det något samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som äter respektive inte äter frukost?

    • Är det någon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som äter respektive inte äter frukost?

    • Finns det något samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hälsa bland elever som äter respektive inte äter frukost?

    Metod

    Undersökningen är kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolår 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hälsa där eleverna deltog och sedan svarade på en enkät. I statistikprogrammet SPSS fastställdes resultatet.

    Resultat

    Frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer. Det finns ingen skillnad i prestation mellan flickor och pojkar som har ätit respektive inte ätit frukost. Tidpunkten för frukostintaget har en inverkan på prestationen i form av svett. Ju kortare tid mellan frukostintag och aktivitetsutövande, desto mer svettas eleven.

    Slutsats

    Som slutsats kan vi se att frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer.

  • 5.
    Hedberg, Carina
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Kyhlstedt, Madeleine
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Samvarierar frukostfrekvens och betyg?: En kvantitativ studie om sambandet mellan frukostfrekvens och betyg hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar:

    • Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)?

    • Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?

    Metod

    Den undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna. Studien byggde på självrapporterad data som inhämtades genom en enkät. Vi ställde frågor om exempelvis kroppsstorlek, frukostfrekvens, betyg, föräldrarnas postgymnasiala studienivå, studietid utanför lektionstid och boendeform.

    Resultat

    Könsfördelningen var jämn – 51,3 % var flickor och 48,7 % var pojkar. För båda könen gällde att drygt två tredjedelar åt frukost samtliga veckans skoldagar. Anmärkningsvärt är att en av tio flickor aldrig åt frukost under en skolvecka. En stor andel elever hade betyget MVG och särskilt utmärkande var flickornas betyg i engelska där hela tre fjärdedelar hade det högsta betyget. Gällande programmen var både antalet elever och kön relativt jämnt fördelade. Medianmedelpoängen utifrån de fyra betygen i matematik, svenska, engelska och samhällskunskap var för flickor 17,5 (sd 2,5) och för pojkar 16,8 (sd 2,7). Det fanns en positiv korrelation (Spearman’s) mellan frukostfrekvens och medianmedelpoäng. För att ta hänsyn till möjliga confounders gjordes en logistisk regression. Av de oberoende variablerna visade sig endast frukostfrekvens och vilket program eleven gick vara signifikanta prediktorer för medelpoängen. Således hade de som åt frukost bättre betyg än de som inte gjorde det och de som gick naturvetenskapliga programmet hade bättre betyg än de som gick samhälls-vetenskapliga programmet. 20 % av variationen i medelpoäng förklaras alltså av de två variablerna frukostfrekvens och gymnasieprogram.

    Slutsats

    Slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. Även efter kontroll för confounders var denna korrelation signifikant. Även vilket gymnasieprogram eleven studerade korrelerade med medelpoäng.

  • 6.
    Jegefalk, Annelie
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Csiffary, Thomas
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Ökat kreatinintag = Ökad kraft: en träningsstudie om kreatinets prestationshöjande effekt och korrelationen mellan styrkeökning och kreatinupptag.2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka kreatinets prestationshöjande effekt på styrka efter en sex dagars kreatinuppladdning samt undersöka om en korrelation mellan kreatinupptag och styrkeförändring förelåg. Frågeställningar var:

    Hur skiljer sig den statiska styrkan i biceps efter en sex dagar lång kreatinuppladdning?

    Hur skiljer sig den dynamiska styrkan i bänkpress efter en sex dagar lång kreatinuppladdning?

    Finns det någon korrelation mellan förändring av styrka och upptag av kreatin?

    Metod

    Studien genomfördes på 22 fysiskt aktiva friska svenska män och kvinnor (13 män, 9 kvinnor) som delades in i antingen en kreatingrupp (n=12) eller en kontrollgrupp (n=10). Båda grupperna genomförde tre testtillfällen (T1, T2, T3) där T1 syftades till att mäta upp deras 1RM. Vid T2 och T3 mättes deltagarnas statiska styrka i biceps (höger och vänster) samt deras dynamiska styrka i bänkpress. Mellan T2 och T3 gavs kreatingruppen 20 gram kreatin om dagen uppdelat vid 4 olika tillfällen i 6 dagar. En 24-timmars urininsamling genomfördes på samtliga deltagare i kreatingruppen under den andra dagen på kreatinuppladdningen för att mäta deras kreatinupptag.

    Resultat

    Kreatingruppens medelökning i bicepsövningen motsvarade som lägst 2,08 sekunder och som högst 9,33 sekunder där den största ökningen skedde under set 1 för höger arm. I den dynamiska bänkpressen visade kreatingruppen en ökning motsvarande 3,41 repetitioner. Inga signifikanta höjningar sågs för kontrollgruppen under något av seten. Inga korrelationer mellan kreatinupptag och styrkeförändring kunde påvisas i studien.

    Slutsats

    Resultaten från föreliggande studie indikerar på att ett oralt kreatinintag på 20 (4 tillfällen á 5 gram) gram kreatin om dagen i 6 dagar ger en förhöjd isometrisk prestation i biceps under tre set med 60 sekunders vila (p<0,05 under fem av sex set). Intaget tycks även resultera i en medelökning på 3,41 utförda repetitioner under det första setet i en dynamisk bänkpress (67 % av 1RM som belastning). Dessa resultat bör emellertid beskådas kritiskt sedan studien inte använde sig av något placebopreparat, vilket kan ha inneburit att en placeboeffekt förelåg.

  • 7.
    Mascher, Henrik
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Eva Blomstrand's research group.
    Tannerstedt, Jörgen
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Eva Blomstrand's research group.
    Blomstrand, Eva
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Eva Blomstrand's research group.
    Nya aspekter på aminosyrors roll i den muskulära anpassningen till träning2006In: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 15, no 3, p. 56-60Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis kan sägas att tillgängligheten av protein/aminosyror är nödvändig för den muskulära anpassningen till träning vid både styrke- och uthållighetsträning. Betydligt fler studier har undersökt effekterna på styrketräning, men vid båda typer av träning är dock kunskaperna om de bakomliggande mekanismerna ännu så länge små. Genom den omfattande forskning som pågår inom området kommer med all säkerhet de molekylära och cellulära förändringar som sker i samband med träning att kartläggas inom en relativt snar framtid. Därmed öppnas nya möjligheter att förbättra och optimera träningen, t.ex. genom kombination av olika typer av aktiviteter (uthållighet och styrketräning). Denna kunskap är också avgörande för att förstå och eventuellt kunna påverka träningseffekten genom förändringar i nutritionens sammansättning.

  • 8.
    Olsson, Gustav
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Jegefalk, Peter
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Beta-alanin - aminosyran för styrketränande?2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med uppsatsen är att undersöka inverkan av två veckors supplementering med beta-alanin (BA) på styrkeuthålligheten hos styrketränande i åldern 18 till 30. Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på den dynamiska styrkeuthålligheten hos regelbundet styrketränande? Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på uthålligheten vid statisk kontraktion hos regelbundet styrketränande?

    Metod

    Studien genomfördes på 14 styrketränande friska män och kvinnor (7 män, 7 kvinnor) som delades in slumpvis i en placebogrupp (n=7) och en BA-grupp (n=7). Båda grupperna utförde tre tester. Ett förtest bestämde deltagarnas 10RM i bänkpress och benextension samt 1RM i bicepsflektion. Vid testillfälle 1 (T1) och testillfälle 2 (T2) utfördes i både bänkpress och benextension först ett arbete om 4 set 8 rep på 10RM med tre minuters vila mellan seten. Därefter, en minut efter fjärde setet, utfördes arbete till utmattning om 4 set på 70 % 10RM med en vila om 1 minut mellan var set. Totalt antal rep vid de 4 senare seten användes som jämförelsetal. Vid bicepsflektion utfördes isometriskt arbete till utmattning om 4 set på 70 % 1RM med1 minuts vila mellan var set. Tiden för det isometriska arbetet användes som jämförelsetal. Mellan T1 och T2 genomgick försökspersonerna 14 dagars supplementering med BA eller placebo. Dosen som erhölls var 6g ± 0,05g BA tillsammans med 6g ± 0,5g CHO i form av dextros eller, för placebogruppen, 12g ± 0,5g CHO. Varje dagsdos fördelades till 4 intag per dag i samband med måltid.

    Resultat

    Båda grupperna ökade sitt resultat vid T2 i de dynamiska övningarna. Ingen skillnad förelåg dock mellan placebogruppen och BA-gruppen vare sig i dynamisk- eller statisk uthållighet. Ingen signifikant ökning förelåg för vare sig BA- eller placebogruppen i statisk uthållighet.

    Slutsats

    Vår slutsats är att ingen ergogen effekt uppnås efter en 14 dagars supplementering med BA vid sådana styrketräningsmoment som detta experiment prövat.

  • 9.
    Sahlin, Kent
    et al.
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Nielsen, Jens Steen
    Mogensen, Martin
    Tonkonogi, Michail
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Repeated static contractions increase mitochondrial vulnerability towards oxidative stress in human skeletal muscle2007In: Journal of applied physiology, ISSN 8750-7587, E-ISSN 1522-1601, Vol. 101, p. 833-839Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Repeated static contractions (RSC) induce large fluctuations in tissue oxygen tension and increase the generation of reactive oxygen species (ROS). This study investigated the effect of RSC on muscle contractility, mitochondrial respiratory function, and in vitro sarcoplasmatic reticulum (SR) Ca2+-kinetics in human muscle. Ten male subjects performed 5 bouts of static knee extension with 10 min rest in between. Each bout of RSC (target torque 66% of maximal voluntary contraction torque, MVC) was maintained to fatigue. Muscle biopsies were taken pre-exercise and 0.3 and 24 h post-exercise from vastus lateralis. Mitochondria were isolated and respiratory function measured after incubation with H2O2 (HPX) or control medium (CON). Mitochondrial function was not affected by RSC during CON. However, RSC exacerbated mitochondrial dysfunction during HPX resulting in decreased respiratory control index, decreased mitochondrial efficiency (P/O ratio) and increased non-coupled respiration (HPX/CON post vs. pre-exercise). SR Ca2+ uptake rate was lower 0.3 h vs. 24 h post-exercise, whereas SR Ca2+ release rate was unchanged. RSC resulted in long-lasting changes in muscle contractility including reduced maximal torque, low frequency fatigue (LFF) and faster torque relaxation. It is concluded that RSC increases mitochondrial vulnerability towards ROS, reduces SR Ca2+ uptake rate and causes LFF. Although conclusive evidence is lacking we suggest that these changes are related to increased formation of ROS during RSC.

  • 10.
    Waara, Kristin
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Kroppens fysiologiska reaktioner vid arbete i värme: en studie på brandmän2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    Aim

    The purpose was to compare physical work in a normal temperature to physical work during heat exposure and in that way investigate how physical work during heat exposure affects the human body in a physiological perspective. My questions were: How does submaximal work during heat, affect heart rate, water loss, body temperature, lactate level and blood glucose level? How does smoke-diving affect heart rate, water loss, and body temperature? How is the heart rate, lactate level and blood glucose level affected in work during heat exposure compared to work in a normal temperature?

    Method

    Six firefighters performed at three different occasions four tests. VO2 tests in cycle-ergometer (submaximal and maximal) in a normal temperature. A smoke-diving test during heat exposure and a submaximal cycle test in a sauna. VO2, heart rate, lactate level and blood glucose level was measured during the tests in the normal temperature. Heart rate, water loss, body temperature, lactate level and blood glucose level was measured during the smoke-diving test and the submaximal cycle test in sauna.

    Results

    Mean heart rate during the smoke-diving test was 174 ± 7,7 bpm (93 ± 1,4 % of maximal heart rate attained in the cycle-ergometer test). Water loss measured to 1,1 ± 0,1 % from bodyweight, body temperature was increased with 2,1 ± 1,2 °C. The blood glucose levels were higher compared to the maximum test during cycling. Concentration at start was 5,04 ± 0,59 vs. 5,64 ± 1,00 mmol/l and 2 min after the test 6,79 ± 1,26 vs. 6,46 ± 1,25 mmol/l. Water loss during the submaximal cycling in sauna was 0,6 ± 0,1 % of bodyweight, body temperature were increased with 0,8 ± 0,3 °C. Lactate levels during the submaximal cycling in sauna were significant lower than cycling in a normal temperature 1,23 ± 0,17 mmol/l vs 3,43 ± 1,46 mmol/l (175W).

    Conclusions

    During the smoke-diving test the firefighters had a mean heart rate which was near the maximal heart rate attained in the cycle-ergometer test. The smoke-diving test was physically very demanding for the subjects since the tasks lasted in 13-18 min and the heart rate was in such high levels in general. During physical work in  85 °C wearing a self-contained breathing apparatus and fire-protective clothing, no difference in heart rate compared to work in a normal temperature could be measured. Water loss and increased body temperatures depends on which kind of physical work and heat exposure the firefighters was exposed to. Lactate levels during physical work in  85 °C was significant lower than the same work in a normal temperature. This might result from the cool air from the breathing apparatus, which lead to a higher oxygen uptake in the muscles. There were no difference in blood glucose levels during physical work in  85 °C compared to work in a normal temperature. After more physically demanding work during higher temperature, elevated levels was measured.

1 - 10 of 10
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf