Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Endre søk
Begrens søket
1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Al Fakir, Ida
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle.
    Spotlighted or Hidden in Plain Sight: Consequences of the Post-War Ban on Ethnic Registration in Sweden2023Inngår i: Historical Explorations of Modern Epidemiology: Patterns, Populations and Pathologies / [ed] Heini Hakosalo, Katariina Parhi, Annukka Sailo, Cham, Switzerland: Palgrave Macmillan, 2023, 1, s. 113-133Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The 1945 census was the last to record ethnicity in Sweden, and in 1973, registering ethnicity became virtually illegal. Swedish population statistics and official health and social registers therefore do not contain information on the ethnic background of the people registered. Exploring socio-medical and epidemiological research in Sweden from the 1940s to the 1980s, the chapter discusses the tension between ethical and legal constraints on the one hand, and the scientific, administrative, and political need for accurate information on minority and ethnic groups on the other. Three alternative research strategies to substitute for the lack of data on ethnicity are identified: using alternative but related categories such as nationality, country of birth, or immigrant status; “reading ethnicity” from pre-existing data collections; and conducting time-consuming and costly special studies designed to enable researchers to bypass the proscription of ethnic registration. These strategies have produced new epidemiological and socio-medical understandings concerning ethnicity and health/disease. However, as certain groups and categories have been statistically more available or visible in society than others, an uneven body of knowledge has evolved. In effect, some minorities have been spotlighted while others have remained hidden in plain sight.

  • 2.
    Alexopoulou, Sofia
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Fart, Frida
    Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Jonsson, Ann-Sofie
    Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan.
    Karni, Liran
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Kenalemang, Lame Maatla
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Krishna, Sai
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Lindblad, Katarina
    Örebro universitet, Musikhögskolan.
    Loutfi, Amy
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Lundin, Elin
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Samzelius, Hanna
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Schoultz, Magnus
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Spang, Lisa
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Söderman, Annika
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Tarum, Janelle
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Tsertsidis, Antonios
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Widell, Bettina
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Nilsson, Kerstin ()
    Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Successful ageing in an interdisciplinary context: popular science presentations2018Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Avenbrand, Thomas
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    A comparison of maximal knee flexor and extensor strength for assessing bilateral imbalance in Swedish elite hockey players.2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim

    The aim of this study was to determine knee extensor (Q) and flexor (H) muscle strength characteristics in a group of professional Swedish hockey players, including maximal isokinetic torque and any asymmetries seen in these. 

     

    Method

    This study was designed to measure strength and power performance during unilateral movement involving the lower extremities in open chain.  The contribution of each leg were discerned for subsequent comparison of left to right quadriceps (Q) and hamstrings (H), mean and peak value of hamstrings to quadriceps (H/Q ratio) and dominant to non-dominant legs for the purpose of examining imbalances between the legs.  The dominant leg (D) was defined as the strongest leg (either right or left) from the collected torque data for each player and then calculated as one value for the whole group. Subjects had a defined warm-up session and any static stretching that subjects feel necessary to assist them in performing the tests was also permitted. Maximal concentric (con) and eccentric (ecc) quadriceps and hamstring muscle strength was obtained by measuring maximal force moments (torque) during isokinetic knee extension and flexion movements both in 90°·s-1and 300°·s-1. An Isomed2000 (D&R Ferstl GmbH, Germany) was used for the measurements.

     

    Results

    In a comparison of D to ND, significant differences were obtained in peak torque for Q (p=0,0005) and H at con 90°·s-1(p=0,027) and H at ecc 90°·s-1(p=0,014). When comparing mean torque between D and ND significant differences were obtained for Q for con 90°·s-1(p=0,026) and H at ecc 90°·s-1(p=0,007). When looking at H/Q ratio between right and left sides a significant difference was seen for peak torque at con 90°·s-1and moderate relationship was seen at mean values at con 90°·s-1and ecc 90°·s-1

     

    Conclusions

    The result shows that the elite hockey players in the tested group seem to have one significant stronger leg and a week hamstrings compared to quadriceps. This means that they tend to be asymmetrical which might affect performance but may also increase the incidence of injury.   This has to be evaluated with further research.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ekblom, Maria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Wiklund, Camilla
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Wang, Rui
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Environmental and genetic contributions to device-based measures of physical activity in Swedish 9-year-olds.2023Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Ekblom, Maria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa.
    Hillman, Charles
    Northeastern University, USA.
    Rattray, Ben
    University of Canberra, Australia.
    Physical activity for cognitive health across the lifespan: when, what and how?2023Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Physical activity for cognitive health across the lifespan: when, what and how?

    Physical activity appears crucial to wellbeing, and is commonly linked to our physical health. Increasingly however, physical activity is acknowledged to also play a crucial role for mental, cognitive, and brain health throughout the lifespan. Speakers in this session will address the role of physical activity across three broad life stages, childhood, adulthood and older age. The session will present the evidence around physical activity for cognitive and brain health, and considerations for what and how physical activity can be delivered for optimal outcomes at different life stages.

    Physical activity may benefit mental, cognitive, and brain health through several mechanisms. Reducing potential harm through chronic disease reduction, transiently improving mood via alterations at the cellular and molecular levels, providing a means for skill development and social interaction, and bathing the brain in a rich neurotropic environment are the main means through which cognitive benefits from physical activity are proposed.

    The impact of physical activity on cognitive and brain function can be also considered from both an acute and chronic perspective. Beneficial chronic adaptations may come from the repeated exposure to positive acute physical activity responses, but how should physical activity be dosed for these important long-term benefits? This session will provide the latest updates in the area and suggest future directions for the field to emerge.

    Speaker 1

    Title:  Physical activity effects on cognitive and brain health in school age children Speaker Last Name: HillmanSpeaker First Name: CharlesSex: MaleAcademic title: ProfessorUniversity: Northeastern UniversityDepartment: Psychology; Physical Therapy, Movement, & Rehabilitation SciencesCountry: USAEmail: c.hillman@northeastern.edu

    Physical activity (PA) can improve physical, mental, cognitive, and brain health throughout the lifespan. During childhood, the benefits of PA for cognitive and brain health have been increasingly studied, with evidence indicating enhanced executive function and improved academic performance, along with adaptations to underlying brain structure and function in specific regions and networks that support these aspects of cognition. Such findings are especially relevant given that there is a growing public health burden of unhealthy behaviors (e.g., physical inactivity, excessive energy intake) among children of industrialized nations. In recent years, children have become increasingly inactive, leading to concomitant increases in the prevalence of being overweight and unfit. Poor PA behaviors during childhood often track throughout life and have implications for the prevalence of several chronic diseases during adulthood. Particularly troubling is the absence of public health concern for the effect of physical inactivity on cognitive and brain health. It is curious that this has not emerged as a larger societal issue, given its clear relation to childhood obesity and other health disorders that have captured public attention. 

    Relative to cognitive and brain health, the literature has predominantly focused on preadolescent children, with a comparatively smaller body of evidence in preschool age and adolescent children. Such a contrast is even more striking relative to the use of neuroimaging tools to assess PA on brain health. To date, the vast majority of neuroimaging studies have investigated preadolescent children, using electroencephalography and functional magnetic resonance imaging, and found that PA and aerobic fitness benefit neural structures and networks that support executive function and memory, including the prefrontal cortex and hippocampus. Such findings have been linked to cognitive outcomes including aspects of executive function such as inhibition, working memory, and mental flexibility as well as other cognitive outcomes including relational memory and academic achievement.

    Despite evidence that PA promotes cognitive and brain health during development, a growing number of schools have minimized PA opportunities across the school day. Accordingly, this generation of children have become increasingly inactive, contributing to public health and educational concerns. By dedicating time to active play, sports, physical education, and other forms of PA, children are best-positioned to thrive in both the physical and cognitive domains. Such discoveries are timely and important for public health concerns related to chronic disease prevention as a function of childhood inactivity and obesity. These findings link pervasive societal concerns with brain health and cognition, and have implications for the educational environment and the context of learning.

    Speaker 2

    Title:  Building a cognitive reserve during adulthood: what is the prescription? Speaker Last Name: RattraySpeaker First Name: BenSex: MaleAcademic title: ProfessorUniversity: University of CanberraDepartment: Sport and Exercise ScienceCountry: AustraliaEmail: ben.rattray@canberra.edu.au 

    During adulthood, healthy individuals typically report few cognitive complaints. As a result, the role of physical activity in cognitive health either receives little attention or finds very few relationships. This is likely also a result of the cognitive engagement many adults have through education, vocational, and social settings. There are however observations that physical activity during adulthood does impact later life. Physical activity for cognitive health during early and middle adulthood therefore focuses on general health, reducing the potential harm to brain structures and processes that are associated with several lifestyle-related diseases.

    Outside of reducing harm through physical health, physical activity may play a crucial role in building a cognitive reserve, potentially improving cognitive performance, but importantly protecting against later-life declines. Taking advantage of physical activity benefits, such as increases in cerebral blood flow and neurotrophic factors, offers an opportunity to maximise neural plasticity. In this session optimising the dose characteristics of physical activity will be discussed.

    Interventions that specifically attempt to take advantage of plasticity-supporting physical activity are those that ensure cognitive activity is in close temporal proximity. Sequentially- or concurrently-programming physical exercise with a cognitive intervention are gaining popularity, with most evidence currently in older adults. This session will provide an update on the latest evidence for concurrent training in healthy adulthood.

    It is hypothesized that an increased availability of factors such as brain-derived neurotrophic factor during targeted cognitive interventions improve the gains that such training can provide. However, depending on the outcome, some propose that concurrent activity may also work through the combination of effortful behaviours impacting individuals’ capacity, or tolerance for work. This fatigue-linked pathway may also impact cognitive health when engaged over longer periods, or when individuals are asked to report subjective cognitive complaints. These potential pathways will also be discussed in terms of informing the when, what, and how of physical activity interventions for cognitive health.

    Speaker 3

    Title:  How physical activity affects cognitive health in older adultsSpeaker Last Name: EkblomSpeaker First Name: MariaSex: FemaleAcademic title: ProfessorUniversity: Swedish School of Sport and Health SciencesDepartment: Physical Activity and HealthCountry: SwedenEmail: maria.ekblom@gih.se 

    There is consistent evidence to suggest that being more fit in young adulthood is associated to having better cognitive function in both young and older adulthood. We also know that being aerobically high fit is associated with having executive abilities that make it easier to attain and sustain healthy habits. While such information may be interesting, it tells us very little on whether physical activity promotion among low fit inactive individuals might have a positive influence on their future cognitive health. In midlife, lack of time is a commonly perceived barrier towards physical activity. Still, as we retire, individuals who were inactive in midlife tend to stay inactive after retiring, despite now having more spare time at hand. When preaching that it is never too late, we need to take care not to shame those whose shoes we have not walked in. Remember, that although we have all equal human value, we have different opportunities, both genetically and in terms of socioeconomic circumstances. 

    When we compare the brain health of senior athletes to that of their less active peers, this is not helping anyone. That is why I prefer randomized controlled trials for the purpose of figuring out what type of exercise might work for whom. The Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability evaluated whether a 2-year multicomponent intervention with exercise, cognitive training, diet and vascular risk monitoring could slow down the cognitive decline in an at-risk population. They show that such intervention actually can have small effects on the trajectories of cognitive decline, but we are still not close to understanding what the active component is. Large scale exercise RCTs using advanced neuroimaging to investigate neurophysiological mechanisms are under way, but these are very expensive. Major breakthroughs in plasma biomarkers of neurodegenerative disease progression have been exposed recently. Such new techniques should be exploited in future RCTs by researchers who want to investigate if support to increased physical activity can really change the cognitive trajectories of physically inactive individuals who want to spare their brain health. This presentation will explore our current understanding of how and physical activity affects cognitive health in older adults and suggest new avenues of exploration.

  • 6.
    Ekblom, Maria M
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Gago, Paulo
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Post activation potentiation of the plantar flexors at different knee angles2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Eriksson, Josefin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Enbensknäböj före och efter uttröttning – ett test för att identifiera löpare med avvikande rörelsemönster?2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien var att bedöma rörelseutförandet under testet enbensknäböj hos en grupp elit/subelit långdistanslöpare och om, och i så fall hur rörelseutförandet påverkas av uttröttning. Syftet var också att undersöka om det förelåg ett samband mellan subjektiv bedömning vid enbensknäböj och ledvinklar kalkylerade vid tredimensionell (3D) rörelseanalys.

    Metod

    Tio löpare från löparklubb utförde enbensknäböj. Vid testet poängsattes rörelseutförandet enligt en bedömningsskala samtidigt som 3D kinematisk data inhämtades via datorbaserad 3D rörelseanalys. Tjugosex markörer placerades bilateralt på anatomiska landmärken på bäcken, lår, underben och fot. Därefter sprang försökspersonerna 15 minuter på ett löpband enligt ett utmattningsprotokoll. Direkt efter genomförd löpning utfördes åter igen teströrelsen och bedömdes enligt skala under samtidig 3D-rörelseanalys.

    Resultat

    I denna studie identifierades att samtliga långdistanslöpare inte kunde utföra ett enbensknäböj med bibehållen stabilitet och utan kompensatoriska rörelser. Däremot identifierades ingen skillnad i rörelseutförande efter ett uttröttningsprotokoll. Resultatet från bedömning enligt en standardiserad skala överenstämde med objektiva resultat från 3D rörelseanalys.

    Slutsats

    Resultaten från studien visar att enbensknäsböj är ett valid funktionellt test som enkelt kan användas i praktiken för att identifiera löpare med avvikande rörelsemönster. Om testet används i ett preventivt syfte och att en adekvat rehabilitering sätts in vid skador, kan troligtvis idrottsrelaterade skador hos långdistanslöpare uppmärksammas i ett tidigt stadium.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Gago, Paulo
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Arndt, Toni
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Tarrassova, Olga
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Ekblom, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Post activation potentiation and Achilles tendon stiffness in power athletes2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Gren, Karin
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Cures, Luis
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att våga bry sig om skadade idrottare: En kvalitativ studie om skadade idrottares upplevelser kring socialt stöd samt tränares agerande under rehabilitering2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen?

    Metod

    Studien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada. Informationen från intervjuerna analyserades i programmet NVivo 10.  Resultatet granskades genom ett Self-Determination Theory perspektiv.

    Resultat

    Den största delen av det sociala stödet som idrottarna erhållit har upplevts positivt. Deltagarna har upplevt stöd ifrån olika källor samt av olika typer: emotionellt stöd, materiellt stöd, informativt stöd och tillhörighetsstöd. I resultatet framkom det ett nytt fenomen som benämns som negativt stöd. Överdrivet stöd från omgivningen upplevdes negativt och stressande. Alla deltagare var medvetna hur de agerat för att erhålla ett bra socialt stöd eller vad de kunde gjort för att få ett ökat socialt stöd. Den mängd socialt stöd idrottarna erhållit har påverkats till en viss del av idrottarnas eget agerande. Deltagarna ansåg att stöd och engagemang ifrån tränare underlättade en comeback.

    Slutsats

    Idrottarna i denna studie uppgav att socialt stöd hjälpt dem under sin rehabiliteringstid. Genom att känna tillhörighet, uppleva kompetens och genom att fatta sina egna beslut kan en idrottare underlätta sin rehabilitering. Framförallt finns det saker som både tränare och idrottare kan göra för att idrottaren ska få ett bra eller ökat socialt stöd.

    Fulltekst (pdf)
    C uppsats
  • 10.
    Iwar, Kjersti
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    The Developmental Coordination Disorder Questionnaire 2007: Test-retest av den svenska översättningen2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka reliabiliteten i en svensk översättningen av screeningverktyget Developmental Coordination Disorder Questionnaire 2007, DCDQ´07, i form av test-retest på en grupp svenska barn i åldern 8-10 år.

    Metod DCDQ´07 består av 15 frågor som delas in i tre kategorier: Finmotorik, Generell koordination och Kontroll i rörelse. Den gjordes till en digital enkät via hemsidan för professionella enkätverktyg, Fluidsurveys.se. En förfrågan om deltagande i studien skickades ut till 20 skolor i Stockholm varav fem tackade ja. Enkäten lades ut på skolans informationsplattform vid 2 tillfällen med 2 veckors mellanrum. Målgruppen var föräldrar och vårdnadshavare till barn i 8-10 års ålder. Databearbetningen gjordes i Microsof Excel 97 och de statistiska beräkningarna gjordes i Statistica Version 12. Sambandet mellan test 1 och 2 beräknades med hjälp av Intraclass Correlation Coefficient, ICC.

    Resultat Totalt svarade 127 personer på test 1 och 70 personer på test 2. Av dessa svarade 49 personer på båda testen. Två barn identifierades, utifrån total score på DCDQ´07, med troligen DCD (Developmental Coordination Disorder) . Totalt visade enkäten en hög korrelation med ICC 0,89 på total score. Korrelationen på de 15 enskilda frågorna visade att 47% (7 frågor) hade ICC 0,71-0,89, 40% (6 frågor) hade ICC 0,54-0,69 medan 13% (2 frågor) hade ICC 0,31-0,47. Sambandet inom områdena Finmotorik, Generell koordination och Kontroll i rörelse var också högt med ICC 0,86-0,88.

    Slutsats Den svenska översättningen av DCDQ´07 visar hög test-retest reliabilitet på såväl total score som de tre underkategorierna Finmotorik, Generel koordination och Kontroll i rörelse. Instrumentet kan således rekommenderas som ett första steg vid identifiering av DCD bland barn i åldern 8-10 år, men ytterligare studier behövs för att kunna säkerställa reliabiliteten i screeningverktyget innan det kan användas i klinisk verksamhet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Linder, Sandra
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sjöstedt, Marie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Motiverande samtal som behandling vid alkoholproblem: en metod eller ett förhållningssätt?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ta reda på hur arbetet med alkoholproblem genom motiverande samtal ser ut. Speciellt fokus lades vid behandlingsprocessen och resultatet av den.

    Frågeställningarna var:

    • Vilka kan möjligheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem?
    • Vilka kan svårigheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem?
    • Hur ser framtidsprognosen ut för en person som behandlats för alkoholproblem genom motiverande samtal?
    • Hur ser effekten av motiverande samtal ut under en pågående behandling?

    Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats där intervjuer har gjorts. Intervjuerna har skett på intervjupersonernas arbetsplatser, vilka var tre olika beroendemottagningar, Karolinska Institutet samt Alkohollinjen. Analysen av studien har eftersträvat en röd tråd i det material som har framtagits efter intervjuerna där en systematisk undersökning efter textenheter har gjorts. Dessa bitar av text har sedan kombinerats i kluster, det vill säga kategorier och teman som speglar syftet med studien.

    Resultat: Motiverande samtal fungerar som en ingång till att etablera en första kontakt med en patient. Ibland kan samtalsmetodiken ge effekt vid ett till tre samtal och fungerar som ett sätt att låta patienten vara experten och komma med lösningar. Dock har det visat sig att motiverande samtal som en egen behandlingsmetod många gånger är otillräckligt och ger bäst effekt tillsammans med andra behandlingsmetoder, till exempel kognitiv beteendeterapi, psykoterapi och 12-stegsbehandling. 

    Slutsats: Studien har visat att motiverande samtal har både för- och nackdelar som en del i behandling av alkoholproblem. Det hade goda initiala effekter hos motiverade patienter, men bör kombineras med någon annan behandlingsform för bästa resultat.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Livsey, Lisa
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lerander, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tiden, hälsan och familjen: En intervjustudie av tidsbrist och dess konsekvenser för hälsan2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim and scientific issues

    The aim was to identify potential health risks, for full-time working parents with small children, caused by time shortage. The intention was to better understand and help this particularly time-pressured group in society to achieve a healthier lifestyle. The identification was built upon their own opinions about possible health risks and upon an interpretation of the health risks from a health promoter’s perspective.

    • How do full-time working parents with young children handle time-shortage in a health perspective, specified in the categories: sleep, recovery, nutrition, physical activity, social health and mental health?
    • What consequences for health does time–shortage have for full-time working parents with young children?
    • What do parents with young children think could help them to obtain a better health in everyday life?

     Method

    The study was based on a literature overview and semi-structured interviews with 6 people who were strategically selected: the interview objects were all full-time working or studying, had one child under 7 and lived together with a partner. All interviews were recorded using two dictaphones and were implemented, transcribed and analyzed by both writers of this essay to increase the reliability of the results.

    Results

    Time shortage is shown to be handled especially through priorities in the respondent’s lives. Depending on individual preferences, knowledge and lifestyle the interview objects give up different activities. Common for all respondents was that they gave up activities necessary for their health in the long term. The consequences of time shortage for their health therefore depended on what kind of activity they gave up. It is clear that time-shortage signifies an increased risk for lifestyle diseases in the long term.

    The parents’ own suggestions for improvements included household services, economic help, social networks, a more flexible working market and a more flexible society.

    Conclusions

    Time shortage is a problem for parents with small children and the consequences of it are that crucial activities for promoting a long-term good health are given up. Input from the community is needed and the health educator can be a part in the work of teaching parents –to-be about lifestyle changes that could occur. Based on the results of this study, different methods can be used for the solution of specific problems in different families.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Matslova, Malin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Sjukgymnasters användning av djup nackmuskelträning vid behandling av nacksmärta: - en enkätstudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters användning av specifik träning av djupa nackmuskler vid behandling av nacksmärta. Frågeställningarna var: ”I hur stor utsträckning använder sig sjukgymnaster av träningsmoment som syftar till specifik träning av djupa nackmuskler i behandlingen av nacksmärta?”, ”Förekommer det något samband mellan hur stor utsträckning sjukgymnaster använder denna specifika träning, och deras specialistkompetens inom idrottsmedicin respektive ortopedisk manuell terapi?”, ”Vilken övning används mest?” och ”I vilken utsträckning anser sjukgymnaster att specifik träning av djupa nackmuskler är relevant vid behandling av nacksmärta?”

     

    Metod

    Metoden var en enkätstudie. Utifrån studiens syfte och frågeställningar utformades en webbenkät. Enkäten testades på fyra sjukgymnastkollegor och reviderades därefter flera gånger. Enkäten skickades ut till 161 sjukgymnaster. Enkätundersökningen genomfördes under tidsperioden februari-mars 2014.

     

    Resultat

    Av 161 utskick registrerades 53 svar (33%). Specifik träning av djupa nackmuskler ansågs vara relevant i större utsträckning jämfört med specifik träning av ytlig nackmuskulatur vid behandling av nacksmärta. Hållningskorrigering var den övning som förekom i störst utsträckning. Träning av ledpositionsminne och  uthållighetsträning med hjälp av trycksensor, förekom minst. Signifikanta skillnader observerades mellan sjukgymnaster med och utan specialistkompetens när det gällde deras användning av uthållighetsträning av djupa nackflexorer med hjälp av en trycksensor, samt träning av nackens ledpositionsminne. Specialistsjukgymnaster inriktade mot ortopedisk manuell terapi använde ögonmotorisk träning i signifikant större utsträckning än specialistsjukgymnasterna inriktade mot idrottsmedicin.

     

    Slutsats

    Bland de 53 sjukgymnaster som besvarade enkäten, användes hållningsträning i störst utsträckning. De övningar som förekom i minst utsträckning var träning av nackens ledpositionsminne samt  uthållighetsträning med hjälp av trycksensor. Skillnad förekom mellan specialister och ickespecialister i användningen av övningar. Sjukgymnasterna ansåg inte att grundutbilningen gav dem tillräckliga kunskaper om träning vid nacksmärta.

     

     

     

     

    Fulltekst (pdf)
    Examensarbete
  • 14.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Konditionsträning för lagbollsidrottare2012Inngår i: Idrott & kunskap, ISSN 1652-6961, nr 1, s. 46-49Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vilka konditionstestvärden har elitspelare i fotboll, ishockey och basket? Och hur tränar man effektivast sinkondition om man är bollidrottare? Mikael Mattson, doktor i fysiologi vid GIH, reder ut begreppen.

    Fulltekst (pdf)
    Konditionsträning för lagbollsidrottare
  • 15.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Requirements for Soldiers’ Endurance Capacity in Prolonged Continuous Work2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Physiological factors that influence soldier’s ability to sustain performance level in prolonged continuous work are such as A) initial physical level; B) ability to carry; and C) ability to sustain performance level over prolonged periods of time.

    A) General fitness level is obviously crucial, such as strength and aerobic capacity, but so is also being completely healthy when the effort initiates. We have presented an immunological profile that might be useful to determine which soldiers that will underperform. Before a 6-day military training course expression of CD3 on CD8+ lymphocytes and percent CD8+CD3 lymphocytes was lower, whereas CD4/CD8 ratio was higher among soldiers who failed compared to those who completed the training (Ekblom et al. 2011).

    B) It is well know that energy expenditure increases with increased carried weight, but at heavier loads (>30 kg) we found a disproportionate increase. Our hypothesis is that this is due to inaccurate technique, caused by insufficient strength relative to the carried weight, which may lead to unusual tiredness. In our preliminary results all soldiers had a point, carried weight, above which the work economy decreased. Therefore, it would be relevant to determine each soldier’s maximum optimal weight to carry.

    C) Fatigue and performance in ultra-endurance exercise, such as military efforts, is determined by (in part) other factors compared to traditional endurance sports. One of the most important aspects is energy balance. The total energy expenditure for a 24-h Adventure Race can be as high as 18-20 000 kcal (Enqvist et al. 2010). One reason for fatigue is the substantial energy deficit. Partly because that the profile of amino acids in blood and muscle change (Borgenvik et al. 2012), muscle damage (Wichardt et al. 2011), hormonal changes (Berg et al 2008), and immunological responses (Wallberg et al. 2011, Marklund et al. 2013). This combined indicates that specific supplementations may be needed. We have recently examined the energy balance in military situations. Two situations were 100 h, 78 km by foot in summer alpine terrain (6200 kcal/24h), and 187 h of mixed military tasks (5600 kcal/24h). Even though the allotment of rations was sufficient to cover the energy expenditure the actual intake was substantially lower, energy deficit being approximately 50 % and 33 %, respectively. However, we see large individual differences. If possible, energy availability should be individualized so that heavier soldiers and those with heavier tasks have opportunities to get higher energy supply compared to soldiers with lighter tasks and lower weight.

  • 16.
    Olsson, Anders
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Rörelsekontroll av ländryggen hos personer med ospecifik ländryggssmärta och friska. En pilotstudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnad i rörelsekontroll av ländryggen mellan personer med ospecifik ländryggssmärta och friska.

    Metod: Två sjukgymnaster bedömde hur 36 videofilmade försökspersoner (18 personer med ospecifik ländryggssmärta och 18 friska) klarade att utföra de tre testen; stående knälyft, statiskt och dynamiskt utfallssteg. Bedömarna, som var vana att bedöma rörelsekontrolltest, granskade videofilmerna och antalet icke korrekt utförda delmoment av testen antecknades på ett standardiserat protokoll. Analys av skillnader i rörelsekontroll mellan grupperna avseende antalet icke korrekt utförda delmoment beräknades med Mann-Whitney U test. För analys av skillnader mellan grupperna avseende antalet personer med helt korrekt utförda test användes Chi 2-test. Signifikansnivån sattes till p<0.05.

    Resultat: Ingen signifikant skillnad i rörelsekontroll mellan grupperna påvisades för antalet icke korrekt utförda delmoment för alla test sammantaget (p= 0.15) eller för de tre testen var för sig (stående knälyft p= 0.39, statiskt utfallssteg p= 0.13, dynamiskt utfallssteg p= 0.06). En signifikant skillnad avseende antalet försökspersoner som klarade att utföra ett test helt korrekt påvisades för ett av testen; dynamiskt utfallssteg (p= 0.04).  

    Slutsats: Denna pilotstudie påvisar en viss skillnad i rörelsekontroll mellan personer med ospecifik ländryggssmärta och en grupp med friska vid tre rörelsekontrolltest. Studier med fler inkluderade försökspersoner behövs för att säkerställa om dessa tester kan upptäcka eventuella skillnader i rörelsekontroll hos personer med ländryggssmärta och friska.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Ringström, Louise
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Energitillgänglighet: En kvantitativ studie om energitillgänglighet hos kvinnliga idrottare som utför viktbärande idrotter.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att undersöka energibalansen, energitillgängligheten och näringssammansättningen med fokus på kolhydrater, fett och protein hos fyra kvinnors som utför någon form av viktbärande idrott. De frågeställningar som hjälpte att besvara syftet var: (1) Möter de fyra kvinnliga idrottarna som utför viktbärande idrott sitt energibehov? (2) Säkerställer de en adekvat energitillgänglighet? (3) Hur såg näringssammansättningen med fokus på kolhydrater, fett och protein ut?

    Metod: Under en veckas tid fick fyra kvinnliga deltagare i åldern 22-28 med ett BMI mellan 19,8-21,1 som utför någon form av viktbärande idrott minst sju timmar i veckan föra kostdagbok för att kunna uppskatta deras energiintag. För att få fram ett så riktigt resultat som möjligt fick de väga maten med hjälp av köksvåg samt använda sig av hushållsmått. Analyserna av kostregistreringen gjordes i kostprogrammet Dietistnet. Under samma period använde de sig av pulsklocka och pulsband för att kunna beräkna energiförbrukningen. Även den basala ämnesomsättningen (BMR) räknades ut i Dietistnet med hjälp variablerna ålder, längd och vikt samt aktivitetsnivå. Uppskattning av energibalansen räknades ut genom att addera den basala ämnesomsättningen som blev estimerad med hjälp av programmet Dietistnet med energiförbrukning från fysisk aktivitet för att få fram den totala energiförbrukningen. Den totala energiförbrukningen subtraherades sedan med det totala energiintaget från kost (mat, dryck).

    Resultat: Tre av fyra deltagare har ett energiunderskott på mer än 1000kcal/vecka. En deltagare ligger i energiunderskott på mer än 400kcal/dag. Ingen av de fyra forskningspersonerna uppnådde en energitillgänglighet 30-40 kcal/kg fettfri massa (FFM) per dag. Alla deltagare uppnådde en energitillgänglighet <30 kcal per kg FFM/dag. Kolhydratsintaget och fettintaget hos alla forskningspersoner var lägre än rekommenderat. Proteinintaget hos alla forskningspersoner var högre än rekommenderat.

    Slutsats: Ingen av de fyra försökspersonerna möter sitt energibehov. Ingen säkerställer en adekvat energitillgänglighet. Resultatet bör tolkas med försiktighet eftersom många uppgifter baseras på uppskattningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Ryttervik, Frida
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Karlsson Brolin, Mimmi
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    En kostsam förändring: En studie om hur en utbildningsinsats för ökade kunskaper om kost påverkar riskfaktorer för det metabola syndromet2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka hur kostvanor som eftersträvade en medelhavslik kost med nordisk inriktning kunde påverka riskfaktorerna för det metabola syndromet, till följd av en genomförd kurs i livsstilsförändring. De frågeställningar som användes för arbetet var;

     Har det skett någon förändring i kursdeltagarnas kostvanor som har haft betydelse för det metabola syndromet?

     Hur såg korrelationen ut mellan förändring i kostvanor, livsstilsfaktorer och metabola riskfaktorer?

     Hur såg oberoende kopplingar ut mellan förändringar i kostvanor och livsstilsfaktorer och förändringar i riskfaktorer för det metabola syndromet efter kontroll för potentiella confounders som fysisk aktivitet och socialt tillstånd?

    Metod

    Den longitudinella kvasiexperimentella kvantitativa studien genomfördes under tolv månader och bestod av tre individuella träffar med en sjuksköterska samt fem gruppundervisningstillfällen i livsstilsförändring. Vid livsstilskursens start deltog 99 individer i studien. Vid sista mättillfället var deltagarantalet 64 individer.

    Resultat

    Resultaten visade på att det skett en signifikant förändring i majoriteten av de undersökta kostvariablerna för kursdeltagarna. Huruvida dessa kostvariabler hade betydelse för det metabola syndromet kunde däremot inte avläsas i denna frågeställning. Korrelationen mellan de tre undersökta kategorierna visade på samband mellan variablerna inom kategorierna däremot inte många korrelationer mellan kategorierna. För de regressionsanalyser som genomfördes visade ett antal kostfaktorer och fysiologiska mätvärden ha oberoende kopplingar till de fyra signifikanta fysiologiska riskfaktorerna. De fyra signifikanta riskfaktorerna var BMI, systoliskt blodtryck, midjemått och vikt.

    Slutsats

    Resultaten av studien visade att fysiologiska riskfaktorer för det metabola syndromet förändrats i riskreducerande riktning och att kosten delvis kan ha påverkat förändringarna till följd av kursen i livsstilsförändring.

    Fulltekst (pdf)
    Examensarbete på grundnivå, En kostsam förändring
  • 19.
    Sandberg, Lisa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Den bästa träningen är den som blir av: En jämförelse mellan hemträning och ledarledd gruppträning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i deltagarfrekvens, muskelstyrke- och konditionsutveckling mellan en grupp som utför ett hemträningsprogram gentemot en grupp med ledarledd träning. Båda grupperna utförde dessutom två separata förtest och ett eftertest av styrka och kondition. Frågeställningarna var: Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors hemträning?  Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors ledarledd gruppträning? Hur såg deltagarfrekvensen ut i de båda grupperna?

     

    Metod

    Den ledarledda gruppträningen fullföljdes av 37 pensionärer (30 kvinnor och 7 män) i åldrarna 65-82 år (medelvärde för ålder 72,9 år och BMI 27,3). Den individuella hemträningen fullföljdes av 27 pensionärer (15 kvinnor och 12 män) i åldrarna 65-91 år (medelvärde för ålder 73,0 år och BMI 26,4). Bortfallet för de som fått ledarledd gruppträning och de som utfört hemträning var 38,4 % respektive 30,8 %. Både den ledarledda gruppträningen och hemträningsprogrammet pågick under 8 veckor. Grupperna tränade två pass i veckan, à 1 timme. Samtliga deltagare utförde konditions- och styrketester både före och efter perioden av träning. Resultaten jämfördes sedan mellan för- och eftertesterna. För att evaluera deltagarfrekvensen togs närvaro under de ledarledda gruppträningarna medan hemträningsgruppen fick fylla i en träningslogg. Signifikansnivå (p<0,05) markerades med *.

     

    Resultat

    Mellan andra förtestet och eftertestet sågs generellt signifikanta förbättringar, vanligtvis utan signifikanta skillnader mellan de som hemtränade respektive fick ledarledd gruppträning som visade följande procentuella ökningar: Sörensens statiska ryggtest (32 % resp. 20 %), statisk buk- och höftböjarstyrka (40 % resp. 22 %), dynamisk axelpress (4 % resp. 17%*). Därutöver framkom signifikanta förbättringar för hemträningsgruppen även vid bentesterna snabba frekventa uppresningar från stol endast snudd (22 %) samt 5 st. stolsresningar (-6 %). Medelpuls vid slutbelastning under konditionstestet på cykelergometer sjönk för både hemtränings- och den ledarledda gruppen (4 % resp. 1 %). Den totala deltagarfrekvensen var i stort sett lika bland de som utfört ledarledd gruppträning och hemträningsgruppen (87 % gentemot 85 %).

     

    Slutsats

    Studien visar att 8 veckors adekvat hemträning med tillägg av en träningslogg och uppföljning i form av tester leder till signifikanta förbättringar för muskelstyrka i ländrygg, buk, höft och ben samt pulssänkning vid submaximalt cykelergometerarbete.  Studien visar att 8 veckor med hemträning (en timme två gånger per vecka), gentemot ledarledd gruppträning, gav bland dessa undersökningar något fler signifikanta förbättringar av varierande styrke- och konditionstester, där deltagandet av träningspassen var likartat mellan grupperna. Arbetet visar även att det kan lämpa sig bra att utföra initiala och uppföljande fysiologiska tester av muskelstyrkekapacitet och kondition både för de som utför hemträning och för de som genomgår ledarledda fysiska aktiviteter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Thurgren, Caroline
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Catch And Run "On LINE": grovmotoriskt test2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Peabody Developmental Motor Scale 2 (PDMS-2) är ett motoriskt test för barn upp till sex års ålder. Syftet med denna studie var att undersöka genomförbarheten hos Catch And Run On LINE (On Line), ett nytt grovmotoriskt test för förskolebarn, samt att utvärdera överensstämmelsen (concurrent validity) mellan On Line och den grovmotoriska delen av PDMS-2. Frågeställningarna som ställdes var hur den totala poängen överensstämmer mellan On Line och PDMS-2 och hur lång tid det tog att sammanställa resultatet av de två olika grovmotoriska bedömningarna.

    Metod

    On Line utformades som en kortare variant av PDMS-2. Alla barn (n=26) som remitterades till sjukgymnastiken på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset för en grovmotorisk bedömning och som besökte författaren där under 4 månader erbjöds delta i studien om de hade börjat gå, men inte hade fyllt 6 år. Barnet bedömdes vid ett tillfälle. Summan av poäng på deltesten räknades ut för båda bedömningsinstrumenten. Den administrativa tiden jämfördes mellan de olika testerna. Korrelation mellan PDMS-2 och On Line samt för de två olika grupperna, yngre (1-2år) och äldre (3-5år) barn beräknades med Spearmans rho. ROC analys användes för att ta fram gränsvärden för respektive grupp, utifrån vilka sensitiviteten och specificiteten testades.

    Resultat

    On Line tog signifikant kortare tid att administrera jämfört med PDMS-2 (9,4 ± 2,4 kontra 28,1±6,4 minuter). Korrelationen mellan On Line och PDMS-2 var väldigt god både för gruppen som helhet (rho=0,969) och när de yngre barnen (rho=0,841) respektive de äldre barnen (rho=0,970) betraktades var för sig. Två av deltesterna studerades närmare. ”Boll” visade god korrelation mot ”Object Manipulation” (rho=0,935) sett till hela gruppen. Även den yngre gruppen (rho=0,934) respektive den äldre gruppen (rho=0,900) visade god korrelation var för sig. Balansdelarna mellan On Line och PDMS-2 visade också god korrelation för alla (rho=0,939) och för de äldre (rho=0,851), men däremot sämre korrelation för de yngre (rho=0,573). ROC analys föreslog ett gränsvärde för de yngre barnen på 19,5 på totalpoäng på det nya testet, vilket resulterade i en sensitivitet på 0,75 och en specificitet på 0,88. För de äldre barnen blev gränsvärdet 48,5, sensitiviteten 0,75 och specificiteten 0,80.

    Slutsats

    On Line går fortare att administrera och uppvisar en god korrelation med PDMS-2, vilket indikerar att det kan bli ett lämpligt bedömningsinstrument för att se vilka förskolebarn som har grovmotoriska svårigheter. Mer normativ data behövs innan testet kan tillämpas i kliniken.

    Fulltekst (pdf)
    Catch And Run "On LINE"
  • 21.
    Tranaeus, Ulrika
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Psychological factors in the prevention of sport injury2019Inngår i: Sportskongres 2019: Invited symposium: Psychology of sport injury - prevention, return to sport and behaviour change, 2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 22.
    Tranaeus, Ulrika
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    The mental aspect matters: How to assess and how to help2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Tranaeus, Ulrika
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik.
    Martin, Simon
    Halmstad University.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad.
    A systematic review of psychological risk factors for overuse injuries in athletes2020Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A systematic review of psychological risk factors for overuse injuries in athletes

    Introduction

    Based on the prevalence of overuse injuries, it is important to identify risk factors and develop preventive strategies. The knowledge regarding how an injury occur is rather established, why it occurs and the behaviour related to that is however not as evident. The aim of this systematic review was to identify psychological risk factors for overuse injuries.

    Material and method

    The databases Medline, PsycInfo and Web of Science were searched by librarians at Karolinska Institute using the combination of MeSh terms with appropriate truncations and Boolean combinations of words and operators: overuse injury, psychology, risk factor, athlete AND sport, limited to academic peer-reviewed journals in Swedish, English, German, Spanish and French. For assessment of quality and bias, a modified version of RoBANS for quantitative studies and Swedish agency for Health technology assessment’s scale for qualitative studies were used. Published papers without empirical data, overuse injuries or not assessing psychological factors were excluded as well as duplicates.

    This study followed PRISMA’s guidelines and was registered in PROSPERO.

    Results

    The searches resulted in 6890 hits, the screening process led to 13 included studies. The risk factors were divided into intra-and interpersonal factors, social norms and culture. Risk factors were e.g. self-regulation, self-blame, body awareness, coach-athlete relationship, acceptance of pain, maladaptive coping, and communication. 

    Conclusion

    Psychological risk factors were identified, and some were considered as fluctuating states which imply that behavioural change is possible. An increased awareness of this knowledge and individualised interventions may reduce the prevalence of overuse injuries in athletes.

1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf