Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alhult, Emil
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Felnärd i välfärd: en studie om kostrådgivningens historia, utveckling och dess bakomliggande aktörer2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Studiens syfte är att studera kostråd genom att empiriskt följa en och samma litteraturkälla; Vår Föda, från utgivningsstart 1949 och fram till 2005.

    Frågeställningarna är:

    • Finns det skillnader i kostråden under tidsperioden?
    • Vilken målgrupp vänder sig texterna främst till?

    Metod

    Tidskriften Vår Föda tar upp frågor främst kring matsäkerhet och kostvanor och presenterar artiklar skrivna främst av myndigheten Livsmedelsverkets experter inom olika områden. Genom en textanalys innefattande alla årgångar från 1949 till och med 2005 av denna tidskrift, har ett antal artiklar som tar upp kost och dess betydelse för en god hälsa legat till grund för hela studien. Valet av denna tidskrift grundar sig i dess unika kontinuitet över tid och valet av artiklar har gjorts efter en genomgång av artiklar, utifrån deras rubriker kring kost och hälsa.

    Resultat

    Studien gör gällande att kostråden under perioden är relativt konstanta, med fokus på blandad kost med begränsat fett- och sockerintag. Målgruppen är främst institutioner med yrkesverksamma personer inom kostområdet, skolor samt främst under senare år även privatpersoner som intresserar sig för kostfrågor.

    Slutsats

    De rekommendationer som ges kring kost i Vår Föda under de 56 åren som studien sträcker sig över har förändrats i ganska liten mån. Artiklarna är på senare tid skrivna för att kunna läsas av fler intressenter än enbart fackfolk inom kost och näringslära. Slutsatsen blir således att skillnaderna i rekommendationerna är små.

  • 2.
    Beijer, Emelie
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Cerljen, Renate
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    LCHF - Low Carb High Fat: en experimentell studie av 3 veckors LCHF-kost på hälsomarkörer hos normalviktiga kvinnor2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna uppsats var att undersöka hurvida en LCHF (Low Carb High Fat) kost skulle kunna vara en hälsosam livsstil utifrån hur den påverkar olika hälsomarkörer hos normalviktiga personer där en viktminskning ej har eftersträvats. Frågeställningen var följande: Hur påverkar en LCHF-kost med maximalt 30 gram kolhydrater per dag under 3 veckor normalviktiga kvinnors BMR (Basal Metabolic Rate), blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt deras kroppsvikt?

    Metod

    En experimentell studie har genomförts på 8 normalviktiga kvinnor mellan 20 och 35 år. Samtliga försökspersoners BMR, blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt kroppsvikt mättes vid normala levnadsförhållanden innan studiens start samt efter 3 veckor av en strikt LCHF-kost med endast 30 gram kolhydrater per dag.

    Resultat

    BMR sänktes i genomsnitt med 4,4% vilket var signifikant (P<0,05). HDL (High-density lipoproteins), LDL (Low-density lipoproteins) samt totalkolesterol höjdes signifikant (P<0,01) med 21%, 25% respektive 22%. Ingen signifikant skillnad i LDL/HDL-kvot, triglycerider eller blodtryck erhölls. Blodglukos sänktes med 12%, skillnaden var dock ej signifikant. Andel kroppsfett sänktes signifikant med 8,7% (P<0,01) och fettmassan med 11% (P<0,01). Den fettfria massan visade ingen signifikant skillnad. Midjemåttet minskade signifikant med 2,3% (P<0,05) och kroppsvikten i genomsnittt med 1,24 kg (P<0,05). Höftmåttet visade ingen signifikant skillnad mellan mätningen före och efter 3 veckors LCHF-kost.

    Slutsats

    Studiens resultat tyder på övervägande negativa effekter av 3 veckors LCHF-kost på olika hälsomarkörer, vilket skulle kunna få allvarliga följder så som kardiovaskulära sjukdomar och depression förutsatt att verkan successivt ökar.

  • 3.
    Bermon, Stephane
    et al.
    Monaco Inst Sports Med & Surg, Monaco.
    Castell, Lindy M
    Univ Oxford, Green Templeton Coll, Oxford, England.
    Calder, Philip C
    Bishop, Nicolette C
    Univ Southampton, Fac Med, Human Dev & Hlth Acad Unit, Southampton, Hants, England.
    Blomstrand, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Eva Blomstrands forskningsgrupp.
    Mooren, Frank C
    Justus Liebig Univ, Dept Sports Med, Giessen, Germany.
    Krüger, Karsten
    Justus Liebig Univ, Dept Sports Med, Giessen, Germany.
    Kavazis, Andreas N
    Auburn Univ, Sch Kinesiol, Auburn, AL 36849 USA.
    Quindry, John C
    Univ Montana, Hlth & Human Performance, Missoula, MT 59812 USA.
    Senchina, David S
    Drake Univ, Dept Biol, Kinesiol Program, Des Moines, IA 50311 USA.
    Nieman, David C
    Appalachian State Univ, Human Performance Lab, North Carolina Res Campus, Kannapolis, NC USA.
    Gleeson, Michael
    Univ Loughborough, Sch Sport Exercise & Hlth Sci, Loughborough, Leics, England.
    Pyne, David B
    Australian Inst Sport, Bruce, Australia.
    Kitic, Cecilia M
    Univ Tasmania, Sch Hlth Sci, Sport Performance Optimisat Res Team, Launceston, Tas, Australia.
    Close, Graeme L
    Liverpool John Moores Univ, Res Inst Sport & Exercise Sci, Liverpool, Merseyside, England.
    Larson-Meyer, D Enette
    Univ Wyoming, Dept Family & Consumer Sci, Nutr & Exercise Lab, Laramie, WY 82071 USA.
    Marcos, Ascension
    CSIC, Spanish Natl Res Council, Inst Food Sci Technol & Nutr ICTAN, Madrid, Spain.
    Meydani, Simin N
    Tufts Univ, Jean Mayer USDA Human Nutr Res Ctr Aging, Boston, MA 02111 USA.
    Wu, Dayong
    Tufts Univ, Jean Mayer USDA Human Nutr Res Ctr Aging, Boston, MA 02111 USA.
    Walsh, Neil P
    Bangor Univ, Sch Sport Hlth & Exercise Sci, Bangor, Gwynedd, Wales.
    Nagatomi, Ryochi
    Tohoku Univ, Grad Sch Biomed Engn, Lab Hlth & Sports Sci, Sendai, Miyagi, Japan.
    Consensus Statement Immunonutrition and Exercise.2017Ingår i: Exercise immunology review, ISSN 1077-5552, Vol. 23, s. 8-50Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this consensus statement on immunonutrition and exercise, a panel of knowledgeable contributors from across the globe provides a consensus of updated science, including the background, the aspects for which a consensus actually exists, the controversies and, when possible, suggested directions for future research.

  • 4.
    Blomstrand, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Eva Blomstrands forskningsgrupp.
    Utilisation of different energy sources during exercise and nutritional strategies for effective recovery2014Ingår i: Women and sport, Stockholm: SISU idrottsböcker , 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this text, we will examine how the body uses the nutrients in food to produce energy during exercise, and whether these processes differ between the sexes. If they do, does this mean that the nutritional requirements should be different for men and women? We will also present current knowledge on the effects of nutrition on recovery after physical activity, a topic that has attracted much interest in the sports world. finally, we will briefl y discuss the nutritional requirements of physically active women and the common nutritional problems they encounter.

  • 5.
    Borgenvik, Marcus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Nordin, Marie
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Enqvist, Jonas K.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Blomstrand, Eva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Eva Blomstrands forskningsgrupp.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Alterations in amino acid concentrations in the plasma and muscle in human subjects during 24 h of simulated adventure racing2012Ingår i: European Journal of Applied Physiology, ISSN 1439-6319, E-ISSN 1439-6327, Vol. 112, s. 3679-3688Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This investigation was designed to evaluate changes in plasma and muscle levels of free amino acids during an ultra-endurance exercise and following recovery. Nine male ultra-endurance trained athletes participated in a 24-h standardized endurance trial with controlled energy intake. The participants performed 12 sessions of running, kayaking and cycling (4 x each discipline). Blood samples were collected before, during and after exercise, as well as after 28 h of recovery. Muscle biopsies were taken 1 week before the test and after exercise, as well as after 28 h of recovery. During the 24-h exercise, plasma levels of branched-chain (BCAA), essential amino acids (EAA) and glutamine fell 13%, 14% and 19% (P<0.05) respectively, whereas their concentrations in muscle were unaltered. Simultaneously, tyrosine and phenylalanine levels rose 38% and 50% (P<0.05) in the plasma and 66% and 46% (P<0.05) in muscle, respectively. After the 24-h exercise, plasma levels of BCAA were positively correlated with muscle levels of glycogen (r2=0.73, P<0.05), as was the combined concentrations of muscle tyrosine and phenylalanine with plasma creatine kinase (r2=0.55, P<0.05). Following 28-h of recovery, plasma and muscle levels of amino acids had either returned to their initial levels or were elevated. In conclusion, ultra-endurance exercise caused significant changes elevations in plasma and muscle levels of tyrosine and phenylalanine, which suggest an increase in net muscle protein breakdown during exercise. There was a reduction in plasma concentrations of EAA and glutamine during exercise, whereas no changes were detected in their muscle concentration after exercise.

  • 6.
    Fernström, Maria
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Fernberg, Ulrika
    Örebro University.
    Hurtig-Wennlöf, Anita
    Örebro University.
    Insulin resistance (HOMA-IR) and body fat (%) are associated to low intake of fruit and vegetables in Swedish, young adults: the cross-sectional lifestyle, biomarkers and atherosclerosis study2019Ingår i: BMC Nutrition, ISSN 2055-0928, Vol. 5, nr 15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    In the cross-sectional Lifestyle, Biomarkers, and Atherosclerosis study (LBA study) we have previously reported a high prevalence (15%) of homeostasis model assessment of insulin resistance (HOMA-IR) in Swedish, young adults. The aim of the present study was to report the dietary habits of subjects 18.0–25.9 years, and to associate dietary habits to body composition measures; body mass index (BMI), body fat (%), waist circumference and to HOMA-IR, a risk marker for diabetes.

    Method

    The subjects (577 women and 257 men) filled in a validated computerized food frequency questionnaire. The questionnaire was based on recommendations from the Swedish national food administration. To associate the dietary habits to BMI, body fat (%), waist circumference and to HOMA-IR the subjects were divided in two groups. Subjects "eating as recommended" and subjects "eating less/more than recommended".

    Results

    Recommended intake of fish and seafood (P < 0.05), fruit and vegetables (P < 0.001), and sweets (P < 0.05) were associated to lower HOMA-IR values compared to subjects not eating as recommended. When split by sex no difference in HOMA-IR was detected with recommended intake of fish and seafood, but women eating fish and seafood as recommended had less body fat (%) (P < 0.05) compared to women not eating fish and seafood as recommended. Recommended intake of fruit and vegetables was associated to lower HOMA-IR in women (P < 0.01), and in women and men to less body fat (%) (P < 0.05) compared to subjects not eating the recommended 500 g of fruit and vegetables per day. Both women and men with higher consumption of sweets than recommended had higher HOMA-IR (P < 0.05), but no difference in the body composition measures BMI, body fat (%) or waist circumference compared to subjects eating sweets as recommended.

    Conclusion

    The results highlight the importance of reducing a high intake of sweets and to increase the intake of fish, fruit and vegetables, in young adults, to reduce the risk of future diabetes.

  • 7.
    Gidén Persson, Roger
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nyckelhålet: Hur uppfattar unga konsumenter symbolen?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte

    Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur unga konsumenter födda mellan 1975-85, som flyttat hemifrån uppfattar symbolen ”Nyckelhålet”. Syftet är vidare att ta reda på om det föreligger skillnader mellan en lågprisbutiks respektive normalprisbutiks kunder samt mellan män och kvinnor. För att utröna syftet har jag tagit hjälp av totalt fem frågeställningar: 1. Känner konsumenterna igen symbolen? 2. Hur beskriver konsumenterna sin förståelse för symbolen? 3. Vilka egenskaper tillskriver konsumenterna symbolen? 4. Av vilken anledning väljer respektive väljer inte konsumenten varor märkta med Nyckelhålet? 5. Varifrån har konsumenterna fått kännedom om Nyckelhålet?

    Metod

    60 respondenter, 30 stycken från en normalprisbutik och 30 stycken från en lågprisbutik, har besvarat en enkät med totalt 21 frågor. 36 av respondenterna var kvinnor och 24 stycken var män. Enkäten utformades med både öppna och slutna frågor. Urvalsgruppen är född mellan 1975-85 och har alla flyttat hemifrån. Enkäten har delats ut i anslutning till varor märkta med Nyckelhålet och där har jag då funnit mina respondenter. Enligt en uppskattning av kundunderlaget nådde jag ut till 33% av kundunderlaget för min urvalsgrupp i lågprisbutiken, och 29% i normalprisbutiken.

    Resultat

    Alla respondenter utom en kände igen symbolen Nyckelhålet. Konsumenterna förstår Nyckelhålet som en symbol som förmedlar nyttiga/hälsosamma/sunda samt fettsnåla produkter. Konsumenterna beskriver symbolens egenskaper som fettsnål och nyttig/hälsosam. De valde också att köpa produkter med dessa egenskaper. Konsumenterna valde ibland bort dessa varor p.g.a. priset. Media förefaller vara den informationskanal där konsumenterna vanligen fått kännedom om symbolen. Det fanns inga klara skillnader i svaren mellan män och kvinnor eller mellan konsumenter från de olika butikerna.

    Slutsats

    Unga konsumenter födda 1975-85 som har flyttat hemifrån har förstått Nyckelhålets egenskaper väl. Så gott som alla respondenter känner igen symbolen. Majoriteten av respondenterna uppfattar symbolens innebörd som fettsnål, nyttig och hälsosam. Det är också orsaken till att de konsumerar varor märkta med Nyckelhålet. En stor andel av konsumenterna väljer bort nyckelhålsmärkta produkter på grund av priset. Media förefaller vara den kanal som konsumenterna till störst del fått kännedom om Nyckelhålet. Överlag så skiljer sig män och kvinnors kunskaper om Nyckelhålets egenskaper marginellt. Detsamma gäller för kunderna från lågprisbutiken respektive normalprisbutiken. Tidigare forskning har pekat på att en stor andel av respondenterna tror att Nyckelhålet är en form av miljömärkning, så även i denna undersökning.

  • 8.
    Henriques, Louise
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Linde, Charlotte
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Är skollunchen god, hälsosam och lustfylld?: En enkätundersökning i årskurs sex och åtta2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att genom ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv ta reda på vad elever i årskurs sex och åtta har för lunchvanor under skoltid och vad som kan påverka dessa. För att uppnå vårt syfte har vi valt följande frågeställningar:

    1. På vilket sätt skiljer sig elevernas lunchvanor åt i olika åldrar i studien?
    2. Hur skiljer sig elevernas lunchvanor åt på olika skolor i studien beroende på vilken tillgång de har till närliggande matalternativ?
    3. Hur upplever eleverna i studien att de olika skolornas policy angående lunchvanor ser ut?

    Metod

    Studien är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär och bygger på en enkät som undersökningsmetod.  Enkätundersökningen genomfördes i åtta klasser av totalt 177 elever i årskurs sex och åtta på två skolor i centrala Stockholm. Skolornas namn är fingerade till Ekorrens respektive Grävlingens skola.

    Resultat

    Ur ett övergripande perspektiv var det inte så stor skillnad mellan de olika skolorna, däremot kunde en tydlig skillnad ses mellan de olika årskurserna. De yngre eleverna tenderade att ha sämre matvanor än vad de äldre eleverna hade. Generellt har eleverna en oklar bild av de båda skolornas policy när det kommer till lunchvanor. De är inte många elever som är insatta i frågorna kring matråd, hur många maträtter som skolorna erbjuder samt tidsaspekten kring skollunchen.

    Slutsats

    Ur ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv kan en skillnad ses i vad eleverna har för lunchvanor när det kommer till skollunchen. De största faktorerna som påverkar elevernas lunchvanor är enligt vår studie skolmatsalens miljö,  tillgången till närliggande matalternativ och det sociala trycket ifrån omgivningen.

     

  • 9.
    Johansson, Robert
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Persson, Alexander
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    ”Äta bör man, annars dör man. Äter gör man, ändå dör man”- fast senare: En deskriptiv undersökning om gymnasieelevers kostvanor2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med undersökningen är att kartlägga kostvanorna hos gymnasieelever i årskurs 3.

    Frågeställning 1

    – Finns det några skillnader i kostvanor mellan icke idrottande elever och idrottande elever? Vilka är i så fall skillnaderna?

    Frågeställning 2

    – Finns det några skillnader i kostvanor utifrån följande faktorer: Kön, föräldrarnas utbildning, betyg från högstadiet, socioekonomisk status, rökning och religiöst engagemang? Vilka är i så fall skillnaderna?

    Metod

    Vi har använt enkätundersökning som metod. 283 elever från sex slumpvist utvalda Nationella Idrottsutbildningsgymnasieskolor (NIU) från Stockholms län fyllde i enkäten. Resultaten har sammanställts i SPSS och jämförts med tidigare studier.

    Resultat

    Idrottande elever åt mer regelbundet än icke idrottande elever. Bland övriga faktorer skiljde det sig mellan pojkar och flickor vad gäller intag av frukt, grönsaker (flickor oftare än pojkar) och protein (pojkar oftare än flickor). Elever som bodde i radhus åt mer regelbundet och en bättre sammansatt kost än de som bodde i hyresrätt, bostadsrätt eller villa. De som bodde i hyresrätt åt mindre regelbundet än övriga grupper och hade en sämre näringssammansättning i kosten. De elever som hade lägre betyg från högstadiet åt mindre regelbundet frukost, frukt och grönsaker än elever med högre betyg. Elever som rökt cigaretter veckan innan undersökningen åt sämre än de som inte rökt.

    Slutsats

    Överlag hade eleverna idag mer regelbundna kostvanor än i tidigare studier. Dock så äter de fysiskt aktiva eleverna för få mål mat om dagen, jämfört med rekommendationer som finns i vårt forskningsläge, då speciellt mellanmål. Konsumtionen av frukt var den minst regelbundna enligt våra resultat. De elever som idrottade, bodde i radhus/kedjehus, hade bra betyg från högstadiet och inte rökte, hade bäst kostvanor. De som åt sämst var de som inte idrottade, hade mindre bra betyg, bodde i hyresrätt och rökte. Vi har en idé om att en ökad fruktkonsumtion kan leda till att eleverna äter fler mellanmål om dagen.

  • 10.
    Jonsson, Tobias
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Intag av mättat fett och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom: en litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Huvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande;

    Påverkar intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom?

    Påverkar intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom?

    Kan intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar?

    Metod

    Litteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m. 11 februari 2010 har sökts i databaserna MEDLINE, Global Health och Swemed+. Sökord som har används är "saturated fat”, ”saturated fatty", mortality, CHD, och mättat fett. Sökningarna gjordes vid enstaka tillfällen fr.o.m. 2010-01-26 t.o.m. 2010-02-11. Inklusionskriterier för artiklar var att testgruppen utgjordes av människor samt att undersökning av intaget av fettsyror och risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom har gjorts på individnivå samt var skriva på svenska eller engelska. Sammanlagt hittades 14 studier, varav fem stycken svarat på flera frågeställningar.

    Resultat

    Sex av åtta studier visar att konsumtionen mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. De resterande två visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. En av fem studier visar på att mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. De resterande fyra visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Fyra av sju studier visar att fleromättat fett eller en hög FM/M kvot är en skyddsfaktor mot hjärt- och kärlsjukdomar. De resterande tre studierna visar att fleromättat fett eller hög FM/M kvot inte är en skyddsfaktor mot hjärt och kärlsjukdom.

    Slutsats

    Konsumtion av mättat fett tycks inte utgöra en signifikant risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom däremot kan intaget av mättat fett utgöra en ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Intag av fleromättat fett eller kost med hög FM/M kvot kan utgöra en skyddsfaktor mot risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom.

  • 11.
    Larsen, Filip J
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Schiffer, Tomas A
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Mattsson, Mathias P
    Checa, Antonio
    Wheelock, Craig E
    Nyström, Thomas
    Lundberg, Jon O
    Weitzberg, Eddie
    Dietary nitrate reduces resting metabolic rate: a randomized, crossover study in humans.2014Ingår i: American Journal of Clinical Nutrition, ISSN 0002-9165, E-ISSN 1938-3207, Vol. 99, nr 4, s. 843-50Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Nitrate, which is an inorganic anion abundant in vegetables, increases the efficiency of isolated human mitochondria. Such an effect might be reflected in changes in the resting metabolic rate (RMR) and formation of reactive oxygen species. The bioactivation of nitrate involves its active accumulation in saliva followed by a sequential reduction to nitrite, nitric oxide, and other reactive nitrogen species.

    OBJECTIVE: We studied effects of inorganic nitrate, in amounts that represented a diet rich in vegetables, on the RMR in healthy volunteers.

    DESIGN: In a randomized, double-blind, crossover study, we measured the RMR by using indirect calorimetry in 13 healthy volunteers after a 3-d dietary intervention with sodium nitrate (NaNO3) or a placebo (NaCl). The nitrate dose (0.1 mmol · kg(-1) · d(-1)) corresponded to the amount in 200-300 g spinach, beetroot, lettuce, or other vegetable that was rich in nitrate. Effects of direct nitrite exposure on cell respiration were studied in cultured human primary myotubes.

    RESULTS: The RMR was 4.2% lower after nitrate compared with placebo administration, and the change correlated strongly to the degree of nitrate accumulation in saliva (r(2) = 0.71). The thyroid hormone status, insulin sensitivity, glucose uptake, plasma concentration of isoprostanes, and total antioxidant capacity were unaffected by nitrate. The administration of nitrite to human primary myotubes acutely inhibited respiration.

    CONCLUSIONS: Dietary inorganic nitrate reduces the RMR. This effect may have implications for the regulation of metabolic function in health and disease.

  • 12.
    Lopez Verronen, Matias
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Karlsson, Sara
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kostens betydelse för prestation vid högintensiv fysisk aktivitet: En jämförelse mellan LCHF och Svenska Näringsrekommendationer2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte, hypoteser och frågeställning:

    Syftet med studien är att undersöka hur kostsammansättning påverkar prestation, upplevelse och fysiologiska parametrar hos unga män, i samband med högintensiv fysisk aktivitet. 

    H1 Fysisk prestation, här definierat som total producerad energi under testtiden (J),

    maximal kraftutveckling (W) samt ett medelvärde på kraftutveckling (W), på hög

    intensitet är lägre efter intag enligt LCHF-kost jämfört med SNR.

    H2 Upplevd ansträngning under fysisk prestation skattas högre vid LCHF-kost jämfört med

    SNR.

    H3 RER (Respiratory Exchange Ratio) är lägre vid LCHF-kost jämfört med SNR.

    H4 Laktatnivån i blodet är lägre vid LCHF-kost jämfört med SNR.

    F Hur påverkas sinnesstämningen av en kosthållning enligt LCHF jämför med SNR?

    Metod:

    En experimentell crossover-studie utfördes på nio friska, träningsvana män i åldern 22-25 år. Samtliga deltagare genomgick en kostintervention under två femdagars-perioder på kosthållning enligt LCHF och Svenska Näringsrekommendationer (SNR), separerade med en nio dagars washout-period. Efter respektive kostperiod utfördes tester bestående av RER- mätning på ergometercykel samt upprepade Wingate-test (2 st) då de fick skatta upplevd ansträngning enligt CR100-skalan. I samband med testerna mättes även vikt, fettprocent och laktatvärden. Deltagarna skattade sin sinnestämning med POMS-test.

    Resultat:

    Varken maximal kraftutveckling, medelvärdet på kraftutveckling, total producerad energi, upplevd ansträngning eller uppmätta laktatvärden skiljde sig mellan kosthållningarna. Uppmätt RER-värde var signifikant lägre vid LCHF jämfört med SNR. Vid analys av POMS- testet sågs att kraftfullhet/vigör skattades signifikant högre vid SNR och att övriga kategorier inte skiljde sig åt.

    Slutsats:

    Högintensiv fysisk prestation, upplevelse och fysiologiska parametrar verkar inte skilja sig avsevärt åt beroende av kostsammansättning med fokus på fördelning av andel kolhydrater och fett i kosten.

  • 13.
    Mattsson, C. Mikael
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Enqvist, Jonas K.
    Inst för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.
    Stort underskott på energi2011Ingår i: Svensk IdrottsMedicin, ISSN 1103-7652, Vol. 30, nr 4, s. 12-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är vanligt att multisportare hamnar i negativ energibalans. Det tycks vara svårt att äta tillräckligt för att täcka det enormt stora energibehovet. Kostrekommendationer för uthållighetsidrottare är heller inte helt gångbara inom multisport.

  • 14.
    Moretti, Chiara
    et al.
    Karolinska Inst, Dept Physiol & Pharmacol, Stockholm, Sweden..
    Larsen, Filip J
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Forskningsgruppen Mitokondriell funktion och metabolisk kontroll.
    Lundberg, Jon
    Karolinska Inst, Dept Physiol & Pharmacol, Stockholm, Sweden..
    Dietary nitrite extends lifespan in the fruit fly2019Ingår i: European Journal of Clinical Investigation,  Vol 49, Suppl 1, p 102, Meeting Abstract: P004-T, Wiley-Blackwell, 2019, Vol. 49, s. 102-102Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Selenius, Sofia
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    En högfettkost som nutritionsstrategi vid uthållighetsprestation?: En systematisk litteraturstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om det finns stöd i nuvarande forskning för att en fettrik kost är mer effektiv som nutritionsstrategi vid uthållighetsprestationer jämfört med en kolhydratrik kost. Studiens frågeställningar är:

    • Förbättras uthållighetsprestationen av en fettrik kost jämfört med en kolhydratrik kost?
    • Hur påverkas kolhydrat- och fettmetabolismen av en högfett- och lågkolhydratkost?

    Metod

    Litteratursökningen genomfördes i databaserna Ebsco, Pubmed och Cinahl. Totalt inkluderades 16 artiklar, 11 artiklar från litteratursökningen i databaserna och 5 artiklar från valda referenslistor. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för randomiserade kontrollerade studier.

    Resultat

    I 3 av 16 studier förbättrades uthållighetprestationen vid intag av högfett- och lågkolhydratkost, i 4 av 16 studier försämrades prestationen och i resterande 9 studier sågs ingen signifikant skillnad i prestationen mellan kostinterventionerna. Majoriteten av studierna fick en förhöjd fettoxidation som resultat av en högfett- och lågkolhydratkost men ingen signifikant skillnad gällande blodglukos-, blodinsulin- eller blodlaktatvärde mellan kostinterventionerna.

    Slutsats

    Trots en förhöjd fettoxidation och välfyllda glykogenlager finns inte tillräcklig evidens för att påvisa en generell prestationshöjning vid uthållighetsprestationer av en högfettkost jämfört med en högkolhydratkost. Detta troligtvis på grund av nedsatt förmåga hos musklerna att använda glykogen. Resultaten från de studier som ingick i denna systematiska litteraturstudie visar konsekvent en försämrad prestation efter intag av högfett- och lågkolhydratkost vid arbetsintensiteter över 80% av VO2max. Vid arbetsintensiteter omkring 60-70% av VO2max kan prestationen eventuellt förbättras efter intag av högfettkost bestående av 60-70% fett och mindre än 15% kolhydrater. 

1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf