Endre søk
Begrens søket
1 - 18 of 18
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Backman, Thomas
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Söderholm, Richard
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Interaktivt idrottande?: En studie av energiutgiften vid användandet av dansmatta kontra ett traditionellt danspass2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid användandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass.

    Våra frågeställningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhåller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet?

    Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra män och fyra kvinnor i åldrarna 23-26 år. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrån sambandet mellan hjärtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgå tre olika typer av tester. I det första testet fick de på ergonometercykel cykla på olika belastningar och utifrån deras HF vid olika arbetsbelastningar bestämdes ett linjärt samband. Det andra testet bestod av ett danspass på dansmatta till given musik. Under detta pass registrerades deras genomsnittliga HF. I det tredje testet fick försökspersonerna dansa utifrån en förutbestämd koreografi under samma musik som vid dansmattan. Även här registrerades genomsnittlig HF. Värdena från de två sista testerna användes i det linjära sambandet och gav sedan värden för genomsnittlig arbetsbelastning under aktiviteterna. Från arbetsbelastningen kunde sedan syreupptag (l/min), och energiutgift (kcal) räknas ut. 

    Resultat: Resultaten för studien visade att danspasset (7,4kcal/min) hade en 40 % högre energiutgift än ett pass med dansmatta(4,6kcal/min). Danspasset nådde således upp till, och översteg de dagliga rekommendationerna för fysisk aktivitet medan passet med dansmatta inte gjorde det.

    Slutsats: Dansmatta kan rent energimässigt fungera som substitut till ett danspass, men att valet av teknik är av avgörande betydelse för vilken energiutgift aktiviteterna har, trots det kan det fungera som pedagogiskt hjälpmedel.

     

  • 2.
    Blomstrand, Eva
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Eva Blomstrands forskningsgrupp.
    Eliasson, Jörgen
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Eva Blomstrands forskningsgrupp.
    Karlsson, Håkan K R
    Köhnke, Rickard
    Branched-chain amino acids activate key enzymes in protein synthesis after physical exercise2006Inngår i: Journal of Nutrition, ISSN 0022-3166, E-ISSN 1541-6100, Vol. 136, nr 1 Suppl, s. 269S-273SArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Ekblom, Björn
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Godhe, Manne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Helge, Torbjörn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Pettersson, Tobbe
    Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Studier av stridsvärde vid långvarigt arbete - Sammanfattning och reflektioner: Rapport 9.2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den militärmedicinska forskningsgruppen vid Åstrandlaboratoriet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholm, har som forskningsuppgift med stöd från Försvarsmakten att studera och föreslå insatser för att upprätthålla stridsvärdet för trupp under långvarigt fysiskt arbete. Forskningen har hitintills resulterat i åtta rapporter, där fysisk arbetsförmåga studerats under olika förhållanden. Föreliggande rapport sammanfattar de huvudsakliga resultaten från dessa undersökningar men omfattar också en diskussion gällande skillnader och likheter mellan kvinnors jämfört med mäns adaptation till långvarigt och tungt arbete samt ett kort avsnitt om fortsatta undersökningar, byggda på tidigare resultat.

  • 4.
    Flockhart, Mikael
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Ekblom Bak, Elin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrand laboratoriet.
    Slutövning GMU: ”Aldrig ge upp”, Amf1, Berga örlogsbas.: Rapport 4.2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Energistatus och förändring i fysiskt stridsvärde studerades i samband med en nästan 8 dygn långa grundmilitär slutövning (GMU) vid AMF-1 Berga Örlogsskolor i månadsskiftet oktober november 2013.

    Totalt deltog 105 soldater i övningen, fördelat på 3 plutoner om vardera 35 soldater. En subgrupp på 24 soldater (8 kvinnor) bestående av 8 soldater från vardera pluton studerades mer ingående.

    Medelhjärtfrekvensen för de 6 soldater (2 kvinnor) som hade i stort sett kompletta mätningar från den 187 timmar långa övningen, inklusive viloperioder, var 88 ± 7 slag/minut. Utifrån hjärtfrekvensdata beräknades den totala energiomsättningen till i genomsnitt 44 000 ± 6 600 kcal, vilket motsvarar 5 600 ± 840 kcal per dygn och 235 ± 35 kcal/tim. Total energiförbrukning var i genomsnitt 39 000 kcal för kvinnorna och 46 500 kcal för männen. I övrigt noterades inte några betydande skillnader mellan kvinnor och män. Däremot var det stora individuella variationer i energiutgift, vilka till ca hälften berodde på skillnader i kroppsvikt. Med hänsyn till kroppsvikt och buren vikt var energiförbrukningen ca 3,1 ± 0,23 kcal per timme per kg totalvikt. Den individuella variationen beror på skillnad i buren vikt, på olika uppgifter och på individuella fysiologiska skillnader.

    Utifrån beräknat energiintag blev det totala energiunderskottet under övningen 12 000-15 000 kcal, vilket är ca 1 500-2 000 kcal per dygn. Viktminskningen under övningen var 2,9 kg för kvinnor och 3,7 kg för män. Denna viktminskning på >4 % leder troligen till försämrad uthållighetsförmåga.

    Den maximala muskelstyrkan i armar och ben var i stort sett oförändrade efter övningen, liksom den beräknade maximala syreupptagningsförmågan. Däremot upplevdes ett lågintensivt cykelarbete som betydligt tyngre efter övningen. Muskeluthållighet mättes inte i denna studie.

    Ett skjutprov om 5 skott i liggande på 100 m mot en tredjedelsfigur visade 64 deltagande soldater på en försämrad träffprocent från 90,5% före till 79,4 % efter övningen. Alla soldater hade minst en träff före medan 6 soldater hade alla bom efter övningen.

    Slutsatsen från studien är att GMU-övningen resulterade i ett stort energiunderskott. Stridsvärdet, bedömt från skjutprovet var klart försämrat. Maximala fysiologiska parametrar var i stort sett oförändrade, medan skattad ansträngning och därmed uthållighetsförmåga, försämrades.

  • 5.
    Forsman, Jennifer
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Salo, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Leva för att arbeta eller arbeta för att må bra!: en jämförelse av hälsorelaterad livskvalitet mellan två olika yrkesroller2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställning

    Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd:

    -          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?

    -          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?

    -          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?

     

    Metod

    Vi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent. Enkäterna hanterades anonymt, sammanställdes i Excel och bearbetades i SPSS. Som teoretisk utgångspunkt valdes KASAM.

     

    Resultat

    De viktigaste resultaten visar inte något signifikant resultat men en indikation på att det finns ett samband mellan den hälsorelaterade livskvaliteten och yrkesroll, i detta fall en högre hälsorelaterad livskvalitet hos de med administrativ tjänst. En skillnad mellan yrkesrollerna sågs även när det gäller antalet sjukdagar under år 2009. Majoriteten av respondenterna med administrativ tjänst hade 0 sjukdagar jämfört med 1-7 dagar hos orderexpeditörerna.

     

    Slutsats

    Undersökningen visade att det inte förekom några signifikanta skillnader mellan de två yrkesrollerna som vi valde att grunda vår studie på. Vi trodde att skillnaderna i den hälsorelaterade livskvaliteten, antalet sjukdagar samt mängden fysisk aktivitet på fritiden skulle vara större än vad de visade sig att vara. Vad skillnaderna kan bero på är svårt att säga då det förekommer många olika faktorer som kan påverka individerna.

  • 6.
    Godhe, Manne
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Helge, Torbjörn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp. Militärmedicinska forskningsgruppen, Åstrandlaboratoriet.
    Att bära tungt - en fysiologisk analys: Kvinnor: Rapport 8.2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sjutton kvinnliga vältränade försökspersoner, åtta stycken med vana att bära tungt och nio stycken utan sådan vana, genomförde gång på löpband och mjukt underlag i hastigheterna 3 och 5 km/tim med bärvikter i ryggsäck på 20, 35 och 50 kg.Mjukt underlag i form av blå gymnastikmattor, indikerande gång i lätt terräng, ökade energiomsättningen under både hastigheterna mellan 10 och 15 %, jämfört med hårt underlag (löpband) med en grads lutning. Energiomsättningen ökade i genomsnitt lika mycket med ökad hastighet som med ökad bärvikt. Den individuella variationen vid en given bärvikt och hastighet är mycket stor. Beroende på bärvikt och hastighet kan energiomsättningen variera med 100 %. Dessa stora variationer i energiomsättning bör uppmärksammas vid beräkning av energitilldelning via kosten vid längre militära operationer.Energiomsättningen vid tyngsta belastningen – 50 kilo bärvikt och hastigheten 5 km/tim – belastade försökspersonerna på i genomsnitt 57 % av maximal syreupptagningsförmåga. I individuella fall var belastningen 72 % av maximal syreupptagningsförmåga. Dessa höga belastningar är oacceptabelt höga för transporter under längre tid och kan vara en orsak till belastningsskador.Förmågan att bära tungt sammanfaller med ökad kroppsvikt och benmuskelstyrka. Bärförmåga för mindre vikter, högst 35 kg, sammanfaller inte med någon av ovanstående faktorer. Således, för tyngre bärvikter vid förflyttningar bör selektion av soldater ske enligt de uppmätta parametrarna, medan vad gäller lättare vikter föreligger inte samma selektionskriterier.En slutsats från resultaten av denna undersökning är den ursprungliga uttagningen till tunga arbetsuppgifter inom försvaret bör genomföras med tunga arbetsbelastningar, motsvarande de i denna undersökning. I kommande rapport sammanfattas studierna på män och kvinnors bärförmåga, likheter och olikheter mellan könen, möjliga selektionskriterier samt rekommendationer med utgångspunkt från genomförda undersökningar och resultat från olika andra undersökningar.

  • 7.
    Helgadóttir, Björg
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Narusyte, Jurgita
    Karolinska Institutet.
    Ropponen, Annina
    Karolinska Institutet.
    Bergström, Gunnar
    Karolinska Institutet.
    Mather, Lisa
    Karolinska Institutet.
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi. Karolinska Institutet.
    Svedberg, Pia
    Karolinska Institutet.
    The role of occupational class on the association between sickness absence and disability pension: A Swedish register-based twin study.2019Inngår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, ISSN 0355-3140, E-ISSN 1795-990X, Vol. 45, nr 6, s. 622-630, artikkel-id 3816Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives The aim of this study was to examine the association between long-term sickness absence (LTSA) due to mental disorders and musculoskeletal disorders and all-cause disability pension (DP) among blue- and white-collar workers. A secondary objective was to examine the influence of familial factors on the associations. Methods This was a prospective twin cohort study of 42 984 individuals (21-64 years at baseline), 3017 of whom had a new LTSA spell (>14 days) due to mental or musculoskeletal disorders in 2005-2006. Average follow-up time was 5.4 years. Survey data on occupational class and register data on LTSA and DP were used. Cox proportional hazards regression was applied to calculate hazards ratios (HR) with 95% confidence intervals (CI). Results During follow-up, 989 participants went on disability. LTSA due to mental disorders and musculoskeletal disorders led to similar HR for DP among both white- and blue-collar workers when compared to white-collar workers not on LTSA (reference group). LTSA ≥6 months due to musculoskeletal disorders was associated with a higher risk of DP for white-collar (HR 31.50, 95% CI 20.45-48.52) than blue-collar (HR 17.64, 95% CI 13.08-23.78) workers when compared to the reference group. HR were lower in the discordant twin pair models for LTSA due to mental disorders than in the whole cohort. Conclusions White-collar workers on LTSA due to musculoskeletal disorders are especially vulnerable to all-cause DP. This pattern was not present for LTSA due to mental disorders. Familial factors seem to influence the association between LTSA due to mental disorders and all-cause DP.

  • 8.
    Helgadóttir, Björg
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Svedberg, Pia
    Karolinska Institutet.
    Mather, Lisa
    Karolinska Institutet.
    Lindfors, Petra
    Stockholm University.
    Bergström, Gunnar
    Karolinska Institutet, University of Gävle.
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi. Karolinska Institutet.
    The association between part-time and temporary employment and sickness absence: a prospective Swedish twin study.2019Inngår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 9, nr 1, s. 147-153Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Sickness absence (SA) is becoming a major economic problem in many countries. Our aim was to investigate whether type of employment, including temporary employment or part-time employment, is associated with SA while controlling for familial factors (genetic and shared environment). Differences between men and women and across employment sectors were explored.

    Methods: This is a prospective twin study based on 21 105 twins born in Sweden 1959-85. The participants completed a survey in 2005 with follow-up of SA (≥15 days), using register data, until end of 2013. The data were analyzed with logistic regression, with results presented as odds ratios (OR) with 95% confidence intervals (CI).

    Results: Temporary employment involved higher odds of SA (OR=1.21 95% CI=1.04-1.40) compared to full-time employment. Both part-time workers (OR=0.84 95% CI=0.74-0.95) and the self-employed (OR=0.77 95%CI=0.62-0.94) had lower odds of SA. Stratifying by sex showed lower odds for part-timers (OR=0.82 95% CI=0.73-0.94) and self-employed women (OR=0.65 95% CI=0.47-0.90), but higher odds for men in temporary employment (OR=1.33 95% CI=1.03-1.72). Temporary employees in county councils (OR=1.73 95% CI=1.01-2.99) and municipalities (OR=1.41 95% CI=1.02-1.96) had higher odds while part-timers employed in the private sector had lower odds (OR=0.77 95% CI=0.64-0.93). Familial factors did not confound the association between employment type and SA.

    Conclusions: Employment type is associated with SA, with temporary employment involving a higher risk compared to permanent full-time employment while both part-time employment and self-employment involved a lower risk. The associations vary between women and men and across sectors.

  • 9.
    Jensen, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsobokslutets funktion: En analys av 25 företags sjukfrånvaroredovisning2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om införandet av hälsobokslut fått några effekter på sjukfrånvaron. Frågeställningar: Hur redovisas sjukfrånvaron av företagen? Kommenteras vald redovisning av företagen och i så fall hur? Hur har sjukfrånvaron förändrats sedan införandet av obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro?

    Metod:

    För att undersöka detta har årsredovisningar från 25 privata företag analyserats. Årsredovisningarna från 2003 har jämförts med motsvarande årsredovisningarna för 2004. Företagen kommer från fem av de största branscherna i Stockholms län. Företagen har 50-249 anställda vilket motsvarar medelstora företag i Stockholm. Urvalet har gjorts efter näringsgrenar och efter det som ett slumpmässigt urval i form av lottning. De sammanställningar som gjorts är den totala sjukfrånvarons förändring samt förändringen av sjukfrånvaron inom respektive undergrupp. Detta har gjorts både branschvis samt totalt. En sammanställning har även gjorts av den totala långtidssjukfrånvarons förändring för alla företag, både branschvis samt totalt.

    Resultat:

    Sjukfrånvaron redovisas av alla företag och i stort i enlighet med lagen. Beträffande långtidssjukfrånvaron har 7 av 25 företag förmodligen redovisat den totala långtidssjukfrånvaron som procentenheter av den totala sjukfrånvaron i stället för som procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron visar en tendens till att sjunkit eller stått stilla i alla de redovisade kategorierna. Inget av företagen har kommenterat sjukfrånvaron i årsredovisningen utöver de kommentarer som beskriver siffrorna. 9 av de 25 företagen har valt att inte redovisa någonting för vissa grupper. Två av dessa företag har valt att kommentera detta.

    Slutsats:

    Hälsobokslutet har än så länge inte gett några större effekter på sjukfrånvaron. Den visar dock ingen tendens till att ha ökat vilket får ses som positivt. Då inget av företagen har kommenterat någonting utöver vad lagen säger antas att hälsobokslutet mottagits endast som ett extra tillägg i årsredovisningen. Då det finns en del osäkerhet kring hur rapporteringen ska gå till borde lagen förtydligas för att uppnå syftet med hälsobokslutet. Sammanfattningsvis kan sägas att hälsobokslutet är en bra tanke som än så länge endast får företagen att bli medvetna om sin sjukfrånvarosituation. För externa intressenter säger inte siffrorna mycket än.

  • 10.
    Kuster, Roman P
    et al.
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Grooten, Wilhelmus J A
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Baumgartner, Daniel
    ZHAW Zurich University of Applied Sciences, Winterthur, Switzerland..
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet. Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Hagströmer, Maria
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Detecting Prolonged Sitting Bouts with the ActiGraph GT3X.2019Inngår i: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, ISSN 0905-7188, E-ISSN 1600-0838Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The ActiGraph has a high ability to measure physical activity, however, it lacks an accurate posture classification to measure sedentary behaviour. The aim of the present study was to develop an ActiGraph (waist-worn, 30Hz) posture classification to detect prolonged sitting bouts, and to compare the classification to proprietary ActiGraph data. The activPAL, a highly valid posture classification device, served as reference criterion.1 Both sensors were worn by 38 office workers over a median duration of 9 days. An automated feature selection extracted the relevant signal information for a minute based posture classification. The machine-learning algorithm with optimal feature number to predict the time in prolonged sitting bouts (≥5 and ≥10 minutes) was searched and compared to the activPAL using Bland-Altman statistics. The comparison included optimised and frequently used cut-points (100 and 150 counts-per-minute (cpm), with and without low-frequency-extension (LFE) filtering). The new algorithm predicted the time in prolonged sitting bouts most accurate (bias ≤7 minutes/day). Of all proprietary ActiGraph methods, only 150 cpm without LFE predicted the time in prolonged sitting bouts non-significantly different from the activPAL (bias ≤18 minutes/day). However, the frequently used 100 cpm with LFE accurately predicted total sitting time (bias ≤7 minutes/day). To study the health effects of ActiGraph measured prolonged sitting, we recommend using the new algorithm. In case a cut-point is used, we recommend 150 cpm without LFE to measure prolonged sitting, and 100 cpm with LFE to measure total sitting time. However, both cpm cut-points are not recommended for a detailed bout analysis.

  • 11.
    Leinås, Anders
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Nordin, Johanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Reliable or not reliable, that is the question: En reliabilitetsstudie på fem tester utformade för ambulanssjukvårdare2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med uppsatsen var att undersöka genom ett test-retest, reliabiliteten hos fem stycken specifika fys- och styrketester för de muskelgrupper, som är mest utsatta i en ambulanssjukvårdares arbete.

    - Är det en god reliabilitet i ett bellybacktest utan motstånd?

    - Är det en god reliabilitet i ett balanstest?

    - Är det en god reliabilitet i ett handstyrketest?

    - Är det en god reliabilitet i ett aerobiskt steptest?

    - Är det en god reliabilitet i ett marklyft i dragmaskin?

    Metod

    Ett test och retest utfördes på fem tester, bellybacktest utan motstånd, handstyrketest, aerobiskt steptest, marklyft i drargmaskin och balanstest. Försökspersonerna var 14 stycken, 11 män och 3 kvinnor, samtliga var studenter vid GIH i Stockholm.

    Resultat

    Varken bellybacktestet utan motstånd, handstyrketestet (höger samt vänster hand), aerobiska steptestet eller marklyftet i dragmaskinen visar några slumpmässiga eller systematiska statistisk signifikanta skillnader. Balanstestet däremot har bra värden på t-testet (p=0,89), som visar att det inte finns några systematiska signifikanta skillnader, men låga värden på övriga uträkningar som visar på de slumpmässiga skillnaderna.

    Slutsats

    Samtliga tester med undantag från balanstestet har hög reliabilitet. Balanstestet visar mindre tillförlitlighet än de övriga fyra testerna, vilket även tidigare forskning visar. Det är därför vår tanke att bellybacktestet, handstyrketesterna, aerobiska steptestet och marklyftet i dragmaskinen är tester som kan byggas vidare på inom arbetet att testa ambulanssjukvårdare. Balansen är fortfarande en viktig faktor att testa, men ett bättre test är nödvändigt för att få tillförlitliga resultat.

  • 12. Lindwall, Magnus
    et al.
    Gerber, Markus
    Jonsdottir, Ingibjörg H
    Börjesson, Mats
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Ahlborg, Gunnar
    The relationships of change in physical activity with change in depression, anxiety, and burnout: A longitudinal study of Swedish healthcare workers.2014Inngår i: Health Psychology, ISSN 0278-6133, E-ISSN 1930-7810, Vol. 33, nr 11, s. 1309-1318Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The purpose of the present study was to examine whether intraindividual changes in physical activity were correlated with intraindividual changes in mental health (depression, anxiety, and burnout) across four measurement time-points over 6 years, both from between-person and within-person perspectives. Methods: Health care workers (N = 3717; mean age = 46.9; SD = 10.0) were the target population in this study, which is part of a larger longitudinal survey that included questionnaires on physical activity levels and mental health (depression, anxiety, and burnout) at four time points across 6 years (2004-2010). Physical activity was assessed with an adapted version of the widely used 1-item, 4-level Saltin Grimby Physical Activity Level Scale (SGPALS). Depression, anxiety, and burnout were assessed using the Hospital Anxiety and Depression (HAD) scale and the Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ). Bivariate latent growth curve models were used to analyze the associations of change between physical activity and mental health. Results: Baseline levels of physical activity were moderately associated with baseline levels of mental health (rs = -.27 to -.40, ps < .01). Changes in physical activity were moderately to strongly associated (rs = -.57 to -.79, ps <. 01) with change in mental health at the between-person (correlated change) level and significantly, but weakly (rs = -.08 to -.14, ps <.01), associated with change at the within-person (coupled change) level of analysis. Conclusions: Changes in physical activity were associated with, and traveled together with, changes in depression, anxiety, and burnout across time. Changes in physical activity, and not only current or previous levels of activity, may be important to consider in preventive work linked to mental health within this population. (PsycINFO Database Record (c) 2014 APA, all rights reserved).

  • 13.
    Lorentzi, Ulrika
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tall, Therese
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Skolan, en arbetsplats att trivas på!: en studie om framgångsrika skolledares syn på lärares psykiska hälsa2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim and questions

    The aim of our study was to increase knowledge about successful school managers' views on teachers' mental health and their own work regarding this subject.

    • In what ways do the school manager work preventive with measures on teachers' mental health? 
    • How does leadership affects teachers' mental health? 
    • What factors create mental health among teachers?

     

    Method

    In order to answer the questions, we have chosen to use semi-structured interviews. To get in touch with schools that have been successful with their work with the teacher's mental health, we have made a targeted step wise sample where we contacted the primary managers of six randomly selected municipalities in Stockholms län. In total six school managers have been interviewed. The empiric data were thematized and analyzed based on the demand-control-support model.

     

    Results

    All the interviewed school managers agreed to that the concept of mental health is about feeling good, about balance in life and to feel safe. A clear, structured organization with clear responsibilities is of importantance for teachers in order to feel that they have control over their situation. A communicative and relationship-oriented leadership and support from both colleagues and school management can help teachers experience that they can master the demands placed on them. This support may include help to prioritize, to pay attention and be accessible as school management. The school managers also believe that to support the teachers´ self-confidence and let them take responsibility can help the teachers feel mentally well.

     

    Conclusions

    The school managers have a common view of how they work to make the teachers feel mentally well. The study showed that it is of importance for teachers' mental health, how they are able to respond to the demands placed on them. A clear organization and clear responsibilities increase the feeling of control. The managers have reflected much up on leadership and their way of organizing the school management. They have different strategies and approaches of how to show their support to the teachers, from supporting their self- confidence to showing them general appreciation.

  • 14.
    Lundblad, Perita
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Stassos, Joanna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hur kan olika individers upplevda hälsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesområden på Stockholms Stadsmission?: En kvantitativ studie2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar: Den här uppsatsens syfte var att ta reda på personalens upplevda hälsa och fysisk arbetskapacitet, fysiska krav i arbetet, samt motionsvanor inom Stockholms Stadsmission. Frågeställningarna var: Hur kan olika individers upplevda hälsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesområden på ett och samma företag? Kan den fysiska arbetskapaciteten inom olika yrkesområden påverkas av motionsvanor? Kan rökning vara en faktor som påverkar upplevd hälsa och motionsvanor?

    Metod: Datainsamlingen bestod av enkätundersökning, stegmätning samt steptest för beräkning av syreupptagningsförmågan. Undersökningen omfattade 48 personer från tre arbetsområden: administration, butik och restaurang. De utgjordes av 31 kvinnor och 17 män i åldrarna 19 till 63 år med en medelålder på 38 ± 14 år. På stegmätningen blev det ett bortfall på fem personer, och på steptestet ett totalt bortfall på 11 personer.

    Resultat: Flertalet av deltagarna uppgav att de upplevde ett högt mått av glädje/lycka, kontroll/inflytande och meningsfullhet i sitt arbete. Upplevd hälsa skattades som ganska tillfredsställande eller högre. Upplevd fysik och hur den uppfyller kraven i arbetet skattades relativt högt och jämnt fördelat inom samtliga arbetsområden. Inom administration var arbetet mest stillasittande. Arbetet inom butik och restaurang var mer rörligt vilket bekräftades av resultaten från stegmätningen, och innebar även mer lyft. En arbetsställning där nacke/rygg var framåtböjd/sned el vriden var vanlig inom samtliga områden. Sju personer uppgav att de hade besvär i rygg/höfter och 12 personer att de hade besvär i nacke/axlar dagligen. Totalt svarade 12 personer att de rökte, varav åtta arbetade inom butik. Medelvärden på syreupptagningsförmågan från 37 genomförda steptest blev 39 ± 5 ml/kg/min, för butik 40 ± 5 ml/kg/min och för restaurang 42 ± 6 ml/kg/min.

    Slutsats: Upplevd hälsa och fysik skattades relativt lika inom de tre arbetsområdena, trots stora skillnader i arbetsförhållanden. Den existerande besvärsförekomsten kunde inte kopplas specifikt till något arbetsområde. Det kan dock finnas en risk för framtida uppkomst och ökade besvär framför allt i nacke/axlar och rygg/höfter inom butik och restaurang. Trots att stegmätningen visade att butik och restaurang går nästan dubbelt så mycket på arbetet som administration, verkar inte syreupptagningsförmågan påverkas nämnvärt av att ha ett mer rörligt arbete. Det krävs sannolikt regelbunden fysisk aktivitet av högre ansträngningsgrad för att få positiva effekter på konditionen. Denna studies submaximala konditionstest ger inte en tillförlitlig uppfattning om studiedeltagarnas konditionsstatus, då de var få till antalet. Denna undersökning kunde se ett tydligt samband mellan rökning och lågt utövande av fysisk aktivitet.

  • 15. Mather, Lisa
    et al.
    Bergström, Gunnar
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Svedberg, Pia
    High Job Demands, Job Strain, and Iso-Strain Are Risk Factors for Sick Leave due to Mental Disorders: A Prospective Swedish Twin Study With a 5-Year Follow-Up.2015Inngår i: Journal of Occupational and Environmental Medicine, ISSN 1076-2752, E-ISSN 1536-5948, Vol. 57, nr 8, s. 858-65Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To investigate whether psychosocial work environment and health behaviors are risk factors for sick leave due to mental disorders, and whether familial confounding (genetics and shared environment) explains the associations.

    METHODS: Respondents (n = 11,729), given to complete a questionnaire in 2004 to 2006, were followed up approximately 5 years for sick leave spells due to mental disorders, using national registry data. Data were analyzed using logistic regression, and conditional logistic regression for twin pairs discordant for sick leave (cotwin control).

    RESULTS: High job demands, job strain, and iso-strain were independent risk factors for sick leave due to mental disorders. Familial factors seem to be of importance in the associations between job support, smoking, a combination of unhealthy behaviors and sick leave.

    CONCLUSIONS: Improving the psychosocial work environment may be effective in preventing sick leave due to mental disorders.

  • 16.
    Nooijen, Carla F J
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Kallings, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Blom, Victoria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Forskningsgruppen för idrottspsykologi.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Forsell, Yvonne
    Karolinska Institutet.
    Ekblom, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC).
    Common perceived barriers and facilitators for reducing sedentary behaviour among office-workers2018Inngår i: Journal of Physical Activity & Health, Volume 15, Issue 10, Pages S94-S95 Supplement 1, Canadian Consortium on Human Security, 2018, Vol. 15, nr 10, s. S94-S95Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Pantzar, Alexandra
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jonasson, Lars S.
    Umeå University.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet.
    Boraxbekk, Carl-Johan
    Umeå University.
    Ekblom, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Laboratoriet för biomekanik och motorisk kontroll (BMC). Karolinska Institutet.
    Relationships Between Aerobic Fitness Levels and Cognitive Performance in Swedish Office Workers2018Inngår i: Frontiers in Psychology, ISSN 1664-1078, E-ISSN 1664-1078, Vol. 9, artikkel-id 2612Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: Aerobic exercise influence cognition in elderly, children, and neuropsychiatric populations. Less is known about the influence of aerobic exercise in healthy samples (particularly working age), and of different fitness levels on cognition. Two hypotheses were posed: 1) low fitness levels, compared to moderate and high, will be related to poorer cognitive performance, and 2) breakpoints for the beneficial relationship between VO2 and cognition will be observed within the moderate-to-high fitness span. Design and Methods: The sample consisted of n=362 office workers. A submaximal cycle ergometer test estimated maximal oxygen consumption (VO2max, mL•kg-1•min-1). Based on estimated VO2max participants were split into tertiles; low (n=121), moderate (n=119), and high (n=122). A cognitive test battery (9 tests), assessed processing speed, working memory, executive functions and episodic memory. Results: Both hypotheses were confirmed. Groups of moderate (≈40) and high (≈49) fitness outperformed the group of low (≈31) fitness for inhibition and episodic recognition, whereas no significant differences between moderate and high fitness were observed (ANCOVAs). Breakpoints between benefits fromVO2max for inhibition and recognition were estimated to ≈44/43 mL•kg-1•min-1 (multivariate broken line regressions). Conclusions: Results suggest that it is conceivable to expect a beneficial relationship between VO2max and some cognitive domains up to a certain fitness level. In a sample of healthy office workers, this level was estimated to 44 mL•kg-1•min-1. This has implications on organizational and societal levels; where incentives to improve fitness levels from low to moderate could yield desirable cognitive and health benefits in adults.

  • 18.
    Yang, Liyun
    et al.
    KTH Royal Institute of Technology.
    Lu, Ke
    KTH Royal Institute of Technology.
    Forsman, Mikael
    KTH Royal Institute of Technology.
    Lindecrantz, Kaj
    Karolinska Institutet.
    Seoane, Fernando
    University of Borås.
    Ekblom, Örjan
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms forskningsgrupp.
    Eklund, Jörgen
    KTH Royal Institute of Technology.
    Evaluation of physiological workload assessment methods using heart rate and accelerometry for a smart wearable system.2019Inngår i: Ergonomics, ISSN 0014-0139, E-ISSN 1366-5847, Vol. 62, nr 5, s. 694-705Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Work metabolism (WM) can be accurately estimated by oxygen consumption (VO2), which is commonly assessed by heart rate (HR) in field studies. However, the VO2-HR relationship is influenced by individual capacity and activity characteristics. The purpose of this study was to evaluate three models for estimating WM compared with indirect calorimetry, during simulated work activities. The techniques were: the HR-Flex model; HR branched model, combining HR with hip-worn accelerometers (ACC); and HR + arm-leg ACC model, combining HR with wrist- and thigh-worn ACC. Twelve participants performed five simulated work activities and three submaximal tests. The HR + arm-leg ACC model had the overall best performance with limits of agreement (LoA) of -3.94 and 2.00 mL/min/kg, while the HR-Flex model had -5.01 and 5.36 mL/min/kg and the branched model, -6.71 and 1.52 mL/min/kg. In conclusion, the HR + arm-leg ACC model should, when feasible, be preferred in wearable systems for WM estimation. Practitioner Summary: Work with high energy demand can impair employees' health and life quality. Three models were evaluated for estimating work metabolism during simulated tasks. The model combining heart rate, wrist- and thigh-worn accelerometers showed the best accuracy. This is, when feasible, suggested for wearable systems to assess work metabolism.

1 - 18 of 18
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf