Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Andersson, Josefine
    et al.
    Åsell, Anna
    Många beslut och kort om tid: en enkätstudie om platschefers hälsa på ett byggföretag2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Vårt syfte är att undersöka om platscheferna på ett byggföretag i Stockholm använder sig av några strategier för att kunna hantera de krav arbetet medför. Vidare vill vi ta reda på hur de beskriver och upplever sin psykiska och sociala hälsa.

    Vi utgår från följande frågeställningar:

    • Hur upplever platscheferna sin egen hälsa?

    • Gör platscheferna några medvetna hälsobringande val för att främja sin hälsa, och isåfall vad?

    • Vad använder sig platscheferna av för copingstrategier mot de krav arbetet ställer?

    Metod

    Som metod användes en enkät som bestod mestadels av öppna frågor. Efter ett bekvämlighetsurval skickades enkäten ut till 24 platschefer på ett byggföretag. Enkätsvaren sammanställdes varpå författarna analyserade och tolkade resultatet.

    Resultat

    Platscheferna i studien har till synes en god självupplevd hälsa. De flesta tar sig tid till avkoppling samt avsätter tid för hälsobringande aktiviteter så som t.ex. motion och socialt umgänge. Dessutom ser flera personer motion och arbete som hälsobringande faktorer. Resultatet visade endast platschefernas medvetna copingstrategier mot krav och stress i arbetet. Många strategier som användes var av psykologisk karaktär så som att man planerar, prestera efter bästa förmåga samt att blunda för stunden. Hög grad av socialt stöd, meningsfullhet samt hanterbarhet i arbetet upplevs av de flesta deltagarna.

    Slutsats

    Enkätsvaren ger en begränsad bild av deltagarnas hälsosituation men utifrån de områden enkätstudien täcker in ser hälsan relativt god ut i nuläget bland samtliga platschefer. I förlängningen med en fortsatt stressande och kravfylld arbetssituation finns risker för platschefernas framtida hälsa. En förklaring till att många upplever meningsfullhet i arbetet kan bero på deras chefsposition som kan medföra en ökad motivation i arbetet.

  • 2.
    Berglund, Alexandra
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Olin, Hedvig
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    FYSS och FaR i Stockholms innerstad: Erfarenheter, inställning och önskemål inför arbete med FaR2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med studien var att studera erfarenheter, inställning och önskemål inför arbete med förskrivning av fysik aktivitet på recept, FaR, på vårdcentraler i Stockholms innerstad. Ytterligare ett syfte var att ge förslag på modeller för hur vårdcentralerna kan arbeta med FaR, bland annat gällande samordningsfunktionen mellan olika aktörer.

    Metod:

    En enkätstudie genomfördes på totalt 13 vårdcentraler på Kungsholmen, Norrmalm, Vasastaden, City, Östermalm, Hjorthagen och Gärdet. Totalt 119 enkäter besvarades av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. En intervju genomfördes med en person anställd på Beställarkontor Vård, Stockholms läns landsting för att ta reda på hur de ser på hinder, möjligheter och genomförbarhet av FaR och FYSS inom SLL.

    Resultat:

    Från enkätundersökningen framkom bland annat att en klar majoritet svarande ställde sig positiva till att arbeta med fysisk aktivitet på recept både i preventivt och behandlande syfte. Mer information och utbildning efterfrågades av många. Ungefär hälften av personalen på vårdcentralerna angav att de kände till FYSS respektive FaR. 104 av de svarande uppgav att de idag rekommenderar fysisk aktivitet muntligt. Endast 14 gav en skriftlig rekommendation. En övervägande andel av de tillfrågade var positiva till arbetsformer såsom skriftlig rekommendation, motiverande samtal, arbeta med en koordinatorfunktion samt tillämpning av hälsotest. Från enkätundersökningen framkom vidare att det finns en oklarhet kring metoderna för att hjälpa patienten till lämplig aktivitet samt för motivation och uppföljning av patienten. Hela 82 tillfrågade upplevde inte att det fanns några hinder för att arbeta med FaR. De vanligaste hindren i arbetet med FaR uppgavs vara osäkerhet om vart man kan skicka patienten med receptet, osäkerhet kring förskrivningen av FaR samt tidsbrist.

    Slutsats:

    I enkätundersökningen framkom således att det fanns ett stort intresse för att arbeta med FaR i Stockholms innerstad. I dag saknas dock utarbetade metoder för arbetsprocessen med FaR samt friskvårdsaktörer att skicka patienterna till. Från tidigare studier har framkommit att för ett lyckat arbete med FaR krävs utbildning i FaR och FYSS hos vårdpersonalen, motiverande samtal med patienten, en koordinator med kontakt till friskvårdsaktörer samt uppföljning av patienten med receptet.

  • 3.
    Bergnest, Helena
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Löfberg, Sandra
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hur gynnas äldre av fysisk aktivitet?: en studie om förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:

    ·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?

    ·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?

    ·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?

    ·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden?

     

    Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten. I relevanta lagar och styrdokument har även riktlinjer för fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden undersökts för att sedan med hjälp av enkätsvaren iscensättas på formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan.

     

    Resultat: Den aktivitet som används främst på äldreboenden är promenad/stavgång och de flesta erbjuder det en eller fler gånger i veckan. Rörelse- och balansträning samt motionsgymnastik erbjuds även de i en större utsträckning. Hos många äldreboenden pågår aktiviteter i cirka 30 minuter. De största faktorerna till varför äldre ska utöva fysisk aktivitet på äldreboenden är för att bibehålla moment i vardagen, minska skaderisken samt öka fysisk- och mental hälsa. Två stora faktorer till att äldreboenden inte använder sig mer av fysisk aktivitet beror på tidsbrist hos personalen samt att de äldre är oengagerade till att utöva fysisk aktivitet. Resultatet visar även att det går att tillämpa Göran Lindes läroplansteori angående formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan vad det gäller lagar, kommunala styrdokument och tillämpning på äldreboenden.

     

    Avslutande reflektion: Fysisk aktivitet är en mycket viktig del för att bidra till en bättre livskvalitet hos de äldre. Fysisk aktivitet erbjuds mer eller mindre på alla äldreboenden i studien men förekommer dock inte på den nivå som är behövlig. Om detta beror på att det är otydliga direktiv i lagar och styrdokument eller brist på kunskap etc., är något att beakta.

  • 4.
    Björklund, Linnéa
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Flodin, Tuva
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Rekommendera mera!: En studie på hur barnmorskor upplever, uppfattar och använder rekommendationerna för fysisk aktivitet under graviditet.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur existerande riktlinjer för fysisk aktivitet för kvinnor under graviditet ser ut och hur de tillämpas på mödravårdscentraler. Undersökningen gjordes på de barnmorskor som arbetar på mödravårdscentraler kopplade till Stockholms läns landsting. 

    Frågeställningar:

    1. Hur ser rekommendationerna för fysisk aktivitet ut för kvinnor under graviditet? 
    2. Hur tillämpas dessa på mödravårdscentraler i Stockholms län?

    Metod:

    Studien undersökte och granskade existerande styrdokument för rekommendationer av fysisk aktivitet vid graviditet, dessa användes därefter till ett underlag för ett utformande av en enkät. På hemsidan för Stockholms läns landsting finns 33 mödravårdscentraler angivna, samtliga centraler kontaktades via mail. Därefter skickads en enkät ut, utformad på en tjänst på internet, som skickades per mail via en länk. Samtliga centraler hade möjlighet att delta, dock var deltagandet frivilligt. Enkäten avsåg bland annat att undersöka barnmorskornas erfarenheter av fysisk aktivitet under graviditet, om de ansåg detta som positivt eller negativt, deras egen inställning till fysisk aktivitet samt hur deras råd till patienter var utformade. De redan granskade styrdokumenten med riktlinjer för fysisk aktivitet, författade av de största aktörerna och Stockholms läns landsting analyserades återigen. En sammanfattning togs därefter fram för att sammanställa vilka rekommendationer som var relevanta och användbara för att besvara studiens frågeställningar.

    Resultat:

    17 barnmorskor deltog i studien. Mer än hälften av respondenterna anser att fysisk aktivitet vid graviditet är positivt, men att anpassningar krävs, samt att det är viktigt att lyssna på kroppen och dess signaler. En mer kontrollerad viktuppgång, minskad smärta i rygg/bäcken, mindre komplikationer generellt och även bättre psykiskt välmående var några positiva effekter av fysisk aktivitet som var återkommande i svaren. De nackdelar som nämndes var foglossning, samt smärta i bäckenbotten/rygg kan förvärras vid promenader och gång i trappor. Fler nackdelar som angavs var att fysisk aktivitet kan även medföra högt tryck på anklar/vrister, vilket kan medföra komplikationer då dessa blir sköra under graviditet. Dock använde majoriteten sig av mer generella råd till sina patienter. Dessa kom övervägande från vårdguiden, vilket lyder ca 30 minuters rörelse om dagen.

    Slutsats:

    Det behövs mer utbildning för dessa barnmorskor vad gäller fysisk aktivitet vid graviditet. Utbildningen bör leda till mer kunskap kring personligt anpassad information och individuella råd om fysisk aktivitet till gravida.

  • 5.
    Björkman, Frida
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Edin, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Mattsson, C. Mikael
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Larsen, Filip
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Ekblom, Björn
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Åstrandlaboratoriet, Björn Ekbloms och Mats Börjessons forskningsgrupp.
    Regular oral moist snuff dipping does not impair physical performanceArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6.
    Drotz, Ida
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Fransson, Viktor
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Upplevelser av förskrivning och uppföljning av fysisk aktivitet på recept: En kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien var att undersöka hur deltagarna i studien upplevde att få fysisk aktivitet på recept förskrivet och hur de upplevde att få samtal med fokus på motivation och vägledning av hälsopedagogstudenter under utbildning. Frågeställningarna var:

    • Upplevde deltagarna i studien att deras fysiska aktivitetsnivå förändrades när de fick receptet förskrivet, efter det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt efter det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning? I så fall hur och varför?
    • Hur upplevde deltagarna i studien tilltron till sin egen förmåga att utöva fysisk aktivitet när de fick receptet förskrivet, efter det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt efter det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning?
    • Hur upplevde deltagarna i studien det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning samt kontakten med lotsen?

    Metod

    För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod och intervjuer med en riktad öppen design använts. Fem personer som har fått fysisk aktivitet på recept rekryterades från GIH:s lotsmottagning. Deltagarna bestod av personer mellan 52 och 75 år, varav 4 var kvinnor och 1 var man. Analyserna av datamaterialet genomfördes med en induktiv innehållsanalys där delar av transkriberingen valdes ut och kondenserades till kortare meningar med betydelse för studiens syfte och frågeställningar (meningsbärande enheter).

    Resultat

    Innehållsanalysen resulterade i 8 kategorier och 20 underkategorier. Resultatet visade att några av deltagarna hade en liten ökning i fysisk aktivitetsnivå, medan andras nivå förblev oförändrad. Tilltron till sin egen förmåga var hög från början och förändrades inte under uppföljningen. Lotsmottagningen beskrevs av flera deltagare som vägledande och motiverande.

    Slutsats

    Deltagarna har uttryckt att kontakten med lotsen har varit positiv, men upplevde trots detta ingen förändring i sin fysiska aktivitetsnivå. Tilltron till den egna förmågan var hög från början och förändrades inte av samtalen.

  • 7.
    Engberg, Sofia
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Larsson, Madeleine
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Friskvårdskoncept i arbetet med FaR: Ett praktiskt projekt utfört på patienter inom primärvården i Botkyrka kommun2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att genomföra och undersöka effekten av ett Fysiskt, Mentalt och Socialt friskvårdskoncept på patienter i primärvården i Botkyrka kommun. Konceptet bestod av hälsoundersökning med enkäter, motiverande samtal och fysiologiska tester, före och efter en sju veckors period, med ledarledd fysisk aktivitet förskrivet på recept (FaR) och teoretiska pass om hälsa.

    Metod: Sammanlagt 12 patienter från två vårdcentraler i Botkyrka kommun erhöll varsitt FaR-recept. Alla recept var identiskt formulerade. Undersöknings- och kontrollgrupp utgjordes av sex personer vardera. För undersökningsgruppen användes ”FMS Personalprofil” innefattandes enkätundersökningar om livsstilsvanor och KASAM (känsla av sammanhang), fysiologiska tester och motiverande samtal. Kontrollgruppens individer, som skulle bedriva fysisk aktivitet i egen regi, svarade på utvalda livsstilsfrågor och en reducerad grupp genomförde fysiologiska tester. För undersökningsgruppen bedrevs gemensam gruppträning två dagar i veckan under en sju veckors period. Även ett eget träningspass skulle bedrivas per vecka som skulle registreras i en träningsdagbok. Utöver träningen hölls fem teoripass vilka behandlade motion, kost, hjärta och puls, stress och återhämtning samt beteendeförändring. Under projekttiden fick deltagarna även besöka en naprapat för behandling och rådgivning.

    Resultat: Efter studien upplevde fyra av sex personer i undersökningsgruppen en bättre hälsa och samtliga hade ökat sin fysiska aktivitetsnivå. Försökspersonernas KASAM-värde var i stort sett oförändrat efter projektet. Alla deltagare, undantaget en, förbättrades i benstyrketestet, där den mest markanta styrkeökningen noterades generellt för gruppen. De mest framträdande förbättringarna vid rörlighetstesterna sågs i rygg och höftled. Samtliga deltagare förbättrade sitt balanstest. Ingen nämnvärd förändring av undersökningsgruppens kondition före och efter träningsperioden noterades. En majoritet av kontrollgruppens individer visade under projekttiden en oförändrad eller försämrad upplevd hälsa. Inte heller sågs under projekttiden några generella förändringar av de fysiologiska testerna för kontrollgruppen som helhet som endast i detta avseende var reducerad.

    Slutsats: Våra resultat visar på att enbart ett recept med fysisk aktivitet inte leder till några nämnvärda förbättringar av livsstilsvanor eller fysiologiska test. Efter genomfört friskvårdskoncept syntes, trots den relativt korta perioden, förbättringar inom livsstilsvanor såsom fysisk aktivitetsnivå, upplevd hälsa samt kostvanor. Även vissa fysiologiska förbättringar kunde ses inom framförallt rörlighet, styrka och balans. Det hade varit önskvärt att undersöka om fler betydelsefulla hälsoförbättringar kunde ha uppnåtts om konceptet fått fortskrida över en längre period.

  • 8.
    Fogelius, Ann-Louise
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Morgan, Anne
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsoprofiler i Apotekets regi: hur kan en sådan verksamhet utformas?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 9.
    Friberg, Sara
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Grahm, Mikaela
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Att samtala om levnadsvanor - ny utmaning för primärvården2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte 

    Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvården resonerar angående Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I en förlängning syftar studien även till att undersöka framtida förutsättningar för hälsopedagoger att verka inom primärvården.

    • Hur arbetar primärvården med patienters ohälsosamma levnadsvanor idag?
    • Hur anser verksamhetschefer inom primärvården att Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kommer att påverka deras verksamhet?
    • Vad krävs för att möjliggöra genomförandet av de nya riktlinjerna?

     

    Metod

    Sex intervjuer med verksamhetschefer på primärvårdsenheter inom Stockholms läns landsting har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick från en intervjuguide med utgångspunkt i frågeställningarna.

     

    Resultat

    Studiens resultat visar att arbetet med levnadsvanor skiljer sig mycket mellan de enheter som undersökts. Samtliga verksamhetschefer anser att satsningen är välkommen och hoppas att den även ska medföra de ekonomiska incitament som krävs. Några av enheterna ser ett utökat behov av personal, andra menar att personalförstärkningen borde ske i form av extern resurs. Några tror inte att de nya riktlinjerna kommer att påverka den egna verksamheten nämnvärt. Verksamhetscheferna har även olika syn på arbetsformer beroende på lokala förutsättningar i form av till exempel samverkansmöjligheter.

     

    Slutsats

    Verksamhetscheferna ställer sig samtliga positiva till ett mer hälsopromotivt arbetssätt, dock finns en skepsis till att arbetet på enheterna kommer att förändras i enlighet med avsikten i Socialstyrelsens riktlinjer. Den mest centrala aspekten är att dagens ersättningssystem inte anses främja evidensbaserade preventiva metoder i primärvården. Nuvarande ekonomiska förutsättningar utgör även ett betydande hinder för hälsopedagoger att verka inom primärvården även om flertalet av verksamhetscheferna ställde sig positiva till idén.

     

  • 10.
    Jansson, Frida
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Norrman Lundberg, Sara
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    En livsviktig utveckling: en reviewstudie om hjärt- lungräddning (HLR)2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur forskningen som har förändrat hjärt- lungräddningsutbildningen ser ut, ur ett historiskt perspektiv. När rekommendationerna för bröstkompressioner/ventilation, defibrillator och utbildning har förändrats, vad finns det för forskningsunderlag som har lett fram till utvecklingen?

    Metod

    För att uppfylla studiens syfte valde vi ett reviewförfarande. Vi utgick från de internationella riktlinjerna för hjärt- lungräddning (HLR), publicerade av det amerikanska HLR - rådet American Heart Association (AHA) från år 1980 till år 2010. Utifrån riktlinjerna urskiljde vi de enligt oss viktigaste förändringarna inom de delar vi valt att fokusera på och därefter granskade vi forskningen som stött dessa. Studier med resultat som påverkat utveckling inom HLR för allmänheten användes. Förändringar innefattande avancerad HLR för sjukvård samt HLR för två utövare selekterades bort. Exkludering av äldre studier gjordes inte, då detta är en historisk tillbakablick.

    Resultat

    Utvecklingen inom HLR har pågått under många århundraden och strävan efter att öka överlevnad vid plötsligt hjärtstopp har lett till mängder av studier av varierande karaktär. AHA publicerade de första nationella riktlinjerna år 1974 och genom forskning har sedan dess ett internationellt vedertaget HLR-förfarande tagits fram. Det strävar mot enkelhet både vid utförandet av ventilation/bröstkompressioner och i användandet av defibrillator. Målet med utvecklingen inom HLR-utbildning har varit att effektivisera genom att gå från föreläsningsbaserad undervisning, till mer praktisk träning med högre frekvens. En stor framgång för HLR har varit införandet av automatiserade defibrillatorer (AED) och dess spridning i samhället.

    Slutsats

    Granskning av forskning visar att det har krävts framsteg parallellt inom många områden för att förändra och förbättra HLR-förfarandet och tillhörande utbildning. Den experimentella forskning som är nödvändig inom vissa delar av medicin är komplex i och med de etiska ställningstaganden som behöver göras när det handlar om liv och död. AHA har varit den organisation som stått bakom och tillsammans med experter från hela världen utfört den forskning som drivit hjärt- lungräddningen framåt.

     

  • 11.
    Jansson, Sami
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ljungheimer, Fredrik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Vision eller Verklighet: En studie av skolans arbete kring daglig fysisk aktivitet2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar förändringsprocesser i arbetet kring de statliga rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet i skolan. Frågeställningarna var följande: Hur påverkar staten och kommunen arbetet kring de statliga rekommendationerna i skolan? Vad påverkar arbetet med att göra elever dagligt fysiskt aktiva i skolan? Går det i skolan att leva upp till de statliga rekommendationerna? Är det någon skillnad på hur de olika stadierna efterlever de statliga rekommendationerna?

    Metod

    Data har samlats in via en textundersökning av statliga och kommunala dokument samt 104 enkäter från slumpmässigt valda lärare och rektorer i samtliga kommunala skolor i en stockholmskommun.

    Resultat

    Textundersökningen visar att det staten gjort för att påverka skolan kring den dagliga fysiska aktiviteten är: tilläggen i Lpo94 och Lpf94 samt skapandet av NCFF (Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom) och Myndigheten för skolutveckling för att de skall stödja och inspirera skolor i deras arbete. Från kommunens sida är det genom deras barn- och utbildningsplan, där de beskriver vad skolan skall arbeta efter.

    Vad som påverkar arbetet kring detta är enligt enkäten: 1) Tidsbrist, 2) att lärare inte prioriterar fysisk aktivitet, 3) att lärare inte känner sig bekväma i hur man aktiverar barn och ungdomar, 4) samarbetet lärare emellan samt 5) viljan att arbeta med detta i skolan.

    Var sjätte lärare och var sjunde rektor känner inte till de statliga rekommendationerna däremot ansåg 97% att det är viktigt att vara fysiskt aktiv i skolan. Av de svarande ansåg majoriteten att det är all personals ansvar att eleverna är fysiskt aktiva i skolan. Av lärarna tror cirka två tredjedelar att det går att leva upp till de statliga rekommendationerna medan knappt hälften av rektorerna tror att det går.

    Samtliga skolor i kommunen arbetar med att göra elever dagligt fysiskt aktiva, men de arbetar mindre kring detta ju äldre eleverna blir. Det som skiljer de olika stadierna åt är att i de äldre åldrarna prioriteras inte utomhusvistelsen och inte heller närmiljön.

    Slutsats

    Slutsatsen i studien är att styrningen från statens och kommunens sida mot skolan är allt för otydlig. Problematiken blir att skolan som är en horisontell organisation, där varje lärare ansvarar för sitt eget innehåll i undervisningen, får svårt att realisera rekommendationerna angående daglig fysisk aktivitet om inte varje lärare vill arbeta med detta. En annan slutsats av studien är att det är mer av en ideologisk än en ekonomisk fråga att realisera de statliga rekommendationerna i skolan.

  • 12.
    Johansson, Christine
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Svensson, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsoprojekt: idé till rehabiliteringsmodell för långtidssjukskrivna2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 13.
    Kallings, Lena V
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    FaR® - Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet.2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Stuxberg, Tobias
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Känsla för en känsla av sammanhang: en kvantitativ studie om ungdomars känsla av sammanhang i relation till socioekonomi2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.

          Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.

          De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?

     METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.

     RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.

     SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.

  • 15.
    Klöfvermark, Josefin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Ojämlik Fysisk Aktivitet på Recept: En kvalitativ intervjustudie om kopplingen mellan Socioekonomisk status och FaR2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas.

    Metod

    • Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien?

    • Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna?

    • Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?

    Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades. Resultat Generellt har ökning av intresse för förskrivning och FaR skett. För de med sämre socioekonomisk status finns hinder med FaR som är lättare att åtgärda jämfört med de andras. De med bättre status visar överlag ett bredare intresse samt insikt i problematik medan intresset att öka förskrivning lyfts mer hos landstingen med sämre status. De med bättre status har inte FaR-samordning med viktiga nätverk så som de andra landstingen.

    Slutsats

    Det finns för och nackdelar kopplat både till lägre, högre och oberoende av socioekonomisk status i studien. Samordning är en nyckelfunktion som framförallt finns i de landsting som har lägre socioekonomisk status och insikt gällande socioekonomisk status är mer omfattande för landstingen med bättre socioekonomisk status.

  • 16.
    Lund, Jenny
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Jeschke, Emma
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Hälsa på banken: en studie av två bankers hälsoarbete2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna uppsats är att granska två bankers hälsoarbete och deras syn på ansvaret för individens hälsa. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Varför satsar bankerna på hälsa, i vilken form sker detta och vad förväntar de sig att det ska ge? Är målen desamma centralt och ute i banken samt får man tillräckligt med stöd från sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna på ansvaret för individens hälsa?

    Metod

    Denna kvalitativa undersökning består av åtta intervjuer, fyra från respektive bank varav en med central position på Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belägna i Stockholmsområdet. Intervjuerna var öppna och utgick från en förberedd frågemall som kompletterades med följdfrågor. Efter transkribering analyserades materialet och kategoriserades utifrån deduktiva teman samt de induktiva teman som växte fram.

    Resultat

    Bankerna satsar på hälsa av legala skäl samt för att få en frisk och produktiv personal. De vill även utgöra en attraktiv arbetsplats för att erhålla den bästa kompetensen i branschen. En uppsjö av aktiviteter och möjligheter finns att tillgå för personalen. Vissa mål, såsom konkreta siffror, förmedlas inte till avdelningscheferna vilka oftast får styrmål att arbeta mot. Stödet för hälsoarbetet ansågs gott i alla led. Samtliga respondenter ansåg mer eller mindre att det är individen som bär ansvaret för sin egen hälsa, men att företaget självklart ska skapa förutsättningar för att detta ska ske.

    Slutsats

    Båda bankerna verkar medvetna om hur hälsoarbetet ska bedrivas och vad detta kan resultera i både på individ- och organisationsnivå. Att hälsoarbetet förefaller fungera så bra kan troligen härledas till den utbredda uppfattningen om gott stöd från de överordnade. Intressant är att man centralt på bankerna har vissa mål som inte förmedlas till avdelningscheferna. Samtliga ansåg att ansvaret för individens hälsa är delat mellan den enskilde individen och företaget.

  • 17.
    Lundberg, Lena
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Tid för hälsa och motivation!: En undersökning om arbetstagares motivation och hälsobefrämjande faktorer på arbetsplatsen2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hälsobefrämjande faktorer på arbetsplatsen. Undersökningen utgick från följande frågeställningar; Vad är hälsobefrämjande faktorer?; Vilka hälsobefrämjande faktorer finns på den utvalda arbetsplatsen?; Vilka faktorer får personalen att känna sig motiverade på arbetsplatsen?; samt Hur kan dessa faktorer påverkas av arbetsgivarna?

    Metod

    För att besvara syftet har en enkätundersökning gjorts för de anställda på företaget. En medarbetare och en chef har intervjuats. Svaren har redovisats i Microsoft Office Excel och sammanställts i SPSS. Enkätundersökningen har legat till grund att besvara framför allt frågeställning 2 och 3 och ge en generell bild om uppfattningar hos de anställda. Intervjun med medarbetaren har bidragit till att ge en djupare förståelse för dessa uppfattningar. Chefens intervju har framför allt legat till grund för att besvara frågeställning 4.

    Resultat

    Hälsobefrämjande faktorer på arbetsplatsen är att ha en god arbetsmiljö, möjlighet att påverka, kontroll över sitt eget arbete, kompetensutveckling, delaktighet och inflytande. Vidare är det viktigt med planerad handledning och att bli respekterad av arbetskamrater och ledning. På företaget som undersökts existerade de alla i viss grad, mest var god arbetsmiljö, kontroll, kompetensutveckling, delaktighet och inflytande samt respekt av arbetskamrater och ledning. Påverkan av arbetstakt och framför allt arbetsmängd samt planerad handledning var faktorer som inte fanns i lika stor utsträckning. Motiverande faktorer för de anställda var arbetskamrater, uppgifter, feedback, utveckling, mål, ha kul, delaktighet, bra chef och lön. Uppgifter, kompetensutveckling, mål, delaktighet, ledarskap och lön kunde påverkas av ledningen.

    Slutsats

    Det fanns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hälsobefrämjande faktorer på arbetsplasten, då många av de hälsobefrämjande faktorerna som existerar är desamma som de faktorer som motiverade de anställda.

  • 18.
    Magnusson, Mari
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Framtida effekter av sjukpenningsreformen: en kvalitativ undersökning av hur sex företag ser på den särskilda sjukförsäkringsavgiften2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna uppsats var att utifrån intervjuer med representanter för olika företag belysa och problematisera hur den särskilda sjukförsäkringsavgiften kommer att påverka företagens personalpolitik.

    Frågeställningar var:

    - Hur påverkar den särskilda sjukförsäkringsavgiften företag?

    - Vad är företags åtgärder för att möta den särskilda sjukförsäkringsavgiften?

    - Hur långt ska företagens ansvar för individens hälsa sträcka sig?

    Metod

    Utifrån ovan nämnda syfte valdes en kvalitativ undersökning. Sex representanter från olika företag intervjuades varpå innehållet i det material som erhölls tolkades och problematiserades; eventuella motsägelser i respondenternas tankebanor lyftes fram likväl som orsak- och verkansamband mellan olika aspekter belystes. Dessa aspekter knöts sedan an till relevant teori eller litteratur för att avslutningsvis diskuteras i ett större perspektiv.

    Resultat

    Den särskilda sjukförsäkringsavgiften kommer för de intervjuade företagen att innebära en ökad kostnad som många gånger upplevs som orättvis och en följd av införandet kan bli att företagen i framtiden blir försiktigare vid nyrekryteringar. Företagens strategi för att bemöta sjukpenningsreformen är i första hand en ökad fokusering på rehabilitering. Ansvaret för individens hälsa anser företagen vara gemensamt, deras huvudsakliga uppgift är dock att skapa goda förutsättningar för medarbetarna under arbetstimmarna.

    Slutsatser

    Det faktum att rehabilitering är den åtgärd som företagen huvudsakligen fokuserar på i dagsläget kan tolkas som att det på de intervjuade företagen råder ett sjukdomssynsätt. Detta innebär att hälsa är detsamma som frånvaro av sjukdom och ett hälsoarbete innebär då att man behandlar och förebygger sjukdom. Man tar således inte bort orsaken till problemet vilket kan liknas vid att när ett badkar svämmar över, endast torka upp vattnet på golvet istället för att stänga av kranen.

  • 19.
    Ottenäs, Åsa
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Lyckade friskvårdssatsningar: en intervjustudie med verksamma hälsopedagoger2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka verksamma hälsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvårdssatsningar på företag/i organisationer. Syftet är vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvårdssatsning lyckad, beskriva exempel på upplägg av lyckade friskvårdssatsningar samt dess effekter. Går det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvårdssatsning på ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om så är fallet, vilka är då dessa? Hur kan upplägg av lyckade friskvårdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter?

    Metod

    Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre hälsopedagoger. Intervjuerna spelades in på ljudband och skrevs ut ordagrant. Utskrifterna lästes och strukturerades m h a meningskoncentrering. Texten delades in i avsnitt vilka benämndes med en mening som utgjorde ett koncentrat av innehållet i det aktuella avsnittet. Relevanta koncentrat sorterades i sin tur in under övergripande enheter vilka var relaterade till studiens syfte och frågeställningar.

    Resultat

    Följande framgångsfaktorer för lyckade friskvårdssatsningar angavs av informanterna: förankring i företagets ledning, förankring hos deltagarna, eget engagemang, planering och förberedelser, coachning till deltagarna, bemötandet av individen, att satsningen sker på arbetstid, att arbeta med konkreta mätvärden, uppföljning, anpassa åtgärder och handlingsplaner, tillgänglighet till träningslokal samt att arbeta långsiktigt. Uppläggen var vanligen hälsotest på individnivå, aktiviteter och uppföljande hälsotest efter tid. Effekter var fysiska och psykiska förbättringar hos deltagarna och i tre fall lägre korttidssjukskrivningar.

    Slutsats

    Ett antal specifika faktorer för det lyckade friskvårdsarbetet kunde anges av informanterna (se ovan). Vanligaste upplägget var hälsotest på individnivå som följdes upp efter ca 6 mån. Friskvårdssatsningarna ledde till positiva effekter för och reaktioner från deltagarna. I tre av satsningarna lyckades även korttidssjukfrånvaron sänkas och pengar sparas åt arbetsgivaren.

  • 20.
    Sandberg, Maria
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Skriftlig ordination av fysisk aktivitet: En enkätstudie inom primärvården i Värmdö2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna studie var att ta reda på vad personalen på vårdcentralerna i Värmdö har för inställning till att arbeta med fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, hur de arbetar med metoden idag samt hur de kan tänka sig arbeta med den i framtiden. Frågeställningarna var: Hur arbetar man på vårdcentralerna i Värmdö med fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling idag? Vad har man för inställning till att arbeta med fysisk aktivitet i sjukdomspreventivt syfte och som sjukdomsbehandling? Hur vill man arbeta med fysisk aktivitet som prevention och behandling i framtiden?

    Metod

    Studien innefattade samtliga läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Gustavsberg och Djurö vårdcentral i Värmdö. För att få svar på studiens frågeställningar utformades ett enkätformulär. Svarsfrekvensen uppgick till 82 % vilket innebär att 45 av totalt 55 anställda personer på de båda vårdcentralerna har svarat på enkäten.

    Resultat

    44 av 45 tillfrågade uppgav att de idag ger muntliga rekommendationer om fysisk aktivitet som sjukdomsprevention eller sjukdomsbehandling till sina patienter. 10 läkare och sjuksköterskor uppgav att de ibland kompletterar den muntliga rekommendationen med ett recept på fysisk aktivitet. 42 av 45 tillfrågade var mycket positivt inställda till att arbeta med fysisk aktivitet i sjukdomspreventivt syfte. 40 av 45 tillfrågade var mycket positivt inställda till att arbeta med fysisk aktivitet som sjukdomsbehandling.

    Diskussion

    Studien visade att i stort sett alla tillfrågade var positivt inställda till att arbeta med fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling och att de flesta idag ger muntliga rekommendationer om fysisk aktivitet. Det är dock få som kompletterar den muntliga rekommendationen med en skriftlig ordination. Resultaten indikerar att det saknas en tydlig struktur på vårdcentralen för hur man ska arbeta med de moment som en ordination av fysisk aktivitet på recept innefattar. Det var få som såg hinder för att arbeta med ordination av fysisk aktivitet i primärvården och de allra flesta var positivt inställda till att arbeta med de metoder som skulle kunna leda till ett mer strukturerat arbete kring skriftliga ordinationer av fysisk aktivitet.

  • 21.
    Sundin, Karin
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Med stöd för följsamhet: - En kvalitativ studie med fokus på uppföljningsarbetet mellan förskrivare och patient inom FaR® i Sverige.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte

    Syftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.

    Frågeställningar

    Vilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?

    Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)

    Metod

    En kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.

    Resultat

    Resultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.). Möjligheterna visade sig vara dokumentationen som exempelvis leder till meningsfullhet i arbete. Möjligheter har också kommit sig av de samarbeten några av landstingen/regionerna använder sig av, som exempelvis god kvalité och sparande av tid och resurser. Systemen/modellerna var inte i någon högre utsträckning förankrat i de beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från, eller någon annan teori. Dock var delar inom arbetet såsom motiverande samtal och ”ett patientcentrerat förhållningssätt” hämtat ur exempelvis forskning, eller FaR®-metoden i sig.

    Slutsats

    Goda förutsättningar finns för att följa patienten och dess recept. Förslaget är dock att finna mer strategier inom organisationsteori och implementering för lyckade system/modeller över uppföljningsarbetet mellan förskrivare och patient.

  • 22.
    Thorson, Mikaela
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Wallén, Anna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Mätning av hälsostatus inom organisationer med hjälp av enkät: Mätning av hälsostatus inom organisationer med hjälp av enkät: jämförelse av en i denna studie skapad hälsoenkät med etablerad metod2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 23.
    Thunander, Pia
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Anbratt, Manjula
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Samband mellan upplevd stress och självtillit på arbetsplatsen: En studie utförd på kvinnor i arbetsrelaterade situationer2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie var att söka samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer. Frågeställning: Finns det ett samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer? Vår hypotes var att det finns ett samband mellan en kvinnas upplevda stress och självtillit i arbetsrelaterade situationer.

    För vår undersökning krävdes att vi kan mäta två variabler; stressnivå och självtillit hos en individ. Vi har genomfört en kvantitativ studie där vi har använt oss av en webbaserad enkät. Vi har valt att studera yrkesverksamma kvinnor och har tillfrågat 100 kvinnor som alla har någon form av relation till oss. 62 % av kvinnorna svarade på enkäten vilket gav oss ett externt bortfall på 38 %. Det interna bortfallet eliminerade vi genom att utforma enkäten så att deltagarna antingen svarade på alla frågor eller ej registrerades.

    Våra resultat valde vi att sammanställa i Excel och statistikprogrammet SPSS. Vi fick fram en korrelationskoefficient på -0,326 med en signifikansnivå på 0,010. Detta visar att korrelationen var svag men signifikant och att det fanns ett statistiskt säkerställt negativt samband mellan upplevd stress och självtillit. 60 % av kvinnorna som deltog i studien upplevde sitt arbete stressande ofta eller alltid och 90 % av studiedeltagarna upplevde att de ibland hade för mycket att göra på sitt arbete. 52 % av kvinnorna kände att de ofta eller alltid fick det stöd de behövde för att klara sina arbetsuppgifter. 50 % uppgav att de alltid eller ofta hade tillräckligt med tid att koppla av medan 29 % kände att de ibland hade tillräckligt med tid att koppla av.

    Vi kan konstatera att det finns ett troligt samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer då både tidigare forskning och vår undersökning tyder på detta förhållande. I vår studie hade studiedeltagarna generellt en hög självtillit och en relativt låg upplevd stressnivå. Den stress som deltagarna upplevde verkar kompenseras genom upplevelsen av kontroll över sitt arbete och möjligheten till återhämtning. Vi kan således konstatera att det kan vara positivt för en arbetsgivare att främja balans mellan medarbetarnas krav och kontroll.

    I framtiden kan det vara av intresse att studera orsakssambandet mellan de undersökta faktorerna då det i vår studie inte var möjligt.

  • 24.
    Troyse, Gianna
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Synen på friskvårdstimmen inom Landstinget Sörmland: hur den erbjuds och används2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med denna uppsats var att undersöka hur de anställda på Spångagården (som är ett korttidsboende för personer som fått någon form av funktionshinder) i Torshälla och folktandvården på Forskliniken och Eskilshemkliniken i Eskilstuna ställer sig till friskvård och hur de använder sig av friskvårdstimmen, och i vilken form friskvårdstimmen erbjuds av arbetsgivaren. Ytterligare en avsikt är att se varför inte alla utnyttjar friskvårdstimmen och vilka åtgärder som behövs för att fler ska utnyttja den.

    Metod

    Jag har använt mig av en enkät som jag delat ut till de anställda på Spångagården i Torsälla och folktandvården Fors och Eskilshem i Eskilstuna för att granska i hur stor utsträckning friskvårdstimmen används och vad de anställda tycker om den. Resultaten har behandlats i programmet Excel.

    Totalt delades 90 enkäter ut men endast 45 personer deltog i undersökningen. Personerna var mellan 23 år och 64 år, och medelåldern var 48 år.

    Resultat

    Friskvårdstimmen erbjuds i olika former i Eskilstuna och Torshälla. I Eskilstuna är det respektive enhetschef som bestämmer om friskvårdstimmen och hur den ska utnyttjas. Torshälla har däremot en policy och erbjuder alla anställda att utnyttja friskvård en timme per vecka på arbetstid. En vanlig form för finansiering från arbetsgivaren är betalning av friskvårdsaktivitet vid uppvisande av kvitto.

    De flesta som deltog i undersökningen använde sin friskvårdstimme. Det var endast en handfull som inte utnyttjade friskvårdstimmen.

    Då friskvårdstimmen inte utnyttjades var det oftast på grund av att man inte kunde gå ifrån arbetet, eller att man hellre motionerade på fritiden. Men majoriteten uppskattade friskvårdstimmen och var positivt inställda till dem.

    Slutsats

    De flesta är mycket positivt inställda till friskvårdstimmen och den används flitigt av personalen. För att kunna nå ut till dem som inte utnyttjar sin friskvårdstimme behövs vissa insatser.

1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf