Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte

Syftet med arbetet är att, utifrån ett tränarperspektiv, undersöka varför tjejer i de övre tonåren väljer att sluta med fotboll som föreningsidrott. Ytterligare ett syfte är att undersöka tränares syn på avhopp bland tjejer i de övre tonåren och hur man kan arbeta för att behålla tjejerna ännu längre inom fotbollsföreningarna.

1. Varför slutar tjejer i de övre tonåren med fotboll som föreningsidrott?

2. Hur kan tränare fortsatt motivera tjejer i de övre tonåren till vidare spelande?

Metod

Metoden som använts är kvalitativ och det har genomförts 5 intervjuer av semistrukturerad karaktär. Undersökningspersonerna har tagits fram genom kontakt med 5 olika klubbar i Stockholmsområdet. Sedan analyserades intervjuerna utifrån narrativ och induktiv analysmetod. Intervjuerna analyserades utifrån två olika teoretiska utgångspunkter, Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang och Lars – Magnus Engströms (2014)teori om prestationspraktiken.

Resultat

Resultatet som presenteras i den första frågeställningen är att tjejer i de övre tonåren slutar med fotboll som föreningsidrott av flera olika skäl. Exempelvis brist på tillhörighet, glädje, motivation och prestationsångest. Samtliga undersökningspersoner var överens om att tjejer i de övre tonåren som utövar fotboll är i ständigt behov av att känna sig och bli motiverade. I den andra frågeställningen pratade undersökningspersonerna om att ständigt jobba med kortoch långsiktiga mål med sin grupp, nivåanpassa träning och match – mäta sig med jämbördiga. Slutligen pratade samtliga om att relationer är viktigt, att ha bra relationer med sina spelare leder i de flesta fall, enligt intervjupersonernas upplevelse, till att tjejer i de övre tonåren fortsätter spela.

Slutsats

Studiens slutsats är att tränare på olika sätt behöver arbeta med motivationen hos tjejer i deövre tonåren och att detta behöver göras genom relationellt arbete. För att behålla tjejer i de övre tonåren inom fotbollen ställs det krav på att tränare är medvetna om hur hög andel som hoppar av i de övre tonåren samt vilka faktorer som leder till avhopp. Vidare behöver arbetet vara främjande och pågå ständigt för att förhindra att motivationen hos tjejer i de övre tonåren sjunker.

Syfte

Denna studie syftar till att undersöka hur personer som är verksamma inom NIU positionerar sig till verksamhetens urval- och antagningsprocess i relation till elitföreningars påverkan. Vidare kommer denna studie handla om att skapa bättre förståelse kring området genom tre forskningsfrågor.I frågeställningarna använder vi oss av begreppet ’legitimera’ vilket här är synonymt med ’respondenternas berättelser’.

Frågeställningar

1. Hur legitimerar personer som är verksamma inom NIU verksamheten?

2. Hur legitimerar personer som är verksamma inom NIU urval- och antagningsprocessen till NIU?

3. Hur legitimerar personer som är verksamma inom NIU elitklubbarnas involvering?

Metod

Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer var tillvägagångssättet för datainsamling. Vi valde att utgå från ett målinriktat och strategiskt urval när vi valde ut respondenter till vår undersökning. Analys av datainsamlingen genomfördes på två olika sätt, via induktivt perspektiv och narrativ analys. Som teoretiskt ramverk för analys har vi använt sig av positioneringsteorin.

Resultat

Vi valde att kategorisera resultatet baserat på tre centrala teman; den första handlade om att verksamheterna var elitförberedande. Den andra handlade om elitförberedande urval och antagningsprocess, där uttagningen fokuserade främst på de fotbollsmässiga kunskapen hos de sökande. Tredje temat handlade om elitföreningarnas påverkan på verksamheterna som ett försök att gynna sin egen verksamhet.

Slutsats

För att verksamheten, antagningen och urvalet ska betraktas som elit är elevernas fotbollskompetens den enskilt viktigaste aspekten. Vi såg ett intresse från klubbarna att påverka verksamheterna ekonomiskt, kommersiellt och sportsligt.

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada på främre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstår i slutet av träning/tävling när personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför återgång till idrott efter skada utvärderar ofta individens hoppförmåga i ett icke-uttröttat tillstånd.

Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i två olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter på hög-intensiv nivå och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.

Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pågående besvär från nedre extremitet samt 6 färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå. Deltagarna genomförde tester vid två olika tillfällen. Ett Pre-test-tillfälle då inträning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HR^max) på löpband utfördes. Ett Test-tillfälle där respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var på hög-intensiv nivå (>RPE 15 eller >85 % av HR^max). Total distans mättes, registrerades och analyserades för två godkända hopp per ben, tillstånd och hopptyp. Antal hopp-försök per ben och hopp registrerades. Ett symmetri index (LSI) beräknades för att bedöma om det förelåg en normal eller onormal sidoskillnad.

Resultat: Cross-overhoppet var signifikant kortare efter löpning jämfört med före. Samma resultat syntes inte för distanshoppet. Ingen skillnad fanns mellan grupperna i hopplängd eller LSI-värden, före eller efter löpning. Ingen onormal sidoskillnad syntes före eller efter löpning i något utav hoppen. ACL-skadade behövde signifikant fler hoppförsök på det opererade benet i uttröttat tillstånd jämfört med det icke-opererade och jämfört med oskadade för att uppnå två godkända hopp.

Slutsats: Cross-overhoppet försämrades av löpningen och kan därför sägas vara känsligt nog att kunna skilja uttröttat från icke-uttröttat tillstånd hos båda grupperna. Samma resultat syntes inte för distanshoppet. Det uttröttningsprotokoll och de hopptester som utfördes kunde inte frambringa några större förändringar eller olika sidoskillnader mellan färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå och oskadade, generellt fysisk aktiva kvinnor. Viss osäkerhet kan ha funnits kvar hos det tidigare skadade benet eftersom fler hoppförsök krävdes i uttröttat tillstånd på det opererade benet jämfört med det icke-opererade benet eller jämfört med oskadade deltagare för båda hopptyperna.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att kartlägga vilken typ av fysträning som bedrivs inom svensk konståkning idag.

· Vilken uppfattning har svenska tränare om styrketräning i praktiken? 

· Har åkarna samma uppfattning om styrketräning som tränarna eller skiljer det sig åt? 

· Vilken typ av styrketräning bedrivs idag enligt tränarna? 

· Vilken typ av styrketräning bedrivs idag enligt åkarna?

Metod: Syfte och frågeställningarna besvarades med hjälp av en digital enkätstudie skapad via webbtjänsten Google Drive, där kvantitativ och kvalitativ data samlas in om styrketräning och konståkning. Den kvantitativa datan har sammanställts och redovisats via Microsoft Excel 2018 i deskriptiv form, och den kvalitativa datan bearbetades genom en innehållsanalys.

Resultat: Både tränarnas och åkarnas uppfattning till styrketräning är mestadels positiva. Resultaten visar även att den generella uppfattningen om tung styrketräning är mer positiv hos åkarna än hos tränarna. Tränarna förespråkade plyometrisk- och powerträning i större utsträckning. När det gäller styrketräning med eller utan vikter, hade båda urvalsgrupperna samma uppfattning. De tyckte att en kombination av båda är bäst för att det ska gynna konståkare. Dock uppger åkarna att de sällan eller aldrig använder sig av vikter vid styrketräning, och de har främst gemensam fysträning. Tränarna menade på att man hade en kombinerad fysträning av gemensamma och individuella pass. Det som också skiljde sig åt mellan grupperna var att tränarna uppgav i högre grad att de genomförde träning inriktat på styrka i gymmet, jämfört med åkarna. Åkarna uppger att de främst var utomhus eller inne i ishallen. 

Slutsats: Denna studie har ett begränsade antal svar i relation till de 145 konståkningsklubbar som finns i Sverige. Resultaten visar att tränarna generellt har en positiv uppfattning om styrketräning, likt åkarna. Tränarna och åkarna har även en liknande uppfattning om vilken typ av träning som bedrivs, kopplat till litteraturen. Det tycks finnas skillnader om hur användningen av olika styrketräningsformer kan användas för att gynna konståkarnas utveckling på isen. Det skulle behöva genomföras en större undersökning inom området styrketräning för konståkare. Detta för att skapa möjligheter för SKF och konståkningsklubbar att stäva mot de eventuella åtgärder som finns. 

Using a three-wave prospective cross-lagged panel design, the study examined six-month stability of burnout, self-compassion and social support among sports coaches in terms of measurement invariance, mean-level change, rank-order stability, and structural stability. The participating coaches (N = 422; Mage = 44.48, SD = 11.03) completed an online questionnaire measuring self-compassion, social support, coach burnout and demographics at baseline and two follow-ups at three months and six months. The various forms of stability were assessed using structural equation modeling. There was no significant mean-level change in burnout, self-compassion, or social support, and all three constructs exhibited measurement invariance. Rank-order stability remained relatively high, ranging from .78 to .94 across the three time points. For all three constructs, covariances between latent factors were invariant over time, indicating high structural stability. While self-compassion and social support were positively related, both were negatively related to coach burnout. These results confirm the importance of preventing and addressing symptoms of burnout, low self-compassion and poor social support in sports settings.

Using a three-wave prospective cross-lagged panel design, the study examined six-month stability of burnout, self-compassion and social support among sports coaches in terms of measurement invariance, mean-level change, rank-order stability, and structural stability. The participating coaches (N = 422; Mage = 44.48, SD = 11.03) completed an online questionnaire measuring self-compassion, social support, coach burnout and demographics at baseline and two follow-ups at three months and six months. The various forms of stability were assessed using structural equation modeling. There was no significant mean-level change in burnout, self-compassion, or social support, and all three constructs exhibited measurement invariance. Rank-order stability remained relatively high, ranging from 0.78 to 0.94 across the three time points. For all three constructs, covariances between latent factors were invariant over time, indicating high structural stability. While self-compassion and social support were positively related, both were negatively related to coach burnout. These results confirm the importance of preventing and addressing symptoms of burnout, low self-compassion and poor social support in sports settings.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien var att i ett mångkulturellt område undersöka idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet. Frågeställningar var följande:

1. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsläraren med samverkan?
2. Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan?

 Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslärare och tre idrottsledare verksamma i mångkulturella områden. Materialet transkriberades och analyserades utifrån ad hoc-metoden.

Resultat: Idrottslärarna ser samverkan som ett sätt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten. Svårigheter som idrottslärarna upplevde där brister finns berör ledarbiten.

Idrottsledarna ser samverkan som en möjlighet att möta och rekrytera barn i deras föreningsverksamhet. De ser samverkan som ett sätt för barnen att komma i kontakt med idrotten. Svårigheter som idrottsledarna nämnde gällde sådant som berör planering och tidsramar.

Slutsats: Både idrottslärarna och idrottsledarna är generellt positiva till samverkan. Samverkan fyller en funktion och anses ha ett stort värde för de barn som inte har habitus att vara fysiskt aktiva på fritiden och/eller som har svårt att få kontakt med idrottsföreningarna. Samverkan fyller dessutom en funktion hos idrottsföreningar eftersom detta leder till nyrekryteringar i deras verksamhet. Eleverna och idrottsföreningarna vinner alltså på samverkan vilket blir ett lyft för idrotten. Men både idrottslärarna och idrottsledarna anser att det finns brister med systemet. Brister som är kopplade till de tidsramar som tillåts inom samverkan.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa och deras tolkning av kursplanen. För att kunna uppfylla syftet utformades tre frågeställningar: (1) Ur vilket/vilka perspektiv ser lärarna på hälsa? (2) Hur tolkar lärarna "hälsa och livsstils-delen" i kursplanen? (3) Hur hanterar lärarna inom ämnet idrott och hälsa hälsoperspektivet i undervisningen?

Metod

Metoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in från fem män och en kvinna, verksamma som idrott och hälsa lärare i Stockholm. Det var enligt bekvämlighetsprincipen urvalet skedde och intervjuerna tog cirka 25-40 minuter. Teoretiskt perspektiv som användes för att analysera och diskutera resultatet var ett salutogent och patogent perspektiv på hälsa, olika hälsodiskurser och även läroplansteorin.

Resultat

Det perspektiv som dominerar lärarnas syn på hälsa är det salutogena perspektivet, vilket innbär att de fokuserar på vad som främjar hälsa. Fysiologidiskursen är ett tydligt inslag i undervisningen och styr lärarnas hälsoundervisning, då de uppmuntrar till fysisk träning och goda levnadsvanor. Lärarnas tolkning av kursplanen stämmer överens med kommentarmaterialet (ett komplement till kursplanen) till viss del, men ramfaktorer, lärarnas intention och erfarenheter påverkar även undervisningen. Lärarna anser att hälsa och livsstils-delen bör realiseras genom förmedlingspedagogik där man blandar praktik och teori, men de är av åsikten att hälsa och livsstils-delen får tillräckligt utrymme i deras undervisning. Dessutom är de öppna för samarbete med ämnen som hemkunskap och biologi vad det gäller hälsa.

Slutsats

Resultatet visar att lärarnas syn på hälsa stämmer överens med tidigare forskning och att det finns ett glapp mellan hur kursplanen beskriver ämnet och hur den i slutänden tolkas av lärarna. Ämnets tradition av ett görande lever kvar, men ämnet håller på att omvandlas till ett kunskapsämne där man ska reflektera och diskutera.

Retirement is a major life transition that involves changes to everyday routines, roles, and habits. Previous studies suggest that retirement may influence drinking habits. Many natural inhibitors of alcohol consumption disappear with the removal of work constraints. The potential impact depends on both individual and contextual factors. Women in the cohorts undergoing retirement now have been more active on the labor market, including the occupation of higher status jobs, which indicates more financial resources as well as a larger role loss after retirement. Also, the current cohorts who retire have had more liberal drinking habits throughout their lives compared to previous cohorts. We therefore examined changes in alcohol consumption surrounding retirement in different education groups among women and men undergoing retirement using annual data from the Health, Aging and Retirement Transitions in Sweden (HEARTS) study, a longitudinal national study of 60- to 66-year-olds (n = 5,913), from 2015 to 2018. Latent growth curve models were used to estimate trajectories of alcohol consumption. Results showed that those who retired during the follow-up increased their usual weekly alcohol consumption while those who worked or were retired throughout the period had stable drinking habits. Those who were retired reported the highest alcohol consumption. The increase surrounding retirement was driven by people with higher education. Women with tertiary education and men with intermediate or tertiary education increased their weekly alcohol intake after retirement, while those with low education had unchanged drinking habits. Mechanisms and motivations that may fuel increased alcohol intake among people with higher education should be further investigated.

Although it is advocated that end-users are engaged in developing evidence-based injury prevention training to enhance the implementation, this rarely happens. The ‘Implementing injury Prevention training ROutines in TEams and Clubs in youth Team handball (I-PROTECT)’ uses an ecological participatory design incorporating the perspectives of multiple stakeholders throughout the project. Within the I-PROTECT project, the current study aimed to describe the development of holistic injury prevention training specifically for youth handball players through using knowledge from both end-users (coaches and players) and researchers/handball experts. Employing action evaluation within participatory action research, the cyclical development process included three phases: research team preparation, handball expert-based preparation and end-user evaluation to develop injury prevention training incorporating both physical and psychological perspectives. To grow the knowledge of the interdisciplinary research team, rethinking was conducted within and between phases based on participants’ contributions. Researchers and end-users cocreated examples of handball-specific exercises, including injury prevention physical principles (movement technique for upper and lower extremities, respectively, and muscle strength) combined with psychological aspects (increase end-user motivation, task focus and body awareness) to integrate into warm-up and skills training within handball practice. A cyclical development process that engaged researchers/handball experts and end-users to cocreate evidence-based, theory-informed and context-specific injury prevention training specifically for youth handball players generated a first pilot version of exercises including physical principles combined with psychological aspects to be integrated within handball practice.

This special issue aims to examine rights-related issues in the everyday context of organized youth sport.

It has long been stated that children have the rights to protection from, e.g., abuse and to the provision of age-appropriate leisure, play, and recreational activities along with participation in all matters that concerns them. Yet, the full range of children's rights to and in sport has not yet been explored in detail. To do so, it is relevant to turn to the Scandinavian countries, which are praised for promoting children's rights and well-being, with organized sport forming part of the daily lives of many children and youths. In this paper, we examine the organizational policies in Scandinavian sport in order to develop foundational knowledge about how the range of children's rights to and in sport may be supported. Comparing key policy documents of the major sports confederations in Denmark, Norway, and Sweden, these analyses identify great variety in the following: 1. when and how children's rights to and in sport have been made explicit in the three countries; 2. whether the emphasis is on protection and/or provision of sport to children and youths or their participation in shaping sporting activities; 3. the degree to and ways in which such rights are regulated. In sum, our findings reflect a disparity between organizational policies in the three countries, with a more liberal and individualistic approach to public policy in the Danish context, providing some explanation of the only recent development in and scattered enaction of regulations to support children's rights to and in sports. Furthermore, we identify that political attention has mainly been drawn to the protection and provision of sports to children and youths, while their participation in shaping sport is a shared challenge for sport confederations in the Scandinavian countries and beyond.

Background: Models-based approaches to physical education have in recent years developed as a way for teachers and students to concentrate on a manageable number of learning objectives, and align pedagogical approaches with learning subject matter and context. This paper draws on Hannah Arendt’s account ofvita activato map existing approaches to physical education as oriented towards: (a) health and exercise, (b) sport and games, and (c) experience and exploration.

Purpose: The aim of the paper is to outline a new pedagogical model for physical education:a practising model. We argue that the form of human activity related to practising is not well represented in existing orientations and models. To sustain this argument, we highlight the most central aspects of practising, and at the same time describe central features of the model.

Relevance and implications: The paper addresses pedagogical implications the practising model has for physical education teachers. Central learning outcomes and teaching strategies related to four essential and ‘non-negotiable’ features of the practising model are discussed. These strategies are: (1) acknowledging subjectivity and providing meaningful challenges, (2) focusing on content and the aims of practising, (3) specifying and negotiating standards of excellence and (4) providing adequate time to practising.

Conclusion: The practising model has the potential to inform new perspectives on pedagogical approaches, and renew and improve working methods and learning practices, in physical education. 

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att analysera samarbetsförsöket inom norrköpingsfotbollen och att ta fram en handlingsplan för det framtida samarbetet. Denna plan ska konkretisera hur ett samarbete mellan IFK Norrköping, Smedby AIS, Eneby BK, Lindö FF samt Åby IF ska utvecklas. De frågeställningar vi har utgått ifrån är: Varför har de kommit fram till att ett samarbete med lokala föreningar främjar norrköpingsfotbollen? Vad kan respektive part erbjuda i samarbetet? Hur ska samarbetet utvecklas för att samtliga inblandade ska få ut så mycket som möjligt av det?

Metod

Studien byggde på sex kvalitativa intervjuer. Respondenterna vi valt att intervjua är betydelsefulla representanter från samarbetsföreningarna. Alla föreningar är representerade i studien. Vi har utgått från samma intervjumall vid varje intervjutillfälle. Inför varje intervju har respondenterna fått ta del av våra frågeställningar.

Resultat och handlingsplan

Vi har i denna studie kommit fram till att samarbetsföreningarna anser att en bättre kommunikation och samarbete skulle gynna utvecklingen av ”fotbollsnorrköping”. IFK Norrköping har initierat samarbetet. De övriga föreningarna anser att samarbetet med just IFK Norrköping är inspirerande för sin egen ungdomsverksamhet. De har också förhoppningen att detta samarbete eventuellt kan bidra till en mer strukturerad talangutveckling vilket på sikt kan bidra till ett bättre ”fotbollsnorrköping” där ambitionen är att IFK Norrköping ska spela i Allsvenskan med fler regionalt och lokalt utbildade fotbollsspelare.

Vi har använt en klustermodell applicerad på näringslivet som vi har modifierat för att den ska vara möjlig att använda för att analysera samarbetet mellan IFK Norrköping, Eneby BK, Smedby AIS, Lindö FF och Åby IF. Modellen förklarar hur samarbetet kan vara i ständig utveckling samt vilka fallgroper och risker som finns med den här typen av samarbete. Utifrån modellen har vi kommit fram till en handlingsplan med konkreta förslag på vad som kan göras för att ta samarbetet till nästa steg. Handlingsplanens syfte är ge förslag på aktiviteter som säkerställer samarbetets utveckling i den närmsta framtiden samt hur föreningarna kan gå tillväga för att förankra samarbetet i respektive förening.

Syfte och frågeställning: Syftet med studien var att undersöka manliga tränares kunskap om menstruationens påverkan på träning. Vidare var syftet att undersöka samtalsklimatet. Författarna har använt sig av tre huvudfrågeställningar

• Vilken kunskap har manliga tränare kring menstruationens påverkan på träning?

• Hur upplever tränare samtalsklimatet kring ämnet menstruation med sina aktiva?

• Vilken kunskap anser tränarna att de skulle behöva inom området?

Metod: Författarna har använt sig av en kvalitativ metod där de har intervjuat sex olika manliga tränare varav tre tränare från truppgymnastik och tre tränare från längdskidåkning. Allt material har sedan bearbetats genom en tematisk innehållsanalys.

Resultat: Syftet och frågeställningarna besvarades och resultatet uppdelades i tre teman som sedan har brutits ner till underkategorier. Under den första frågan, vilken kunskap har tränarna, så sammanfattas det med att tränarna själva kände att de hade en viss kunskap men också att det fanns en önskan till fortbildning inom ämnet menstruation. Många av tränarna beskrev sin kunskap om menstruation kopplat till energibalans och träningsbelastning.Tränarna beskrev också på vilket sätt de har använt sig av den kunskapen som de besitter. Föratt sammanfatta frågan hur samtalsklimatet såg ut bland sina aktiva, var att det verkar finnas en viss tabu. Tränarna reflekterar över att den viktigaste faktorn för att bryta tabun verkar ligga i förtroendet för tränare och idrottare emellan samt att tränarna vill respektera idrottarens integritet. Sammanfattningen för den sista huvudfrågan som var, vilken kunskaptränarna behöver mer av i vidare arbete med menstruationens påverkan på träning, beskrev des jälva att de behöver mer praktiskt applicerbar forskning, ett öppnare samtalsklimat och tid till fortbildning.

Slutsats: Slutsatsen var att det behövs mer kunskap om menstruationens påverkan på träning och mer av den allmänna kunskapen av menstruationens påverkan på träning. Det krävs mer utbildningar och att tränarna aktivt måste jobba med ämnet. Kring samtalsklimatet så behöver tränarna få tid till att lära känna sina idrottare och bygga ett förtroende som sedan måste underhållas och vårdas från både idrottarens och tränarens håll. Tränarna behöver också fortbildning för att öka sin kunskap för att känna sig tryggare och för att kunna besvara på de frågor som kan uppkomma om menstruationens påverkan på träning.

Syfte och frågeställningar

Studien undersöker samband mellan kroppsliga attribut och fysisk aktivitet, med kognition. Detta för att se ifall en persons grad av fysisk aktivitet och välmående har någon verkan på vår mentala förmåga, samt vilka typer av aktiviteter/attribut som har störst effekt.

• Visar personer med hög självrapporterad grad av fysisk aktivitet en tendens till bättre resultat på kognitionstest?
• Påverkar socioekonomiska faktorer som utbildning, ålder och kön en persons resultat på kognitionstest i förhållande till deras fysiska aktivitet?

Metod

Studiens population valdes primärt genom ett bekvämlighetsurval för att underlätta insamlingen av data från så många individer som möjligt på kort tid. Kraven på deltagarna var att de skulle vara helt friska och mellan 25–70 år samt ha ett arbete. I studien användes en enkät baserad på Hälsoenkäten från Gymnastik- och Idrottshögskolan för att se hur fysiskt aktiva deltagarna var. Deltagarna fick även göra ett TMT-test (A+B del) där deras förmåga att se och uppfatta samt deras förmåga att hålla koll på saker i nuet och fokusera på flera saker samtidigt testades, vilket kopplades till deras kognitiva förmåga.

Resultat

Resultatet från TMT A visade en medeltid (sekunder) på 24,43±6,85 och från TMT B med en medeltid (sekunder) på 56,84±23,38. De som hade svarat högre på hur ofta de är fysiskt aktiva i minst 30 minuter och/eller styrketränade längre tider per vecka klarade av TMT-A och TMT-B på kortare tid.

Slutsats

Vardagsmotion och MVPA (Moderate to Vigorous Physical Activity) ses ha positiv effekt på resultaten från TMT. En ökning i den totala träningsmängden ses vara kopplad till förbättrade resultat. Övriga faktorer som ålder, socioekonomi och utbildning har inte någon effekt på den population som har undersökts.

Syftet och frågeställning. Syftet var att undersöka sambandet mellan användning av sociala medier, psykiskt välbefinnande, kroppsideal, kroppsuppfattning och fysisk aktivitet hos unga vuxna. Följande frågor ställdes: 1) Finns det ett samband mellan användning av sociala medier och det subjektiva psykiska måendet hos kvinnor och män mellan 18-30 år? Finns det skillnader mellan kvinnor och män? 2) Finns det ett samband mellan fysisk aktivitetsnivå och det subjektiva psykiska måendet hos kvinnor och män mellan 18-30 år? Finns det skillnader mellan kvinnor och män? 3) Finns det ett samband mellan användning av sociala medier och kroppsuppfattningen hos kvinnor och män mellan 18-30 år? Finns det skillnader mellan kvinnor och män?

Metod. Kvantitativ ansats och tvärsnittsstudie med enkäter som metod. Enkäten inkluderade totalt 99 deltagare, 42 män och 57 kvinnor i åldrarna 18-30 år i Stockholm. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor (ålder, kön och sysselsättning), GHQ-12 som mäter subjektivt psykiskt mående, PAUM som mäter passiv och aktiv användning av sociala medier, SMEQ som mäter tid på sociala medier samt två frågor om kroppsuppfattning och kroppsideal kopplat till sociala medier. Dataanalys gjordes i statistikprogrammet SPSS med hjälp av t-tester och korrelationsanalyser.

Resultat. Frågeställning 1: inget signifikant samband finns mellan subjektivt psykiskt mående och användning av sociala medier mätt med SMEQ (totalt; r=0,06, p= 0,55, kvinnor; r=0,13, p=0,35, män; r=-0,13, p=0,94) och PAUM (totalt; r=0,09, p=0,40, kvinnor; r=0,04, p=0,74, män; r=0,09, p=0,55). Frågeställning 2: Signifikant negativt samband finns mellan grad av fysisk aktivitet och subjektivt psykiskt mående för alla deltagare totalt (r=-034, p=0,001) samt för kvinnor (r=0,41, p=0,002). Inget signifikant samband finns för män (r= -0,15, p= 0,34). Frågeställning 3:  Signifikant positivt samband finns mellan kroppsuppfattning och användning av sociala medier för kvinnor mätt med SMEQ (r=0,316, p=0,017). Inget signifikant samband finns för hela gruppen totalt (r=0,06, p=0,557, män; r=-0,163, p=0,302) mätt med SMEQ. Inget signifikant samband finns för någon av grupperna mätt med PAUM (totalt; r=0,163, p=0,106, kvinnor; r= 0,093, p=0,494, män; r=0,04, p=0,801.

Slutsats. Det finns samband mellan användning av sociala medier och dess påverkan på kroppsuppfattning samt mellan fysisk aktivitet och subjektivt psykiskt mående.

Syfte

Syftet med undersökningen är att försöka förstå och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet är följaktligen att få en större inblick i en annan människas värld.

Metod

Det empiriska materialet består av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig tränare på elitnivå fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berätta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ”snöbollsurval” fick jag tag på en lämplig intervjukandidat. Intervjun karaktäriserades av stor frihet för den intervjuade att styra samtalet. Detta genom låg standardisering av frågorna och medveten styrning av mig mot de olika områdena jag önskade få kunskap om. Bandspelare användes vid intervjutillfället. Intervjun skrevs ut i fulltext och har sedan bearbetats och analyserats med utgångspunkt i tre olika tolkningsperspektiv: det realistiska, det dekonstruktiva och det kritiska.

Resultat/Slutsats

Idrotten betyder och har betytt väldigt mycket för min intervjuperson. Idrotten har varit hennes sätt att överleva. Med den gemenskap och trygghet idrotten erbjuder, har den skänkt henne mycket glädje och oförglömliga minnen. Hon upplever sin situation i laget som ”så speciell”. Hon ifrågasätter dock orättvisa förhållanden mellan dam- och herrlag både ifråga om ekonomi, engagemang och acceptans. Hon upplever orättvisorna till stor del bero på styrelsens och sponsorgruppens manliga dominans och bristande intresse för damlaget. Min intervjupersons idrottssituation har givit henne styrka att stå emot den heterosexuella normen. Denna norm har med sitt krav på heterosexualitet som den naturliga och normala sexualiteten påverkat henne negativt, utsatt henne för låg acceptans, negativa attityder och tystnad från omgivningen. Idag befinner hon sig i en ”bubbla”. Denna ”bubbla” är full av gemenskap, acceptans och glädje och har givit henne styrka att våga vara öppen med sin sexuella läggning. Utanför ”bubblan” omgärdas hon alltjämt av heteronormens krav och homofobiska attityder som tydligt präglar idrotten. Hennes motsägelsefulla uttalanden visar bestämt att hon påverkas negativt av homofobin. Hon påverkas på det sätt att hon inte sällan intar en förnekande och homofobisk attityd både till sig själv och till den homosexuella läggningen.

The purpose of this study was to investigate the resistance to breathing in metabolic systems used for the distribution and measurement of pulmonary gas exchange. A mechanical lung simulator was used to standardize selected air flow rates (V·, L/s). The delta pressure (?p, Pa) between the ambient air and the air inside the equipment was measured in the breathing valve?s mouthpiece adapter for four metabolic systems and four types of breathing valves. Resistance for the inspiratory and expiratory sides was calculated as RES?=?(?p/V·)?Pa/L/s. The results for resistance showed significant (p?<?0.05) between-group variance among the tested metabolic systems, breathing valves, and between most of the completed V·. The lowest resistance among the metabolic systems was found for a Douglas Bag system which had approximately half of the resistance compared to the automated metabolic systems. The automated systems were found to have higher resistance even at low V· in comparison with previous findings and recommendations. For the hardware components, the highest resistance was found for the breathing valves, while the lowest resistance was found for the hoses. The results showed that resistance in metabolic systems can be minimized through conscious choices of system design and hardware components.

The aim of this study was to investigate the effects on pulmonary ventilation and oxygen uptake ( (V) over dot athletes with a very high maximal oxygen uptake (V) over dotO(2)max) and corresponding high ventilation capacity when using a modern metabolic system with relatively high resistance to breathing (HIGH(RES)), compared to a traditional system with low resistance to breathing (LOWRES). Four rowers and three cross-country skiers (without asthma), competing at a high international level, performed in experimental conditions with LOWRE (S)and HIGH(RES) using a rowing ergometer and roller skis on a treadmill. The results showed that (V) over dotO(2), blood lactate, heart rate and respiratory exchange ratio were not different between the LOWRES and HIGH(RES) test conditions during both submaximal and maximal exercise. Also, the athlete's time to exhaustion (treadmill) and mean power (rowing ergometer) from maximal tests were no different between the two conditions. However, ventilation and expiratory O-2 and CO2 concentrations were different for both submaximal and maximal exercise. Thus, the authors have concluded that the differences in resistance to breathing of metabolic systems influence elite endurance athletes (V) over dot(E)at low to very high workloads, thus affecting the expired gas fractions, but not the submaximal (V) over dotO(2), (V) over dotO(2)maxand performance in a laboratory setting at sea level.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vilken förståelse och vilka kunskaper eleverna i årskurs 9 har skapat sig kring hälsa under deras studiegång i grundskolan. Frågeställningar är följande:

• Kan elever självständigt resonera kring/förstå olika begrepp kopplat till hälsa?
• Har elever kunskaper gällande hälsosamma matvanor?
• Förstår elever vikten av att vara fysiskt aktiva och hur detta är kopplat till välbefinnande?

Metod

En kvalitativ intervjumetod användandes för att genomföra studien. Intervjuunderlag var strukturerad utifrån centralt innehåll av läroplanen i ämnet idrott och hälsa. Totalt fyra stycken högstadieelever i årskurs 9 intervjuades, alla deltagare var flickor. Intervjuerna genomfördes på en kväll vid samma tillfälle när elever hade gymnastikträning.

Resultat

Ordet hälsa kopplas till det fysiska: syssla med idrott och äta bra. Genom att eleverna fick resonera kring och förklara olika begrepp med koppling till hälsa, kunde eleverna visa fram att de har kunskaper om andra dimensioner av hälsa: sociala och psykiska. Även om eleverna kopplar ordet hälsa starkt med att vara fysisk aktiva och äta bra lyckades eleverna inte så bra på att svara på frågor om kost eller på frågor om fysisk aktivitet eller hälsoeffekter.

Slutsats

Eleverna som deltog i studien kopplar ordet hälsa starkt med de fysiska aspekterna. Även om de fysiska aspekterna dominerar elevernas syn på hälsa, har eleverna också kunskaper om att det finns andra aspekter på hälsa än bara det fysiska, såsom sociala och psykiska. Eleverna som deltog i studien kunde inte visa på konkreta kunskaper om kost och vilka effekter fysisk aktivitet har för välmående.

Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits två stycken kravprofiler som man inte har utvärderat och båda är skapade av två olika ledningar.

Syfte:

Syftet är att utvärdera tester som landslaget skall använda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfällen för att se utvecklingen i de fysiska förmågorna hos aktiva.

Frågeställningar:

Vilka tester skall läggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort från kravprofilen?, Vilka tester skall förändras i kravprofilen?

Metod:

Äldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda på mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Även likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades. Information hittades även via pubmed, artiklar och böcker. Även en pilotstudie genomfördes med tester som; knäböj, chins, bänkpress, spänsthopp och powertest på testpersonerna. Två av TP (testpersonerna) är aktiva i landslaget och två har varit aktiva. Alla TP är mellan 21-25 år gammal och alla har varit tävlingsaktiva i flera år.

Resultat:

Vissa av testerna från de gamla kravprofilerna behölls för att de var relevanta, vissa tester lades till och vissa ändrades för att bli mer specifika för karate. Tester som valdes att läggas till blev; knäböj, squat jumps, CMJ, ett bens hopp med båda benen och bänkpress. Tester som valdes att ändras var; abalakowtestet, plint testet samt matcherna. Tester som valdes att behållas var; chins, intervaller och brutalbänken. Resultaten från pilotstudien skiljde sig från person till person i förhållande till deras kroppsvikt. Detta resultat har ej används för att bedöma kravprofilen pågrund av att de inte var för spetstruppen i landslaget. Orsaken till att de ovannämnda testen valdes var att dom testerna är mer specifika och relevanta för karate.

Slutsats:

Vid granskning av kravprofil insågs att det redan finns bra tester tillgängliga, ett av dessa är chins och ett annat är brutalbänken, som är viktigt vid utövandet av sparkar, då man bör ha en stark höftbörjarmuskel (iliopsoas). Kravprofilen rekommenderas att genomföras två gånger om året för att se om det sker någon förbättring.

Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att få en inblick över hur fotbollsspelares prestation påverkas av publiken under matchdagar. Studiens frågeställning är:

-       Hur påverkar publiken spelarnas motivation, stress/press och självförtroende på plan? 

Metod: En kvalitativ studie genomfördes genom att intervjua fyra manliga fotbollsspelare. Dessa fotbollsspelare har en elitbakgrund och är mellan åldrarna 19–26 år. Intervjuerna utformades utifrån en semistrukturerad mall.

Resultat: Resultatet introduceras i tre olika teman: spelarnas erfarenheter av publiken, spelarnas upplevelser av att spela på hemmaplan och spelarnas upplevelser av att spela på bortaplan. Dessa tre teman utgår ifrån respondenternas svar. Studien visar att spelarna upplever någon form av påverkande faktorer av publikens närvaro. Samtliga respondenter anser att stödet från publiken höjer deras prestationsförmåga. Enligt respondenterna upplever fotbollsspelare stress och press inför varje match. Spelarna anser att publiken är där och stöttar en och det höjer prestationen.

Slutsats: Publiken har påverkande faktor på spelarna. Motivationen höjs när publiken stöttar laget, och samtidigt skapas en form av nervositet hos spelarna före match, men släpps direkt efter. Nervositeten kan även få spelarna att prestera bättre.

Syfte

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare inom idrott och hälsa går till väga för att kunna undervisa flickor som inte kan/vill delta på simlektioner, p.g.a. religiösa/kulturella skäl.

Frågeställningar:

Hur hanterar idrottslärare problematiken som uppstår med elever som inte kan/vill delta på simundervisningen?

Hur ser elever som inte kan/vill delta på simundervisningen på denna problematik?

Metod

Den metod som tillämpats i denna undersökning har varit den kvalitativa intervjun, denna metod valdes p.g.a. att den ger utrymme för diskussion samt reflektion. Vid tillämpandet av den kvalitativa intervjun så är frågorna som ställs vägledande för diskussionen och inte hämmande för utveckling av tankar och tycken. Sammanlagt intervjuades tre lärare och nio elever, en lärare och tre elever intervjuades i varje skola, vid tre olika skolor. Lärarna intervjuades enskilt, medan eleverna intervjuades i grupper.

Resultat

Av de intervjuer som genomfördes med lärarna så har det visat sig att användningen av simhallar med tider endast för kvinnor är väsentlig, för flickor som inte kan delta på skolans simundervisning med resten av klassen. Det har även visat sig vara problematiskt för vissa elever, då de ibland inte fått den handledning de behöver för att kunna få en godtagen simundervisning.

Slutsats

Det verkar som att denna problematik för flickor kan vara ett hinder för de att få ett slutbetyg i ämnet idrott och hälsa, för att kunna förebygga detta så krävs kommunikation mellan skola och hem. Genom att uppmärksamma simkunnighetens innebörd för dessa flickor och deras familjer så kan förhoppningsvis en lösning finnas. Det krävs tid och engagemang från lärarens sida, och stöd från skolan.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande studie är att göra en jämförelse mellan det svenska och det franska handbollslagens prestationer i form av skotteffektivitet från olika positioner under OS i London 2012 herrhandboll.

Följande frågeställningar kommer att besvaras:

•  Hur skiljer sig skotteffektiviteten mellan Sverige och Frankrike?
•  Vilka positioner är avgörande för målgörande i internationell handboll?
•  Skillnaden mellan officiell statistik och studiens statistik?

Metod

För att besvara frågeställningarna har 16 handbollsmatcher (herrhandboll) från de Olympiska spelen i London 2012, observerats och videoanalyserats. Sju bedömningskriterier valdes som omfattar alla parametrar som avspeglar skotteffektivitet.

Sex, sju och niometers skott. Kantskott, kontring, genombrott och de totala skotten.

Resultat

Sverige och Frankrike spelade åtta matcher under de Olympiska spelen 2012 i London. Av dessa vann Sverige fem matcher och förlorade tre, och det franska laget vann sju matcher och förlorade en. Båda lagen sköt 356 skott, och utav de skotten blev det 228 mål för Sverige och 229 mål för Frankrike. Dessa siffror gör att skotteffektiviteten är 64 procent för bägge lagen, men Frankrike är effektivare i niometersposition och kontring. Statistiken i tabellen stämmer bättre för Sverige än Frankrike, vad gäller variabler som genombrott, sexmeters och kantskott. Ingen skillnad mellan lagen vad gäller skotteffektivitet.

Slutsats

Skotteffektiviteten skiljer sig inte stort mellan lagen. Sverige kan förbättra sin skotteffektivitet genom att utveckla och förbättra kvaliteten på niometersposition. Försvarsspelet och målvaktsspelet är andra kategorier som spelade stor roll att Frankrike vann OS i London 2012.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om akut koffeinintag har en påverkan på anaerob kapacitet med en halvcirkelspark (Dollyo Chagi) och anaerob effekt i en Squat Jump i smithmaskin. 

Metod Totalt deltog 26 försökspersoner. 16 av personerna (8 män och 8 kvinnor) rekryterades från idrotten Taekwon-Do som utförde ett sparktest; Multiple Frequency Speed of Kick Test för att mäta anaerob kapacitet och beräkna ett trötthetsindex; Kick Decrement Index (KDI %). Teknikvalet i testet var en halvcirkelspark (Dollyo Chagi). Kravet på deltagarna för det som kallas för test 1, var att de tränat Taekwon-Do i minst fyra år. 10 av personerna rekryterades från övriga idrotter (8 män och 2 kvinnor) med vana för styrketräning för att mäta anaerob effektutveckling genom att de utförde en squat jump i smithmaskin med en yttre belastning motsvarande sin egen kroppsvikt. Detta test kallas för test 2. Både test 1 och test 2 hade två tillfällen som vi kallar för tillfälle 1 och tillfälle 2. Under tillfälle 2 tilldelades en experimentgrupp koffein 3mg/kg kroppsvikt, 30 minuter innan påbörjad test. Rekryteringen av deltagarna genomfördes genom e-mailutskick till personliga kontakter och föreningar i Stockholmsområdet. 

Resultat Resultaten visar en signifikant förbättring av både anaerob kapacitet och anaerob effekt efter akut intag av koffein. Anaerob kapacitet förbättrades med en förbättring av KDI % från 6,8 % till 3,8% (ca 44 %). Anerob effekt förbättrades där effektutvecklingen ökade från 553w till 877w (ca 37 %). 

Slutsats Denna studie visar att akut intag av koffein har en påverkan på anaerob prestation i form av alaktacida och laktacida prestationer där en ökning sker både i kapacitet och effekt. Denna information är värdefullt för utövare som vill prestera på topp och strävar efter medaljplatser. Men den visar också att timing för intaget måste stämma för maximal effekt av ämnet. 

Syfte och frågeställning: Studiens syfte var att undersöka elitaktiva truppgymnasters syn på hållbart elitidrottande och hur man kan möjliggöra längre elitkarriärer i truppgymnastik. Detta tar avstamp i följande frågeställning, som lyder:

• Vilka faktorer tror elitaktiva truppgymnaster bidrar till en hållbar elitkarriär i truppgymnastik?

Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ intervjumetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av sex elitaktiva truppgymnaster, män och kvinnor, födda 1996 eller tidigare. Intervjuerna spelades in, avlyssnades, transkriberades och analyserades. Citat och huvudteman togs fram med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys. 

Resultat: Resultatet visade att det tema som genomsyrar intervjuerna genomgående är passionen till sporten, att deltagarna helt enkelt älskar truppgymnastik, och att detta är en stark inre motivation hos dem. Vidare presenteras ämnena idrottskontext och vardagskontext med dess underteman. De kategorier som här utmärker sig som viktiga aspekter till varför deltagarna väljer att fortsätta sitt elitutövande är: sammanhang, stöd och drivkraft. I resultatdelen framkommer även att inställningen till begreppen hållbarhet och elitidrott varierar mycket mellan deltagarna. 

Slutsats: Med tidigare forskningsresultat som utgångspunkt konstateras både samband och skillnader i resultatet i denna studie. Under intervjuerna framkommer olika teman och konsekvenser av dessa som tillsammans i studien benämns som en sund elitidrottsmiljö. Den sunda elitidrottsmiljön är en stark förutsättning för möjliggörandet av längre elitkarriärer i truppgymnastik och bör tas hänsyn till samt ses över av samtliga aktörer inom idrotten.  

Syfte och frågeställning

Syftet var att identifiera vilka salutogena faktorer i arbetsmiljön som ger känsla av subjektivt välbefinnande på arbetsplatsen hos sjuksköterskor. Detta genom att besvara frågeställningen: Vilka arbetsmiljöfaktorer på en arbetsplats bidrar till känsla av välbefinnande i arbetet?

Metod

Med kvalitativ ansats genomfördes sex djupgående intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in och transkriberades till text. Innehållsanalys med tolkning av datamaterialet genomfördes med deduktiv grund. Fynden sorterades utefter de sex kategorier som begreppet välbefinnande i denna studie definierades av: förmågan att bemästra vardagen, självacceptans, positiva relationer med andra, personlig utveckling och autonomi (Ryff’s Psychological Well-Being scales) och känsla av inflytande.

Resultat

Utfallet visade flertalet arbetsmiljöfaktorer bidragande till känsla av välbefinnande på arbetsplatsen. Tydligast framträdande och återkommande för samtliga välbefinnandekategorier var betydelsen av goda kollegor, en adekvat bemanning gällande kompetens och antal samt ledningens förmåga att visa intresse för sina anställda genom att lyhört lyssna till och se efter personalens behov och åsikter. Arbetsmiljöfaktorn ”Tydlig kommunikation” genomsyrade samtliga kategorier och uppgavs verka grundläggande för en välfungerande verksamhet med personal som upplever välbefinnande på arbetsplatsen.

Slutsats

Genom denna studie har salutogena arbetsmiljöfaktorer som genererar känsla av välbefinnande i arbetet hos yrkesverksamma sjuksköterskor identifierats. Tre tydligt framträdande faktorer lyftes som extra betydande: goda kollegerelationer, ledningens bemötande och gehör samt adekvat bemanningsantal och kompetens för rådande arbetsbelastning. Faktorn av att ha en god och ständigt öppen kommunikation lyftes som grundläggande för en välmående personalskara. Studiens omfattning kan verka begränsande för applicerbarheten på den stora massan, men ger indikation på arbetsmiljöns vikt för arbetstagarens välbefinnande och uppmuntrar till vidare forskning om salutogena arbetsmiljöfaktorer.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur rektorer beskriver begreppet hälsa och skolans hälsofrämjande arbete. Vidare är syftet att analysera och diskutera vilka perspektiv som är framträdande i skolans verksamhet gällande hälsa. Studiens frågeställningar lyder:

1. Hur beskriver rektorer begreppet hälsa? 2. På vilket sätt arbetar rektorer med en hälsofrämjande verksamhet? 3. Vilka hälsoaspekter är framträdande i gymnasieskolornas verksamhet?

Metod

Studien har en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sex rektorer och biträdande rektorer som arbetar på fem olika gymnasieskolor. Det insamlade resultatet har tolkats och analyserats med hjälp av WHOs hälsodefinition, begreppet health literacy samt synen på hälsa som något positivt eller negativt längs ett kontinuum. 

Resultat

När rektorerna ombads att berätta om sin definition av hälsa utgick de från den fysiska aspekten, för att därefter komma in på den psykiska och sociala delen av hälsa. Exempel på arbetssätt som skolorna använde sig av för behandling av psykiska åkommor var fysisk aktivitet samt samtal om elevens mående. Samtalen var reaktiva åtgärder då det blev synligt att eleven i fråga tog skada eller mådde dåligt. Gemensamt för de sex rektorerna var att de arbetade med likabehandlingsplaner. Generellt genomfördes undervisning där normkritik och värdegrund diskuterades på alla gymnasieskolor. Två hälsofrämjande arbetssätt uppmärksammades: en skola hade en handledare per klass som ansvarade för hälsoarbetet, en annan skola hade en lektor i miljövetenskap som drev skolans arbete i dessa frågor.

Slutsats

Slutsatserna i studien var att alla rektorerna var medvetna om att hälsa är ett begrepp som enligt WHO:s definition består av en helhet; den fysiska, den psykiska och den sociala aspekten. Samtliga skolor använde fysisk aktivitet som behandlingsform för att få bukt med psykiska åkommor som oftast orsakats av stress. Detta arbete går i linje med Brülde & Tenglands (2003) tankar om att ohälsa går att förebygga och att hälsa främjas genom fysisk aktivitet. Ur denna synvinkel fanns en efterfrågan hos rektorerna att kunna bidra med mer fysisk aktivitet i skolan för att fysiskt bilda eleverna och ge dem verktyg att hantera stress under hela sina liv. Detta går i linje med teoribildningen health literacy, där förmågan att göra hälsosamma val är central.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ställa aerob träning som aktivitet mot dataspel som aktivitet och jämföra hur bägge dessa aktiviteter påverkar närminnet. Likheter samt skillnader är två frågeställningar som ligger till grund för denna studie.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts utifrån 54 abstract av studier som var av intresse för relevans till studiens syfte. Utav dessa 54 studier har 20 stycken sållats ut efter betydelse om vad data-/tv-spel och aerob träning har för effekt på minnet. Dessa studier valdes ut efter kriterier där minnet specifikt varit undersökt eller varit en stor del av studien. De studier som valdes bort fokuserade på andra kognitiva områden i hjärnan och blev därmed inte kvalificerade för denna studie. Som metod användes litteraturstudie där slutligen 20 olika studier samlats och granskats genom en matris för att sammanställa ett resultaten.

Resultat: Jämförelsen mellan dessa två aktiviteter (aerobträning och dataspelande) ledde sammanställt till två olika, dock positiva, resultat. De flesta studierna, 19 stycken, visade positiva resultat men en studie visade på att det inte fanns något samband till att påverka närminnet. Närminnet kan bli påverkat på olika sätt beroende på vilken aktivitet som granskas. Aerob träning gör hippocampus i hjärnan mer hållbart. Hjärncellerna är mer toleranta för påfrestning vilket leder till att olika sjukdomar kan underlättas. Träning visar också på ökad volym av hippocampus och därmed ökad aktivitet. Dataspelandet är som träning för närminnet, vilket visar sig genom att vi kan komma ihåg fler saker tillfälligt samt över en längre tid.

Slutsats: Bägge aktiviteterna har en positiv effekt på närminnet men på olika sätt. Inga generella slutsatser av de effekter som aerob träning och dataspelande kan ha på närminnet kan dock fastställas.

This study explored the experiences and perceptions of coaches, athletes, and integrated support teams towards the management of three Paralympic teams across North America and Europe. Six focus groups with athletes, three interviews with head coaches, and 10 interviews with support team members were conducted and analyzed using a reflexive thematic analysis. Our analysis resulted in three overarching themes to portray the coaches' role and behaviours in managing their (1) athletes, (2) integrated support teams, and (3) team as a collective unit. All teams were made up of a diverse group of athletes that required individualized considerations regarding age, finances, and disability. Coaches were successful when they fostered autonomy and managed interpersonal conflict by utilizing their integrated support teams to foster cohesiveness. This study provides an in-depth view of the role of the coach in managing national parasport teams by incorporating multiple perspectives from three teams around the world.

The purpose of this study was to explore interpretations and implications of head coaches ' use of humour in three national Paralympic teams from the perspective of athletes and integrated support staff. We conducted six focus groups with 19 Paralympic athletes and individual interviews with 10 support staff members across the teams. Our reflexive thematic analysis resulted in two overarching themes that helped us understand how humour influenced feelings of psychological safety in the team environment, as well as considerations or challenges with using humour as a coaching strategy, including miscommunication or misunderstanding. Relational awareness, emotional intelligence, and effective communication were identified as important coaching competencies to consider when implementing humour as a leadership behaviour, particularly in an environment where power differentials of status and disability were present. The study was among the first to explore interpretations and implications of humour as a coaching strategy from athletes and staff in the high-performance parasport context. Coaches who implement humour within their environments are encouraged to reflect on the receivers of the interaction and how to maximise the facilitative rather than debilitative functions of humour as a "double-edged sword" to ultimately promote team satisfaction, well-being, and success.

Sammanfattning

Syfte

Syftet med studien är att undersöka korrelationerna mellan vanligt förekommande hopptester och sprintförmåga i skridskoåkning över 10 m on-ice. De frågeställningar vi ämnar att besvara är;

- Vilka eventuella korrelationer finns mellan de olika hopptesterna och sprintförmåga i skridskoåkning över 10 m on-ice?

- Vilket hopptest har störst samband med sprintförmåga i skridskoåkning över 10 m onice?

- Finns det några skillnader mellan junior- och seniorspelare, och i så fall vilka?

Metod

I denna studie deltog 34 försökspersoner (fp) de var mellan 16-25 år gamla och hade en idrottslig bakgrund på 9-20 år. De genomförde fem hopptester; countermovement jump med armdrag (CMJa), vertikalt enbenshopp på höger ben, vertikalt enbenshopp vänster ben, squat jump (SJ) och stående längdhopp. Ett on-ice test för att mäta accelerationsförmågan i skridskoåkning över 10 m genomfördes för att se samband mellan vertikal hopphöjd och accelerationsförmågan samt horisontell hopplängd och accelerationsförmåga. Testerna genomfördes med 48 timmars mellanrum. Vid första tillfället genomfördes hopptesterna och vid andra testtillfället genomfördes on-ice testet.

Resultat

Resultatet i denna studie visar på signifikanta korrelationer mellan SJ och on-ice testet samt mellan CMJa och on-ice testet. Mellan SJ och on-ice testet uppmättes värden där r = -0.422

(p < 0.05). Mellan CMJa och on-ice testet uppmättes värden till r = -0.403 (p < 0.05). I jämförelsen mellan hopptesterna och on-ice testet för enbart juniorer uppmättes inga signifikanta korrelationer. Däremot visade seniorspelarna (n=7) en signifikant korrelation mellan SJ och on-ice testet (r = -0.761, p < 0.05).

Slutsats

Studien bekräftar att SJ är det hopptest som bäst förutser acceleration/sprintförmågan i skridskoåkning on-ice. Det visade sig även att SJ är ett mer användbart test för att förutse acceleration/sprintförmågan för seniorer än för juniorer. Vidare forskning kommer att behövas för att skapa djupare förståelse inom området.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka korrelationen mellan cykeltestet "repeated 5 second cycling sprint test" (R5sCST) samt off-ice testet 36 meter upprepade sprinter (OfI) mot on-ice testet 33 meter upprepade sprinter (OnI). Samtidigt vill vi se om R5sCST kan utvärdera skridskosnabbhet samt undersöka om OfI kan användas som en alternativ testmetod med samma syfte.

De frågeställningar vi besvarar är,

– Finns det en korrelation mellan R5sCST och OnI?

- Finns det en korrelation mellan OfI och OnI?

– Är R5sCST och OfI relevanta testmetoder för att utvärdera förmågan till upprepade sprinter on-ice?

- Finns det andra testvärden som kan förutse snabbhet on-ice?

Metod

3 tester har genomförts, ett cykeltest (R5sCST), ett on-ice test (OnI) och ett off-ice test (OfI).

Testerna genomfördes på Bosön och i Björkängshallen vid två olika tillfällen, det var 2 dagar mellan testtillfällena. Testtillfälle 1 genomfördes R5sCST och OfI på Bosön, testtillfälle 2 genomfördes OnI i Björkängshallen. 18 stycken ishockeyspelare på junior elitnivå testades.

Försökspersonerna (FP) var mellan 16 och 18 år gamla och har en idrottslig bakgrund inom ishockey som motsvarar 11-13 år.

Resultat

Studien visar att såväl medelvärdena samt de högst uppmätta effekt värdena hos varje FP från R5sCST testet korrelerar med medel- och högsta värden på OnI. Studien visar även en starkare korrelation mellan OfI och OnI.

Slutsats

Efter genomförd studie kan det konstateras att R5sCST, trots att det inte efterliknar ishockeyns krav fullt ut i arbetstid/vilotid, är ett reliabelt test för att utvärdera snabbhet on-ice. Det framkommer även i studien att OfI har större korrelationer till OnI än vad R5sCST har, vilket innebär att även OfI är ett högst reliabelt test för att utvärdera snabbhet on-ice. Förutom större korrelationer så är även OfI mer lämpat för lag och föreningar att använda sig av då det är enklare att utföra och mindre kostsamt än R5sCST.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka manliga idrottslärarstudenters smak för dans och rörelse till musik och dansundervisning samt tänkbara faktorer som påverkar denna syn. Syftet är konkretiserat i fyra frågeställningar:

• Vad har de manliga idrottslärarstudenterna för tidigare erfarenheter av dans och rörelse till musik?
• Hur ser de på GIH:s utbildning inom dans och rörelse till musik?
• Hur upplever de sin egen kompetens i dans och rörelse till musik?
• Vilka ytterligare faktorer kan påverka informanternas habitus och smak för dans?

Metod

För att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ etod med halvstrukturerade intervjuer som utgått från en intervjumall. Jag intervjuade sex tycken manliga idrottslärarstudenter som befinner sig i olika stadier i sin utbildning, har ett ldersspann på 21-29 år och som kommer från olika delar av Sverige. Jag använde ett trategiskt urval för att välja ut mina informanter.

Resultat

Alla informanter uttrycker en viss smak för dans numera, även om det inte alltid varit så. Dansmomenten i utbildningen på GIH verkar vara den faktor som påverkat deras smak för ans allra mest och de har alla fått en förändrad bild av dans under tiden på GIH. Ingen av nformanterna hade stor tidigare erfarenhet av dans varken från fritiden eller från sin undervisning i idrott och hälsa. Bekvämligheten i att dansa är i flera fall kopplad till hur trygga de känner sig i sig själva snarare än deras kompetens inom dans.

Slutsats

Oavsett hur mycket tidigare erfarenhet och vilken typ av erfarenhet informanterna haft av dans och rörelse till musik är deras tid på utbildningen den största påverkansfaktorn för deras nuvarande smak för dans. Momenten inom dans på GIH är det som har haft störst inverkan på informanternas smak för dans och är den erfarenhet som utvecklat deras smak för dans mest. Eftersom att alla informanter fått en förändrad syn på dans under utbildningen innebär det att deras habitus sannolikt har utvecklats, oavsett deras ålder eller andra bakgrundsfaktorer. De informanter som upplever att de är bekväma med att dansa härleder det till att de känner sig trygga i sig själva medan de som inte känner sig bekväma med att dansa tror att det har att göra med att de känner sig osäkra som personer.

AIM: Recurrent pain of unknown origin is a major problem in children. The aim of the present review was to examine the hypothesis of negative stress as an aetiology of recurrent pain from different aspects.

METHODS AND RESULTS: Epidemiological studies, clinical experience and hormonal data give support for such a hypothesis. Negative stress as a tentative aetiology for recurrent pain is reviewed. Stress, muscular tension, the startle reaction and its tentative relation to pain is illuminated. Deviations of hormonal secretion supporting a stress aetiology is mentioned. The role of central sensitization for recurrent pain is discussed. Possible aetiological implications of recurrent pain as a local symptom or a general disorder are presented. Brain changes due to stress is shortly reviewed. Stress and pain in the clinic are highlighted. The importance of biological, psychological and social factors, as well as genetic elements, are-Ddiscussed.

CONCLUSION: Stress elicits neurobiological mechanisms. They may lead to many neurophysiological deviances. Increase of muscle tension and neuromuscular excitability and enhanced startle reaction may be of importance for recurring pain. The identification of stress as a primary cause of recurrent pain can have huge implications for understanding signs and treatment in clinical practice. This article is protected by copyright. All rights reserved.

Syfte och frågeställning

Studiens syfte är att studera kostråd genom att empiriskt följa en och samma litteraturkälla; Vår Föda, från utgivningsstart 1949 och fram till 2005.

Frågeställningarna är:

• Finns det skillnader i kostråden under tidsperioden?
• Vilken målgrupp vänder sig texterna främst till?

Metod

Tidskriften Vår Föda tar upp frågor främst kring matsäkerhet och kostvanor och presenterar artiklar skrivna främst av myndigheten Livsmedelsverkets experter inom olika områden. Genom en textanalys innefattande alla årgångar från 1949 till och med 2005 av denna tidskrift, har ett antal artiklar som tar upp kost och dess betydelse för en god hälsa legat till grund för hela studien. Valet av denna tidskrift grundar sig i dess unika kontinuitet över tid och valet av artiklar har gjorts efter en genomgång av artiklar, utifrån deras rubriker kring kost och hälsa.

Resultat

Studien gör gällande att kostråden under perioden är relativt konstanta, med fokus på blandad kost med begränsat fett- och sockerintag. Målgruppen är främst institutioner med yrkesverksamma personer inom kostområdet, skolor samt främst under senare år även privatpersoner som intresserar sig för kostfrågor.

Slutsats

De rekommendationer som ges kring kost i Vår Föda under de 56 åren som studien sträcker sig över har förändrats i ganska liten mån. Artiklarna är på senare tid skrivna för att kunna läsas av fler intressenter än enbart fackfolk inom kost och näringslära. Slutsatsen blir således att skillnaderna i rekommendationerna är små.

Syfte och frågeställningar

Syftet med den här uppsatsen är att se hur idrott och hälsaläraren anpassar undervisningen och motiverar skadade elever i idrott och hälsa. Så att även de långtidsskadade eleverna kan uppnå betyget E, motsvarande godkänt. I den här studien definierar vi långtidsskada som en skada som påverkar deltagandet på idrottslektioner i en månad eller längre tid. Vi har valt att grunda studien på hela grundskolan. Följande frågeställningar behandlas:

Vika erfarenheter har idrottslärare av skadade elever vid undervisning i ämnet?

Hur anpassar idrottslärare sin undervisning till skadade elever?

Hur motiverar idrottslärare skadade elever att delta i undervisningen?

Metod

Studien har genomförts med en kvalitativ ansats då intervjuer har använts som metod för att samla in vår data. Urvalet var ett bekvämlighetsurval, då det var enklaste sättet för oss att komma i kontakt med lärare vi redan kände på något vis sedan tidigare. I studien intervjuades tre lärare, alla lärare på grundskolan. Vi har valt att använda oss av transkribering av intervjuerna för att lättare kunna analysera i efterhand.

Resultat

Vi har kommit fram till att lärare inte stöter på långtidsskadade elever i någon större utsträckning. I denna studie så har det visat sig att idrottslärare anpassar lektionerna i den mån de kan individuellt för den skadade elever men inte alltid så eleven kan delta i den stora gruppens undervisning. De har däremot påpekat att tiden inte alltid räcker till för att ta igen missade moment. Att motivera skadade elever är inget som lärarna har upplevt som något problem då de lägger mycket vikt på att undervisningen skall vara kul och varierande, vilket medför att eleven vill delta.

Slutsats

Slutsatsen vi kan dra av den här studien är att det inte är något problem med att motivera majoriteten av de skadade eleverna. Däremot kan anpassningen vara lite svårare då lärarna inte har någon schemalagd tid för att göra detta utan får prioritera bort andra saker för att lyckas. Trots detta så lyckas man hitta uppgifter för eleven att göra, så som teorihäften, för att eleven på något sätt skall kunna jobba mot kunskapsmålen trots en skada.

Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka samvariationen mellan självskattad fysisk aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status bland gymnasieungdomar. I syftet ingår att analysera eventuella skillnader i självupplevd fysisk aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status respektive stress, kön och region - Stockholms län och Västernorrlands län. Frågeställningar är:

-        Hur fysiskt aktiva anser sig respondenter i Stockholm respektive Västernorrlands län vara?

-        Hur ser prevalensen ut angående självupplevd stress och psykisk status för män och kvinnor i Stockholms respektive Västernorrlands län och finns det någon skillnad mellan män och kvinnor?

-        Finns någon samvariation mellan psykisk status respektive stress och fysisk aktivitet?

Metod

För studien valdes en kvantitativ metod i form av en enkät uppdelad i två delar där den första delen mätte respondentens grad av självupplevd fysisk aktivitetsgrad och den andra delen mätte respondentens självupplevda psykiska status respektive självupplevda stress.

Resultat

Av de tillfrågade ansåg sig en klar majoritet vara fysiskt aktiva. Generellt sett ansåg sig en större andel män än kvinnor vara fysiskt aktiva. Ett större andel av eleverna i Stockholm än i Västernorrland såg sig själva som fysiskt aktiva.

Samtliga grupper uppvisade en självupplevd psykisk status över ett hypotetiskt jämviktsläge på den sjugradiga skalan, det vill säga ett läge med varken dålig eller god psykisk status. I studien redovisade de kvinnliga eleverna en betydligt högre grad av upplevd stress än de manliga eleverna gjorde.

Slutsats

Chi2-tester tyder på att det inte finns någon samvariation mellan fysisk aktivitet och psykisk status. Däremot är sambandet mellan fysisk aktivitet och graden av självupplevd stress statistiskt säkerställd i fem av nio grupper. Sammanfattningsvis är det rimligt att dra slutsatsen att fysisk aktivitet har större betydelse för självskattad stress än för graden av självupplevd psykisk aktivitet, åtminstone för de studerade individerna i den här undersökningen.

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 9 anser vara hälsa. Hur de relaterar hälsa till undervisningen i ämnet idrott och hälsa, samt vilken bild av hälsa de har.

Frågeställningar:

• Vad anser eleverna i årskurs 9 att de lär sig om begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa?
• Hur förmedlar lärarna kunskap om hälsa till eleverna?
• Har eleverna en patogen eller salutogen bild av begreppet hälsa?

Metod

För att svara på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts där intervjuer gjorts på sex olika elever i årskurs 9 och tre idrottslärare. Intervjuerna var semistrukturerade då innehåll och följd på intervjufrågor förutbestämde synsättet. Studiens teoretiska utgångpunkt tas i begreppen salutogen och patogen. Det salutogena tar fokus i människans främjande mot en bättre hälsa än vad denne har idag medan det patogena synsättet fokuserar på själva sjukdomen i sig, varför man blir sjuk.

Resultat

Eleverna har olika tolkningar kring begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa. Några elever kopplar begreppet hälsa till olika typer av fysiska aktiviteter medan andra tar in kosten som en viktig del i begreppet. Samtliga lärare använder teoriundervisning när de vill förmedla kunskap kring begreppet hälsa. Undervisningens innehåll däremot skiljer sig mellan lärarna. Eleverna har huvudsakligen en salutogen bild av hälsa.

Slutsats

Elevernas bild av hälsa är huvudsakligen salutogen, det vill säga man har ett hälsofrämjande synsätt i motsats till att fokusera på vad som orsakar sjukdom.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man som idrottslärare kan motivera inaktivasamt lågaktiva barn till fysisk rörelse under idrottstimmar.

Frågeställningar:

• Vilka strategier använder idrottslärare för att motivera inaktiva elever till att delta iundervisningen?

• Hur fungerar dessa strategier?

Metod

Studien har en kvalitativ ansats och består av intervjuer och observationer, detta för att hittasvar på studiens frågeställningar. Fyra olika idrottslärare har intervjuats, två av dessa lärarehar även observerats under deras lektion. I studien har tre slumpmässigt valda klasserobserverats. Studiens teoretiska utgångspunkt är motivationsteorin.

Resultat

Studien visar att positiv feedback är en stor källa till motivation. Genom att skapameningsfullhet i ämnet idrott och hälsa så ökar man motivationen hos barnen. Dessa strategierfungerade till stor del hos alla barn.

Slutsats

Det är viktigt att skapa meningsfullhet för eleverna för att de ska känna motivation. Men ävensom lärare att finna motivation i sitt arbete 

Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka yoga och dess förhållande till hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv.

Frågeställningarna är:

- Hur beskrivs vägen mot tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?

- Hur beskrivs tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?

- På vilket sätt förhåller sig yoga enligt YogaSutras till hälsa utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?

Metod

Metoden består av en textanalys ur en innehållsaspekt. Boken som används heter YogaSutras är skriven på sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och själsligt, som en del utav det övergripande begreppet hälsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hälsoteori.

Resultat

Resultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra på vägen mot det slutgiltiga tillståndet yoga. Dessa innefattar fysiska, psyksiska och själsliga perspektiv. De tre perspektiven sker också i samverkan av varandra. I det slutgiltiga tillståndet yoga är de tre perspektiven integrerade. Detta överstämmer väl med Erikssons definition av hälsobegreppet.

Slutsats

Det står det klart att det finns minst ett förhållande mellan yoga och hälsa, vilket är att yoga bidrar till hälsa hos individen. Detta får även stöd av presenterad forskning. Det slutgiltiga tillståndet yoga kan även anses vara jämförbart med det optimala hälsotillståndet, eftersom tillstånden överensstämmer med varandra.

The overall aim of the article is to present a pragmatic approach for studies of meaning-making used in the articles of this issue. The approach, which is developed within the SMEDgroup (Studies of Meaning-making in Educational Discourses), mainly builds on the writings of John Dewey, Ludwig Wittgenstein and Michel Foucault. A common ambition for the researchers in SMED is to enable studies and discussions on questions concerning how meanings are made in people’s actions. Another ambition is to carry out these studies beyond assumptions of dualism, essentialism, causality and determinism. In this perspective learning and socialization are viewed in a communicative perspective. We argue in the article that our approach makes it possible, and important, to study meaning-making in action in different kinds of educational practices.

En presentation av det didaktiska angreppssättet som ligger till grund för temat Didaktiska undersökningar i Utbildning och demokrati nr 3, 2008.

In this article we develop and use a comparative approach for studies of the role of the body in meaning making processes in science education (SE). In debates about learning, the discussion often centres on how to explore the relation between body and mind. For example, many studies either focus on changes of bodily behaviour or on changes of people’s conceptions and ideas. In a pragmatic perspective on learning it is not possible to envision an ontological distinction between body and mind. By comparing video recordings of physical education lessons, we have studied the role of the body in meaning making processes in SE. The results show that the body is used and constituted in different ways in the analysed situations and how the participants use artefacts in order to do things in a way that would not otherwise be possible. Furthermore, we argue that the comparative approach developed in the article, together with the results of the study, can be used by teachers in their discussions about teaching in relation to different educational objectives and content.

The overall aim of this paper is to present and discuss a pragmatic approach for studies of meaning-making in different educational practices. The approach – built on a framework developed within the SMED-group (Studies of Meaning-making in Educational Discourses) at the universities of Uppsala and Örebro – is illustrated in a number of empirical studies. The main point of departure in the studies is taken in pragmatic curriculum theory and sociocultural perspectives on learning, and is inspired mainly by John Dewey, Ludwig Wittgenstein and Michel Foucault. A special focus is directed to communication practices and content selection within Physical education, Environmental education and Science education. A common ambition is to offer a language that enables studies and discussions on questions concerning how meanings are made in people’s actions. Another ambition is to make these investigations beyond assumptions of dualisms, essentialism, causality and determinism. In this perspective learning and socialisation is viewed in communicative perspective. Therefore, many of the studies are built on video recorded classroom conversations, but also on analysis of various kinds of written texts. We argue in the paper that this approach makes it possible to study meaning-making – learning and socialisation – in different kinds of educational practices.