Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad och hur vuxna tränade på gym för att se om det fanns några skillnader som gick att relatera till kön. De frågeställningar som användes för att besvara syftet var: Vilken form av träning föredrog vuxna att ägna sig åt på gymmet? I vilken utsträckning styrketränade vuxna i gymmets öppna lokaler? Vilka muskelgrupper och redskap premierades i samband med vuxnas styrketräning? Hur mycket tid lade vuxna på träning? Föredrog vuxna att träna på egen hand eller tillsammans med andra? Samtliga frågeställningar analyserades utifrån om det skiljde sig mellan kvinnor och män.

Metod: För att besvara studiens frågeställningar som grundade sig i ett allmängiltigt intresse genomfördes en kvantitativ undersökning via ett strukturerat frågeformulär. Det egenkomponerade formuläret baserades på tidigare forskning och innehöll övervägande slutna svarsalternativ. Urvalet resulterade i ett stickprov av totalt 140 deltagare; 86 kvinnor (61,4%) och 54 män (38,6%). Undersökningen genomfördes på en stor träningsanläggning med ett varierande utbud och undertecknad befann sig på platsen under insamlingen av data.

Resultat: Det fanns könsrelaterade skillnader i hur vuxna tränade på gymmet. Männen tenderade att träna mer och de föredrog individuell styrketräning med fria vikter och maskiner. Kvinnorna deltog oftare i ledarledd gruppaktivitet och/eller använde sig av sin egen kroppsvikt eller övriga redskap så som bollar och gummiband i samband med sin styrketräning. Utöver det lade männen större fokus på att utveckla sin överkropp medan kvinnorna tenderade att prioritera sin underkropp.

Slutsats: Kvinnor och män tränade olika på gym och med tidigare forskning som stöd kan detta, till viss del, antas bero på yttre faktorer så som normer och kroppsideal. Denna vetskap bidrar till möjligheter att skapa ett gynnande bemötande från träningsbranschens sida som kan neutralisera den, till synes, styrda uppfattningen om träning. Genom att anpassa miljön och bemöta individen på ett sätt som främjar ett könsneutralt beteende i samband med träning ökar chanserna till en hållbar och optimal utveckling på både det fysiska och mentala planet, oavsett om du är kvinna eller man.

Walking and cycling to work can contribute to population health, but more objective knowledge concerning exercise intensities, oxygen uptake and the metabolic demands of this physical activity is needed for this and other evaluations. To attain this, valid and reliable instruments are a requirement. The focus of this thesis was to evaluate whether the heart rate method can be used for this purpose. It involves establishing the relation between heart rate and oxygen uptake during ergometer cycling in laboratory conditions, and thereafter checking if the same relation exists during cycle or walking commuting in a metropolitan area.

To accomplish this, a portable metabolic system was tested for validity and reliability in laboratory and field conditions and the reproducibility of the heart rate and oxygen uptake relation in the laboratory was evaluated. Furthermore, the heart rate and oxygen uptake relations during cycle and walking commuting was compared with those attained in the laboratory.

The first two studies showed that a portable metabolic system is valid during laboratory and sustained field conditions. Studies 3 and 4 showed that the heart rate method with respect to the heart rate-oxygen uptake relationship is reliable on the group level for both walking and cycling commuters during repeated measures in the laboratory. The last two studies showed that applying the heart rate method during cycle commuting leads to valid levels of oxygen uptake on the group level for both males and females. Contrary to that, the measured levels of oxygen uptake in the field during walking commuting were on average 17% higher for males, and 13% higher for females than the values obtained with the heart rate method. For both walking and cycling commuters, the individual spread around the mean values was rather high, creating somewhat wide confidence intervals for the mean values.

In summary, the heart rate method can be used for cycle commuters during their normal commuting conditions, while for pedestrians it is necessary to take into account that oxygen uptake per heart rate is higher while walking than that estimated from ergometer cycling in the laboratory.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka om Game Performance Evaluation Tool (GPET) kan särskilja fotbollsprestation hos spelare på junior-elit nivå. Som tillförlitlig utgångspunkt för jämförelse används en samlad subjektiv bedömning av fotbollsförmåga utifrån två oberoende erfarna och kunniga tränare. Frågeställningarna var: (1) Korrelerar den subjektiva bedömningen av fotbollsprestation med GPET-verktygets resultat? (2) Korrelerar den subjektiva bedömningen med GPET-verktygets resultat gällande spelarnas utförande, beslutsfattande och agerande utifrån taktisk kontext?

Metod Studien har genom en kvantitativ ansats genomförts med blind observation vid ett tillfälle, vilket har lagrats och i efterhand kodats med GPET. Juniorelit-spelare (n=12, 17,3 ± 0,5 år), har valts ut och delats upp i två grupper av deras två tränare. (n=6) spelare, representerar enligt tränarna de som har kommit längst i sin fotbollskunskap (bra) och (n=6) spelare, representerar de som inom samma lag ansetts svagast sett till deras fotbollskunskap (sämre).

Resultat

Totalt har 96 minuter film kodats och analyserats. 649 aktioner har registrerats (utan boll 60,3%, med boll 26,5%, och “andra” 13,2%). 32% i taktisk kontext 1A; 65% i kontext 2A samt 3% i kontext 3A. I den totala sammanställningen, medelvärdet av poängen på alla aktioner spelarna lyckats med, nådde grupp “bra” ett resultat av 94,4 ± 3,5 medan grupp “sämre” fick medelvärde 89,7 ± 4,2. Ett oberoende t-test visade en trend mot skillnad mellan grupperna (p < 0,065).  

Slutsats

GPET verkar kunna särskilja grupperna då resultatet visar en procentuell skillnad på samtliga kodade delar samt den totala sammanställningen vilket är resultatet av spelarnas fotbollsprestation. Verktyget verkar även vara praktiskt tillämpbart då kodningen är relativt tidseffektiv och ger möjlighet att skapa en mer samlad och objektiv bild av fotbollsspelares prestation. Studiens resultat bör tolkas kritiskt på grund av det begränsade urvalet samt det limiterade antal spelsituationer spelarna ställdes inför.