Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka om regelbunden löpskolning har någon effekt på löpekonomin hos löpvana män och kvinnor. Studiens tre frågeställningar var: (1) Finns det skillnader i förändringen av syreupptagning mellan försöksgrupperna på en given löphastighet efter interventionen? (2) Finns det skillnader i förändringen av blodets laktatnivå mellan försöksgrupperna på en given löphastighet efter interventionen? (3) Finns det några skillnader i förändringen av självskattad ansträngning mellan försöksgrupperna på en given löphastighet efter interventionen?

Metod

En kvantitativ interventionsstudie genomfördes med 13 försökspersoner bestående av åtta män och fem kvinnor. De blev slumpmässigt uppdelade i två grupper där försöksgruppen fick utföra regelbunden löpskolning under sex veckor. Såväl före som efter interventionen fick samtliga försökspersoner genomföra ett ramptest på löpband. Det relativa syreupptaget, laktatnivåerna i blodet samt skattad ansträngning på Borg RPE-20 mättes under dessa två test som skedde under samma förhållanden. Därmed kunde skillnader av förändringar av dessa parametrar mellan de två grupperna undersökas.

Resultat

Resultatet visade vid sammanvägningen av samtliga ramper ingen signifikant skillnad mellan kontrollgruppen och försöksgruppen. I vidare analys av de enskilda ramperna upptäcktes däremot att försöksgruppen sänkt sin syreförbrukning mer än kontrollgruppen vid ramp 2, 4 och 5. Gällande laktatvärden och skattad ansträngning på Borg RPE-20 sågs inga signifikanta skillnader mellan grupperna över tid.

Slutsats

Regelbunden löpskolning medförde förbättrad löpekonomi vid ett flertal submaximala belastningar hos löpvana män och kvinnor. Löpskolning bör således ingå i ett långsiktigt träningsprogram för löpare.