Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att utvärdera effekter av interventionen skolmatslyftet, gällande elevernas hälsovanor, jämfört med en kontrollgrupp med ett "vanligt" skolmatsalskök. För att få en bild över elevernas upplevda psykiska, fysiska och sociala välbefinnande ställdes även frågor rörande det allmänna hälsotillståndet.

- Hur ser barnens allmänna välbefinnande ut?

- Hur ser barnens aktivitetsvanor ut?

- Hur ser barnens kostvanor ut?

- Hur ser den upplevda miljön i skolmatsalen ut?

- Vilka samband finns mellan olika hälsovanor?

Metod

Detta är en kvantitativ studie där en enkätundersökning gjorts på fyra 5:e klasser hos två skolor i Haninge Kommun. Ena skolan, interventionsgruppen, är en skola som deltagit i skolmatslyftet som är ett projekt som syftar till att främja elevernas kost- och hälsovanor genom att arbeta kring dessa genom olika insatser i skolan som arena. Den andra, kontrollgruppen, är en liknande kommunal skola men som ej deltagit i skolmatslyftet. Enkäten utformades efter redan befintliga enkäter som gjorts i tidigare forskningsstudier. Enkäten i sin helhet berörde frågor om elevernas allmänna hälsostatus, miljön i skolmatsalen, fysisk aktivitetsvanor och kostvanor. De statistiska metoder som använts har varit Chi2-test Mann-Whitney U test och enkel beskrivande statistik för procentuella fördelningar.

Resultat

Eleverna på skolmatslyftets skola drack signifikant mindre läsk, åt oftare mörkt bröd och de konsumerade mindre chips, popcorn etc. Signifikanta resultat uppmättes också på elevernas upplevda miljö i skolmatsalen. Eleverna på skolmatslyftets skola upplevde större trygghet genom att de vuxna oftare åt tillsammans med barnen samt att barnen själva upplevde en större trygghet i skolmatsalens miljö. Matkön upplevdes gå snabbare och bordsgrannarna uppförde sig bättre under måltiden. Hos kontrollgruppen uppmättes en signifikant skillnad där eleverna upplevde i större utsträckning att man åt med någon man kände jämfört med eleverna på skolmatslyftets skola. Resultaten påvisade också skillnader i grad av fysisk aktivitet, där eleverna i skolmatslyftet i större utsträckning skattade sig komma upp i 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Med tanke på skolmatslyftets syfte att öka konsumtion av frukt- och grönsaker var även den skillnaden påtaglig även om det inte blev signifikant.

Slutsats

Studien har genererat intressanta resultat som kommer vara till nytta för framtida projekt både genom skolmatslyftets fortsatta utveckling samt andra liknande projekt. Trots kort tid och en relativt liten grupp har skolmatslyftet visats ge resultat på alla områden som fysisk aktivitet, kostvanor och upplevd miljö i skolmatsalen. Att studien påvisat positiva resultat gör att vi kan se att skolmatslyftet gett effekt och vi kan förbättra elevernas hälsovanor och kunskaper genom att arbeta på det här sättet. Vi kan därför förespråka interventionen på fler skolor och sprida budskapet för att få fler att jobba med detta på alla plan. Det är ett viktigt ämne att lyfta i dagens samhälle med eskalerande barnfetma, enorma sockerkonsumtioner och en mer stillasittande livsstil i olika kombinationer.