Introduktion
Undervisningspraktiken i skolämnet idrott och hälsa bygger ofta på ett ämnesinnehåll relaterat till hälsa genom idén att aktiviteterna ska erbjuda en hög, fysisk aktivitetsnivå. Eleverna tränar och lär sig om goda vanor gällande träning och kost. Beskrivningen symboliserar ett medicinskt och moraliskt normativt hälsoperspektiv. Det benämns patogent. Det är ovanligare med aktiviteter som stimulerar sociala relationer relaterade till friluftsliv eller diskussioner om normer, ett salutogent perspektiv. Ungdomar bör inte lämna skolan med enbart kunskap om hur de bäst sköter sin fysiska hälsa utan också med kunskap om hur dessa hälsoråd har uppkommit och på vilka premisser. Det finns en fara i att förstå skolämnen och dess vetenskaper som naturligt goda. Om ett ämnes konflikter synliggörs, demokratiseras ämnet. Min studie handlar om utformande av undervisning i ämnesinnehållet hälsa för att möjliggöra en känsla av sammanhang (KASAM), begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i relation till fysiska aktiviteter och begreppet hälsa. När eleverna i åk 9 lämnar grundskolan ska de enligt kursplanen i idrott och hälsa vara kunniga i att samtala om upplevelser av fysiska aktiviteter och med underbyggda resonemang kunna värdera hur aktiviteterna påverkar hälsan och den fysiska förmågan. Vad det innebär att kunna hälsa, är svårdefinierat för lärare i idrott och hälsa. Jag vill genom min studie bidra med en vetenskaplig grund för samtal om ”att kunna hälsa”
Syfte & teoretisk ram
Studiens syfte är att problematisera hur undervisning inom ämnesinnehållet hälsa kan utformas för att utveckla elevers kunnande i och om respektive det salutogena och patogena hälsoperspektivets konsekvenser för upplevd hälsa. Metoden är Learning study (LS), en form av didaktisk, deduktiv aktionsforskning som genomförs i tre steg med samma elever
1) förtest av intentionellt lärandeobjekt
2) iscensatt lärandeobjekt
3) eftertest av lärandeobjektet.
Den teoretiska utgångspunkten i LS är variationsteori och har sitt ursprung i fenomenografi samt fenomenologi. Variationsteori bygger på kontrastering. Det betyder att, för att urskilja något behöver vi samtidigt uppfatta vad det inte är. Det som är svårt att urskilja i lärandeobjektet och därmed utgör ett hinder för lärande är en kritisk aspekt. De kritiska aspekterna diskuteras kollegialt för att forma undervisning med målet att göra aspekterna synliga och därmed begripliga och hanterbara. Elevernas kvalitativt olika sätt att erfara lärandeobjektet, i form av variationsmönster, kategoriseras genom en fenomenografisk analys.
Frågeställningar
Resultat/diskussion
Studiens resultat kommer att visa om och hur elevernas förmåga/ kunnande har förändrats i relation till lärandeobjektet, genom hur de mönster av variation som skapats har erfarits av eleverna. Intentionen är att studiens bidrag till pedagogisk forskning kommer att kunna problematisera vad som är kritiskt för undervisning och elevers lärande inom lärandeobjektet; ”patogena och salutogena hälsoperspektivs konsekvenser för upplevd hälsa”.
Jag har under våren 2015 genomfört en Learning study i lärandeobjektet cellandning, tillsammans med fyra NO-lärare inom ramen för en metodkurs i Learning Study vid Stockholms universitet. En slutsats i den studien var att det är viktigt att formulera förtest, iscensatt lärandeobjekt och eftertest så precist, att det är möjligt att urskilja elevers meningsskapande av lärandeobjektet i deras talade språk och handlingar för att utveckla det intentionella lärandet. Under hösten planerar jag att genomföra en pilotstudie med samma lärandeobjekt, cellandning, för att ytterligare fördjupa mig i metodens hantverk. Datainsamlingen i min riktiga studie är planerad till våren 2016. Licentiatuppsatsen ska vara klar i oktober 2018.
2015.