Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att i) undersöka validiteten i befolkningens skattning av stillasittande (SED) respektive måttlig till kraftig fysisk aktivitet (MVPA) samt ii) beskriva eventuella skillnader mellan de som under-, över- respektive korrekt skattar sitt beteende. Följande frågeställningar utformades:

1) Förekommer diskrepans mellan deltagarnas subjektiva skattning av SED och MVPA jämfört med objektivt mätt fysisk aktivitet med accelerometer?

2) Skiljer sig de deltagare som under-, över- respektive korrekt skattar sitt beteende avseende kön, socioekonomisk status, BMI, konditionsvärde respektive självskattad hälsa?

Metod: Studien använder data från the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) pilotstudie där deltagarna besvarade ett frågeformulär samt bar en accelerometer i sju på varandra följande dagar (N = 652). I denna studie har fyra frågor använts ur SCAPIS deltagarenkät för att mäta deltagarnas subjektiva nivå av fysiska aktivitet. Diskrepans av SED respektive MVPA räknades fram som subjektivt skattad tid (enkätfrågorna) minus accelerometerns registrerade tid. Data beskrivs deskriptivt där populationen har kategoriserats i kvintiler utefter medianskillnaden mellan subjektivt skattad och objektivt mätt tid.

Resultat: Medianvärdet för diskrepans av SED och MVPA var -180,2 min/dag (under-) respektive 18,6 min/dag (överskattning). Avseende diskrepans av SED föreligger signifikanta skillnader mellan kvintilerna för diskrepans av SED (p = 0,000), accelerometermätt tid i SED (p = 0,000) samt totalt antal registrerade minuter (p = 0,000). Inga signifikanta skillnader ses för kön (p = 0,744), socioekonomisk status (p = 0,986), BMI (p = 0,806), konditionsvärde (p = 0,727) eller självskattad hälsa (p = 0,385). Avseende diskrepans av MVPA föreligger signifikanta skillnader för diskrepans av MVPA (p = 0,000), accelerometer-mätt tid i både SED (p = 0,000) och MVPA (p = 0,000), antal registrerade minuter totalt (p = 0,001), socioekonomisk status (p = 0,001) samt självskattad hälsa (p = 0,009).

Slutsats: Resultaten visar att det är en stor diskrepans mellan hur svenska medelålders män och kvinnor skattar SED respektive MVPA om man jämför med objektivt accelerometermätt tid. Det verkar dock inte finnas en viss kategori människor som under- eller överskattar SED mer än andra avseende de undersökta variablerna. Beträffande diskrepans av MVPA ses dock en tendens till ökad diskrepans för de som bor i socioekonomiska högstatusområden samt att de med god självskattad hälsa överskattar mer. Studiens resultat tyder även på att mer registreringstid med accelerometern medför ökad diskrepans av SED respektive MVPA. Mer forskning kring hur olika registreringstider påverkar utfallen är därför önskvärt.

Aim: The aim of this study was to i) examine the validity of the population estimates of sedentary behaviour (SED) and moderate to vigorous physical activity (MVPA) and ii) describe possible differences between groups that are under-, over- and correctly classifying their behaviour. The following questions were designed to answer the above aim:

1. Are there discrepancies between the participants self-reported SED and MVPA compared to objective measurement by accelerometer?

2. Do the participants who under-, over- and correctly classify their behaviour differ with respect to gender, socioeconomic status, fitness factor and self-rated health?

Method: This study used data from the Swedish CArdioPulmonary bioImage pilot Study  (SCAPIS) where participants answered a questionnaire and wore an accelerometer for seven subsequent days (N = 652). Four questions were used to measure the participants’ physical activity level. Discrepancy of SED and MVPA was calculated as the difference between subjectively and objectively measured time. The data is descriptively presented where misclassification has been categorized into quintiles and estimated as median differences.

Results: The median time for discrepancy of SED was for the whole population -180,2 min/day (under-) and for MVPA 18,6 min/dag (overestimation). Regarding discrepancy of SED, there were significant differences between quintiles for discrepancy of SED (p = 0,000), accelerometer-registered time in SED (p = 0,000) and total number of minutes registered (p = 0,000). No significant differences existed for gender (p = 0,744), socioeconomic status (p = 0,986), BMI (p = 0,806), fitness factor (p = 0,727) or self-rated health (p = 0,385). Regarding discrepancy of MVPA there were significant differences for discrepancy of MVPA (p = 0,000), accelerometer-registered time in SED (p = 0,000) and MVPA (p = 0,000) and total number of minutes registered (p = 0,001). Significance also existed for socioeconomic status (p = 0,001) and self-rated health (p = 0,009).

Conclusion: The results show that the population in this study misclassify SED and MVPA and the differences between the quintiles are large. However, there seems to be no particular category of people who misclassify SED more than others in regards to the examined variables. Concerning discrepancy of MVPA, the results suggest that the discrepancy is greater for those with high socioeconomic status and that those with good self-rated health tend to overestimate more. The results also suggest that more time registered with accelerometer entails greater discrepancy. More research examining how different recording times affect outcomes is warranted.