Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Purpose and framing of questions.

The objective of this study has been to problematize the concept of "health" by studying the philosopher Nietzsche's writings on the subject and by analyzing four PE teachers' thoughts on his view of health. This has been achieved by examining the following questions: What types of health does Nietzsche describe, and how are these promoted and inhibited according to him? How does a Nietzschean view of health stand visavi the one expressed by the Swedish national curriculum? What do teachers think about the Nietzschean concept of health and its potential applicability in physical education?

Theory and Method.

The literary study had a hermeneutic approach and was conducted according to a qualitative analytical method, in addition the so-called three-step method was used to create a definition of "health" on the basis of Nietzsche's use of the term. The source material consisted of Nietzsche's overall philosophical writings (ca 2600 pages) in order to give a complete picture of his view of health. The four interviews consisted of open enquiries, which were conducted according to a qualitative interviewing technique. The selection of respondents was made from convenience.

Results.

The study showed that Nietzsche uses "health" in varying contexts and applies it to several different subjects: he writes about cultural, spiritual, physical, mental health, and relates these categories to humanity as a whole and to the individual. Nietzsche argues that healthy human beings sublimate their urges instead of repressing them, look for invigorating challenges, preserve themselves through rest and a healthy lifestyle, are free from resentment, affirm life even when it is most difficult, and practice moderation. The view of health expressed in the curriculum is considerably narrower than Nietzsche's, as it relates the term "health" solely to questions of physical activity and lifestyle.

Conclusion.

We suggest that Nietzsche's health philosophy should be used by physical education teachers as a heuristic tool to problematize health, as his approach has a philosophical depth and an inquisitorial variation which rarely occurs in the health discourse of physical education teachers, which would be broadened, deepened, and stimulated by inviting more alternative approaches.

Syfte och frågeställningar.

Undersökningens syfte har varit att problematisera begreppet "hälsa" genom att studera filosofen Nietzsches skrifter om ämnet och att analysera fyra idrottslärares tankar om hans hälsosyn. Detta har åstadkommits genom att besvara följande frågeställningar: Vilka typer av hälsa beskriver Nietzsche, och hur menar han att dessa främjas respektive hämmas? Hur ställer sig en Nietzscheansk hälsosyn till den uppfattning om hälsa som förespråkas av svenska skolans styrdokument? Vad anser verksamma idrottslärare om det Nietzscheanska hälsokonceptet och dess eventuella applicerbarhet i idrottsundervisningen?

Teori och Metod.

Litteraturstudien hade en hermeneutisk ansats och genomfördes enligt en kvalitativ innehållsanalytisk metod, dessutom har den så kallade trestegsmetoden använts för att skapa en definition av "hälsa" utifrån Nietzsches användning av begreppet. Det litterära urvalet bestod av Nietzsches samlade filosofiska skrifter (ca 2600 sidor) i syfte att ge en fullständig bild av hans syn på hälsa. De fyra intervjuerna var av öppen karaktär och genomfördes enligt en kvalitativ intervjuteknik. Respondenturvalet gjordes av bekvämlighetsskäl.

Resultat.

Litteraturstudien visade att Nietzsche använder "hälsa" i varierande kontexter och applicerar det på flera olika subjekt: han talar bl.a. om kulturell, andlig, fysisk, själslig hälsa, och relaterar dessa kategorier till artens respektive individens välbefinnande. Nietzsche hävdar att en hälsosam människa sublimerar sina drifter istället för att förtränga dem, söker efter stärkande utmaningar, vet att bevara sig genom vila och goda levnadsvanor, är fri från ressentiment, bejakar livet även när det är som svårast, och lever måttfullt. Läroplanens hälsosyn är betydligt smalare än Nietzsches och använder begreppet "hälsa" uteslutande i anknytning till fysisk aktivitet samt livsstil.

Slutsats.

Vi föreslår att Nietzsches hälsofilosofi bör användas av idrottslärare som ett heuristiskt redskap för att problematisera hälsa, då hans sätt att närma sig ämnet har ett filosofiskt djup och en inkvisitorisk variation som sällan förekommer i idrottsläraryrkets hälsodiskurs, vilken skulle vidgas, fördjupas och stimuleras genom att bjuda in fler alternativa synsätt.