Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på vilken utbildning de lärare som arbetar med ämnet specialidrott har samt om de upplever att de saknar kunskap inom vissa områden. Vilken utbildning har de lärare som arbetar med ämnet specialidrott? Har lärarna själva varit aktiva inom den idrott de undervisar i? På vilken nivå i så fall? Upplever lärarna att de kan undervisa i hela det centrala innehållet utifrån den utbildning de har? Eller är det någonting som de vill ha mer kunskap/utbildning inom? Hur gör de lärare/tränare som saknar formell lärarutbildning med betygssättningen?

Metod

44 enkäter delades ut till elva skolor runt om i Stockholmsområdet. Två "riktat öppna" intervjuer genomfördes. 8 kvinnor och 36 män deltog,  alla arbetar på ett RIG eller NIU med någon eller några av specialidrotts sju kurser. Enkäterna analyserades i Open office calc.

Resultat

Resultaten visade att sju deltagare hade lärarutbildning i specialidrott. Totalt hade 20 en lärarutbildning i antingen idrott och hälsa eller specialidrott. En hade inte varit aktiv i den idrott hen undervisar i. Majoriteten hade tävlat på en hög nivå i sin idrott. Åtta betygssätter eleverna tillsammans med en annan lärare, en betygssätter tillsammans med rektorn och resterande gör det på egen hand. Idrottspsykologi och idrottsskador är de områden lärarna ville har mer utbildning inom. Många ville ha mer utbildning inom alla frågade områden.

Slutsats

Utbildningsnivån var lägre än vad tidigare utvärdering av ämnet har visat. Men många hade kombinationer av olika utbildningar, detta kan tyda på att lärarna ville lära sig mer. Majoriteten betygssätter på egen hand men de saknade utbildning inom detta och det kan leda till en betygsinflation. Ett förslag är att göra om ämnet och efterlikna den Amerikanska collegeidrotten. Tränarna som vill arbeta med det behöver inte studera till lärare, eleverna kan läsa gymnasiet på fyra år istället och få möjligheten att träna och tävla för skolan.