Fredagen den 23 maj 2014 lade Daniel Alsarve fram sin avhandling i historia vid Örebro universitet, I ständig strävan efter framgång? Föreningsdemokratins innehåll och villkor i Örebro Sportklubb 1908-89 (Örebro universitet). Avhandlingsarbetet har bedrivits med stöd av handledarna Björn Horgby, Bill Sund och Christer Ericsson, Örebro universitet. Uppgiften att inför denna professorstrio och därtill betygsnämndens ledamöter Jonny Wijk, Marie Öhman och Gunnela Björk, en fulltalig publik i Hörsal F i Forumhuset, samt naturligtvis Daniel Alsarve, opponera på avhandlingen hade fallit på docenten och forummedarbetaren Leif Yttergren, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH. Med sin avhandling vill Daniel Alsarve bidra till förståelsen av hur demokrati fungerar och kan utvecklas i en idrottsförening för vilken sportsliga framgångar i mångt och mycket är dess raison d’être. I studien gestaltas, genom exemplet Örebro Sportklubb, innehållet i den svenska idrottsrörelsens gräsrotsdemokrati och dess förändring under 1900-talet. I studien framkommer att den ökade marknadsanpassningen och en intensifierad sportslig framgångssträvan inte enbart innebar hot mot föreningsdemokratin. Vi har fått möjlighet att publicera Leif Yttergrens opposition, något omarbetad till en recension av avhandlingen. Yttergren är ganska kritisk till Alsarves ansats och genomförande, samtidigt som han lyfter fram de delar av studien som gör den unik i svensk idrottshistorisk forskning och stakar ut nya färdriktningar för svensk idrottsforskning.
Recensionen är även publicerad i Idrott, historia, samhälle: Svenska idrottshistoriska föreningens årsskrift 2014, s. 153-160.