Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka hur damhockey framställs i utvald svensk dagspress mellan åren 1992 och 2014.

• Hur mycket skrivs om damhockey? Har det skett en kvantitativ förändring och hur skulle den i så fall kunna förklaras?
• Vad är det som skrivs i de publicerade texterna? Vilken kontinuitet respektive förändring finns i innehållet?

Metod

Metoden är en kombination av en kvantitativ och kvalitativ textanalys av tidningsartiklar. Datamaterialet har samlats in genom sökningar av artiklar i Mediaarkivet. Sökord som har använts är "riksserien", "damkronorna" och "damhockey", och sökningar har begränsats till storstadspress. 757 artiklar har slutligen analyserats. Analysen har gjorts i enlighet med den kvalitativa analysprocessen och termer som kodning, tematisering och summering har använts. I kvalitativa analysen har artiklarna delats in i olika kategorier som har skapats under läsningens gång beroende på textinnehåll. De kategorier som skapats är damkronorna, riksserien, enskilda spelare, förutsättningar, tränare/ledare och generellt om damhockey.

Resultat

Av de 757 artiklar som har analyserats har 354 stycken handlat om damkronorna, 64 om Riksserien, 200 om enskilda spelare, 51 om förutsättningar, 22 om tränare/ledare och 66 generellt om damhockey. Resultatet visar att det skrivs mer om  amhockey när det är OS år och den absoluta toppen ligger på år 2006. Många artiklar handlar om stora mästerskap inom damhockeyn och trots att fokus ligger på de sportsliga prestationerna så nämns ekonomiska och sportsliga förutsättningar frekvent.

Slutsats

I vår studie har vi sett att framställningen av damhockey i svensk dagspress har förändrats och utvecklats sen 1992. Innehållet har gått från ett relativt skevt och delvis negativt synsätt på damhockey till ett innehåll som behandlar damhockeyn med respekt. Vi har sett en ökad acceptans till damhockeyn under senare år men trots det har de fortfarandet lite utrymme i dagspressen.