Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om två olika klossplaceringar under cykelskon påverkar vadmuskelns uttröttbarhet och funktion. Frågeställningarna i studien var: Förändras av m. gastrocnemius, m. soleus och m. tibialis anterior muskelaktiveringsgrad under cykling beroende på klossplacering under cykelmoment i triathlon?

Påverkas den muskulära styrkan av m. gastrocnemius, m. soleus och m. tibialis anterior klossplacering under cykelmoment och sedan efterföljande löpning?

Metod: Studien var en kvantitativ experimentell studie. Fem deltagare med triathlonbakgrund genomförde två tester som innefattade styrketest av vad, cykling och löpning. Det ena testet med normal placering av kloss under cykelsko i främre delen av skon och det andra testet med klossplaceringen mitt under skon. Efter installation av EMG elektroder på m. gastrocnemius lateralis, m. soleus och m. tibialis anterior påbörjades testerna med styrketest av höger vadmuskel i en Isomed2000 isokinetisk dynamometer (D&R Ferstl, GmbH, Tyskland). Därefter applicerades markörer på specifika anatomiska strukturer så att ett rörelseanalyssystem (Qualysis, Sverige) kunde följa rörelsen tredimensionellt. Ett högintensivt, 20 minuters cykelprotokoll genomfördes på en Monark LC4 med traditionell eller bakre placering av kloss under cykelskon. Efter cykelmomentet skedde en snabb övergång till högintensiv löpning i 15 minuter och testet avslutades med styrketest av vad igen.

Resultat: Ingen statistisk signifikant skillnad (p≤0,05) kunde påvisas mellan muskelaktiveringsgrad för de två olika klossplaceringarna.

Ingen statistisk signifikant skillnad (p≤0,05) kunde påvisas för styrka i dorsalflexorer eller plantarflexorer i underbenet mellan de olika klossplaceringarna.

Slutsats: Cykling med längre bak placering av kloss på cykelskorna visar ingen signifikant skillnad på vadmuskelns funktion och uttröttning. Dock visar resultaten av studien en viss minskad aktivering av vadmuskeln med cykling med kloss längre bak placerad dock var denna skillnad inte statistiskt signifikant. Framtida studier bör genomföra studien på en större population med ökad statistisk power för att utröna effekt av annan position av kloss på funktion och eventuell skadeprevention.

Abstract

Aim: The aim of this study was to compare two different cleat positions on the bicycle shoe and how those positions affect calf muscle function and fatigue. The aims were to investigate 1. how the muscle activity changes for m. gastrocnemius, m. soleus and m. tibialis anterior during cycling depending on cleat position during cycling in triathlon? 2. whether there is an increase in muscle fatigue in m. gastrocnemius, m. soleus and m. tibialis anterior depending on cleat position during the cycling leg of a triathlon?

Method: The study was a quantitative experimental design. Five subjects with background in triathlon conducted two tests which included measurement of calf muscle strength and a cycling and running protocol. One of the tests was conducted with a normal cleat position underneath the front of the bicycle shoe and one test with the cleat in a midposition underneath the bicycle shoe. After attachment of the EMG electrodes on m gastrocnemius lateralis, m soleus and m tibialis anterior the tests began with strength test of the right calf muscles in an isokinetic dynamometer (Isomed2000, D&R Ferstl, GmbH, Tyskland). Reflective markers permitting a motion analysis system (Qualysis, Sweden) to identify relevant anatomical structures were also attached. The subjects performed a 20 minute high-intensity cycling protocol on a Monark LC4 bicycle ergometer. This was proceeded by a fast transition and a high–intensity 15 minute running protocol on a treadmill. The experimental protocol concluded with a repeated strength test of the calf muscles.

Results: No statistically significant difference (p ≤ 0.05) was detected between muscle activation during cycling for the two different cleat positions.

No statistically significant difference (p ≤ 0.05) was detected for strength after the exercise protocols either in the dorsi- or plantarflexors for the two different cleat positions.

Conclusions: Cycling with the cleat in the midposition under the foot compared to the standard more anterior cleat position resulted in no statistically significant difference in calf muscle function during cycling and fatigue. However, the results of the study showed a reduction in m. triceps surae activation with the cleat in midposition although this trend was not statistically significant. Future studies should conduct the study on a larger population to increase the statistical power and to determine the impact of different position of the cleat and its possible effect on function and the possible injury prevention.