Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur yrket som lärare i ämnet idrott och hälsa har påverkats av kursplanens omformuleringar mellan åren 1962 och 2013, samt undersöka hur lärarna har arbetat med de olika kursplanerna.

• Hur har styrdokumenten förändrat undervisningen av skolidrotten mellan åren 1962-2013?
• Hur har yrket som idrottslärare förändrats genom åren på grund av omformulerade kursplaner?

Metod

Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie och baseras på intervjuer för att på så sätt skapa en uppfattning om hur några utvalda lärare i ämnet idrott och hälsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat ämnets förändring över tid. Studiens huvudfokus ligger på kursplanerna inom ämnet idrott från Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslärare, samt två fortfarande verksamma idrottslärare intervjuats.

Resultat/Slutsats

Till en följd av kursplanernas förändringar har undervisningen i idrottsämnet gått från att vara ett rent kroppsövningsämne till att bli ett ämne där teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. Idrottslärarens uppgift är numera att göra eleven medveten om betydelsen av hälsa och välmående, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet. Huvudmomenten har förändrats från att vara specifika idrottsaktiviteter, till att vara hela aktivitetsområden, vilket öppnar upp för att idrottsläraren själv kan besluta om vad som ska realiseras under idrottslektionerna. Undervisningens moment var i kursplanen från 1962 bestämt till de traditionella ämnesaktiviteterna, men är i kursplanen från 2011 inte bunden till några specifika aktiviteter. Idrottsläraren kan inte längre läsa sig till hur undervisningen ska genomföras, utan måste anpassa aktiviteterna så att eleverna ges möjlighet att uppvisa de kvalitéer som efterfrågas i kursplanen.