Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn på fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa. Följande frågeställningar behandlades: Vilken inställning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de på ämnet idrott och hälsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna på skolans roll när det gäller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid?

Metod: Studien bygger på 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH år 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ”Skola – Idrott – Hälsa” (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmärkte sig antingen i positiv eller negativ bemärkelse vad gällde elevernas fysiska aktivitet. I vår studie fanns dock ingen avsikt att ställa intervjusvaren i förhållande till dessa resultat – istället såg vi urvalet som en möjlighet att få med en stor mängd perspektiv, med skolledare från skolor spridda över hela landet. Tillvägagångssättet innefattade att sammanfatta och jämföra intervjusvaren, samt presentera dem uppdelade efter studiens frågeställningar. Slutligen diskuterar vi resultaten i förhållande till ramfaktorteori och tidigare forskning.

Resultat: Skolledarna uttrycker att fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa är viktigt. De beskriver i första hand idrott och hälsa som ett ämne som ska vara roligt och inspirera till ett fysiskt aktivt liv. Som begränsningar för ämnet nämns idrottshallen, elevernas tillgång till utrustning, samt resurser för simundervisningen. Omklädningssituationen och en alltför tävlingsinriktad undervisning lyfts som möjliga orsaker till minskad motivation och deltagande. Identifierade möjligheter för att öka elevernas fysiska aktivitet inom skolveckans tidsram inkluderar att integrera idrott och hälsa samt utomhusvistelse i andra skolämnen, samt att främja fysisk aktivitet på rasterna. En åsikt som framhålls är att skolan ska inspirera eleverna till fysisk aktivitet, samtidigt anser flera av skolledarna att ansvaret främst ligger hos föräldrarna när det gäller vad eleverna gör utanför skoltid.

Slutsats: Den positiva inställning till fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa som skolledarna uttrycker, visar sig endast delvis i genomtänkta strategier för elevernas fysiska aktivitet. De ramfaktorer som utifrån studiens resultat framstår som begränsande i skolans arbete för att främja fysisk aktivitet är följande: skolveckans längd (konstitutionell ram) och utrymmet för andra ämnen (konstitutionell/organisatorisk ram), ekonomi (organisatorisk ram), samt lokaler och utrustning (fysisk ram). Med tanke på de positiva effekter på skolresultaten som tidigare forskning visat, kan man ifrågasätta om tidsramen (skolveckans längd i kombination med utrymmet för andra ämnen) kan sägas vara definitiv. Även inom ett begränsat tidsutrymme är det möjligt att främja elevernas fysiska aktivitet, exempel på detta är de identifierade möjligheterna med ämnesintegrering och rastaktiviteter.

Aim

The aim was to examine school leaders' views on physical activity and the subject Physical education. The following questions were discussed: What are the school leaders' attitudes towards physical activity?, What is their view on the subject Physical education?, Which possibilities to increase physical activity in school are being identified by the school leaders? and What are the school leaders' views on the role of the school regarding the pupils' physical activity outside school time?

Method

The study was based on 17 qualitative interviews with school leaders, made by three researchers from The Swedish School of Sport and Health Sciences in 2002. The interviews were originally conducted as a part of the project ”Skola – Idrott – Hälsa” (SIH), with the purpose to picture schools who's participating classes were standing out in either a positive or a negative way regarding the pupils physical activity. In our study, however, there was no intention to connect the answers to these results – instead we looked upon the selection as a possibility of getting a wide range of perspectives, including school leaders from schools spread over the country. The procedure included summarizing and comparing the interview responses, and presenting them arranged by the scientific questions. Finally we are discussing the results using ramfaktorteori (frame factor theory) and previous research.

Results

The school leaders expressed that physical activity and the subject Physical education is important. They mainly described Physical education as a subject which is supposed to be fun and give inspiration to a physically active life. As limitations for the subject, the gymnasium, the pupils' access to equipment, and resources for the swimming education, were mentioned. The dressing room situation and a too competitive instruction were highlighted as factors possibly lowering motivation and participation. Identified possibilities to increase the pupils' physical activity within the time frame of the school week, included integrating Physical education and outdoor activity into other subjects, and supporting physical activity in the breaks. A view that was pointed out is that the school should inspire the pupils to be physically active, at the same time a number of the school leaders considered the responsibility to mainly be with the parents when it comes to what the pupils are doing outside of school time.

Conclusions

The positive attitude towards physical activity and the subject Physical education expressed by the school leaders, became only partly visible in deliberate strategies for the pupils' physical activity. Based on the results of the study, these were the frame factors that stood out as limiting in the schools' work to support physical activity: the duration of the school week (constitutional frame) and the space for other subjects (constitutional/organizational frame), economy (organizational frame), and facilities and equipment (physical frame). Considering the positive effects on school results, shown by previous research, it can be questioned whether the time frame (the duration of the school week in combination with the space for other subjects) can be seen as definite. Even within a limited time frame it is possible to support the pupils' physical activity, examples of this are the identified possibilities of subject integration and break activity.