Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 år) upplevda press från sina föräldrar samt jämföra detta mellan olika socioekonomiska områden.

•Upplever ungdomar inom handboll och tennis press från sina föräldrar?

•Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress beroende på om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller låg medelinkomst i Stockholms län?

•Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress i en ekonomiskt krävande idrott (tennis) och en idrott som inte är lika kostsam (handboll)?

•Finns det något samband mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna känner att de har?

Metod

Undersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjälp av enkäter. Genom Statistiska centralbyrån erhölls information om de kommuner med högst och lägst medelinkomst i Stockholms län 2005. Vårt urval var begränsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer.

Resultat

Resultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde någon eller endast ”låg” föräldrapress. Det fanns ingen signifikant skillnad i upplevd föräldrapress vid en jämförelse mellan de olika socioekonomiska områdena eller mellan de olika idrotterna. Det fanns däremot ett samband som var statistiskt säkerställt mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna kände att de hade. Fyra av fem föräldrar skjutsade sina barn till träningen och mer än hälften av föräldrarna var närvarande vid alla matcher. Drygt tre av tio ungdomar tränade mot sin vilja.

Slutsats

Sammantaget kunde man se att föräldrapress inte var ett problem inom de undersökta områdena. Detta oberoende av vilket socioekonomiskt område idrottsföreningen låg i eller om man utövade tennis eller handboll. Något att tänka på är att man som förälder kommunicerar med sitt barn och diskuterar förväntningar förälder – barn inom idrotten.