Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur genus konstrueras och påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på en muslimsk friskola. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Hur påverkas, ur ett genusperspektiv, undervisningen i idrott och hälsa av att skolan är konfessionell? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter och begränsningar inom ämnet idrott och hälsa, i sådana fall vilka? Kan skolan uppfylla läroplanens jämställdhetsmål och samtidigt värna islamska värderingar? Vilka roller i samhället förbereds flickor och pojkar för?
Metod
Studien är en kvalitativ undersökning där halvstrukturerade intervjuer av både lärare och elever valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från skolverkets lista över religiösa friskolor i Sverige kontaktades den ena av de två idrottslärarna som intervjuats. Genom snöbollsmetoden har sedan den andra idrottsläraren samt de sex eleverna som intervjuats valts ut. Intervjuerna spelades in på band och har därefter transkriberats. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån ett schema som bygger på Yvonne Hirdmans genussystemsteori.
Resultat
Resultaten visar att flickor och pojkar behandlas olika inom ämnet idrott och hälsa till stor del beroende på deras könstillhörighet samt att flickorna är förhindrade att delta i undervisningen på samma villkor som pojkarna. Detta gör att läroplanens krav om jämställdhet inte uppfylls. För pojkarna innebär ämnet idrott och hälsa ofta möjligheter medan det för flickorna innebär begränsningar. Dessa möjligheter och begränsningar orsakas av de traditionella könsmönster som finns inom den islamska kulturen och bygger på föreställningar om att könen är olika. Föreställningar bidrar till skapandet av olika könsroller som eleverna fostras in i genom både familj och skola. Könsrollerna innebär att könen ansvarar för olika områden i livet och blir därför kompletterande.
Slutsats
Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att genus konstrueras genom de föreställningar som finns kring hur könen är och bör vara. Dessa föreställningar påverkar undervisningen både till innehåll och upplägg och bidrar till att eleverna snarare behandlas som kön och inte som individer.