Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare arbetar med elevinflytande i årskurs 9. I studien används följande frågeställningar:

• Hur resonerar lärare i idrott och hälsa kring begreppet elevinflytande?
• Hur ser lärare i idrott och hälsas arbetet med elevinflytande ut?
• Vad får eleverna vara med och påverka? Vad får eleverna inte vara med och påverka?

Metod

I urvalet av informanter har fyra lärare i idrott och hälsa intervjuats. Intervjuerna har varit ostrukturerade, dvs. att intervjufrågorna lämnat utrymme för informanten att svara på. Lärarna har varit kvinnor mellan 35-50 år. Teorin som använts är Deweys pedagogik.

Resultat

Resultaten visar att lärarnas resonemang kring elevinflytande varierar. Elevinflytande var något som inte fanns med i lärarnas lokala pedagogiska planering utan de menade att det fanns som en röd tråd i undervisningen. Elevinflytande definierades som ett begrepp där eleverna fick möjlighet att uttrycka sig. Fördelarna med elevinflytande var enligt lärarna att eleverna kände sig sedda och att de som lärare fick bra idéer från eleverna. Nackdelen med ett alltför stort elevinflytande var att eleverna enbart skulle välja det som de tyckte var roligt och missa många viktiga moment. Även arbetet med elevinflytande varierade. Det var ingen av lärarna som hade någon form av utbildning i elevinflytande men hade de fått möjlighet att få det skulle utbildningen handla om tips på hur man i praktiken kan arbeta med elevinflytande. I arbetet med elevinflytande ingick även att lyfta fram de elever som inte syntes och hördes. Det förekom både klassråd och elevråd på skolorna som lärarna arbetade på. Dock varierade vetskapen om hur dessa faktiskt går till. I arbetet med elevinflytande i idrott och hälsa kunde det handla om att eleverna fick välja mellan olika alternativ, aktiviteter och önskelistor. Eleverna fick däremot inte vara med och påverka grovplanering, struktur och vilka moment som skulle ingå i undervisningen.

Slutsats

Den slutsats som kan dras från resultaten är att arbetet med elevinflytande innebär att erbjuda eleverna möjligheten att tycka, tänka och välja. Det finns inget medvetet arbete kring elevinflytande utan det är enligt lärarna något som finns som en röd tråd.