Vad kan skapa ett underlag för en förståelse av ett kroppsövningsämnes gestaltning över tid? Ska forskning och rapporter om den biologiskt/fysiologiska kroppen få stå som representant för det som kommit att påverka utformningen av ämnet under 1900-talets slutdecennier? Eller ska den sociokulturella kroppen få framträda, där attityder och preferenser till idrottsutövning får dominera tolkningen av ämnets gestaltning? Oavsett vilka ”kroppar” vi låter framträda i denna text har de senaste 40 åren medfört scenförändringar av ämnets mål och innehåll.
Kroppsövningsämnet är ett mångtydigt ämne och ett av de få ämnen som har funnits med i den svenska skolan i snart 200 år. Samtliga elever i såväl grundskolan (folk- och enhetsskolan) som i gymnasieskolan (läroverket), har nåtts av skolans obligatoriska gymnastik- och/eller idrottsunder¬visning under större delen av 1900-talet. Idag ingår ämnet idrott och hälsa fortfarande som ett av de kärnämnen som finns i både den obligatoriska och den frivilliga skolan. Ämnet har över tid i grundskolan skiftat namn fem gånger; från Gymnastik till Gymnastik med lek och idrott tillbaka till Gymnastik därefter till Idrott för att nu kallas Idrott och hälsa. I gymnasieskolan har en liknande namnändring genomförts. Vilka scenförändringar har ägt rum och på vilket sätt har utbildningsforskningen uppmärksammat dessa och vilken roll har forskningen haft?
Syftet med denna text är främst att försöka belysa de senaste årtiondens forskning om det ämne i skolan som har ansvarat för den fysiska bildningen. Med utgångspunkt i den fysiska bildningen av kroppen kommer vi att problematisera ämnets gestaltning och innehåll. Hur har synen på eleven och kunskapandet förändrats inom kroppsövningsämnet? Vad innebar det att man kallade ämnet för ett övningsämne fram till 1962 och därefter för ett färdighetsämne (ett praktiskt-estetiskt ämne)? Idag säger vi att det är ett hälsoämne. Vad betyder det?