Syfte och frågeställning
Denna studie har som syfte att studera om olika ledarstilar påverkar om barnen får vara med eller ej och därmed påverkar utslagning samt i vilken omfattning coacherna använder toppning inom barn och ungdomsidrottsrörelsen. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar
• Vilken ledarstil används av coachen?
• I vilken omfattning används toppning i de 3 kommuner uppsatsen innefattar?
Metod
Studien är genomförd i Västra Götaland i tre kommuner. Respondenter vars alla idrotter är anslutna till Riksidrottsförbundet har idrottsföreningar som utgångspunkt. Respondenterna bestod av 4 kvinnor och 16 var män. Totalt fyllde 20 coacher i enkäten, alla tillfrågade genomförde studien och svarade på alla frågor. Genom personlig kontakt träffade jag coacherna. Information om undersökningen redovisades och att svaren kommer att behandlas helt konfidentiellt. Därefter delades enkäten med 32 frågor ut och de fylldes i samband med coachens träning.
Resultat
Det visar sig i studien att coacherna använder olika ledarstilar. Studien visar att en coach kan vara auktoritär i en situation men demokratisk i en annan och att få använder sig av ett abdikerat ledarskap. Flera av coacherna väljer att i vissa situationer använda sig av ett auktoritärt ledarskap medan de i andra använder ett demokratiskt ledarskap. Här är det situationsanpassade ledarskapet som används. Studien visar att toppning är att det används. Tydligt är att toppning används oftare inom urvalsgrupp 15-18 år. Inom urvalsgrupp 8-12 år är toppning även vanligt förekommande.
Slutsats
Studien visar att det coacherna använder olika ledarstilar där en coach kan vara auktoritär i en situation men demokratisk i en annan. Situation avgör vilken ledarstil de använder. Det coachen vill uppnå med detta ledarskap är ett konstruktivt möte mellan sig och de aktiva. Resultatet i studien visar att tydliga toppningssituationer förekommer.
Coachen ser till att de bästa utövarna deltar i match eller tävling. Vanligt förekommande är också att coachen ger mer tid åt en eller flera utövare att delta mer eller längre om det är jämt eller en viktig tävling eller match förekommer. Sådan tävlingsfostran strävar efter en selektion och bidrar till rangordning bland barnen. Denna fostran kan bidra till utslagning och strider mot idrottens idé om hur barn och ungdomsidrott skall bedrivas.