Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Studien skall ge en inblick i den vardag som professionella tränare verkar i, vilket kan skapa en vidare utveckling på hur man i denna yrkesroll kan förbereda sig själv och anhöriga för den framtid som väntar. Frågeställningarna är: Hur ser den professionella tränaren på sin arbetsmiljö?  Hur ser den professionella tränaren på sin yrkesroll? 

Metod

För att på bästa sätt få fram värdefull data till denna uppsats så valdes den kvalitativa intervjun. Däri valdes den semistrukturerade intervjumetoden, där grundbasen utgörs av fasta frågor men där följdfrågor kan skapas efterhand beroende på vad intervjupersonen kommer med för svar. Fyra manliga fotbollstränare med erfarenhet från den professionella elitnivån i Sverige valdes ut till intervjuer. Intervjuerna gjordes på överenskommen plats och pågick mellan 30 - 90 min. Intervjuerna spelades in på en digital diktafon.  

Resultat

Utsattheten hos tränarna har ökat. Risken för utbrändhet, våld och hot likaså. Den ekonomiska förtjänsten har stigit och kan idag likställas med en riksdagsman. Arbetsotryggheten är större då kravet på framgång ökar från media, sponsorer och supportrar. Tränarna anser att ta sig tid för anhöriga är viktigare än att ständigt se på fotboll. Passionen till idrotten är det som håller dessa tränare kvar i yrket. Samtliga anser att de har ett samhällsnyttigt värde där det agerar både tränare, lärare och ledandeförebilder för en personal av idrottsmän i skiftande åldrar 16-40.

Slutsats

Fotbollen har gått från en idrottsligt styrande verksamhet till en samhällsindustri där utomstående krafter har en mer betydande roll för fotbollen än tidigare. Tränarrollen har sedan 1990-talet gått från en ledande roll i idrottsklubben till en professionell position med en bredare betydelse än att bara ta hand om sina spelare. Den idrottskultur som länge stöttats av demokratiska värderingar ur folkhemmet har med den globala ekonomin skapat en tuffare arbetsmiljö. Långsiktiga satsningar blir svårare att genomföra då spelare inte längre är klubbarna trogna utan ses idag som ett säsongsprojekt. Detta gör att dagens elittränare tvingas att använda sig av pragmatiskt ledarskap.