Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete var att undersöka lärares uppfattningar om i vilka avseende och utsträckning elever med svårigheter får hjälp i skolan. Det här arbetet fokuserar på lärarnas egna reflektioner och tankar om åtgärder som görs och bör göras för elever med svårigheter för de ska kunna nå målen i ämnet idrott och hälsa i skolan. Utifrån detta syfte konstruerades fyra frågeställningar.

• Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nå målen för ämnet idrott och hälsa?
• Vilka åtgärder görs i skolan för de elever som inte når målen i ämnet idrott och hälsa?
• Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov?
• Får elever med svårigheter den hjälp och undervisning som de har rätt till?

Metod

Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner är idrottslärare med olika undervisningserfarenheter från olika skolor.

Resultat

Resultaten kan sammanfattas i följande punkter:

• De flesta av lärarna anser att elever med svårigheter inte får tillräcklig hjälp i en inkluderande undervisning.
• Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nå målen. Om någon elev inte når målen kan detta bero på att eleven har skolkat för mycket.
• Att man bör använda sig av resurspersonal och mindre grupper för elever som har svårigheter.
• Elever med aggressivt beteende brukar få exkluderande undervisning.
• Elever får tillfälle att påverka sin undervisning vid upprättande av en åtgärdsplan eller den individuella utvecklingsplanen.

Slutsats

Slutsatsen är att de allra flesta elever med svårigheter klarar målen i idrott och hälsa med hjälp av extra lektioner eller extra resurspersonal. Elever med aggressivt beteende borde få hjälp i mindre grupper med utbildade pedagoger. Elever som skolkar når ofta inte målen och därför måste skolan med hjälp av olika åtgärdsprogram anpassa skolan för att kunna tillgodose varje elevs behov och intresse.