Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasielärare i idrott och hälsa går tillväga för att bedöma samt mäta elevernas förmåga att röra sig med en god kvalitet av komplex karaktär. Frågeställningarna som kommer att beröras är; Vad ansåg gymnasielärare på fyra skolor som undervisar i idrott och hälsa om uttrycket rörelsekvalité av komplex karaktär? Har lärarna några konkreta verktyg (tester, laborationer o.s.v.) för att mäta eller bedöma elevernas kunskaper gällande god rörelsekvalité av komplex karaktär?

Hur resonerar de olika idrottslärarna kring progressionen från grundskolan till gymnasiet gällande goda rörelsekvalitér av en komplex karaktär?

Metod

Kvalitativ intervju med halvstrukturerade frågor användes som metod för denna undersökning. Sex idrottslärare ifrån Stockholmsregionen deltog i undersökningen och könsfördelningen var jämn. PCK fungerade som teoretisk referensram.

Resultat

Lärarna påstod att ju fler moment en rörelse innehåller desto mer komplex är den. Kvalitéer som teknik, taktik, kondition och lagsporter kopplades samman med komplexa rörelser. God rörelsekvalité var enligt lärarna synonymt med en bred rörelsebank.

Hälften av lärarna mätte dessa rörelser i form av test.

Ingen av lärarna hade någon speciell matris för att bedöma rörelser av god kvalité av komplex karaktär. Individanpassning, utveckling, intresse samt kunskapsbefästning var vanliga svar gällande kunskapsprogressionen.

Slutsats

Samtliga resonemang gällande komplexa rörelser med en god kvalité gick i linje med tidigare forskning. Hälften av lärarna hade inget konkret mätverktyg gällande dessa kvalitéer. Lärarna gick i linje med tidigare forskning vad gäller kunskapsprogressionen.

Aim

The aim with this essay is to investigate how six PE teachers asses the students in context to a complex movement structure with a good quality. The questions in this essay are

How do four PE teachers interpret the expression "Complex movement structure with great movement quality"? Do the teachers have any mutual frame of reference regarding this knowledge? How do the PE teachers think about the progression from primary school to high-school regarding complex movement structure with great movement quality? Do the PE teachers have any tools to assess the students’ knowledge based on these words?

Method

Qualitative interviews with half structured questions were used as method in this essay. Six PE teachers from Stockholm participated and the sex was equal. The PCK theory was used as theoretical frame.

Results

The teachers claimed that many parts in a movement make it complex. Good technique, tactics, good condition and team sports was common examples for a complex movement.

The students must, according to the teachers have to know many different movements in different activities before they can call it good movement quality.

Measure tools to asses these movements were common among three of the six PE teachers.

No one of the teachers had any assessing frame according to complex movements with great quality

Individual adaptations, interest and developing movements was common answers according to the progression.

Conclusions

The teachers’ thoughts about complex movements, progression and quality were in line with previous research. 50% of the teachers had no tools to measure these movements.