Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen har varit att öka kunskapen om idrottslärares uppfattningar om inkludering av elever från särskolan och hur detta påverkar undervisningen i idrott och hälsa.

• Vilka förutsättningar är enligt idrottslärarna centrala i den inkluderande undervisningen? 
• Vilka fördelar respektive nackdelar finns det för individen och gruppen i en inkluderande undervisningsmiljö? 
• Hur ser idrottslärarna på utvecklingsmöjligheterna för individ och grupp genom inkludering i idrott och hälsa?

Metod

Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex idrottslärare med erfarenhet av ett inkluderande arbetssätt. Dessa valdes ut via ett bekvämlighetsurval. Ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv kännetecknar studiens teoretiska utgångspunkt.

Resultat

Respondenterna anser att viktiga utvecklingsmöjligheter för den inkluderade eleven är det sociala samspelet och att se och lära. Med detta menar respondenterna att eleven drar lärdom av att förhålla sig till en större elevgrupp, möter undervisning i ett högre tempo och på en högre ämnesnivå. Övriga elever ges också möjlighet till att se och lära känna olikheter. Respondenterna tar även upp risker med inkluderingen. I inkluderingen är bedömning av vem och i vilken grupp eleven ska inkluderas i avgörande. Inkluderingen berör många och därmed blir ett riskfyllt moment som kan få både positiva och negativa utslag om inte bedömning och anpassningar utförs rätt. Detta leder till att lärarna har ett stort ansvar. För elevernas utvecklingsmöjligheter finns det behov av erfarenhet och kunskap från lärarna.

Alla elever är kanske inte ämnade för inkludering av olika orsaker och det kan leda till att den inkluderade eleven känner sig ensam och oduglig. Förutsättningar som idrottslärare ser som centrala är en lokal med utrymme för möjligheter till anpassningar samt erfarna och duktiga elevassistenter.

Slutsats

Denna studie synliggör likheter i lärares tänkande kring inkludering som kan härledas till ett socialkulturellt perspektiv på lärande. I respondenternas utsagor framträder att inkluderingens styrkor grundar sig i det sociala samspelet och i ett synsätt som går att likna vid det Vygotsky benämner den proximala utvecklingszonen. I studien framgår det inte hur eleven förhåller sig till de praktiska momenten eller hur eleven ligger till utifrån kursmålen. Fokus ligger istället på sociala faktorer där alla elever får lära sig att förhålla sig till och ta lärdom av varandras olikheter. Lärare vill kunna känna sig kompetenta nog för att alla, oavsett lärarutbildning, kan komma i kontakt med inkludering. Därav ser vi ett behov av förberedande kunskaper redan i utbildning för alla lärare. Ska den svenska skolan satsa på inkludering bör också utbildningen av lärare följa samma väg.

Abstract

Aim

The aim of this thesis has been to increase knowledge about how teachers in physical education perceive inclusion of pupils with special needs, and how this inclusion affects the teaching in physical education.

• How do PE teachers look upon the possibilities of individual and group development through inclusion in physical education?  
• What advantages and disadvantages do PE-teachers describe in relation to an inclusive teaching?  
• What preconditions are central for an inclusive education according to PE teachers?

Method

The study has a qualitative approach with semi-structured interviews as a data collection method. The sample of respondents consisted of six PE teachers selected through a convenience sample. The interviews lasted about 45 minutes where a voice recorder was used in all occasions. A socio-cultural and pragmatic perspective characterizes the study's theoretical frame of reference.

Results

The respondents believe that the most important development opportunities for the included students are social interaction and the possibility to see and learn. By this, the respondents mean that the included student learns from the need to relate to a larger group of students, the faster pace teaching and the higher level subject matter content. The whole group of students is also given the opportunity to see and learn about differences. The respondents also address risks with inclusion. All students may not be destined for inclusion due to different reasons.This can lead to that the included student feels lonely and useless. The PE teachers deem that large facilities/sports halls are of great importance for creating good conditions, but also experienced and talented personal assistants.

Conclusion

This study reveals similarities in teachers' thinking about inclusion with a social cultural perspective. The respondents state that the strength of inclusion is social interaction, an approach that is akin to Vygotsky’s term; the proximal development zone. The study doesn’t reveal how the student relates to the practical parts or if the student follows the course objectives. The teachers focus on the social factors and that all students benefit from learning how to relate to each other. From this they can learn about each other's differences. The respondents want to feel competent at a satisfying level. They stress that everyone, regardless of teacher education, can come in contact with inclusion. Therefore, there is a need of education for all teachers in order to prepare them for inclusive teaching. If the Swedish school policy advocates inclusion, the Swedish teacher education should give attention to this.