Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur idrottslärare och simtränare arbetar med mental träning. De mer preciserade frågeställningarna var: Hur viktig anser simtränare och idrottslärare att elevers respektive simmares mentala kapacitet är? Hur genomför simtränare och idrottslärare mental träning? Hur arbetar simtränare och idrottslärare med feedback och motivation? Hur utvärderar simtränare och idrottslärare sin mentala träning?

Metod

För att uppfylla syftet med studien, valdes kvalitativ intervju som metod. Intervjuer genomfördes med tre idrottslärare och två stycken simtränare. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval utifrån i förväg bestämda kriterier. Studiens empiri har analyseras utifrån Albert Banduras teori om modellinlärning och självtillit, med särskilt fokus på simtränares och idrottslärares förhållningssätt gentemot sin praktik

Resultat

Både idrottslärare och simtränare använder sig av någon form av mental träning i sitt arbete. Idrottslärare använder sig främst av kroppsliga (somatiska) övningar. Simtränare använder sig av både somatiska och kognitiva (psykologiska) övningar. Enligt respondenterna tycker ungdomar att mentala övningar är bra, men de har ibland svårt att ta till sig dem. Såväl lärare som simtränare motiverar ungdomar med hjälp av mental träning och ger feedback genom enskilda samtal i den mån tiden räcker till. Idrottslärarna tror att deras mentala träning ger en tillfällig lindring mot en hög anspänningsnivå. Simtränare uppfattar att den mentala träningen förbättrar prestationen hos sina simmare.

Slutsats

Idrottslärares och simtränares förhållningssätt och resonemang tyder på, i linje med Banduras teori om modellinlärning, att det finns goda förutsättningar att förbättra självtilliten hos ungdomar som befinner sig i deras miljö. Samtliga respondenter i studien uppmärksammar den mentala kapaciteten och är motiverade till att försöka utveckla denna hos sina ungdomar. I jämförelse med aktuell forskning finns hos båda verksamheterna utvecklingsmöjligeter för att bli ännu bättre på att stödja ungdomars psykologiska utveckling. Studiens resultat pekar mot att en kompetensutveckling hos ledare inom föreningsidrotten, exempelvis simning skulle kunna verka förebyggande mot olika typer av psykiska problem hos ungdomar och i ett långsiktigt perspektiv även hos vuxna.